Geografin och dess geografi
En kvantitativ studie om svenska grundskoleelevers studieresultat och dess orsaker.
Geography and its geography: A quantitative study on Swedish primary school students results and its causes.
Andreas Sjösten
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap
Ämne/utbildningsprogram: Geografi med didaktisk inriktning III Nivå/Högskolepoäng: Kandidatuppsats, 15 hp
Handledare: Svante Karlsson Examinator: Hans Olof Gottfridsson Datum: VT 2020
Förord
Ett tack till min studiekamrat Jack för ditt motiverande och peppande och för ditt praktiska stöd när det har varit som mest tungrott att ro denna uppsats i land. Men kanske ett ännu större tack till min sambo Frida som har stått vid min sida i vått och torrt. Ditt tålamod har gjort att uppsatsen inte bara blev möjlig utan också färdigställd.
Sammanfattning
Uppsatsens övergripande syfte är att finna svar på frågor som rör grundskoleelevers
förutsättningar att nå goda resultat i geografiämnet och de indikatorer som fått utgöra ett mått på ’goda resultat’ är elevers resultat på nationella prov och betyg i geografiämnet.
Frågeställningarna som skall undersökas rör vilka skillnader som kan identifieras mellan olika grupper, vilka dess möjliga förklaringar är, samt om geografiska förutsättningar korrelerar med observerade skillnader i resultat. Tidigare forskning har visat på flera olika
förklaringsmodeller som sträcker sig allt ifrån ämnesdidaktiska aspekter i ett lärar- och elevnära perspektiv till övergripande studier av demografiska förutsättningars inverkan på elevers prestationer. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen har bedrivits såväl av internationella forskargrupper som svenska forskare och myndigheter och inkluderar bland annat forskning från SCB, Skolverket samt offentliga utredningar. Den tidigare forskningen har delats in i tre underrubriker som hanterar elevnivå, lärarnivå och samhällelig nivå. Då uppsatsens kvantitativa metoder studerar populationer i större kontexter, och inte granskar situationer på klassrumsnivå, är det framförallt som bakgrundsfaktorer och möjliga faktorer som inte åskådliggörs av statistiken, men likväl kan tjäna som nyanseringar, då både elevnivå och lärarnivå inkluderas. Som förklaringsmodeller brukas däremot i högre grad tidigare forskning av samhälleliga faktorer. Dessa brukas genom orsaksfiltrering, vilket agerar enligt uteslutningsmetoden för att finna nya korrelationer eller förklaringar kring det undersökta objektet.
Genom att studera offentligt tillgänglig statistik om elevers resultat på nationella prov och betyg, demografiska förutsättningar för olika skolor och ekonomiska förutsättningar kan resultaten brytas ned i olika elevgrupperingar, vilket möjliggör identifikation av skillnader i resultat. De elevgrupper som studerats är elever i kommunala skolor och elever i friskolor, elever i olika kommuntyper, det vill säga kommuner av olika storlek samt elever i olika regioner. Indikatorerna som används för att studera elevernas resultat är dels deras genomsnittliga meritvärden, dels andelen godkända prov och betyg. När skillnader
identifierats prövas dessa mot tidigare forsknings förklaringsmodeller genom orsaksfiltrering.
När skillnader kvarstår som tidigare forskning inte kan förklara undersöks andra eventuella korrelationer eller förklaringar.
Resultaten visar att flickor når högre resultat än pojkar, att elever i friskolor når högre resultat än elever i kommunala skolor, att elever i Stockholms län når högre resultat än i Västra
Götalands län och Skåne län samt att elever i mellanstora kommuner får högre betyg än elever i storstadskommuner och små kommuner. Förklaringarna till dessa resultat är bland annat demografiska, men pekar också mot olika inställningar bland könen till studier. Vad gäller de olika kommuntypernas resultat kan även en korrelation mellan geografiska förutsättningar, utöver demografi, pekas ut, även om kausala samband är mer svåridentifierade. Resultaten väcker nya frågor och öppnar för vidare forskning om geografiska förutsättningars betydelse och vilken betydelse de nationella provens utformning har för likvärdighet.
