5.1 Analys av utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM
ur ett verksamhetsperspektiv
D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) hävdade att samtliga utvärderingsfaktorer är väsentliga att se till för att främja en värdegenerering inom distributionskedjan ur ett verksamhetsperspektiv. Utvärderingsfaktorerna utgörs av faktorer i förhållande till; ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid”, ”tillförlitlighet” och ”flexibilitet”. Vidare uppmanades respondenten även till att diskutera distributionskedjehanteringen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Denne menade att hållbarhetsaspekten av SCM i stor utsträckning kan bidra till att öka verksamhetens kostnadseffektivitet. Viktigt att poängtera är att utvärderingsfaktorerna skiljer sig markant åt beroende på valt perspektiv. Ur ett verksamhetsperspektiv utgörs kvalitet av exempelvis produkternas attribut, dvs. dess smak, utformning och paketering, vilket så inte är fallet ur ett systemperspektiv.
Utifrån en kvalitetsaspekt ur ett verksamhetsperspektiv var s.k. ”rätt kvalitet” det som respondenten ansåg var mest betydelsefullt att se till. Detta för att stärka konsumenternas varumärkeslojalitet. Ett tillvägagångssätt för att öka konsumenternas varumärkeslojalitet var enligt respondenten en profilering på sociala medier. Detta då konsumenterna här enkelt kan exponeras för riktad marknadsföring. Kostnadsaspekten var ytterligare en faktor vilken Cloetta- Skandinavien ur ett verksamhetsperspektiv arbetat hårt för att främja enligt respondenten. Detta genom tillämpandet av effektiva analysmetoder via exempelvis tilläggsmodulen Qlickview i det befintliga affärssystemet. Genom affärssystemet kan man via tilläggsmodulen ta fram vinstdrivande prognoser, vilka i sin tur kan användas för att styra tillverkningsprocessen. Givetvis underströk respondenten även att den initiala planeringen utgör föremål för en ständig förändring baserat på dessa prognoser. Respondenten förtydligade även att man efter den standardiserade utrullningen av M3 inom Cloetta-koncernen kunnat främja en effektiv informationsprocess, vilken bidragit till att verksamhetens omkostnader har kunnat reduceras avsevärt.
Tillförlitlighetsaspekten ur ett verksamhetsperspektiv mäts enligt respondenten via statistik och standardavvikelser. Detta tillvägagångssätt bidrar till att man effektivt kan hantera de befintliga produktrelaterade konjunktursvängningarna, vilka står att finna inom livsmedelsbranschen. Genom att utifrån de genomförda analyserna höja lagersaldot för specifika produkter kan kundernas efterfrågan mötas på ett önskvärt vis. Att kunna leverera utifrån den initiala planeringen och samtidigt ständigt anpassa denna är därmed ur ett verksamhetsperspektiv ytterst viktigt enligt respondenten. Detta då tillvägagångssättet främjar en hög kundnöjdhet. Respondenten menar även att flexibilitets- och tidsaspekten inte skiljer sig nämnvärt åt utan snarare att dessa aspekter sammanfaller. Detta då en balans mellan bägge faktorer är nödvändig för att man skall kunna möta konsumenternas efterfrågan och leverera optimerade produkter.
