Storstadskommuner

25

Figur 12: Utveckling av genomsnittliga resultat för nationella prov i geografi under åren 2013–2019 i mellanstora kommuner, uppdelat för elever i friskolor och elever i kommunala skolor, vad gäller andelen godkända prov.

Vad gäller elevernas meritvärde får friskoleeleverna högre värden för samtliga år men följer motsatt utveckling gentemot de kommunala skolorna under åren 2013–2017 (se figur 13). Störst är skillnaden 2015, då friskoleeleverna i genomsnitt får 16% högre meritvärden än elever i kommunala skolor och lägst är skillnaden 2017, då friskoleeleverna får 5% högre genomsnittliga meritvärden. De kommunala skolornas lägsta genomsnittliga meritvärde var 13,21 (2018) och det högsta genomsnittliga meritvärdet var 14,22 (2019). Motsvarande för friskolor var 13,94 (2017) och 15,1 (2014).

Figur 13: Utveckling av genomsnittliga resultat för nationella prov i geografi under åren 2013–2019 i mellanstora kommuner, uppdelat för elever i friskolor och elever i kommunala skolor, vad gäller genomsnittliga meritvärden.

6.2.3. Storstadskommuner

Även i storstadskommunerna når flickor och elever i friskolor generellt bättre resultat än pojkar och elever i kommunala skolor. Under åren 2013–2019 fick i genomsnitt 95,82% godkända provresultat medan 95,04% av pojkarna fick godkänt. I de kommunala skolorna nådde 92,84% av eleverna godkänt medan 98,91% av friskoleeleverna fick godkänt. Störst är skillnaden mellan flickorna i friskolor (99,13%) och pojkar i kommunala skolor (92,38%).

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Samtliga huvudmän 96,105 97,9 96,725 99,49 98,315 94,245 98,325 Kommunal huvudman 95,205 97,28 95,765 99,32 95,325 90,405 97,905 Enskild huvudman 100 100 100 100 91,665 100 100 88 90 92 94 96 98 100

Eleveresultat på nationella prov i mellanstora kommuner

fördelning mellan olika huvudmän

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Enskild huvudman 14,985 15,1 15,01 14,18 14,025 14,26 14,84 Kommunal huvudman 13,18 12,885 12,595 12,91 13,38 12,51 14,06 Samtliga huvudmän 13,515 13,385 13,23 13,23 13,935 13,205 14,22 12 12,5 13 13,5 14 14,5 15 15,5

Eleveresultat på nationella prov i mellanstora kommuner

fördelning mellan olika huvudmän

26 Vad gäller trendkurvor kan konstateras att friskolorna når en högre andel godkända prov än de kommunala skolorna för samtliga år, samt att de följer varandra vid statistiska ökningar och minskningar, även om de kommunala skolorna har kraftigare svängningar. 2016 utgör ett år med låg andel godkända elever för både friskolor (97,67%) och kommunala skolor (85,36%). Högst andel godkända prov får eleverna 2014 då friskolor har 100% godkända prov och kommunala skolor 95,57%.

Figur 14: Utveckling av genomsnittliga resultat för nationella prov i geografi under åren 2013–2019 i storstadskommuner, uppdelat för elever i friskolor och elever i kommunala skolor, vad gäller andelen godkända prov.

Vad gäller andelen godkända pojkar och flickor kan konstateras att andelen godkända prov är överlag hög och att flickor i något högre utsträckning når godkända resultat. År 2015 och 2019 är skillnaden mellan pojkar och flickor i det närmaste försumbar (0,42 respektive 0,12 procentenheter). 2013, 2014, 2017 och 2018 får en högre andel flickor än pojkar godkända resultat (1,00, 1,79, 4,01 respektive 1,27). 2016 var dock pojkarnas prov i högre andel godkända (3,15 procentenheters skillnad). Trender mellan olika år är desamma för såväl pojkar som flickor (med undantag för perioden 2017–2018), även om flickornas trendkurvor har kraftigare rörelser (se figur 15).

Figur 159: Utveckling av genomsnittliga resultat för nationella prov i geografi under åren 2013–2019 i storstadskommuner, uppdelat pojkar och flickor, vad gäller andelen godkända prov.

