En fallstudie över utvärderingsfaktorer i anknytning till Supply Chain Management

Teknik och samhälle Datavetenskap

Examensarbete

En fallstudie över utvärderingsfaktorer i

anknytning till Supply Chain Management

A case study regarding evaluation factors related

to Supply Chain Management

Richard Nortey Erik Pålsson

Examen: Kandidatexamen 180 hp Handledare: Patrik Berander Huvudområde: Informationssystem Andra bedömare: Helena - Program: Affärssystem Holmström Olsson

3

Sammanfattning

2000-talets digitaliserade samhällsera har bidragit till att allt fler aktörer fått tillträde till den tillverkande industrin. Denna utveckling har bidragit till en globaliseringstrend, vilken resulterat i att företagen verksamma inom den tillverkande industrin konkurrerar på andra villkor än tidigare. Från att ha strävat efter att äga samtliga delar av distributionskedjan utnyttjar man numera externa leverantörer och samarbetar integrerat med dessa för att främja en, för distributionskedjan, global värdegenerering. Således konkurrerar företagen inte längre mot varandra. Snarare är det numera distributionskedjorna, verksamma inom samma bransch, som rivaliserar. Detta då det tidigare förhållningssättet inte längre är hållbart i en global omvärld. Det globala förhållningssättet kräver dock att samtliga involverade aktörer kommunicerar väl med varandra inom distributionskedjorna. Detta för att stödja informationsflödet och effektivisera produktionen och distributionen av de tillverkade produkterna eller tjänsterna. I syfte att förbättra kommunikationsmöjligheterna inom distributionskedjorna används globala informationssystem. Tidigare publicerad forskning på området belyser vikten av innovativa förbättringsåtgärder i anknytning till dessa. Detta för att underbygga en bibehållen intern effektivitet och samtidigt stärka integrationen inom distributionskedjorna. Därmed är fördelaktiga beslutsprocesser gällande utvärderingsfaktorer i anknytning till distributionskedjornas informationssystem väsentliga att se till, inte minst inom den tillverkande industrin, där konkurrensen är hård. En fallstudie har genomförts på Cloetta-Skandinavien, ett företag som i högsta grad befinner sig inom den tillverkande industrins ramar. I samspel med företaget har potentiella utvärderingsfaktorer i anknytning till Supply Chain Management granskats och utvärderats utifrån situationen i praktiken.

5

Abstract

The development in the 21th century has resulted in that more companies than ever have access to the manufacturing industry. This development has contributed to a globalization trend, which in turn has resulted in that business operating in the manufacturing industry are competing on different terms than before. From having strived to possess all parts of the supply chain utilities they nowadays use external suppliers and cooperates integrated with them to promote a global value generation. Thus, firms no longer compete against each other. Rather it is now the distribution chains, operating in the same industry that rivals. This is because the former approach is no longer sustainable in the newly developed global approach. The global approach, however, requires that all involved distributors communicate well with each other within the supply chains. This is to support the information flow and streamline the production and distribution of the products manufactured or offered services. In order to improve the communication possibilities within the supply chains companies nowadays use global information systems. Previously published research in this area highlights the importance of innovative improvements related to these. This is to build a sustained internal efficiency while strengthening integration in the supply chains. Thus, advantageous decision-making regarding the evaluation factors related to supply chain information systems essential to ensure, particularly in the manufacturing industry where competition is tough. A case study has been conducted within Cloetta Scandinavia, a company that in the highest degree is working within the manufacturing industry’s framework. In interaction with the company, potential evaluation factors related to Supply Chain Management has been reviewed and evaluated based on the situation in practice.

7

Förord

Följande examensarbete utgör den sista delen i vår Affärssystemsutbildning med inriktning Informationssystem vid Malmö högskola. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och har utförts i samarbete med företaget Cloetta-Skandinavien. Vi önskar tacka vår handledare Patrik Berander för den hjälp vi har fått under arbetets utförande. Vi önskar även tacka Bo Sanick på EG Tacticus, vilken satt oss i kontakt med Cloetta-Skandinavien och frikostigt givit oss råd gällande examensarbetets utformning. Avslutningsvis vill vi även tacka Daniel Nyd och Lena Wiklund på Cloetta-Skandinavien, vilka båda har bistått oss väl i vår empiriska insamling.

9

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 12

1.1 Bakgrund och tidigare forskning ... 12

1.2 Problemdiskussion ... 12 1.3 Problemformulering ... 13 1.4 Mål ... 14 2. Definition av begrepp ... 14 2.1 Affärssystem ... 14 2.2 EDI ... 15 2.3 Informationssystem ... 16 2.4 Kund ... 16 2.5 Distributionskedja ... 16

2.6 Supply Chain Management ... 17

3. Metod ... 17 3.1 Forskningsdesign ... 17 3.2 Urval av företag... 18 3.2.1 Cloetta-Skandinavien ... 18 3.3 Litteraturstudie ... 18 3.3.1 Definition av sökstrategi ... 19

3.3.2 Urval samt avgränsningar ... 19

3.4 Intervjustudie ... 19 3.4.1 Utformandet av intervjufrågor ... 20 3.5 Metoddiskussion ... 20 3.6 Gällande källkritik ... 21 3.6.1 Tillförlitlighet ... 21 3.6.2 Överförbarhet ... 22 3.6.3 Pålitlighet ... 22

3.6.4 Möjlighet att styrka och konfirmera ... 22

10

4.1 Litteraturstudie ... 23

4.1.1 Affärssystemseffektivitet ur ett SCM-perspektiv ... 23

4.1.2 Utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM ... 24

4.1.3 Definition av utvärderingsfaktorer ... 25

4.1.4 Hållbarhetsaspekten av SCM ... 26

4.1.4 Sammanfattning av genomförd litteraturstudie ... 28

4.2 Intervjustudie ... 28

4.2.1 Inledande frågor ... 28

4.2.2 Översikt över Cloettas distributionskedja ur ett integrerat verksamhets- och systemperspektiv ... 29

4.2.3 Frågor gällande kundhantering ... 30

4.2.4 Frågor gällande utvärderingsfaktorer av SCM ... 31

4.2.5 Frågor gällande hållbarhetsaspekten av SCM ... 37

5. Analys ... 39

5.1 Analys av utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM ur ett verksamhetsperspektiv ... 39

5.2 Analys av utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM ur ett systemperspektiv... 40

5.3 Jämförande analys av utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM ur ett verksamhets- och systemperspektiv ... 42

6. Diskussion ... 43

6.1 Diskussion utifrån ett verksamhets- och systemperspektiv ... 43

6.2 Diskussion gällande källkritik i anknytning till fallstudien ... 44

6.3 Diskussion gällande utfallet av intervjustudien ... 45

7. Slutsatser och förslag på vidare forskning ... 46

8. Referenser ... 48

8.1 Litteratur ... 48

12

1. Inledning

1.1 Bakgrund och tidigare forskning

Enligt Yeh m.fl. (2006: 1027) har distributionskedjornas effektivitet på senare år kommit att prioriteras i en allt större utsträckning. Denna utveckling har enligt författarna uppstått till följd av den förändrade kravbilden på marknaden. Globaliseringen och den digitaliserade samhällseran har nämligen tvingat världens organisationer till att konkurrera på andra villkor än tidigare. Detta då fler aktörer fått tillträde till marknaden. Cooper & Lambert (2000: 65) hävdar att konkurrensen inte längre sker på samma vis som tidigare. Företagen tävlar inte längre individuellt utan snarare enhetligt inom de distributionskedjor, i vilka dessa är verksamma. Distributionskedjor står därmed att finna i anknytning till samtliga verksamheter, vilka är beroende av ett samarbete med andra företag eller instanser för att kunna tillhandahålla sina produkter eller tjänster. Den hårdnade konkurrensen har lett till att företagens kundrelationer kommit att utgöra en allt mer central och känslig faktor än tidigare. Detta då kunderna numera lättare kan hitta passande lösningar hos andra verksamma aktörer på marknaden. Rainer & Turban (2008: 4-5) lyfter vikten av att organisationerna ständigt bör sträva efter att förändra strategier och arbetsmodeller för att stärka sina befintliga marknadsandelar. Kale m.fl. (2010: 758) menar att affärssystem utgör en lösning för att främja en organisations långsiktiga överlevnad. Enligt Yeh m.fl. (2006: 1027) har förändringsarbetet inte minst kommit att avspeglas på distributionskedjorna och på de informationssystem, vilka styr och koordinerar arbetet inom dessa. Numera sker detta vanligtvis genom applicerandet av Supply Chain Management, vilket syftar till att effektivisera distributionen och främja ett integrerat samspel mellan samtliga involverade aktörers heterogena informationssystem inom distributionskedjorna. Cooper & Lambert (2000: 65) lyfter behovet av en teoretiskt baserad metodik för en framgångsrik implementering och utvärdering av Supply Chain Management i det egna affärssystemet.