40
Vidare diskuterades även hållbarhetsaspekten av SCM. För att kategorisera detta huvudområde valdes tre faktorer att belysas. Dessa utgörande av sociala-, miljö- och ekonomiska faktorer. För att tillgodose den sociala faktorn gällande hållbarhetsaspekten av SCM klargjorde respondenten att Cloetta-koncernen arbetat hårt för att främja s.k. ”fair business”. Detta i relation till de tredjepartsleverantörsavtal, vilka står att finna inom koncernen. Respondenten berättade att rimliga löneavtal i förhållande till det totala kostnadsförhållandet i landet ifråga har utformats. Respondenten berättade även att tydliga ramverk satts upp, vilka ständigt följs upp via rutinkontroller i Cloetta-koncernens befintliga fabriker. Miljöfaktorn i förhållande till hållbarhetsaspekten av SCM tillgodoser Cloetta-koncernen enligt respondenten via främjandet av en s.k. ”grön logistik”. Detta genom att exempelvis enbart använda sig av s.k. ”gröna transporter”, vilka utnyttjar en effektiv pakethantering för att optimera antalet transporterade kilon och lastbilar. Respondenten belyste även att man ständigt mäter de befintliga koldioxidutsläppen inom koncernen och hävdade även att en miljöorienterad distributionskedjehantering är ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt för att reducera verksamhetens driftkostnader inom det miljörelaterade området av verksamheten. Gällande de ekonomiska faktorerna utifrån hållbarhetsaspekten av SCM menade respondenten att man kraftigt motverkar spill i förhållande till produktionen inom den befintliga distributionskedjan. Vidare har produktionen optimerats för att Cloetta-koncernen skall få ut maximalt av de tillverkade produkterna. Avslutningsvis berättade respondenten även att en policy utformats i samspel med de befintliga transportbolagen för att undvika eventuell tredjepartsdistribution. Detta då transportbolagen äger rätten till skadat eller försvunnet gods efter krediterad ersättning.
Utifrån den genomförda litteraturstudien står det därmed klart att respondenten anser att teorin stämmer väl överens med praktiken. Detta då respondenten kontinuerligt lyfter vikten av en balans mellan samtliga utvärderingsfaktorer ur ett verksamhetsperspektiv och att dessa bör tas tillvara på för att främja en global värdegenerering inom den befintliga distributionskedjan. Respondenten lyfter även att Cloetta-Skandinavien arbetat hårt för att anpassa sina SCM-processer utifrån den nuvarande hållbarhetstrenden, vilken kommit att utvecklas i anknytning till SCM. Detta för att stärka ett miljöorienterat förhållningssätt, samt för att utifrån ekonomiska och sociala aspekter förbättra förhållandet inom den befintliga distributionskedjan.
5.2 Analys av utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM
ur ett systemperspektiv
L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) ansåg att samtliga tidigare nämnda utvärderingsfaktorer var centrala och viktiga och att en stor hänsyn bör tas till dessa ur ett systemperspektiv. Detta då utvärderingsfaktorerna tillsammans bidrar till att främja systemutvecklingen och kontinuerligt kostnadseffektivt stärka denna. Ur ett systemperspektiv handlar kvalitetsaspekten inom SCM främst om EDI-lösningar inom distributionskedjan enligt respondenten.
41
Dessa främjar dokumentationshanteringen för samtliga involverade parter och bidrar till att informationen kan sändas och tas emot kontinuerligt. Respondenten menade på att standardrutiner för att upprätthålla en hög kvalitet var rätt väg att gå. Detta då det väsentliga ur ett systemperspektiv här är att informationen kan skickas och tas emot utifrån de bestämmelser som gjorts inom distributionskedjan. Kostnadsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv är enligt respondenten strikt begränsad utifrån Cloetta-koncernens utformade budget. Detta då implementeringen av EDI-lösningar inom distributionskedjan inte är kostnadsfria att göra. Dock belyste respondenten att den standardiserade satsningen av M3 inom Cloetta-koncernens befintliga distributionskedja visat sig vara ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt. Detta då samtliga involverade aktörer numera kommunicerar på ett likartat sett, vilket bidragit till att informationshanteringen nu fungerar bättre.
Även tidsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv utgjorde enligt respondenten en central utvärderingsfaktor. Distributionen och faktureringen är nämligen beroende av att de meddelanden som skickas i systemet levereras. Respondenten diskuterade även Cloetta-koncernens IT-projekt och hur dessa starkt är beroende av tydligt utformade projektspecifikationer. Detta för att inte hamna i en iterativ process där systemtestningen ständigt fallerar. I nuläget använder Cloetta- koncernen sig av manuella rutinkontroller för att bevaka systemen, vilket enligt respondenten bidrar till reducerandet av eventuella driftstopp.