Nyckelord: demografi, nationella prov, betyg, geografi
Abstract
This paper is focused on finding answers to questions regarding factors that affect pupil’s ability to reach different levels of success in geography. The indicators that make up measures for success are pupils results on Sweden’s national testing in year nine and grades for the same year in the subject of geography. Questions to be answered in the essay regard
observable differences between different groups of pupils and possible explanations of these and if geographic prerequisites somehow correlate with pupil results. The research presented in this paper has been committed by international as well as Swedish researchers and includes research from Swedish official bodies. The presented previous research divides into three categories which respectively involves research on pupils, research on teachers and research on societal influences on school results. As this paper studies populations in a wider context than that of the classroom, research regarding pupils and teachers will mainly act as
background knowledge to nuance any conclusions made about the statistical material. This paper uses the method of causal filtration, wherein previous research act as possible explanations to identified differences between groups. This entails that research regarding societal factors, such as demographic ones, will help guide causal explanations to identified differences in the source material. When no answers remain to be found in identified
differences causal filtration aims to find other possible explanations or at least correlations.
Studying publicly available statistics regarding pupils results on national testing and grades as well as demographic and economic realities for different schools enables a breakdown of the results into different groups of pupils, which enables identification of differences in results.
The groups of pupils to be studied are pupils in charter schools vis-à-vis pupils in public schools, pupils in different types of municipalities, who are arranged according to size variation and finally regional differences in between schools. The indicators used are the pupil’s average numerical results on the national tests and grades as well as the percentage of pupils that manages passing grades and passing levels on the national tests. When differences are identified, they will get analysed with the causal filtration model, wherein previous research helps to guide conclusions.
The results show that girls achieve better results than boys, that pupils in charter schools achieve better results than pupils in public schools, that pupils in the Stockholm region achieve better results than pupils in the Västra Götaland region or the Skåne region and that pupils in mid-sized municipalities achieve better results than pupils in small municipalities and big city municipalities. The reasons for the differences are partially demographic in nature, but also points to differences in attitudes towards schoolwork between boys and girls.
As far as the results of differences between different types of municipalities go, it can be shown that geographical prerequisites, apart from demographic ones, correlate with the observed differences in results, though causal links remain elusive. The results raise new questions and opens for further research on the influence of geography on school results, as well as the impact that choices in test design may have for the equivalency on a national level of the Swedish national tests.
Key words: demography, grades, geography, national tests
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 1
1.3 Begrepp ... 2
2. Forskning om faktorer som påverkar elevers kunskapsnivåer ... 2
2.1 Elever samt deras beteenden och attityder ... 2
2.2 Lärare och didaktik ... 4
2.3 Samhällets strukturer och elevunderlagets betydelse ... 5
3. Avgränsningar ... 7
4. Orsaksfiltrering som teoretisk modell ... 7
5. Metod ... 8
5.1 Urval ... 9
5.1.1 Kommunerna ... 9
5.1.2 Varför både nationella prov och betyg och varför årskurs 9? ... 10
5.1.3 Tidsperioden ... 11
5.2 Genomförande ... 11
5.2.1 Databearbetning ... 12
5.2.2 Reliabilitet och validitet ... 13
5.3 Metoddiskussion ... 15
6. Empiriska fynd ... 17
6.1 Betygen ... 17
6.1.1 Betyg i små kommuner ... 17
6.1.2 Betyg i mellanstora kommuner ... 18
6.1.3. Betyg i storstadskommuner ... 19
6.1.4. Jämförelse mellan kommuntyper och riket ... 20
6.2. Nationella prov ... 24
6.2.1. Små kommuner ... 24
6.2.2. Mellanstora kommuner ... 24
6.2.3. Storstadskommuner ... 25
6.2.4. Jämförelse mellan kommuntyper och riket ... 27
6.3. Elevunderlag ... 31
6.4. Kostnad per elev ... 33
6.5 Regionala skillnader ... 34
6.6 Sammanfattning av resultat ... 37
7. Analys ... 38
8. Diskussion ... 42
9. Slutsatser och utblickar ... 45
1
1. Inledning
Något som jag påtalats många gånger under mitt liv är att barn och unga är de som formar framtiden. Nästan lika ofta har jag hört om skolans roll i att forma barn och unga för att rusta dem för en oviss morgondag. Samhällsbetydelsen av att ha en effektiv skola är också något som är väl spritt i en bredare samhällsdiskussion (se exempelvis Halajian, 2015; Unicef, 2020;
Madon, 2020; Hult & Roth, 2014). I ljuset av detta finner också objektivt grundade analyser som sprider ljus om vad som kan vara framgångsfaktorer i en nationell kontext sin relevans.
Sökningar i forskningsdatabaser visar också att intresset för pedagogiska frågor är stort, såväl internationellt som nationellt. Ett av de mindre utforskade områdena rör geografiämnet och potentiella faktorer som inverkar på elevers förutsättningar inom just det ämnet. Trots att stora mängder studier bedrivs inom geografi och geografiska förutsättningar samt inom pedagogik och skolresultat har få eller inga studier gjorts som studerar geografins roll för elevresultat i geografiämnet i en svensk kontext, i vart fall inte vad som kunnat påträffats i research-arbetet till denna uppsats. Det intressanta att inte finna några studier som granskade geografins geografi blev inspirationen som resulterade i uppsatsen du nu har framför dig.
1.1 Bakgrund
Som bakgrund till uppsatsens ämne ligger en skolpolitisk debatt som under årtionden
dominerats av hänvisningar till resultatutveckling i PISA-mätningar (se exempelvis Wollner, 2016 eller Hansson,2015), en borgerlig ”ordning-i klassen”- retorik (se exempelvis Busch Thor & Eclund, 2016 eller Liberalerna, 2020), oro för skillnader efter kön (se exempelvis Preutz, 2015 eller Fingal, 2019), debatten om vinster i välfärden (se exempelvis Wijnbladh, 2019; Marlow, 2019; Buzaglo Olofsgård et. al., 2019) och med parallella diskursiva spår av lärarkårens på senare år uttryckta oro för sänkta anslag till skolan (se exempelvis Lärarnas Riksförbund, 2011 eller Jaara Åstrand, 2019). I denna debatt kan det då vara intressant att ta en närmare titt på vad statistiken faktiskt kan visa upp. Därför kommer den här uppsatsen att granska den överblick som statistik över elevers provresultat på nationella prov och
betygsresultat kan ge. Till skillnad från många andra studier som gjorts om skolans resultat och vad orsakerna bakom resultaten kan vara kommer denna studie också att undersöka resultatens geografi genom att undersöka eventuella mönster som rör olika sorters kommuner och regioner.
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att finna möjliga svar på den övergripande frågan ”Vilka variabler påverkar elevers förutsättningar att nå goda resultat i ämnet geografi?” genom att undersöka vilka variabler som kan tänkas påverka olika elevers förmåga att nå kunskapsmålen inom geografiområdet. Denna uppsats röda tråd kommer utgöras av tre frågeställningar som är deriverade från syftets mer övergripande fråga. Dessa frågeställningar är:
• Förekommer några skillnader i resultat på nationella prov och betyg i geografiämnet för olika elevgrupper?
• Vilka tänkbara förklaringar till eventuella resultatskillnader mellan olika elevgrupper kan förekomma?
• Finns en korrelation mellan skolornas geografiska förutsättningar och elevernas resultat i nationella prov och betyg i geografiämnet?
2
1.3 Begrepp
Meritvärde: Meritvärde är ett begrepp som syftar till att poängsätta betyg eller resultat på nationella prov där F innebär 0 poäng, E 10 poäng, D 12,5 poäng, C 15 poäng, B 17,5 poäng och A 20 poäng.
Utländsk bakgrund: I denna uppsats används begreppet utländsk bakgrund på flertaliga ställen. Vad som då åsyftas är samma definition av begreppet som har använts i den tidigare forskning som finns presenterad nedan, nämligen att personer räknas ha utländsk bakgrund om personen är född i Sverige men har båda föräldrar födda utomlands (eller en om det endast är en förälder som är vårdnadshavare) eller om eleven är utlandsfödd (Skolverket, 2005).
Antiplugg-kultur: Begreppet syftar på vittspridda tankar om att det sänker individers sociala status i grupper om individen visar intresse eller engagemang för skolarbete och grupptryck såsom tankemönster, vilket leder till beteenden som verkar mot att individer intresserar sig för skolarbete.
Kön: När kön diskuteras i denna uppsats är det utifrån en biologisk indelning mellan pojkar och flickor.
Kommuntyp: Detta begrepp syftar på den indelning som gjorts i uppsatsen, där olika undersökta kommuner delas in efter olika invånarantal. Mer om detta i metodkapitlet.
Geografiska förutsättningar: I denna uppsats förekommer begreppet som en av flera faktorer som inverkar på elevers resultat i geografiämnet. Begreppet är vagt och kan syfta på ett flertal olika faktorer med den gemensamma nämnaren att det inrymmer alla tänkbara
påverkansfaktorer som är av geografisk art med undantag för demografi, då sistnämnda utgör en egen påverkansfaktor utanför begreppet.
Resultat: ett av de vanligast förekommande begreppen i denna uppsats är begreppet resultat.
Begreppet förekommer totalt 206 gånger och åsyftar då på elevers betyg och/eller provresultat på nationella prov, med undantag för när hänvisningar görs till uppsatsens resultatdel.
2. Forskning om faktorer som påverkar elevers kunskapsnivåer
Mycket har skrivits om skolresultaten, eventuella skillnader och utvecklingar under senare år med olika infallsvinklar och perspektiv. Nedanstående litteraturgenomgång ämnar ligga som underlag och bakgrund för den resultatdiskussion som kommer föras senare i uppsatsen, rörande hur de påträffade statistiska resultaten bör förstås. Det ämnar också visa på den bredd av perspektiv, ur vilka elevresultat kan förklaras med. Därför lyfts även perspektiv som inte är direkt applicerbara som förklaringsmodeller, utan som istället enbart tjänar en roll i att visa på bredden i möjliga svar till den fråga som ställdes i syftesformuleringen.
2.1 Elever samt deras beteenden och attityder
I sin avhandling rörande elevers muntliga förmågor i engelska har Sundqvist (2009) undersökt hur barns spelvanor påverkar deras muntliga förmågor i engelska. Hon fann att spelande var gynnsamt för att utöka pojkarnas muntliga förmågor i engelska. Anledningen till att särskilt pojkar fick positiva resultat i engelska var dels att de spelade spel med mer språkliga interaktioner samt att pojkarna lade ned mer tid på att spela datorspel. Detta utgör en intressant kontrast mot en bredare samhällsdebatt där spelandet ofta ges en odelat negativ bild, vad gäller dataspels påverkan på skolresultat (se exempelvis Marteus, 2019 eller Arnroth, 2015).
I Sundqvists studie stod dock endast dataspel som innebar extramural engelska i fokus, vilket gör att en helhet rörande ämnet riskerar att gå förlorad. Statens medieråd genomförde 2019 för
3 åttonde gången rapporten Ungar & medier, som är landets största undersökning av barns och ungas medievanor (Statens medieråd, 2019). I rapporten framkommer att antalet barn som läser böcker eller tidningar varje dag har sjunkit till 9% av de frågade, vilket är den lägsta siffran någonsin. De konstaterar också att högkonsumenter av dator/tv-spel blir allt yngre med tydliga åldersskillnader från 10 års ålder, där pojkar dominerar (ibid.). När eleverna nått ålderskategorin 15–16 år konstateras att ”[m]edieanvändning som för bara några år sedan var anmärkningsvärd har således blivit ”det nya normala” ” (ibid. s.8). Samtidigt har ägandet av egna ’smarta mobiler’ ökat till 98% och bruket av dem likaså. Tittar man på 15-åringarnas datorspelande spelar 36% av pojkarna mer än tre timmar per dag. Motsvarande siffra för flickor är 5%. Vad gäller mobiltelefonanvändning använder 44% av pojkarna sin telefon mer än tre timmar per dag och 68% av flickorna likaså. Hur mycket mer än tre timmar framgår inte av rapporten men däremot framgår att 42% av föräldrarna till barn mellan 13 och 18 år uppger att barnens medieanvändande gör att barnen inte gör vad de ska, som exempelvis att läsa läxor. Detta är något som inte är helt omedvetet då 45% av barnen i denna åldersgrupp uppger att de lägger för lite tid på skolarbetet, varav 13% dagligen (ibid.). 47% anger även att de lägger för lite tid på att läsa böcker och tidningar (ibid.). Uppdelat i kön anger 43% av pojkarna att de läser för lite medan 51% av flickorna anser att de läser för lite.