1.2 Problemdiskussion

Enligt Rainer & Cegielski (2011: 338) är ett vanligt förekommande problem inom distributionskedjorna att informationsflödet inom dessa inte upprätthålls. Detta kan få oanade konsekvenser för samtliga medlemmar i distributionskedjorna. Ett brutet informationsflöde kan exempelvis tänkas resultera i uteblivna leveranser och produkter av sämre kvalitet. Dessa problem påverkar inte sällan enbart mottagaren utan hela distributionskedjan, vilket Rainer & Turban (2008: 245) lyfter ingående. Således är det inte enbart distributionskedjans leverantörer som drabbas, utan även dess kunder. De försenade leveranserna kan exempelvis tänkas resultera i att kunden vänder sig till en annan etablerad aktör på marknaden, då dennes efterfrågan inte har kunnat stillas.

13

Detta scenario resulterar i uteblivna intäkter samt skadade kundrelationer, vilket i en del fall kan tänkas få ödestigna konsekvenser för hela leverantörsledet inom distributionskedjan. Rainer & Turban (2008: 245) lyfter även problematiken kring skenande lager- och produktionskostnader till följd av uteblivna leveranser. Författarna hävdar att problematiken i anknytning till hanteringen av de olika aktiviteterna inom distributionskedjorna först och främst kan härledas till en osäkerhet gällande koordinationen av samtliga involverade aktörers verksamheter. Vidare lyfter författarna även svårigheterna i att förutspå kundernas efterfrågan, vilket ytterligare försvårar arbetet i relation till utvecklandet av en enhetlig samverkan inom distributionskedjorna. För att undvika ovanstående problematik och vidare underbygga samarbetet har organisationsöverskridande informationssystem starkt etablerats i företagsvärlden. Rainer & Turban (2008: 242) menar att dessa system till viss del överbygger ovanstående problematik. Via Supply Chain Management kan samtliga affärsverksamheter och informationssystem inom distributionskedjorna koordineras enhetligt och informationsflödet kan därmed upprätthållas. För att bibehålla effektiviteten och samtidigt kontinuerligt sträva efter att hitta potentiella förbättringsåtgärder är en regelbunden utvärdering i förhållande till Supply Chain Management att föredra. Informationssystemen kan utvärderas utifrån ett flertal olika faktorer och aspekter. Cooper & Lambert (2000: 65) hävdar att de teoretiska utgångspunkterna utvecklats utifrån företagsvärldens sätt att hantera verkligheten och inte tvärtom, vilket bidragit till utvecklandet av ett forskningsgap inom området. Det finns därmed ett behov av att teoretiskt undersöka och underbygga fördelaktiga beslutsprocesser för en utvärdering av Supply Chain Management i det egna affärssystemet. Detta för att teoretiskt styrka de val som företagen gör då de utvärderar sin distributionskedjehantering.

1.3 Problemformulering

Med utgångspunkt i ovanstående diskussion har innehållet i examensarbetet företrädesvis strukturerats utifrån följande forskningsfråga;

- Hur kan en distributionskedjas informationssystem utvärderas?

För att bistå besvarandet av ovanstående forskningsfråga har nedanstående delfrågor utarbetats;

- Vilka faktorer är centrala vid en utvärdering?

- Hur väl stämmer tidigare publicerad forskning i anknytning till området

överens med situationen i praktiken?

Att ovanstående forskningsfråga har valts att utgå ifrån är ett resultat av att denna i samspel med de utformade delfrågorna belyser värdet och problematiken i anknytning till implementerandet och utvärderandet av informationssystemen inom distributionskedjorna. Forskningsfrågan har utarbetats utifrån förslag på fortsatt forskning, detta utifrån en tidigare publicerad vetenskaplig artikel skriven av Douglas M. Lambert och Martha C. Cooper (2000: 80-81).

14

1.4 Mål

Målet med examensarbetet är att utreda hur en distributionskedjas informationssystem kan utvärderas, samt vilka faktorer som är centrala vid en utvärdering. Vidare syftar examensarbetet även till att granska hur väl tidigare publicerad forskning på området stämmer överens med situationen i praktiken. Detta för att lyfta fram fördelaktiga beslutsprocesser gällande utvärderingen av de befintliga informationssystemen inom en distributionskedja, för att på så vis främja värdegenereringen hos samtliga involverade aktörer.

2. Definition av begrepp

2.1 Affärssystem

Magnusson & Olsson (2009:9) definierar affärssystemsbegreppet enligt följande: ”Standardiserande verksamhetsövergripande systemstöd”

(Magnusson & Olsson 2009: 9)

För att till läsaren förmedla en begriplig förståelse inför begreppet menar Magnusson & Olsson (2009: 9) att ovanstående definition bör brytas ned och ingående förklaras separat. Utifrån författarnas rekommendationer gällande upplägget av definitionen av detta begrepp har en kort summering av ovanstående delbegrepp, vilka tillsammans formar den fullständiga definitionen av begreppet, valts att inkluderas.

Standardiserande:

Med delbegreppet ”standardiserande” avser författarna att lyfta fram hur likartade lösningar generellt sett marknadsförs inom affärssystemsbranschen. Verksamheterna, vilka önskar anskaffa och implementera affärssystemslösningar förväntas anpassa sina organisationer efter dessa. Givetvis kan dock systemen även anpassas specifikt utifrån den givna verksamhetens behov. Enligt Magnusson & Olsson (2009: 10) tillhandahåller de större leverantörerna på marknaden i förväg konstruerade affärssystemspaket, vilka utformats specifikt för att passa den givna branschen, inom vilken den potentiella kunden är verksam.

Verksamhetsövergripande:

Enligt Magnusson & Olsson (2009: 12) syftar ovanstående delbegrepp till att framhäva integrationsmöjligheterna hos affärssystemen. Efter ett framgångsrikt implementerande av ett sådant är det tänkt att verksamheten effektivt skall kunna styra och koordinera samtliga beståndsdelar för att kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt kunna verka på marknaden. Exempelvis kan organisationerna, efter att ha integrerat en affärssystemslösning åtminstone teoretiskt sett lättare internt hantera organisationen av de befintliga beslutsprocesserna.

15

Systemstöd:

Magnusson & Olsson (2009: 13) menar att systemstöd är ett nödvändigt delbegrepp för att definiera affärssystemsbegreppet. Detta då delbegreppet används för att beskriva den brygga mellan verksamheten och dess IT, vilken affärssystemet förväntas överbygga. Denna integrations syftar till att möjliggöra och stödja en effektiv informationshantering, vilken skall gynna verksamheten mer frekvent. För att visuellt förmedla en överskådlig bild av ett affärssystem har även en modell utformad av Rainer & Cegielski (2011: 293) valts att inkluderas här. Detta då denna illustrativt visualiserar ett affärssystem och dess tillhörande moduler, samt hur dessa samspelar med varandra och enhetligt formar affärssystemet. Modellen ser ut enligt följande;

Figur 1: Modell av ett typiskt affärssystem och dess moduler Källa: Rainer & Cegielski (2011)

2.2 EDI

Electronic Data Interchange (EDI) syftar enligt Downing (2010) till den elektroniska dokumenthantering som sker mellan olika organisationer i en distributionskedja. Hanteringen sker per automatik och kräver ingen mänsklig inbladning förutom då mottagen data skall presenteras via mottagarens dator. EDI-hantering är enligt författaren ett effektivt tillvägagångssätt för att reducera kostnader och minska avvikelser då systemet är självgående.

16

2.3 Informationssystem

Enligt Rainer & Cegielski (2011: 10) är syftet med ett informationssystem att förmedla rätt information, till rätt personer, i rätt tid, i rätt mängd och i rätt format. Ett av de primära målen i anknytning till ett informationssystem är således att systematiskt omvandla och organisera data till användbar information. Denna information kan därefter användas inom organisationen för att exempelvis öka dess effektivitet och konkurrenskraft. Vidare kan informationen även användas fördelaktigt för att stödja ett organisationsöverskridande samarbete. Sammanfattningsvis används ett informationssystem därmed för att på digital väg ge en överskådlig bild över de aktiviteter som genomförs inom organisationen ifråga, samt för att strukturera och effektivt styra dessa i en önskad riktning.