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Samtliga huvudmän 95,12 96,765 96,36 92,465 95,135 95,115 97,08 Kommunal huvudman 94,35 95,57 94,565 85,355 93,73 92,15 94,16 Enskild huvudman 97,495 100 99,24 97,665 97,94 100 100 84 86 88 90 92 94 96 98 100

Elevresultat på nationella prov i storstadsområden

fördelning mellan olika huvudmän

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Samtliga elever 95,12 96,765 96,36 92,465 95,135 95,115 97,08 Flickor 95,62 97,66 96,57 90,89 97,14 95,75 97,14 Pojkar 94,62 95,87 96,15 94,04 93,13 94,48 97,02 90 92 94 96 98 100

Eleveresultat på nationella prov i storstadskommuner

fördelning mellan kön

27 För meritvärden är bilden mer entydig. För samtliga år har flickor och elever i friskolor högre meritvärden (se figur 16 och figur 17). De kommunala skolorna har mindre rörelser mellan åren än friskolor medan liknande mönster kan åskådas mellan pojkar och flickor. Minst är skillnaden mellan pojkar och flickor 2014, då flickorna får 1% högre genomsnittligt meritvärde. Störst är skillnaden 2016 då flickorna får 9% högre genomsnittligt meritvärde. Genomsnittet för samtliga år visar att genomsnittsflickan fick 13,99 i meritvärde och genomsnittspojken 13,26.

Figur 16: Utveckling av genomsnittliga resultat för nationella prov i geografi under åren 2013–2019 i storstadskommuner, uppdelat för elever i friskolor och elever i kommunala skolor, vad gäller genomsnittliga meritvärden.

Figur 17: Utveckling av genomsnittliga resultat för nationella prov i geografi under åren 2013–2019 i mellanstora kommuner, uppdelat för pojkar och flickor, vad gäller genomsnittliga meritvärden.

6.2.4. Jämförelse mellan kommuntyper och riket

Trendkurvorna för åren 2013–2019 är brokig även om vissa mönster kan skönjas, se figur 18. Exempelvis har samtliga kommuntyper och även riket som helhet en uppgång i meritvärden mellan åren 2018–2019. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Enskild huvudman 14,525 15,215 14,415 15,11 13,64 15,245 15,05 Kommunal huvudman 12,48 12,825 12,74 12,975 13,12 12,73 13,93 Samtliga huvudmän 12,98 13,465 13,385 14,1 13,295 13,68 14,475 12 12,5 13 13,5 14 14,5 15 15,5

Elevresultat på nationella prov i storstadsområden

fördelning mellan olika huvudmän

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Flickors meritvärden 13,37 13,54 13,68 14,7 13,85 14,03 14,75 Pojkars meritvärde 12,59 13,39 13,09 13,5 12,74 13,33 14,2 Samtliga elevers meritvärde 12,98 13,465 13,385 14,1 13,295 13,68 14,475

12,5 13 13,5 14 14,5 15

Eleveresultat på nationella prov i storstadskommuner

fördelning mellan kön

28

Figur 18: Utveckling av genomsnittliga meritvärden för nationella prov i geografi under åren 2013–2019 i riket, storstadskommuner, mellanstora kommuner samt små kommuner.

Tydligare blir en jämförelse av genomsnittliga siffror för en sammanräkning av hela perioden. I riket som helhet är andelen godkända betyg lägst, följt av skolor i små kommuner, därefter skolor i mellanstora kommuner och bäst meritvärden får elever i storstadskommuner (se figur 19). Allra bäst klarar sig flickor som går i friskola i storstadskommuner (15,13). Sämst klarar sig pojkar som går i kommunal skola i storstadskommuner (12,62 i meritvärde).

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Små kommuner 12,625 13,31 13,59 12,85 13,985 12,035 13,99 Mellanstora kommuner 13,515 13,385 13,23 13,23 13,935 13,205 14,22 storstadskommuner 12,98 13,465 13,385 14,1 13,295 13,68 14,475 Riket 12,95 13,05 12,6 13,25 13,15 12,85 14,05 12 12,5 13 13,5 14 14,5

Elevresultat på nationella prov för riket, storstadskommuner,

mellanstora kommuner, samt småkommuner

29

Figur 19: Sammanvägning av genomsnittliga meritvärden för nationella prov i geografi i årskurs nio, för pojkar och flickor, under perioden 2013–2019 i riket, storstadskommuner, mellanstora kommuner samt små kommuner.

