6.1
Diskussion
utifrån
ett
verksamhets-
och
systemperspektiv
Både D. Nyd (Personlig kommunikation, 8 maj 2015) och L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) visade sig vara överens om att samtliga tidigare nämnda utvärderingsfaktorer är centrala och värda att hantera för att främja en eventuell utvärdering av SCM ur ett verksamhets- och systemperspektiv. Utifrån utfallet av de tidigare genomförda intervjuerna står det klart att faktorernas betydelse varierar kraftigt beroende på valt perspektiv. Detta är en intressant infallsvinkel och någonting som är värt att begrunda vid en utvärdering av SCM. Exempelvis skiljer kvalitetsaspekten sig nämnvärt ur ett verksamhets- och systemperspektiv. Ur ett verksamhetsperspektiv handlar denna aspekt huvudsakligen om att bistå konsumenterna med produkter av s.k. ”rätt kvalitet”, samt hur produkterna bäst kan marknadsföras. Så är inte fallet ur ett systemperspektiv där en s.k. ”hög kvalitet” istället prioriteras till förmån för fungerande EDI-lösningar, vilka effektivt används för all elektronisk dokumenthantering inom distributionskedjan. Att definiera respektive faktorer utifrån bägge perspektiv är således kritiskt för att en utvärdering skall kunna genomföras. Även här handlar det om att samtliga involverade parter kommunicerar likartat, för att undvika att väsentlig information går till spillo. Detta faller sig dock egentligen ganska naturligt, då verksamhets- och systemperspektivet berör helt olika operativa aspekter av verksamheten. Ett samspel här är därmed nödvändigt och det står således klart att en utvärdering av SCM kan ske på mer än ett sätt.
Däremot hänger verksamhets- och systemperspektivet samman i den digitaliserade företagsvärlden och ett ömsesidigt hänsynstagande är därför viktigt. Detta för att inte förbise några aspekter och samtidigt utgå ifrån den företagsstrategi som utformats inom den egna koncernen. Att ur ett verksamhetsperspektiv ta hänsyn till hållbarhetsaspekterna av SCM har under fallstudien på Cloetta-Skandinavien visat sig vara högst aktuellt även i praktiken. Detta då ett miljöorienterat förhållningssätt visat sig gå i hand med ekonomisk vinning. Även denna aspekt är intressant att ta i beaktning, då artikeln namngiven ”Sustainable Supply Chain
Management”, vilken förövrigt återfinns under litteraturstudieavsnittet i
examensarbetet, därmed är högst aktuell även i praktiken. Artikeln beskriver bland annat hur traditionell SCM främst styrs av vinstdrivande faktorer, vilket också kanske är fallet, dock visar praktiken att ett miljöorienterat tänk inte alltid behöver åsidosättas till förmån för andra kostnadseffektiva handlingar. Att man inom Cloetta-koncernen valt att utnyttja speglade serverlösningar är ett utomordentligt tillvägagångssätt för att främja tillförlitlighetsaspekten ur både ett verksamhets- och systemperspektiv. Detta då faktureringen och distributionen ständigt kan fortlöpa trots inre- och yttre förändringar. L. Wiklund (Personlig kommunikation, 12 maj 2015) poängterade dock att man för närvarande enbart har manuella rutiner för ett eventuellt driftstopp i det tilläggssystem, vilket används för hanteringen av de lagerpallar, vilka Cloetta-koncernen tillverkar och distribuerar.
44
Vanligtvis scannas pallarnas ID in och förs per automatik in i systemet. Vid ett eventuellt driftstopp görs denna skanning manuellt, vilket enligt respondenten tar mycket längre tid. Förslagsvis skulle man även här kunna utnyttja en speglad serverlösning för RFID-skanningen av pallarna, då detta tillvägagångssätt onekligen skulle spara massvis med tid vid en eventuell serverkrasch och samtidigt reducera kostnaderna för uppkomsten av ett sådant scenario. Att Cloetta- koncernen valt att rulla ut en standardiserad affärssystemslösning genom hela den befintliga distributionskedjan är en relativt unik åtgärd, vilken till stor de tillgodoser samtliga nämnda utvärderingsfaktorer ur både ett verksamhets- och systemperspektiv. Detta då samtliga involverade aktörer numera kommunicerar utifrån samma plattform, vilket bidrar till att informationshanteringen kan ske på ett mer planenligt vis. Detta tillvägagångssätt får därmed positiva följder för hela koncernen, då de förbättrade kommunikationsvägarna bidrar till att produktionen flyter på bättre och att eventuella felmeddelande enklare kan spåras och åtgärdas. Avslutningsvis resulterar detta även i att Cloetta-koncernens samtliga aktörer bättre integreras med varandra, vilket främjar en för koncernen global värdegenerering.
6.2 Diskussion gällande källkritik i anknytning till
fallstudien
I examensarbetets avsnitt gällande källkritik diskuterades ett antal kriterier för källkritik i anknytning till kvalitativt genomförda forskningsstudier. Dessa utgörande av; ”tillförlitlighet”, ”överförbarhet”, ”pålitlighet”, samt ”möjlighet att
styrka och konfirmera”. Examensarbetets tillförlitlighet är enligt forskarnas
bedömning stor. Detta huvudsakligen då primär- och sekundärkällor har kombinerats för att underbygga den genomförda litteraturstudien, vilken vidare lagt grunden till den intervjustudie som har genomförts på Cloetta-Skandinavien. Forskarna har även genomgående arbetat utifrån de krav som på förhand definierats och ständigt tagit hänsyn till vald forskningsfråga, vilket ytterligare stärker tillförlitlighetsgraden i det publicerade materialet. Resultatets överförbarhet kan däremot diskuteras. Detta främst då det rör sig om en kvalitativ djupgående studie, men även till följd av att utvärderingsfaktorernas vikt kraftigt varierar beroende på vald bransch och verksamhet. Därmed är det svårt att generalisera resultatet och applicera detta universellt. Pålitlighetsgraden i det insamlade materialet är däremot stor. Detta då forskarna ständigt motiverat de val och de beslut de tagit. Att examensarbetet ständigt utsatts för granskning på olika nivåer stärker dess trovärdighet ytterligare då eventuella fel har kunnat korrigeras fortlöpande.
Även delkriteriet möjlighet att styrka och konfirmera har visats hänsyn till då forskarna under skrivandets gång ständigt har strävat efter att bibehålla ett objektivt synsätt och inte låta personliga värderingar avspegla sig i det publicerade materialet. Värt att belysa är dock att delkriteriet i detta fall har två sidor. Detta då en semistrukturerad intervjustudie har genomförts i syfte att bistå i besvarandet av den forskningsfråga som utgör stommen i examensarbetet.
45
Respondenterna uppmuntrades till viss del till att tala fritt utifrån de intervjufrågor som på förhand förberetts, vilket bidragit till att personliga värderingar onekligen ingjutits i de svar som getts. Att svarsgraden influerats av respondenternas personliga åsikter och tolkningar påverkar därmed onekligen detta delkriterium, och objektiviteten kan därmed ifrågasättas, då respondenternas svar lagt grunden för de slutsatser som har dragits.
6.3 Diskussion gällande utfallet av intervjustudien
Syftet med genomförandet av intervjustudien var att utifrån resultatet av litteraturstudien granska hur man i praktiken kan tänkas gå tillväga för att utvärdera en distributionskedjas informationssystem. Forskarna valde att belysa detta ur två perspektiv i form av ett verksamhets- och systemperspektiv. Detta motiverat med att de båda perspektiven sammanfaller med varandra och behöver visas en ömsesidig hänsyn till vid all distributionskedjehantering. Främst önskade forskarna att se till Cloetta-Skandinaviens befintliga processer ur ett verksamhets- och systemperspektiv, vilket visade sig vara problematiskt i praktiken, åtminstone under intervjun ur ett verksamhetsperspektiv.
Att den semistrukturerade intervjuformen valdes att tillgå, där respondenten ges visst svängrum till att fritt redogöra kring ämnet, resulterade nämligen i att alltför stor fokus lades på produktattributen istället för på processerna och dess effekter för verksamheten och produktionen. Förmodligen var detta ett resultat av att utvärderingsfaktorerna på förhand var alltför vagt definierade och att respondenten inte riktigt förstod vad forskarna egentligen ville att denne skulle fokusera på. För vad karaktäriserar exempelvis en hög kvalitet ur ett verksamhetsperspektiv? Frågan har många sidor och såhär i efterhand hade svarsgraden antagligen blivit mer gynnande och relevant för ämnet om faktorerna på förhand varit bättre definierade av forskarna. Detta kan delvis ses som ett misslyckande, då svaren som gavs i visst mån inte var helt strömlinjeformade.
Det hade istället varit intressantare om respondenten i större utsträckning fokuserat på processernas effekter för verksamheten och hur dessa hänger samman med produkttillverkningen istället för att ständigt se till produktattributen. Detta då svarsgraden på så vis blivit mer relevant och bättre kunnat brytas ned och relateras till de sekundärdata, vilka författarna valt att utgå ifrån i den tidigare genomförda litteraturstudien. Slutprodukterna är nämligen starkt beroende av de bakomliggande processerna, vilket i en tillverkande industri är högst väsentligt att ta hänsyn till. Att exempelvis samarbeta med opålitliga leverantörer kan nämligen få ödestigna konsekvenser för hela distributionskedjan och dess produktion, vilket är väldigt viktigt att vara medveten om. En lösning på detta såhär i efterhand vore att utforma intervjufrågorna mer specifikt beroende på valt perspektiven, för att på så vis vägleda respondenten i en mer önskad riktning.
46