38 • Av de tre undersökta regionerna når Stockholms län såväl högst andel godkända betyg
som högst andel godkända nationella prov, samt de högsta meritvärdena på dessa. Därefter följer Västra Götalands län och därefter Skåne län.
• Kostnaden per elev är högre i storstadskommuner än övriga två kommuntyper. • Elevunderlaget skiljer sig mellan kommuntyper och regioner.
o Skolor har högre andel av såväl utrikes födda som elever, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Lägst andel har små kommuner.
o I Stockholms län finns flest elever vars föräldrar har eftergymnasial bakgrund, medan Västra Götalands län och Skåne län skiljer sig mindre åt. Högst andel elever med utländsk bakgrund påträffas i Skåne län, följt av Stockholms län och därefter Västra Götalands län.
7. Analys
Som uppsatstiteln och uppsatsens tredje frågeställning avslöjar ämnar uppsatsen att undersöka om geografiska förutsättningar korrelerar med resultat i grundskolans geografiämne. I detta arbete nyttjas orsaksfiltrering som teoretisk modell för att undersöka skillnaders potentiella förklaringar för att genom ’uteslutningsmetoden’ söka korrelationer som tidigare forskning inte kan förklara.
Som empirin avslöjar skiljer sig betygsstatistiken mellan olika kommuntyper såväl som mellan olika regioner. Vad gäller meritvärden är det tydligt att elever som går i skolan i små kommuner får lägre meritvärden i geografi och då särskilt pojkar och elever i kommunala skolor, även om kön och huruvida om skolan drivs av kommuner eller enskilda huvudmän har en större effekt (se figur 6 och figur 8). I den regionala uppdelningen visar det sig att de undersökta skolorna i Stockholms län uppvisar 7,7% högre genomsnittliga meritvärden än elever i Västra Götalands län, som når de näst högsta meritvärdena på nationella prov, respektive 7,1% i betyg. Skillnaden mellan Västra Götalands län och Skåne län är 1% i de nationella provens meritvärde och 1,6% i betyg (se figur 31).
Figur 8: Sammanräkning av genomsnittliga meritvärden för slutbetyg i geografi under perioden 2013–2019 för elever i friskolor och elever i kommunala skolor, för riket, små kommuner, mellanstora kommuner samt storstadskommuner.
13,00 13,20 13,40 13,60 13,80 14,00 14,20 14,40 14,60 14,80 15,00 Samtliga
Kommunal Enskild
Samtliga Kommunal Enskild
Rikssnitt 13,51 13,23 14,66
Små kommuner 13,27 13,24 13,62
Mellanstora kommuner 13,64 13,36 14,93
Storstadskommuner 13,59 13,22 14,73
39
Figur 6: Sammanräkning av genomsnittliga meritvärden för slutbetyg i geografi under perioden 2013–2019 för pojkar och flickor, för riket, små kommuner, mellanstora kommuner samt storstadskommuner.
Figur 31: Genomsnittliga meritvärden för nationella prov och betyg i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län under perioden 2013–2019.
Vad gäller andelen godkända betyg är bilden något annorlunda. Även här finns klara skillnader mellan kommuntypernas resultat även om det här är storstadskommuner som når den lägsta andelen godkända betyg inom denna kategori. Även här är dock huvudman och kön mer effektfulla indikatorer. Särskilt kraftfullt märks de geografiska förutsättningarna i
kommunala skolor. För både meritvärden och andel godkända betyg är det i de mellanstora kommunerna som de högsta resultaten påträffas. Vad det gäller regionala skillnader är bilden liknande den för meritvärden. Stockholms län får högst andel godkända nationella prov och betyg, följt av Västra Götalands län och Skåne län. Skillnaden är större mellan Stockholms län och Västra Götalands län än mellan Västra Götalands län och Skåne län.