Ännu större skillnad i meritvärde framkommer vid en jämförelse av friskolor och kommunala skolor i olika kommuntyper. Däremot tycks det skilja sig efter kommuntyp var elever når högst meritvärden inom kategorierna friskolor respektive kommunala skolor. I de kommunala skolorna får eleverna högst meritvärden på nationella prov i små kommuner medan

friskoleelever når högst meritvärde på nationella prov i storstadskommuner, se figur 20.

Figur 20: Sammanvägning av genomsnittliga meritvärden för nationella prov i geografi i årskurs nio, för elever i friskolor och elever i kommunala skolor, under perioden 2013–2019 i riket, storstadskommuner, mellanstora kommuner samt små kommuner.

12,00 12,20 12,40 12,60 12,80 13,00 13,20 13,40 13,60 13,80 14,00 Totalt

Flickor Pojkar

Totalt Flickor Pojkar

Rikssnitt 13,13 13,57 12,69

Små kommuner 13,20 13,74 12,66

Mellanstora kommuner 13,53 13,96 13,10

Storstadskommuner 13,63 13,99 13,26

Genomsnittligt meritvärde på nationella prov 2012/2013- 2017/2018

12,50 13,00 13,50 14,00 14,50 15,00

Snitt alla skolor Snitt kommunala skolor Snitt enskilda skolor

Snitt alla skolor Snitt kommunala skolor Snitt enskilda skolor

Rikssnitt 13,13 12,91 14,17

Småkommuner 13,20 13,18 14,15

Mellanstora kommuner 13,53 13,07 14,63

Storstadskommuner 13,63 12,97 14,74

Genomsnittligt meritvärde på nationella prov

2012/2013-2017/2018

30 På liknande sätt får också elever i friskolor den högsta andelen godkända nationella prov, fast för detta mått är det små kommuner som når högst resultat. I de kommunala skolorna är det också små kommuner där högst antal elever når godkända nationella prov. Lägst andel

godkända prov får eleverna i storstadskommuner. Den genomsnittliga andelen godkända prov skiljer sig inte väsentligt mellan pojkar och flickor i mellanstora kommuner och skillnaden är inte heller särskilt stor i storstadskommuner. Störst är skillnaden i små kommuner, där det skiljer 2,82 procentenheter. För samtliga kategorier är dock de undersökta kommunernas andel väsentligt högre än för riket, se figur 21 och figur 22. Noterbart är också att de mellanstora kommunernas andel godkända prov för alla skolor är högre än för små kommuner, trots att små kommuner har högre andel godkända prov i både friskolor och kommunala skolor. Orsaken är att antalet friskolor är mindre i de undersökta kommunerna och att det därför endast finns resultat i friskolorna för år 2015 och 2017. Detta snedvrider då också resultatet men i den sammanvägda totalbilden för alla skolor blir genomsnittet ändå högre i de mellanstora kommunerna.

Figur 21: Sammanvägning av resultat för nationella prov i geografi i årskurs nio, för elever i friskolor och elever i kommunala skolor, under perioden 2013–2019 i riket, storstadskommuner, mellanstora kommuner samt små kommuner, vad gäller andelen godkända prov.

90,00 91,00 92,00 93,00 94,00 95,00 96,00 97,00 98,00 99,00 100,00 Snitt alla skolor

Snitt kommunala skolor Snitt enskilda skolor

Snitt alla skolor Snitt kommunala skolor Snitt enskilda skolor

Rikssnitt 92,59 91,94 95,41

Små kommuner 96,01 95,97 100,00

Mellanstora kommuner 97,30 95,89 98,81

Storstadskommuner 95,43 92,84 98,91

Genomsnittlig andel godkända nationella prov

2012/2013-2017/2018

31

Figur 22: Sammanvägning av resultat för nationella prov i geografi i årskurs nio, för pojkar och flickor, under perioden 2013– 2019 i riket, storstadskommuner, mellanstora kommuner samt små kommuner, vad gäller andelen godkända prov.