2.4 Kund

Att begreppet ”kund” valts att definieras i examensarbetet är ett resultat av begreppets mångsidighet. Begreppets betydelse kan nämligen skilja sig markant beroende på valt perspektiv. Kunden kan tänkas utgöras av flera aktörer, verksamma inom den distributionskedja, vilken valts att studeras. Exempel på möjliga kunder inom en distributionskedja är grossister, konsumenter eller den befintliga verksamheten i sig.

2.5 Distributionskedja

Enligt Rainer & Cegielski (2011: 334) består en distributionskedja av tre olika segment. En generell modell har valts att inkluderas för att visuellt illustrera distributionskedjans olika beståndsdelar, samt hur dessa samspelar med varandra. Denna illustreras nedan;

Figur 2: Modell över en typisk distributionskedja. Källa: EG Tacticus, samt Rainer & Cegielski (2011: 334)

17

Internal:

Denna beståndsdel utgör enligt Rainer & Cegielski (2011:334) alla aktiviteter i anknytning till tillverkningen av en produkt. Således är denna del av distributionskedjan intern och enbart befintlig inom den egna organisationen. Bland annat innefattar denna del av distributionskedjan aspekter så som exempelvis ett utbrett testande av produkten och ett färdigställande av denna inför slutlig massproduktion och försäljning.

Upstream:

Enligt Rainer & Cegielski (2011:334) syftar denna process till kommunikationsflödet mellan tillverkaren och dess underleverantörer. Förloppet inkluderar därmed kommunikation gällande exempelvis val av underleverantör, lagerhantering, betalningsavtal samt transport.

Downstream:

Rainer & Cegielski (2011:334) härleder denna beståndsdel av distributionskedjan till återförsäljarna, vilka ansvarar för att sälja de tillverkade produkterna vidare till brukarna efter att dessa internt testats och godkänts.

2.6 Supply Chain Management

Enligt Rainer & Cegielski (2011: 335) är syftet med Supply Chain Management, i fortsättningen benämnt som SCM, att stukrutera och effektivisera de processer och aktiviteter som står att finna i anknytning till en distributionskedja. Detta för att förhindra upphovet av eventuella hinder inom distributionskedjan. Vanligt förekommande problem härleds till faktorer som anses bromsa informationsflödet. Ett brutet informationsflöde inom distributionskedjan resulterar inte sällan i ökade leverantörskostnader, lagerrelaterade problem samt missnöjda kunder till följd av uteblivna leveranser. Moduler inom affärssystemet för SCM används därmed fördelaktigt för att förhindra uppkomsten av potentiella problem, samt för att förbättra informationsflödet inom distributionskedjan. Genom detta tillvägagångssätt kan kostnadseffektiviteten såväl som lagerhanteringen förbättras, vilket i slutändan resulterar i nöjdare kunder och samarbetspartners.

3. Metod

3.1 Forskningsdesign

Ett kvalitativt förhållningssätt har valts. Detta för att underbygga en självreflekterande diskussion utifrån den tidigare presenterade forskningsfrågan, samt de delfrågor som i enighet med denna har utformats. Jacobsen (2002: 145) förespråkar en kvalitativ ansats i de fall då forskaren önskar förmedla en bild av en icke-konkret verklighet. Till följd av ett nuvarande forskningsgap inom ämnesområdet gällande utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM bedömdes ett kvalitativt förhållningssätt vara mest fördelaktigt att utgå ifrån. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie. Denna syftade till att samla in användbar sekundärdata.

18

Därefter genomfördes en fallstudie på Cloetta-Skandinavien, denna i form av en djupgående intervjustudie i samarbete med Daniel Nyd, Logistics Development Manager för Cloetta-Skandinavien och Lena Wiklund, Senior IT-Manager för Cloetta-Skandinavien. Därmed formades examensarbetet utifrån en deduktiv ansats. Enligt Jacobsen (2002: 34) innebär detta förhållningssätt att forskaren först bildar sig en teoretisk uppfattning av verkligheten för att därefter ställa teorin mot situationen i praktiken. Detta tillvägagångssätt ansågs passande då det bedömdes gynna den empiriska insamlingen. Nackdelen med ett deduktivt förhållningssätt är enligt Jacobsen (2002: 35) att forskaren riskerar att begränsa sitt tankesätt utifrån vad denne anser är väsentligt. Betydelsefulla infallsvinklar riskerar därmed att förbises, vilket kan få negativa konsekvenser för forskningens resultat. Att forskaren är medveten om detta faktum reducerar dock risktagandet enligt författaren. Jacobsen (2002: 35) presenterar även ett induktivt tillvägagångssätt. Denna ansats innebär att forskaren utifrån egeninsamlad empiri gör jämförelser mot tidigare publicerad forskning. Enligt Jacobsen (2002: 35) är detta metodval lämpligt då forskaren inte själv är insatt i den fråga, vilken denne avser utreda. Förhållningssättet övergavs då detta ansågs vara alltför tidskrävande, samt då detta inte bedömdes gynna genomförandet av fallstudien på Cloetta-Skandinavien. Detta då de utformade intervjufrågorna då lätt skulle tänkas sakna relevans till följd av en okunnighet inom ämnesområdet.

3.2 Urval av företag

I nedanstående avsnitt presenteras relevant information gällande det fallföretag, vilket möjliggjort examensarbetets genomförande.

3.2.1 Cloetta-Skandinavien

Cloetta-Skandinavien har en stark position på den svenska konfektyrmarknaden. Företaget erbjuder ett brett och varierat sortiment av choklad, godis, uppfärshare och nötter av hög kvalitet. Cloetta-Skandinavien distribuerar kända varumärken som exempelvis Läkerol och Malaco. Företaget har cirka 550 medarbetare, vilka är placerade på företagets kontor i Malmö, på företagets fabriker i Ljungsbro och i Helsingborg, samt inom företagets säljorganisation på fältet.

3.3 Litteraturstudie

Litteraturstudien utgör en central del av examensarbetet. Insamlingen av sekundärdata har huvudsakligen utgått ifrån litteratur och vetenskapliga artiklar. Insamlingen av de vetenskapliga artiklarna har skett via de digitala databaser, vilka Malmö högskola tillhandahåller. Då litteraturstudien enbart ser till sekundärdata är ett kritiskt förhållningssätt hos forskaren nödvändigt. Detta för att undvika icke-relevant teori, samt tolkningar tillhörande andra än författaren bakom utvald sekundärdata.

19

3.3.1 Definition av sökstrategi

Ett flertal vetenskapliga artiklar med relevans för ämnesområdet har granskats. Detta för att finna önskvärd sekundärdata för genomförandet av fallstudien. För att effektivt åstadkomma detta valde forskarna att utgå ifrån Keshav (2013) och dennes metodik gällande ett effektivt sovrande av vetenskapliga artiklar. Keshav (2013) har utvecklat en trestegsmetodik för ett tidseffektivt granskande av vetenskapliga artiklars innehåll och relevans. Summerande kan forskaren genom Keshavs (2013) metodik effektivt granska och finna väsentliga vetenskapliga artiklar, vars innehåll väntas bistå i utredandet av den frågeställning, vilken valts att utgå ifrån. En liknande ansats har tillämpats vid sökandet efter lämplig litteratur. Engelsk litteratur har företrädesvis använts vid utformandet av examensarbetet, dock uteslöts inte användandet av svensk litteratur. Begreppen, vilka tidigare presenterades under avsnittet ”definition av begrepp” har utgjort centrala sökbegrepp vid sökandet efter lämplig litteratur. Även den engelska termen ”ERP” har använts, då denna är en direkt översättning av det svenska begreppet ”affärssystem”.

3.3.2 Urval samt avgränsningar

Följande tre databaser har huvudsakligen använts för att finna passande vetenskapliga artiklar:

- Science Direct - Google Scholar - Summon

Detta då ovanstående databaser ansågs komplettera varandra väl då de tillförde ett brett utbud av vetenskapliga artiklar, vilka har använts för underbyggandet av litteraturstudien. Summerande har de begrepp, vilka definierats i examensarbetets inledande delar, utgjort centrala sökord.

3.4 Intervjustudie

För att generera relevant primärdata på området valdes två stycken djupgående intervjuer att genomföras. De djupgående intervjuerna förväntades komplettera litteraturstudien och generera egeninsamlad empiri. Bryman & Bell (2013: 474-476) presenterar tre olika tillvägagångssätt för att genomföra intervjuer. Dessa utgörs av den strukturerade-, ostrukturerade- och semistrukturerade intervjuformen. Den strukturerade intervjuformen lämpar sig enligt Bryman & Bell (2013: 474) bäst för kvantitativa studier, där en hög reliabilitet och validitet är önskvärd. Detta åstadkoms i kvantitativa forskningsansatser genom exempelvis utförandet av enkätundersökningar. Den ostrukturerade intervjuformen lämpar sig enligt Bryman & Bell (2013: 475) bäst då forskaren agerar induktivt i ett utforskande syfte. Vid genomförandet av denna typ av intervjuer förbereds intervjuobjektet inte nämnvärt utan ombeds istället tala fritt inom ämnets ramar.

20

Den semistrukturerade intervjuformen passar enligt Bryman & Bell (2013: 475-476) fördelaktigt i situationer då forskaren önskar styra intervjuobjektet i önskad riktning, samtidigt som intervjuobjektet till viss del uppmuntras tala fritt. Detta tillvägagångsätt är enligt författarna vanligt förekommande vid genomförandet av kvalitativa forskningsmetoder. En semistrukturerad intervjuform valdes därför att tillämpas. Detta för att underlätta vid transkriberingen, samt för att till viss del bidra till skapandet av relevanta och intressanta diskussionsfrågor. Att intervjuobjekten gavs visst svängrum till att fritt redogöra för situationen förväntades gynna den empiriska insamlingen, då respondenten tilläts komplettera de utformade intervjufrågorna med egna infallsvinklar. Vidare genomfördes samtliga intervjuer i respondenternas egna lokaler. Detta tillvägagångssätt har enligt Jacobsen (2002: 161) en mängd fördelar. Exempelvis bidrar det till att respondenten slappnar av i större utsträckning, vilket i sin tur leder till tillförlitligare och mer uttömmande svar. Att metodiken generellt sett är mer tidskrävande och kostsam ansågs inte vara skäl nog till att välja bort denna.

3.4.1 Utformandet av intervjufrågor

Till samtliga intervjuer förbereddes, i enlighet med Jacobsen (2002: 169), ett antal allmänna frågor. Dessa övergick snabbt i uppföljnings- och sonderingsfrågor. Detta för att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna, samt för att säkerställa att respondenterna gavs möjlighet till att fritt tala utifrån ämnesområdet. Detta tillvägagångssätt bidrar enligt Jacobsen (2002: 169) till att intervjuerna flyter på naturligt och genererar maximal användbar data. I enlighet med Jacobsen (2002: 171) valdes samtliga intervjuer att transkriberas. Detta genom inspelning samt via förandet av anteckningar. Jacobsen (2002: 171) hävdar att metoden resulterar i att respondenten känner sig mer uppmärksammad och att detta bidrar till att denne i större utsträckning önskar ge givande svar.

3.5 Metoddiskussion

I det tidigare avsnittet ”forskningsdesign” framgick det att en kvalitativ ansats valts att utgå ifrån. Detta tillvägagångssätt motiverades utifrån den valda problemformuleringen. Jacobsen (2002: 56) lyfter att en kvalitativ ansats är att föredra i de fall då forskningsfrågan är av utredande karaktär och ämnad till att gå på djupet. Den valda problemformuleringen föll inom denna kategori av forskningsfrågor, vilket resulterade i att en kvantitativ ansats förkastades. Detta då den kvantitativa metodiken enligt Jacobsen (2002: 57) bäst lämpar sig i de fall då den valda problemformuleringen syftar till att utreda ett flertal enheter, vilket så inte är fallet i detta examensarbete. Enligt Bryman & Bell (2005) kan den kvalitativa undersökningen vidare bidra till att ett starkare band skapas mellan forskaren och de individer, vilka denne utreder. Detta kan enligt författarna tänkas bidra till att forskarna anammar deras synsätt, vilket kan resultera i en gedigen förståelse inför valt problemområde. Dock lyfter Bryman & Bell (2005) även nackdelar i förhållande till den kvalitativa ansatsen. Författarna anser denna vara både tids- och resurskrävande, till följd av dess djupgående karaktär. Att ett litet antal enheter är karaktäristiskt för den kvalitativa metodiken bidrar även till att en överförbarhet av resultatet kan ifrågasättas.

21

Att en litteraturstudie valts att kombineras med en fallstudie, i form av en intervjustudie på Cloetta-Skandinavien, bedömdes öka förutsättningarna för att forskarna skulle få en gedigen förståelse inför det ämnesområde, vilket valts att utgå ifrån. Detta då genomförandet av litteraturstudien på deduktiv väg lyfte tidigare publicerad forskning i relation till det valda ämnesområdet. Värt att belysa är att litteraturstudien och den senare genomförda intervjustudien samspelar starkt med varandra. Detta då litteraturstudiens resultat har format de intervjufrågor, vilka givit struktur åt den senare genomförda intervjustudien. Resultatet av denna har därefter brutits ned och analyserats ingående av forskarna. Utifrån litteraturstudiens utfall ställdes därmed slutligen forskarna gentemot situationen i praktiken, vid egeninsamlingen av empiri under intervjustudien och kunde utifrån detta tillvägagångssätt skapa ett trovärdigt resultat. Därmed är de bägge metodikerna således starkt sammansvetsade och har tillsammans bidragit till att den valda forskningsfrågan har kunnat besvaras.

3.6 Gällande källkritik

Enligt Bryman & Bell (2005: 48) är reliabilitet ett begrepp för att mäta nivån av tillförlitlighet i en fråga. Begreppet figurerar mestadels i anknytning till kvantitativa undersökningar, då detta syftar till att utreda huruvida ett mått är stabilt eller inte. Begreppet innefattar graden av slumpmässiga eller tillfälliga inträffande och hur dessa avser påverka resultatet av en undersökning. Summerande används begreppet för att utreda huruvida ett liknande resultat uppnås vid samtliga genomföranden av ett test eller en laboration. Validitet är ytterligare ett centralt begrepp ur en forskningsaspekt enligt Bryman & Bell (2005: 48). Syftet med begreppet är att granska huruvida de slutsatser, vilka dragits utifrån insamlad data, hänger samman eller inte. Utifrån validitetsbegreppet iakttar forskaren en kritisk förhållningspunkt och tvingas ställa sig frågan om resultatet ifrån den egna undersökningen är giltigt och kan generaliseras eller inte. Bryman & Bell (2013: 402) poängterar dock att reliabilitet och validitet i förhållande till kvalitativt genomförda studier till viss del saknar relevans. Detta då dessa begrepp huvudsakligen utformats för att mäta graden av trovärdighet vid kvantitativt genomförda studier. Guba & Lincoln (1994), refererad av Bryman & Bell (2013: 402), lyfter istället två stycken alternativa bedömningskriterier, vilka bättre har anpassats till en bedömning vid kvalitativt utformande ansatser. Dessa utgörs av ”trovärdighet” och ”äkthet”. Enligt Guba & Lincoln, refererad av Bryman & Bell (2013: 402) består trovärdigheten av fyra delkriterier. Dessa är ”tillförlitlighet”, ”överförbarhet”, ”pålitlighet” och ”möjlighet att styra och konfirmera”. Tillsammans används delkriterierna för att mäta en källas trovärdighet.

3.6.1 Tillförlitlighet

Enligt Guba & Lincoln (1994), refererad av Bryman & Bell (2013: 403) är en källas trovärdighet delvis beroende av dess tillförlitlighet. Med begreppet tillförlitlighet syftar författarna till huruvida forskaren utgått ifrån de på förhand definierade kraven och bestämmelserna gällande studien.

22

Vidare önskar författarna även med begreppet granska om forskaren rapporterat resultatet av studien till samtliga involverade parter för att säkerställa att detta överensstämmer med verkligheten. Om så är fallet, kan delkriteriet anses vara uppnått.

3.6.2 Överförbarhet

Guba & Lincoln (1994), refererad av Bryman & Bell (2013: 404) diskuterar kvalitativa ansatser i relation till begreppet överförbarhet. Vid kvalitativ metodik går forskaren på djupet istället för på bredden, som i dess kvantitativa motsvarighet. Detta faktum bidrar enligt Guba & Lincoln (1994), refererad av Bryman & Bell (2013: 404), till en diskussion gällande resultatets överförbarhet.

3.6.3 Pålitlighet

Guba & Lincoln (1994), refererad av Bryman & Bell (2013: 404) lyfter vikten av att tydligt redogöra för forskningsprocessen för att stärka trovärdigheten av det publicerade materialet. Vidare hävdar författarna att innehållet bör utsättas för granskning på ett flertal olika nivåer, gärna kontinuerligt under forskningsprocessen. Detta för att stärka trovärdigheten i materialet och samtidigt regelbundet utvärdera kvalitén i detta.

3.6.4 Möjlighet att styrka och konfirmera

Guba & Lincoln (1994), refererad av Bryman & Bell (2013: 405) lyfter vikten av att forskaren ständigt strävar efter att bibehålla ett objektivt synsätt under studiens genomförande. Detta för att undvika att personliga värderingar speglas i det publicerade materialet, då dess trovärdighet då kan tänkas bli lidande. En källas äkthet är enligt Guba & Lincoln (1994), refererad av Bryman & Bell (2005: 405), beroende av huruvida dess innehåll förmedlar en rättvis bild av verkligheten eller inte. Har samtliga åsikter och uppfattningar, vilka genomsyrar studien tagits hänsyn till? Om så inte är fallet, varför? För att främja examensarbetets trovärdighet och äkthet valde forskarna genomgående att arbeta i enlighet med de krav som satts upp i anknytning till examensarbetets genomförande. Vidare har examensarbetets innehåll kontinuerligt utsatts för granskning i samspel med handledaren, men även vid de oppositionsseminarium, vilka under skrivandets gång har hållits. Vid dessa har andra ämneskunniga individer getts möjlighet till att opponera på arbetet. Ett ständigt hänsynstagande till ovanstående faktorer har bidragit till att examensarbetets slutgiltiga innehåll kan bedömas som trovärdigt och äkta.

23

4. Resultat

4.1 Litteraturstudie

Litteraturstudieavsnittet av examensarbetet refererar till samtlig sekundärdata vilken strukturerat den senare genomförda intervjustudien på Cloetta-Skandinavien.

4.1.1 Affärssystemseffektivitet ur ett SCM-perspektiv

Enligt Chang et al (2008: 1809) finns ett behov av att integrera en organisations samtliga beståndsdelar. De traditionella informationssystemen, vilka länge nyttjats inom världens verksamheter tillgodoser inte detta behov då dessa saknar verktyg för att främja en effektiv kommunikation mellan samtliga involverade aktörer. Implementerandet av affärssystem kan enligt Chang et al (2008: 1809) gynna organisationer ur ett flertal olika perspektiv. Först och främst utgör affärssystemet ett verktyg för att effektivt koordinera den egna verksamheten. Ur ett SCM-perspektiv kan utnyttjandet av ett affärssystem bidra till förkortandet av ledtider inom distributionskedjan, samt reducera kostnader i relation till logistiken. Detta då det förbättrade informationsflödet ökar leveranssäkerheten. Enligt Chang et al (2008: 1810) bidrar detta faktum till att stärka relationerna inom distributionskedjorna, vilket är önskvärt för samtliga involverade aktörer. Chang et al (2008: 1810) hävdar emellertid att en utvärdering av ett affärssystem och dess moduler begränsas till den egna verksamheten och att denna således inte kan innefatta resterande aktörer, aktiva inom den distributionskedja i vilken organisationen är verksam. Chang et al (2008: 1810) lyfter dock att organisationer vanligtvis styrker sina kärnkompetenser genom att selektivt välja ut homogena affärspartners. Detta för att öka verksamhetens konkurrensfördelar och öka vinstgenereringen. Chang et al (2008: 1810) hävdar vidare att en organisations konkurrenskraft är beroende av hur väl samarbetet sker mellan samtliga aktörer inom den distributionskedja, i vilken organisationen ifråga är verksam. Samma författare förespråkar därmed integrerandet av SCM i ett affärssystem, då modulen och tillvägagångssättet främjar en tvåvägskommunikation, vilken generellt sett bidrar till att förbättra distributionskedjans effektivitet.

Tam et al (2002), refererad av Chang et al (2008: 1811), lyfter vikten av att kontinuerligt utvärdera affärssystemet och dess moduler. Detta för att uppmärksamma potentiella förbättringsåtgärder. Utvärderingen bör enligt forskarna ske utifrån samma kriterier som tillämpas vid mätandet av effektivitet i anknytning till SCM. Enligt Skinner (1969), refererad av Chang et al (2008: 1811), utgör ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid” och ”flexibilitet” fyra centrala beståndsdelar vid denna typ av mätning. Leong m.fl. (1990), refererad av Chang et al (2008: 1811), rekommenderar även att man vid denna typ av mätning inkluderar faktorn ”tillförlitlighet” hos samtliga involverade aktörer, som ytterligare en central beståndsdel. Utifrån dessa bedömningskriterier kan en gedigen helhetsbild därmed skapas över situationen och potentiella förbättringsåtgärder kan därefter enligt Chang et al (2008: 1811) lyftas fram.

24

4.1.2 Utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM

Skinner (1969: 137) lyfter ur ett strategiskt företagsperspektiv vikten av att beakta variablerna ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid” och ”flexibilitet” i förhållande till den tillverkande industrin. Författaren hävdar att organisationer inte sällan begår det vedertagna misstaget av att betrakta låga kostnader och en hög effektivitet som de enda befintliga nyckeltillverkningsmålen. Författaren belyser även hur detta förhållningssätt påverkar företagsstrategin såväl som tillverkningen i en negativ utsträckning, vilket på sikt inte sällan får strategiska konsekvenser för den egna organisationen. Skinner (1969: 138) definierar begreppet ”strategi” som en uppsättning av planer, utifrån vilka en organisationer avser styra den egna verksamheten i syfte att gynna dess konkurrenskraftighet gentemot andra aktörer, verksamma inom samma sektor. Enligt Skinner (1969: 139) prioriterar chefer inom tillverkningsindustrin vanligtvis de befintliga produktionssystemens förmåga att främja en hög effektivitet i relation till tillverkningsprocessen. Författaren hävdar att låga kostnader, produkter av hög kvalitet, en tidseffektiv produktion, samt en flexibel tillverkning, utgör centrala faktorer, vilka man i stor utsträckning efterfrågar. Skinner (1969: 139) diskuterar denna efterfrågan och ifrågasätter vad den innebär i praktiken. Enligt författaren är efterfrågan beroende av organisationens unika företagsstrategi. Ovanstående variabler formas således utifrån verksamheten och är ett resultat av de beslut och de vägval som ledningsgruppen inom den befintliga företagskoncernen ständigt tar. Skinner (1969: 140) resonerar även gällande hur ovanstående variabler kan tänkas definieras och drar slutsatsen att dessa innefattar en mängd olika attribut, samtliga beroende av verksamhetens befintliga företagsstrategi. Enligt författaren är variablerna ett resultat av företagsstrategin och skiljer sig därmed markant beroende på vald bransch och organisation. Syftet med tillverkningsprocessen är enligt Skinner (1969: 140) att tillgodose organisationen i dess strävan att överleva genom vinst och en ständig tillväxt. Författaren hävdar därmed utifrån ovanstående resonemang att organisationer utifrån företagsstrategin bör definiera de tidigare benämnda variablerna ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid” och ”flexibilitet” i förhållande till tillverkningsprocessen och arbeta utifrån dessa genom företagsstrategin. Detta för att utifrån den utformade företagsstrategin kontrollerat kunna agera konkurrenskraftigt gentemot andra befintliga aktörer verksamma inom samma sektor.

Även Meso & Moran (2008: 99) diskuterar hur företagsstrategin kan utnyttjas för att främja produktionen och på sikt gynna den egna verksamhetens strategiska position på marknaden. Författarna hävdar att företagsstrategin i anknytning till produktionen är en tillgång och således ett kraftfullt medel för organisationer att kontrollerat arbeta gentemot ett på förhand tydligt definierat mål. Meso & Moran (2008: 101) kartlägger variablerna ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid”, ”tillförlitlighet” och ”flexibilitet” som centrala faktorer vid eftersträvandet av framgångsrika tillverkningsprocesser. Att utifrån företagsstrategin arbeta med variablerna är enligt författarna ett tillvägagångssätt för att främja en ekonomisk tillväxt inom den egna organisationen. Fine (1985), refererad av Meso & Moran (2008: 101), lyfter att detta arbete är ytterst komplext i praktiken, samt att detta är beroende av en på förhand tydligt definierad företagsstrategi.

25

Vidare lyfter Hill (1989), refererad av Meso & Moran (2008: 102), även vikten av att tillverkningsstrategin utifrån de tidigare nämnda variablerna ligger i linje med den mer omfattande företagsstrategin. Detta då helhetsperspektivet annars riskerar att gå förlorat. Även Kurien & Qureshi (2011: 26) påvisar hur de tidigare diskuterade variablerna ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid”, ”tillförlitlighet” och ”flexibilitet” samspelar och är en del av företagsstrategin, samt hur denna påverkar den egna verksamheten ur ett strategiskt perspektiv. Sambasivan (2009), refererad av Kurien & Qureshi (2011: 23), diskuterar även hur faktorerna ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid”, ”tillförlitlighet” och ”flexibilitet” kan användas för att utvärdera en organisations SCM-processer. Bourne et al (2003), refererad av Kurien & Qureshi (2011: 23), lyfter dock att ett integrerat samspel mellan samtliga faktorer är nödvändigt då variablerna innefattar olika perspektiv. I något mån bör faktorerna enligt författaren balansera med varandra, då organisationer i dagens globala omvärld är beroende av att vara mångsidiga.

4.1.3 Definition av utvärderingsfaktorer

1. ”Kvalitet” – Enligt Sambasivan (2009), refererad av Kurien & Qureshi (2011: 23), innefattar kvalitetsvariabeln en mängd olika attribut. Med kvalitet syftar vi till kvaliteten på de producerade produkterna såväl som kvalitetsgrader på processerna bakom produktionen, samt de bakomliggande processerna i relation till det informationssystem, vilket styr distributionen (SCM).

2. ”Kostnad” - Sambasivan (2009), refererad av Kurien & Qureshi (2011: 23), lyfter även kostnadsfaktorns mångsidighet. Denna är produktion- och systemrelaterad. Med kostnad menar vi kostnaden för samtliga åtgärder i anknytning till ovanstående två huvudområden, dvs. kostnaden för att driva förbättringsåtgärder i verksamheten i anknytning till produktionen eller för att implementera lösningar i informationssystemet, vilket styr distributionen (SCM).

3. ”Tid” – Sambasivan (2009), refererad av Kurien & Qureshi (2011: 23), menar även att tidsvariabeln är mångsidig. Med tid syftar vi till hur informationsflödet upprätthålls inom verksamheten, samt tidseffektiviteten i produktionen såväl som i systemhanteringen.

4. ”Tillförlitlighet” – Sambasivan (2009), refererad av Kurien & Qureshi (2011: 23), relaterar variabeln tillförlitlighet till tilliten mellan den egna organisationen och de andra aktörerna, verksamma inom samma distributionskedja. Med tillförlitlighet menar vi även i vilken grad systemet som styr distributionen (SCM) kan garanteras fungera.

5. ”Flexibilitet” – Sambasivan (2009), refererad av Kurien & Qureshi (2011: 23), lyfter flexibilitetsvariabeln som förmågan för anpassning efter inre- eller yttre förändrade omständigheter. Vi definierar variabeln på samma vis.

26

4.1.4 Hållbarhetsaspekten av SCM

Enligt Zailani et al (2012: 331) har hållbarhetsaspekten av SCM på senare år fått en allt större genomslagskraft. Denna utveckling har enligt författarna bidragit till att det traditionella SCM-begreppet vidareutvecklats till att även innefatta ett hållbarhetsperspektiv. Ett nytt begrepp har således formats, vilket åskådliggör detta. Begreppet lyder ”Sustainable Supply Chain Management”, i fortsättningen benämnt som SSCM. Denna utveckling är enligt Carter & Jennings (2002), refererad av Zailani et al (2012: 330), ett resultat av det globaliserande ansvarstänkandet som numera tillämpas inom flertalet organisationer. Enligt Gröndahl & Svanström (2011: 217) har mängder av organisationer insett värdet i att i en allt större utsträckning sträva efter en långsiktig planering och en hållbar utveckling. Detta tankesätt avspeglas i samtliga delar av verksamheten och inte minst inom de distributionskedjor, i vilken organisationen ifråga är aktiv. 2000-talets extrema teknikutveckling har enligt Gulliksson & Holmgren (2011: 201) både för- och nackdelar. Digitaliseringen av samhället utgör till viss del en utmaning för organisationerna ur ett konsumentperspektiv. Detta då de oanade kommunikationsmöjligheterna, vilka den digitaliserade eran har banat väg för, möjliggör snabba svängningar i de sociala och ekonomiska systemen. För att undvika negativ publicitet och sträva efter att bibehålla goda kundrelationer arbetar företagen enligt Zailani et al (2012: 330) därmed hårt för att även integrera hållbarhetsaspekten i sina verksamheter.

Porter & Kramer (2006), refererad av Zailani et al (2012: 330), lyfter att detta arbete även kommit att avspeglas inom de distributionskedjor, i vilka organisationerna är verksamma. Samtliga leverantörer förväntas nämligen numera att ta hänsyn till de slutliga brukarna av produkternas miljörelaterade krav enligt författarna. Detta uttrycks tydligt enligt Carter & Jennings (2002), refererad av Zailani et al (2012: 330), då organisationer, verksamma inom distributionskedjor, i dagsläget strävar efter att förbruka så få resurser som möjligt. Den traditionella aspekten av SCM fokuserar enligt Zailani et al (2012: 331) mestadels på faktorer i relation till det praktiska utvecklandet av distributionskedjorna. Fokus läggs därmed huvudsakligen på att effektivisera och bättre koordinera samspelet mellan samtliga involverade aktörer. Hållbarhetsaspekten prioriteras inte då man främst tar hänsyn till vinstgenererande faktorer enligt författarna. Zailani et al (2012: 331) lyfter att detta förhållningssätt till viss del har övergivits genom utvecklandet av SSCM. Istället för att enbart prioritera ekonomiskt drivande faktorer har man numera tvingats möta omvärldens krav på en ökad hållbar utveckling. Zailani et al (2012: 331) lyfter fram att detta åstadkoms genom utökade krav genom hantering av återanvändning-, återvinning och paketering inom distributionskedjorna. Att anpassa detta efter det nyanserade förhållningssättet är dock inte helt enkelt. Detta då tillvägagångsättet är mindre kostnadseffektivt än inom traditionell SCM enligt författarna. Vidare lyfter Zailani et al (2012: 331) problematiken i relation till att tvinga fram ett enhetligt samarbete inom distributionskedjorna.

27

Dyllick & Hockerts (2002), refererad av Zailani et al (2012: 331) lyfter att SSCM utgörs av tre olika dimensioner i en verksamhet. Miljöperspektivet kombineras med sociala- och ekonomiska faktorer för att uppnå en enhetlig balans inom dessa områden. Detta tillvägagångssätt bidrar enligt Zailani et al (2012: 332) till att verksamheterna i förebyggande syfte kan gardera sig mot miljörelaterade och sociala hot. För att visuellt illustrera detta har Tueteberg & Wittstruck (2010), refererad av Zailani et al (2012: 331), utformat en modell vilken valts att inkluderas nedan;

Figur 3: House of SSCM

Källa: Tueteberg & Wittstruck (2010), refererad av Zailani et al (2012: 331)

Carter & Jennings (2002), refererad av Zailani et al (2012: 332), har undersökt processer kopplade till den sociala aspekten av SSCM. Dessa processer utgörs exempelvis av faktorer i anknytning till arbetsvillkor, etik, mänskliga rättigheter och säkerhet. Vidare har samma författare även granskat miljöaspekten av SSCM. Centrala beståndsdelar i relation till denna utgörs av aktiviteter i anknytning till grön logistik, inköp, transport av varor samt återanvändning av råmaterial. Avslutningsvis hävdar författarna att de ekonomiska processerna i relation till SSCM utgörs av vinstgenererande faktorer, vilka gynnar verksamhetens ekonomiska resultat. Att arbeta gentemot SSCM kan enligt Zailani et al (2012: 333) gynna verksamheten långsiktigt ur ett flertal olika perspektiv. Dels kan tillvägagångssättet bland annat bidra till upprätthållandet av goda relationer inom den aktiva distributionskedjan. Vidare vårdar arbetssättet även organisationens kundrelationer, då hänsyn tas till omvärldens växande kravbild gällande hållbarhetsaspekten.