Empirin som framträder för kommuntyperna vid en analys av resultat på nationella prov ger en komplexare bild. Förvisso får elever i små kommuner alltjämt de lägsta meritvärdena men
12,00 12,50 13,00 13,50 14,00 14,50 Totalt
Flickor Pojkar
Totalt Flickor Pojkar
Rikssnitt 13,51 14,30 12,77
Storstadskommuner 13,59 14,19 13,05
Mellanstora kommuner 13,64 14,41 12,88
Små kommuner 13,27 14,15 12,47
Genomsnittliga meritvärden betyg vt 2013 -2019
14,14 14,24 13,13 13,29 13,00 13,08 12,20 12,40 12,60 12,80 13,00 13,20 13,40 13,60 13,80 14,00 14,20 14,40
Resultat på nationella prov Betyg
Genomsnittliga meritvärden för prov och betyg i regionerna
40 ett undantag gäller i denna generella trend för kommunala skolor, där det istället är i de små kommunerna som de högsta meritvärdena erhålls och det är i storstadskommunerna där de lägsta meritvärdena i kommunala skolor hittas. De högsta meritvärdena påträffas (med
undantaget som redan nämnts) i storstadskommunerna. Resultaten är även mer nyanserade för andelen godkända prov. Även här påträffas den högsta andelen, för samtliga kategorier av kön och huvudman, i mellanstora kommuner. I resultatdelen förklarades dock också hur statistiken blir något snedvriden av brist på erforderligt statistiskt underlag för friskolor i små
kommuner, vilket ledde till det till synes något märkliga resultatet att mellanstora kommuner hade högst andel godkända prov för samtliga inräknade skolor, trots att små kommuner tycktes ha högre resultat för såväl friskolor som kommunala skolor. Detta innebär att viss skepsis skall appliceras när slutsatser dras om resultat på nationella prov i små kommuner. Den lägsta andelen godkända nationella prov påträffas i mellanstora kommuner, med undantag för elever i friskolor, där storstadskommuner med knapp marginal får något högre andel än mellanstora kommuner och för pojkar, där de får något högre resultat än små kommuner.
Skillnaden mellan pojkar och flickor blir också mindre för nationella prov än för betyg. För somliga år presterar också pojkar bättre inom samtliga kommuntyper. Statistiken ger inga klara svar kring orsaken utan istället får tidigare forskning vägleda en potentiell förklaring i enighet med orsaksfiltrering som modell. Då provet mäter samma förmågor hos flickor som pojkar bör också en skeptisk hållning intas till den forskning från Hong Kong som visar att flickor får djupare förståelse än pojkar på grund av inlärningsstrategier. (Biggs et. al., 2004). Om detta skulle vara hela förklaringen till skillnader mellan könens resultat förklarar det inte varför pojkar vissa år når högre meritvärden. Det är möjligt att forskning kring ”antiplugg-kulturer” eller insikter från Statens medieråds rapport kan peka i rätt riktning. Det finns inga självklara förklaringar eller säkra svar men ett möjligt svar är att pojkar generellt, i högre utsträckning än flickor, har en negativ inställning till skolarbete men att den enskilda avstämning av kunskaper som nationella prov utgör blir ett tydligare mål som anses värt att satsa på. Detta skulle då kunna innebära att pojkar inför provet lägger mindre tid på spelande och andra medievanor till fördel på att studera inför provet. Det är dock tveksamt om ett gott resultat på ett nationellt prov räcker för att ’hinna ikapp’ flickornas betyg. Förklaringen är dock, som sagt, endast spekulativ och ytterligare forskning behövs för att kunna erbjuda mer definitiva svar.
Dessa nyanseringar till trots kan alltså konstateras att nationella prov uppvisar skillnader mellan kommuntyper även om bilden blir mer komplex än för betyg. Det står alltså klart att geografiska aspekter spelar in på elevers resultat i geografiämnet men innan något kan fastslås om orsaksförklaringar måste ytterligare två faktorer vägas in. För det första hur
elevunderlaget, det vill säga de demografiska förutsättningarna, och skolornas ekonomi spelar in på de uppvisade resultaten. Vad gäller ekonomiska förutsättningar visar presenterade data att mellanstora kommuner och små kommuner har snarlika kostnader per elev räknat men att båda dessa konsekvent ligger väsentligt lägre än kostnader i storstadskommuner. Det skall i sammanhanget dock förstås att detta per automatik innebär att mer pengar finns för att exempelvis öka lärartätheten i storstadskommuner. Det är också rimligt att anta att
storstadskommuner har större fasta kostnader, som exempelvis lokalhyra än vad som påträffas i mindre kommuner. Då exakta uppgifter saknas som kompenserar för dessa skillnader i kostnadsläge går det inte med säkerhet att uttala sig om exempelvis möjligheter till ökad lärartäthet utifrån de kostnader som presenterats här.