Respondenten belyste även de manuella åtgärderna, vilka utformats för eventuella driftstopp. Via speglade servrar garderar sig Cloetta-koncernen för omständigheter då faktureringen och distributionen påverkas negativt. Tillförlitlighetsaspekten är således enligt respondenten även ytterst central. Detta då systemen måste fungera för att faktureringen och distributionen skall kunna fortskrida. Avslutningsvis diskuterade respondenten flexibilitetsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv och hävdade att denna i Cloetta-koncernens fall är mycket svår att tillgodose. Detta då man använder sig av en standardiserad lösning av M3 genom hela distributionskedjan, vilket har bidragit till att ändringar inte kan göras löpande utan koncernledningens tillåtelse. Detta för att säkerställa att den globala systemstrukturen upprätthålls och för att tillgodose det befintliga systemet på ett önskvärt sätt.
Även intervjun med L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) påvisar att teorin stämmer överens med verkligheten utifrån den genomförda litteraturstudien. Respondenten anser att samtliga utvärderingsfaktorer är centrala och att dessa bör tas hänsyn till för att stärka systemhanteringen inom koncernen.
42
5.3 Jämförande analys av utvärderingsfaktorer i
anknytning till SCM ur ett verksamhets- och
systemperspektiv
Den genomförda intervjustudiens resultat påvisade att respondenterna i visst mån valde att definiera utvärderingsfaktorerna olika beroende på valt perspektiv. Särskilt kvalitetsaspektsdiskussionen skiljde sig markant mellan verksamhets- och systemperspektivet, vilket belysts tidigare. Respondenten svarande för verksamhetsperspektivet talade främst om produktattribut samt varumärkeslojalitet, medan respondenten svarande för systemperspektivet istället talade om bakomliggande processer, syftande till att stärka kvaliteten av affärssystemet. Kostnadsaspektsdiskussionen visade sig däremot var mer homogen. Detta då bägge respondenter talade om åtgärder syftande till att främja den interna värdegenereringen och samtidigt reducera kostnader i relation till den egna verksamheten. Utfallet av tidsaspektsdiskussionen kan dessvärre inte jämföras, då respondenten svarande för verksamhetsperspektivet valde att likställa denna utvärderingsfaktor med den senare benämnda flexibilitetsutvärderingsaspekten. Detta förmodligen som ett resultat av att forskarna vid tidpunkten då intervjun genomfördes ännu inte lyckats definiera denna utvärderingsfaktor tillräckligt väl.
Även tillförlitlighetsaspektsdiskussionen skiljer sig markant åt beroende på valt perspektiv. Respondenten svarande för verksamhetsperspektivet talade om åtgärder syftande till att garantera en fortlöpande produktion och leverans av de producerade produkterna, medan respondenten svarande för systemperspektivet istället talade om koncernens åtgärder vid eventuella systemavvikelser. Slutligen skiljer sig flexibilitetsaspektsdiskussionen mellan de bägge perspektiven. Detta då respondenten svarade för verksamhetsperspektivet diskuterade vikten av att kunna möta efterfrågan och leverera enligt den initiala planeringen, medan svarande för systemperspektivet diskuterade de positiva och negativa följderna av att koncernen med ett standardiserat affärssystem inte längre spontant kan implementera lösningar i affärssystemet för enskilda fabriker. Hållbarhetsperspektivet diskuterades enbart ur ett verksamhetsperspektiv, då respondenten med insyn i systemperspektivet saknade belägg för att kunna besvara de frågor som ställdes.
Författarna anser dock att detta resultat faller sig ganska naturligt, då verksamhets- och systemperspektivet, trots samspelet, berör olika föremål för diskussion utifrån de benämnda utvärderingsfaktorerna. Författarna anser i efterhand att det hade varit fördelaktigt att vid tiden för genomförandet av intervjustudien definiera utvärderingsfaktorerna bättre för respondenterna, då dessa därmed skulle kunna ha gett mer relevanta svar. Vidare resonerar författarna även kring hur det hade varit fördelaktigt att även i större utsträckning anpassa de frågor som ställdes mer specifikt för de båda perspektiven, då detta tillvägagångssätt förmodligen skulle resulterat i en, för besvarande av forskningsfrågan, mer givande diskussion.
43