28

Förbättrade arbetsvillkor kan även tänkas höja medarbetarnas motivation, vilket resulterar i en ökad intern effektivitet enligt Zailani et al (2012: 333). Slutligen kan arbetet mot SSCM bidra till att reducera verksamhetens kostnader. Detta då dess ledtider generellt sett förbättras, men även då dess produktkvalitet ökar till följd av en högre medvetenhet.

4.1.4 Sammanfattning av genomförd litteraturstudie

Den genomförda litteraturstudien lyfter centrala bedömningsfaktorer för en eventuell utvärdering av SCM. Dessa utvärderingsfaktorer härleds till ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid”, ”tillförlitlighet” och ”flexibilitet”. Vidare påvisar litteraturstudien även hur dessa variabler samspelar med företagsstrategin. Slutligen lyfter litteraturstudien hur hållbarhetsaspekten utvecklats till att bli allt mer central i förhållande till SCM.

4.2 Intervjustudie

Intervjustudieavsnittet ställer tidigare publicerad forskning gentemot situationen i praktiken. Respondenterna utgörs av Daniel Nyd, vilken arbetar som Logistics Development Manager för Cloetta-Skandinavien och Lena Wiklund, vilken arbetar som Senior IT manager för samma företag. Summerande har genomförda intervjufrågor utgått ifrån fyra stycken huvudområden. Dessa utgörs av; allmänna

frågor, frågor gällande kundhanteringen, frågor gällande utvärderingsfaktorer av SCM och frågor gällande hållbarhetsaspekten av SCM. En fullständig redogörelse

över samtliga frågor i anknytning till intervjustudien står att finna i Bilaga 1. Intervjuerna har även valts att kategoriseras utifrån två olika perspektiv. Detta i form av ett verksamhets- och ett systemperspektiv. Tillvägagångssättet motiveras då respondenternas insyn i distributionskedjehanteringen skiljer sig markant åt beroende på deras strategiska position inom organisationen. Att bägge infallsvinklar valts att belysas är därmed ett resultat av att dessa är nödvändiga för att förmedla en tydlig helhetsbild över distributionskedjehanteringen inom Cloetta-Skandinavien. Att respondenterna strategiskt befinner sig på olika nivåer i organisationen bedömdes vidare gynna den empiriska insamlingen då detta tillvägagångssätt minimerar risken att utelämna väsentlig data. Verksamhets- och systemperspektivet är nämligen enhetligt i förhållande till distributionskedjehanteringen.

4.2.1 Inledande frågor

Inledningsvis ställdes fem stycken inledande frågor till bägge respondenter. Dessa utgjorde personliga frågor gällande respondenternas bakgrund och yrkeslivserfarenhet, samt personliga arbetsuppgifter inom den befintliga organisationen. Denna empiri har valts att utelämnas, då svaren varit alltför omfattande och inte bedömts tillföra tillräckligt mycket för att återges i transkriberingen.

29

4.2.2 Översikt över Cloettas distributionskedja ur ett

integrerat verksamhets- och systemperspektiv

En visualisering av den distributionskedja vilken Cloetta-koncernen är verksam inom har valts att inkluderas. Denna diskuteras ur ett verksamhets- och systemperspektiv i syfte att förklara för läsaren hur Cloetta-koncernen arbetar med SCM i praktiken.

Modell över Cloettas befintliga distributionskedja. Källa: D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015)

4.2.2.1 Cloettas distributionskedja ur ett verksamhetsperspektiv

I slutet av distributionskedjan står enligt D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) konsumenten att finna. Det är denne som konsumerar de produkter, vilka tillverkas och distribueras inom distributionskedjan. Produkterna tillhandahålls av fysiska butiker, vilka köpt in dessa från grossister, med vilka ett inbördes avtal har utformats gällande distribution av de varor som tillverkas av Cloetta-koncernen. Vidare förtydligar respondenten distributionskedjans utformning genom följande citat;

”Vi har en klassisk uppdelning som ni kommer se på flera andra företag

där man delar upp företaget i en försörjande enhet och en köpande enhet. För detta har vi Cloetta Supply och Cloetta Commerce”

Denne berättar att Cloetta Supply utgör en internationell organisation, bestående av 11 stycken olika fabriker med en samling externa leverantörer. Cloetta Supply utgör således den tillverkande enheten och producerar de produkter, vilka senare distribueras och säljs av Cloetta Commerce. Vidare utnyttjar Cloetta-koncernen till viss del tredjepartsleverantörer. Detta för tillhandahållandet av det råmaterial, de varor och den bemanning som är nödvändig för att produktionen skall kunna ske fortlöpande.

30

Vidare finns även en kapacitetsaspekt längst bak i distributionskedjan, dvs. tillgänglig tid i produktion för att kunna tillgodose konsumentens efterfrågan. Respondenten hävdar att utmaningen framförallt handlar om att på förhand kunna förutse den kapacitet som krävs för att ständigt kunna möta konsumenternas efterfrågan. Cloetta-koncernen åstadkommer detta främst genom främjandet av ett stabilt informationsflöde inom distributionskedjan, där samtliga involverade aktörer agerar i ett starkt integrerat samspel med varandra. Detta för att med prognoser på förhand kunna förutbestämma vilka produkter som skall tillverkas och tillhandahållas, för att på sikt ständigt bidra till en ökad värdegenerering. Detta förtydligar respondenten genom följande citat;

”För att säkerställa att alla talar samma språk används affärssystemet

först och främst, men även globala processer. Varje månad har vi en s.k. Demand Review, vilken visar på vad vi ska sälja. Vi gör prognoser och bifogar dessa till våra produktionsenheter, vilka sedan gör en Supply Review. Differenser däremellan skickas till en Management Review, vilken syftar till att besluta vilka produkter som skall tillverkas för att tillgodose konsumenten på bästa möjliga vis.”

4.2.2.2 Cloettas distributionskedja ur ett systemperspektiv

L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) belyser att planeringen i anknytning till produktionen inom Cloetta-koncernen görs i en tredjepartslösning, vilken är namngiven ”3PP”. Denna är ett webbaserat verktyg, vilken används för att bekräfta volymer mot de tredjepartsleverantörer, vilka är verksamma inom distributionskedjan. Genom detta verktyg kan prognoser och orders definieras för framtida inleveransplaner inom koncernen. Cloetta Supply hanteras genom M3, affärssystemet. Cloetta Commerce levererar till de befintliga grossisterna med hjälp av ett tredjepartspaket, i vilket ett EDI-flöde har integrerats. Vidare finns input från en del butiker, vilka är direkt återkopplade till M3. Avslutningsvis belyser respondenten att det även finns en koppling till konsumenterna. Är konsumenterna inte nöjda kontaktar de inte sällan kundtjänsten via mail eller telefon. Respondenten berättar att Cloetta-koncernen driver ett förändringsprojekt med syftet att sy ihop input från samtliga hemsidor, vilka är aktuella för distributionen av aktuella varor. Utmaningarna i förhållande till detta förändringsprojekt utgörs enligt respondenten främst av svårigheten att integrera Cloetta-koncernens huvudsakliga hemsida med de varumärkeshemsidor som även står att finna. Förändringsprojektet väntas underbygga en kommunikation mellan M3 och Cloetta-koncernens reklamationssystem, vilket enligt respondenten kommer resultera i förkortade ledtider inom distributionskedjan. Avslutningsvis menar respondenten att IT- och systemstöd återfinns genom i princip hela distributionskedjan.

4.2.3 Frågor gällande kundhantering

Därefter ställdes frågor härledda till Cloetta-koncernens kundhantering. Detta huvudområde har enbart valts att belysas ur ett verksamhetsperspektiv, då respondenten med insyn i systemhanteringen saknar den kunskap som krävs för att kunna besvara frågor i anknytning till verksamhetens kundhantering.