Gällande elevunderlaget framgår att storstadskommuner i såväl kommunala skolor som friskolor har en högre andel av såväl elever med utländsk bakgrund som elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. För kategorin ’samtliga skolor’ hade mellanstora kommuner
41 41,7% fler elever med utländsk bakgrund och storstadskommuner 140,3% fler elever med utländsk bakgrund än små kommuner, relativt sett. Vad gäller elever vars föräldrar har
eftergymnasial utbildning var andelen 13,6% högre i mellanstora kommuner och 24,1% högre i storstadskommuner än i små kommuner. I linje med vad tidigare forskning från Skolverket (2004, 2009), SCB (2007) och Friskolekommittén (SOU 2013:56) kommit fram till spelar dessa indikatorer en stor roll för vilka resultat en genomsnittlig elev når. Att ha föräldrar med eftergymnasial utbildning har en positiv effekt på elevers resultat medan att ha en utländsk bakgrund har negativ effekt på elevers resultat.
De demografiska förutsättningarna kan ge oss förklaringar på de betygsresultat som
observerats. Om elever med utländsk bakgrund som grupp presterar bättre än etniskt svenska elever finns också skäl att anta att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning inte når godkända betyg. Detta kan med andra ord förklara varför också storstadskommuner, som har betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund, också har en lägre andel godkända betyg än mellanstora och små kommuner. Dessa elever som inte når godkänt drar också ner
genomsnittsvärden för meritvärden, vilket kan förklara varför det är de mellanstora
kommunerna som får de högsta meritvärdena trots att storstadskommuner har en högre andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Med andra ord innebär det faktum att storstadskommuner har en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund och endast en något högre andel elever med föräldrar som har eftergymnasial bakgrund att en högre andel elever inte når godkänt, vilket drar ner betygssnittet mer än vad de gynnsammare
demografiska förutsättningarna kan kompensera för. Men på liknande sätt har också små kommuner en väsentligt mindre andel elever med utländsk bakgrund och endast en något mindre andel elever med eftergymnasial bakgrund än vad mellanstora kommuner har. Likväl har de mellanstora kommunerna eleverna med de bästa resultaten (för såväl andel godkända betyg som meritvärden). Resultaten pekar mot att något annat inverkar på åskådliggjorda skillnader. Om det inte beror på huvudmannaskapet (friskolor och kommunala skolor finns i likartad utsträckning i båda kommuntyper) eller kön (fördelningen mellan pojkar och flickor är i stort sett identisk inom alla kommuntyper) och trots demografiska förutsättningar som tycks gynna mellanstora kommuner när jämförelsen görs med storstadskommuner, men som inte tycks gälla i samma utsträckning för mindre kommuner kvarstår endast en undersökt variabel: kommuntyp. Detta pekar mot en korrelation mellan geografiska förutsättningar som råder i de olika kommuntyperna och resultaten som eleverna når. Vad det är i mellanstora kommuners geografi som gynnar dem är oklart och bortom denna studies omfång men indikationen är att det är något i de geografiska förutsättningar som finns i mellanstora kommuner som gynnar dem resultatmässigt visavis små kommuner. Effekten är dock relativt liten i jämförelse med andra faktorer som kön eller huruvida elever går i en friskola eller kommunal skola, vilket också kan vara en bidragande orsak till att geografins roll i skolresultat är ett så outforskat ämne.
Vad gäller de regionala skillnader som presenterats blir det tydligt att Stockholms län når både högst andel godkända prov och betyg, såväl som de högsta meritvärdena för dessa och att Skåne län når de sämsta resultaten i betyg och på nationella prov. Det har tidigare också framkommit att elever i friskolor når bättre resultat än elever i kommunala skolor samt att demografiska förutsättningar i skolorna, det vill säga elevunderlaget, inverkar på resultaten. Här finner vi också orsaken till att elever i Skåne län får sämst resultat, då de har högst andel av eleverna i kommunala skolor (i vart fall vad gäller för elever som skrivit nationella prov) och dessutom har de högst andel elever med utländsk bakgrund och lägst andel elever, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Stockholms län har 21,1% högre andel elever, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning än Västra Götalands län och 27,4% högre andel än Skåne län. Vad gäller elever med utländsk bakgrund har Stockholms län 11,6% högre andel
42 än Västra Götalands län medan Skåne län har 10,8% högre andel än Stockholms län. Orsaken är således sannolikt att den höga andelen elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är den mest bidragande orsaken till att elever i Stockholms län når högre resultat. Att eleverna i Stockholms län når bäst resultat förklaras alltså troligtvis av den höga andelen elever som har föräldrar med eftergymnasial bakgrund och den höga andelen elever som går i friskolor, vilket tycks påverka resultaten i högre utsträckning än etnisk bakgrund (se figur 29 och figur 30).
Figur 29: Fördelning av elever i friskolor och elever i kommunala skolor i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län under perioden 2013–2019.
Figur 30: Elevunderlag i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län under perioden 2013–2019, vad gäller elever med utländsk bakgrund och elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning.