Frågor gällande utvärderingsfaktorer av SCM

Därefter ställdes frågor i anknytning utvärderingsfaktorerna av SCM, vilka pekats ut som centrala utifrån den tidigare genomförda litteraturstudien. Intervjustudien belyser följande utvärderingsfaktorer i anknytning till SCM; ”kvalitet”, ”kostnad”, ”tid”, ”tillförlitlighet” och ”flexibilitet”.

4.2.4.1

Kvalitetsaspekten

inom

SCM

ur

ett

verksamhetsperspektiv

D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) menar att centrala kvalitetsfaktorer ur ett produktperspektiv inom Cloetta-koncernens distributionskedja främst handlar om produkternas attribut. Detta exempelvis i form av produkternas smak, utformning och paketering. Respondenten förtydligar kvalitet genom följande citat;

”Är det någonting man ska ta med sig om kvalitet så handlar det om att

ha rätt kvalitet. Inte hög, inte låg utan rätt kvalitet. Detta då kvalitet driver kostnader”

Vidare talar respondenten ingående om problematiken i anknytning till ovanstående citat. Kruxet enligt respondenten är att leverera rätt kvalitet. Allt som inte skapar värde för kunden ska man dra ned på. Cloetta-koncernen fokuserar först och främst på upplevelsen i förhållande till de produkter man tillhandahåller.

32

Detta för att göra dem unika och på så vis främja att konsumenterna väljer just dessa. Respondenten hävdar att detta kan åstadkommas genom varumärkeslojalitet, dvs. att man kommunicerar med kunden på rätt sätt. Enligt respondenten kan en sådan kommunikation exempelvis ske på sociala medier, där man direkt ritar sig mot konsumenterna. Vidare lyfter respondenten vikten av att tillhandahålla ett varierat sortiment, innehållande de bästa möjliga produkterna. Avslutningsvis talar respondenten om priset på produkterna. Denne hävdar att priset måste vara överenskomligt ur ett konsumentperspektiv i förhållande till den kvalitet som erbjuds på de tillhandahållna produkterna.

4.2.4.2 Kvalitetsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv

L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) hävdar att kvaliteten inom SCM ur ett systemperspektiv är väldigt central. Respondenten talar löpande om EDI-lösningar och om hur dessa sätts upp i samspel med kunderna för att främja kommunikationsmöjligheterna inom distributionskedjan, samt för att garantera att informationen kommuniceras ut på rätt sätt. Respondenten förtydligar vikten av att integrationen sker på rätt sätt genom följande citat;

”Att sätta upp EDI-lösningar gällande de papper som vi faxar, alternativt

skannar in och mailar, det är jätteviktigt. Öresavrundningarna måste stämma. Vi testar och testar så att de kan tas emot i kundens SAP-system utan öresavrundning. Det är inte rätt förrän det är rätt.”

För att upprätthålla en hög kvalitet inom SCM menar respondenten därför att standardrutiner, vilka används för att kontrollera att korrekt information ständigt skickas in, är rätt väg att gå. Respondenten lyfter även vikten av interna rutiner vid en eventuell avvikelse. Detta för att säkra och hjälpa verksamheten. Gällande potentiella förbättringsåtgärder i anknytning till ovanstående rutiner hävdar respondenten att Cloetta-koncernen skulle kunna prioritera ytterligare. Detta för att ur ett systemperspektiv ytterligare främja den interna kommunikationen inom distributionskedjan.

4.2.4.3

Kostnadsaspekten

inom

SCM

ur

ett

verksamhetsperspektiv

D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) talar genomgående om Cloetta- koncernens Business Intelligence satsningar i förhållande till kostnadsaspekten inom distributionskedjan. Via Qlickview kan företaget se hur produkterna säljer, samt var försäljningen sker och hur pass vinstgenererande denna faktiskt är. Vidare kan företaget även se avvikelser i anknytning till denna. Kostnadsaspekten inom distributionskedjan är därmed enligt respondenten ytterst central. Qlickview används som verktyg för att säkerställa att Cloetta-koncernen även i framtiden genomför rätt strategisk positionering. Men även för att analysera varför kostnadsfaktorerna inte överensstämmer med den initiala planeringen. För att på sikt dra ned på kostnaderna och främja ett integrerat samspel inom distributionskedjan berättar respondenten att man inom koncernen tagit beslut att enhetligt implementera ett gemensamt affärssystem, M3.

33

Detta för att främja att samtliga involverade aktörer kommunicerar likartat. Detta förtydligar respondenten genom följande citat;

”Vi har därför arbetat för att anpassa våra processer efter affärssystemet

snarare än tvärtom. Vi ska alltså inte anpassa affärssystemet specifikt efter enskilda önskemål inom koncernen. Vi kör på en standardversion, vilken flera tillverkande företag använder”.

Respondenten utvecklar ovanstående resonemang genom följande citat; ”Givet att ha en standardiserad lösning så finns det såklart scenarion som

uppstår då man kan tycka att en funktion saknas. Istället för att implementera lösningen för x antal tusen kronor kan vi istället effektivt förändra hur vi arbetar och på så vis spara enorma kostnader.”

Avslutningsvis talar respondenten om hur Cloetta-koncernen, efter standardiseringen av ett gemensamt affärssystem enhetligt kan se vad som skall tillverkas och säljas. Att standardisera informationsprocessen förenklar enligt respondenten avsevärt och reducerar kostnaderna, vilket enligt denne alltid är önskvärt.

4.2.4.4 Kostnadsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv

L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) lyfter att det alltid finns en gräns för hur mycket EDI-lösningar får kosta för Cloetta-koncernen. Kundens storlek är enligt respondenten en central faktor då den är avgörande för huruvida en sådan satsning skall ske eller inte. Inom Cloetta-koncernen har man nämligen en strikt budget i förhållande till IT-satsningar. Vid förfrågan gällande implementerandet av EDI-lösningar hos en kund görs en utvärdering i syfte att utreda om en sådan satsning faktiskt är rimlig eller inte. Rör det sig om stora transaktionsvolymer, vilka bedöms vara centrala görs givetvis en sådan satsning, dock måste denna förhålla sig till given budget. För att reducera kostnaderna i anknytning till SCM lyfter respondenten vikten av att globalt köra på en standardiserad lösning av affärssystemet, i Cloetta-koncernens fall M3. Vid implementerandet av en standardiserad lösningar talar respondenten även löpande om hur Cloetta-koncernen återanvänt implementeringsprocesser för att ytterligare dra ned på kostnaderna i anknytning till implementeringen. Detta då man inte genomfört standardiseringssatsningen samtidigt i samtliga länder, där Cloetta- koncernen är verksam ännu. Projektet för att skapa en enhetlig affärssystemsstandard inom Cloetta-koncernen inleddes år 2011 och är ännu inte avslutat. Man har ännu inte övergått till att köra M3 i Italien, Irland och Tyskland då dessa länder är sist i förändringsledet. Dessa länder väntas dock inom en snar framtid även ansluta sig till det gemensamma affärssystemet, vilket på sikt väntas öka den globala värdegenereringen inom distributionskedjan. Respondenten berättar avslutningsvis även om hur man använt sig av samma processledare, från implementation till implementation. Detta för att ytterligare reducera de tillkommande konsultkostnaderna. Detta förtydligar respondenten genom följande citat;

34

”Det är en otrolig kunskapsfaktor. Att investera i denna kunskap och

återanvända den för att på så vis reducera konsultkostnaderna, det är en otrolig tillgång”

4.2.4.5 Tidsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv

Tidsaspekten har enbart valts att enbart belysas ur ett systemperspektiv. Detta då respondenten med insyn i verksamhetsperspektivet bedömer flexibilitetsaspekten och tidsaspekten som likvärdig. Ovanstående resonemang utvecklas av D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) under avsnittet kring flexibilitet ur ett verksamhetsperspektiv.

L. Wiklund (personlig kommunikation, 12 maj 2015) hävdar att tidsaspekten inom distributionskedjans informationssystem är ytterst central. Följande citat av respondenten belyser detta;

”Den är jätteviktig. Den får ju inte fallera. Ska ett meddelande fram så ska

det fram”

Respondenten talar mycket om tidsaspekten i förhållande till de IT-projekt, vilka drivs i syfte att implementera en enhetlig, standardiserad affärssystemslösning inom Cloetta-koncernen. Respondenten hävdar att eventuella förseningar inom dessa projekt generellt sett härleds till projektspecifikationernas utformning och kvalitet. Är inte projektspecifikationen tydligt utformad riskerar projektet att hamna i en iterativ process, då testerna inte kan genomföras på rätt sätt, vilket givetvis påverkar tidsaspekten negativt. Respondenten lyfter även vikten av rutinkontroller och bevakning i anknytning till systemen. Detta för att säkerställa att systemen levererar enligt den initiala planeringen. Vidare talar respondenten även om Cloetta-koncernens policy för eventuella driftstopp. Denne berättar att ett större driftstopp i anknytning till distribution och fakturering aldrig får vara längre än två timmar. Detta då ett sådant driftstopp påverkar samtliga länder, vilka kör M3. Skulle en omfattande serverkrasch ske finns det förutbestämda åtgärder för hur detta skall hanteras, så att distributionen och faktureringen skall kunna fortlöpa. Avslutningsvis lyfter respondenten att Cloetta-koncernen skulle kunna bli bättre på att kravställa, åtminstone ur ett projektperspektiv. Detta för att ytterligare underbygga att projekteten slutförs i tid och att dessa inte negativt påverkar verksamheten.

4.2.4.6

Tillförlitlighetsaspekten

inom

SCM

ur

ett

verksamhetsperspektiv

D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) berättar att Cloetta-koncernen mäter tillförlitligheten inom distributionskedjan via statistik och standardavvikelser. Respondenten menar att standardavvikelser eller variationer utgår ifrån produktrelaterade svängningar, och även att dessa svängningar inom livsmedelsbranschen inte sällan är höga.

35

Uppdagas det att försäljningen varierar väldigt mycket statistiskt sett höjs säkerhetslagret för den givna produkten. Detta förtydligar respondenten genom följande citat;

”Våra leverantörer mäter oss efter något som kallas servicegrad. Vi ska

leverera 98 procent enligt överenskommelse. Av alla varor som beställs skall vi alltså kunna leverera 98 procent. Detta mäts per säljande enhet. Inte i pallar, inte i påsar utan i kartonger, vilka man sedan lagerför. Då ska vi alltid kunna leverera minst 98 procent, annars blir kunden missnöjd”

Respondenten klargör även att det uppstått situationer då man inte kunnat leverera enligt den ovanstående överenskommelsen, och talar även om den dialog som förs med kunden i ett sådant givet scenario, i syfte att förklara och åtgärda problemet. Detta för att i framtiden kunna producera och möta efterfrågan. Vidare talar respondenten om servicegraden i anknytning till produktionen. Respondenterna hävdar att denna är central och utgör en hygienfaktor. Utöver att leverera varan i rätt tid och i rätt mängd skall inga plockfel förekomma. Därtill skall varorna vara i rätt kvalitet och inte vara skadade. Tillförlitligheten ur ett verksamhetsperspektiv utgör därmed en central aspekt enligt respondenten och felbedömda prognoser måste hanteras efter standardiserade rutiner, för att främja produktionen och värdegenereringen inom distributionskedjan.

4.2.4.7

Tillförlitlighetsaspekten

inom

SCM

ur

ett

systemperspektiv

L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) lyfter tillförlitlighetsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv som en kritisk utvärderingsfaktor. Denne hävdar att tillförlitligheten gällande SCM är ytterst avgörande för att verksamheten skall fungera enligt den initiala planeringen, vilken utformats inom koncernen. Vidare talar respondenten även återkommande om hur avvikelser påverkar Cloetta-koncernens lagerhantering vid ett eventuellt driftavbrott och belyser samtidigt de interna rutiner, vilka inom koncernen har utformats för att åtgärda ett sådant scenario. Det framgår att Cloetta-koncernen internt har utarbetat manuella rutiner för ett eventuellt driftstopp i det tilläggssystem, vilket används för hanteringen av de lagerpallar, vilka Cloetta-koncernen tillverkar och distribuerar. Detta för att säkerställa att ingen data går förlorad vid ett eventuellt driftstopp. Vanligtvis scannas pallarnas ID in och förs per automatik in i systemet. Vid ett eventuellt driftavbrott görs denna skanning dock manuellt, för att senare föras in i systemet. Respondenten belyser att detta arbete bitvis kan vara ytterst tidskrävande. Avslutningsvis berättar respondenten även att man inom Cloetta- koncernen driver ett antal förändringsprojekt internt i syfte att stärka integrationen inom distributionskedjan för att på så vis främja informationsflödet mellan samtliga involverade aktörer.

36

4.2.4.8

Flexibilitetsaspekten

inom

SCM

ur

ett

verksamhetsperspektiv

D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) beskriver flexibilitetsaspekten ur ett verksamhetsperspektiv som en central utvärderingsfaktor. Denna hävdar att distributionskedjans flexibilitet inom en tillverkningsindustri ständigt påverkar konsumentens val av produkt och därmed dennes varumärkeslojalitet. Detta förtydligar respondenten genom följande citat;

”Vi ska kunna tillverka så att vi finns där vi ska finnas. Annars blir

kunden missnöjd och väljer andra varumärken”

Respondenten utvecklar även ovanstående resonemang och menar att samtliga nämnda utvärderingsfaktorer är centrala och att ha en balans mellan dessa är nödvändig för att underhålla en värdegenererande distributionskedja i en globalt verksam koncern. Detta förtydligar respondenten genom följande citat;

”Tid och flexibilitet är samma sak enligt mig. Man måste kunna möta

efterfrågan. Det är det de klassiska logistikfrågorna handlar om. De är egentligen hygienfaktorer. Därefter ska du göra det till en så låg kostnad som möjligt. Vi ska leverera produkterna planenligt för att hålla kunden nöjd. Samtidigt ska produktionen optimeras, utan att kunden påverkas. Rätt kvalitet, rätt produkt, i rätt tid”

4.2.4.9 Flexibilitetsaspekten inom SCM ur ett systemperspektiv

L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) hävdar att flexibilitetsaspekten är svår att tillgodose inom Cloetta-koncernens distributionskedja ur ett systemperspektiv. Detta då man valt en standardiserad lösning gällande affärssystemet, vilket enligt respondenten resulterar i att ändringar i detta system inte får göras löpande utan koncernledningens tillåtelse. Respondenten utvecklar ovanstående resonemang genom följande citat;

”Ska vi hålla en säker och bra lösning så är vi inte särskilt flexibla. Att göra ändringar i systemet, det gör vi ju inte. Självklart löser vi problem, men i och med den globala strukturen som valts har vi change requests som vi jobbar mot och det ska mycket till för att vi ska prioritera något annat”

Respondenten förtydligar dock att Cloetta-koncernen driver ett förbättringsarbete gällande integration av lagersaldon i M3. Detta förbättringsarbete är enligt respondenten mycket komplext, då systemens uppdateringar sker vid olika tidpunkter.

37