31

4.2.3.1 Kundhanteringen ur ett verksamhetsperspektiv

Under intervjun framgick det att flertalet kunder i livsmedelsbranschen är väldigt väletablerade och stora. Enligt D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) äger exempelvis Ica cirka 50 procent av den befintliga marknaden. För att främja och utöka befintliga kundrelationer har Cloetta-koncernen därmed utformat ett separat team. Detta team arbetar innovativt för att ständigt förbättra Cloetta-koncernens försäljningsmöjligheter. Respondenten lyfter även att Cloetta-koncernens strategiska mål utgörs av att profilera sig geografiskt. Detta då företaget handlar med impulsvaror. Att befinna sig på väletablerade butiker blir därmed kritiskt för försäljningen. Respondenten förtydligar situationen genom följande citat;

”Om vi inte syns och finns där människor är kan vi inte sälja.

Vår exponering är därmed oerhört central och viktig”

Respondenten talar även om problematiken i anknytning till företagets strävan att gardera sig gentemot missnöjda kunder. Denne menar att det är svårt att helt gardera sig, men att grunden ligger i att skapa åtråvärda produkter, vilka konsumenterna tycker om. Cloetta-koncernens huvudsakliga kund utgörs av de grossister, vilka köper in Cloetta-koncernens produkter för att därefter sälja dem vidare till konsumenterna. En central aspekt, vilken respondenten lyfter, är således att ständigt ha konsumenten i beaktning, då det är denne som möjliggör distributionskedjans existens och värdegenerering.

4.2.4 Frågor gällande utvärderingsfaktorer av SCM

Därefter ställdes frågor i anknytning utvärderingsfaktorerna av SCM, vilka pekats ut som centrala utifrån den tidigare genomförda litteraturstudien. Intervjustudien belyser följande utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM; ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid”, ”tillförlitlighet” och ”flexibilitet”.

4.2.4.1

Kvalitetsaspekten

inom

SCM

ur

ett

verksamhetsperspektiv

D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) menar att centrala kvalitetsfaktorer ur ett produktperspektiv inom Cloetta-koncernens distributionskedja främst handlar om produkternas attribut. Detta exempelvis i form av produkternas smak, utformning och paketering. Respondenten förtydligar kvalitet genom följande citat;

”Är det någonting man ska ta med sig om kvalitet så handlar det om att

ha rätt kvalitet. Inte hög, inte låg utan rätt kvalitet. Detta då kvalitet driver kostnader”

Vidare talar respondenten ingående om problematiken i anknytning till ovanstående citat. Kruxet enligt respondenten är att leverera rätt kvalitet. Allt som inte skapar värde för kunden ska man dra ned på. Cloetta-koncernen fokuserar först och främst på upplevelsen i förhållande till de produkter man tillhandahåller.

32

Detta för att göra dem unika och på så vis främja att konsumenterna väljer just dessa. Respondenten hävdar att detta kan åstadkommas genom varumärkeslojalitet, dvs. att man kommunicerar med kunden på rätt sätt. Enligt respondenten kan en sådan kommunikation exempelvis ske på sociala medier, där man direkt ritar sig mot konsumenterna. Vidare lyfter respondenten vikten av att tillhandahålla ett varierat sortiment, innehållande de bästa möjliga produkterna. Avslutningsvis talar respondenten om priset på produkterna. Denne hävdar att priset måste vara överenskomligt ur ett konsumentperspektiv i förhållande till den kvalitet som erbjuds på de tillhandahållna produkterna.

4.2.4.2 Kvalitetsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv

L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) hävdar att kvaliteten inom SCM ur ett systemperspektiv är väldigt central. Respondenten talar löpande om EDI-lösningar och om hur dessa sätts upp i samspel med kunderna för att främja kommunikationsmöjligheterna inom distributionskedjan, samt för att garantera att informationen kommuniceras ut på rätt sätt. Respondenten förtydligar vikten av att integrationen sker på rätt sätt genom följande citat;

”Att sätta upp EDI-lösningar gällande de papper som vi faxar, alternativt

skannar in och mailar, det är jätteviktigt. Öresavrundningarna måste stämma. Vi testar och testar så att de kan tas emot i kundens SAP-system utan öresavrundning. Det är inte rätt förrän det är rätt.”

För att upprätthålla en hög kvalitet inom SCM menar respondenten därför att standardrutiner, vilka används för att kontrollera att korrekt information ständigt skickas in, är rätt väg att gå. Respondenten lyfter även vikten av interna rutiner vid en eventuell avvikelse. Detta för att säkra och hjälpa verksamheten. Gällande potentiella förbättringsåtgärder i anknytning till ovanstående rutiner hävdar respondenten att Cloetta-koncernen skulle kunna prioritera ytterligare. Detta för att ur ett systemperspektiv ytterligare främja den interna kommunikationen inom distributionskedjan.

4.2.4.3

Kostnadsaspekten

inom

SCM

ur

ett

verksamhetsperspektiv

D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) talar genomgående om Cloetta-koncernens Business Intelligence satsningar i förhållande till kostnadsaspekten inom distributionskedjan. Via Qlickview kan företaget se hur produkterna säljer, samt var försäljningen sker och hur pass vinstgenererande denna faktiskt är. Vidare kan företaget även se avvikelser i anknytning till denna. Kostnadsaspekten inom distributionskedjan är därmed enligt respondenten ytterst central. Qlickview används som verktyg för att säkerställa att Cloetta-koncernen även i framtiden genomför rätt strategisk positionering. Men även för att analysera varför kostnadsfaktorerna inte överensstämmer med den initiala planeringen. För att på sikt dra ned på kostnaderna och främja ett integrerat samspel inom distributionskedjan berättar respondenten att man inom koncernen tagit beslut att enhetligt implementera ett gemensamt affärssystem, M3.

33

Detta för att främja att samtliga involverade aktörer kommunicerar likartat. Detta förtydligar respondenten genom följande citat;

”Vi har därför arbetat för att anpassa våra processer efter affärssystemet

snarare än tvärtom. Vi ska alltså inte anpassa affärssystemet specifikt efter enskilda önskemål inom koncernen. Vi kör på en standardversion, vilken flera tillverkande företag använder”.

Respondenten utvecklar ovanstående resonemang genom följande citat; ”Givet att ha en standardiserad lösning så finns det såklart scenarion som

uppstår då man kan tycka att en funktion saknas. Istället för att implementera lösningen för x antal tusen kronor kan vi istället effektivt förändra hur vi arbetar och på så vis spara enorma kostnader.”

Avslutningsvis talar respondenten om hur Cloetta-koncernen, efter standardiseringen av ett gemensamt affärssystem enhetligt kan se vad som skall tillverkas och säljas. Att standardisera informationsprocessen förenklar enligt respondenten avsevärt och reducerar kostnaderna, vilket enligt denne alltid är önskvärt.

4.2.4.4 Kostnadsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv

L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) lyfter att det alltid finns en gräns för hur mycket EDI-lösningar får kosta för Cloetta-koncernen. Kundens storlek är enligt respondenten en central faktor då den är avgörande för huruvida en sådan satsning skall ske eller inte. Inom Cloetta-koncernen har man nämligen en strikt budget i förhållande till IT-satsningar. Vid förfrågan gällande implementerandet av EDI-lösningar hos en kund görs en utvärdering i syfte att utreda om en sådan satsning faktiskt är rimlig eller inte. Rör det sig om stora transaktionsvolymer, vilka bedöms vara centrala görs givetvis en sådan satsning, dock måste denna förhålla sig till given budget. För att reducera kostnaderna i anknytning till SCM lyfter respondenten vikten av att globalt köra på en standardiserad lösning av affärssystemet, i Cloetta-koncernens fall M3. Vid implementerandet av en standardiserad lösningar talar respondenten även löpande om hur Cloetta-koncernen återanvänt implementeringsprocesser för att ytterligare dra ned på kostnaderna i anknytning till implementeringen. Detta då man inte genomfört standardiseringssatsningen samtidigt i samtliga länder, där Cloetta-koncernen är verksam ännu. Projektet för att skapa en enhetlig affärssystemsstandard inom Cloetta-koncernen inleddes år 2011 och är ännu inte avslutat. Man har ännu inte övergått till att köra M3 i Italien, Irland och Tyskland då dessa länder är sist i förändringsledet. Dessa länder väntas dock inom en snar framtid även ansluta sig till det gemensamma affärssystemet, vilket på sikt väntas öka den globala värdegenereringen inom distributionskedjan. Respondenten berättar avslutningsvis även om hur man använt sig av samma processledare, från implementation till implementation. Detta för att ytterligare reducera de tillkommande konsultkostnaderna. Detta förtydligar respondenten genom följande citat;