Rapportförfattarna lyfter dock fram att flickorna generellt sett är mer kritiska mot sitt eget medieanvändande än pojkarna (ibid.). Slutligen framgår även att 33% av de tillfrågade 13–16- åringarna anser att deras medieanvändning har en negativ inverkan på deras sömn.
Det förefaller inte orimligt att det minskade läsandet till fördel för ökat bruk av elektroniska media kan ha en negativ inverkan på elevers läsförståelse. En OECD-rapport bekräftar denna misstanke genom att påvisa att barnen i flera nordiska och västeuropeiska länder (inklusive Sverige) ser en allt större skillnad i läsförståelse mellan pojkar och flickor, med start i 9–10- årsåldern. Vid 15–16 års ålder är flickors läsförståelse klart bättre än pojkars (Borgonovi et.
al., 2018).
Nordberg (2010) och Jonsson (2010) har båda intresserat sig för ’anti-plugg-kulturer’ i skolan.
De konstaterar båda att det råder en bred uppfattning om att det finns en vitt spridd anti- plugg-kultur bland pojkar i skolan och resonerar vad orsaken till detta vilar på. Nordberg menar att anti-plugg-kulturer är en av flera strategier som pojkar använder sig av för att kunna förhålla sig till skolans prestationskrav utan att riskera sin maskulinitet. Det framgår i hennes studie att högpresterande pojkar och lågpresterande pojkar använder olika strategier. Medan högpresterande pojkar kopplar maskulinitet till andra värden än de lågpresterande, resulterar också detta i olika agerande under skoltid och i relation till skolarbete. För ett av Nordbergs (2010) intervjuobjekt innebar detta att lektionstid ägnades åt kamratskapande aktiviteter, snarare än vad läraren instruerade eleverna att göra eftersom denne elev ändå inte förstod.
Såväl pojkar som flickor i hennes studie menade också att skolvardagen innebär allt för mycket stillasittande, vilket har visat sig vara en nackdel för framförallt pojkars inlärning (Cöster, et. al., 2019). Jonsson (2010) beskriver liknande mekanismer. Han menar att oönskade beteenden och tankesätt kan vara att sätt för pojkar som inte når önskade
studieresultat att mentalt lyfta sig från botten i rangordningen. Det blir med andra ord inte lika problematiskt att vara ’den som alltid misslyckas på proven’ till exempel om man inte bryr sig om hur det kommer att gå på dessa prov. Han beskriver också en kamratanda som verkar inom den maskulinitetskultur han observerar, vilket kan agera förstärkande på olika normer inom gruppen. Samtidigt menar Jonsson (2010) att man ska förhålla sig kritisk till narrativ om anti-plugg-kulturer eftersom eleverna uppvisar en vilja att ha bra betyg, även om deras
beteenden ibland kan tyckas motsäga detta. Istället betraktar han dessa beteenden och tankegångar som kommunikativa verktyg att bruka till försvar för att skydda sig med. Han menar att:
4
”Protester, det politiskt inkorrekta och andra maskulint stereotypa uttrycksformer kan användas, upprepas och citeras i skolvardagen. De kan tas i bruk i ett pågående identitetsskapande eller för att förhålla sig till en bedömning, till sociala hierarkier, eller till den berättelse om framgång, motgång och normalitet som många gånger är närvarande i skolan.” (Jonsson, 2010, s. 57)
När Mats Björnsson (2005), på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling, skrev en rapport om skillnader i skolresultat konstaterades också mycket av vad som redan sagts. Han
konstaterar att, även om det är svårt att säga säkert, finns mycket som tyder på att
könsskillnader i skolresultat har ökat över tid. Exempelvis har nordiska forskare konstaterat att flickorna ’springer ifrån’ pojkarna i läsförmåga. I matematik sprang flickorna ifrån pojkarna under 80-talet. Internationellt går att skönja samma mönster. Han konstaterar att forskningen kring vilken betydelse lärares kön har (och hur det påverkar pojkars/flickors lärande) är begränsad och att det inte finns något säkerställt samband mellan lärares kön och elevers prestationer. Dock skrevs denna rapport elva år innan Lindahls studie, vilken berörs nedan. Vad gäller ”högljudda pojkar” som stör lektioner menar han att de är få till antalet men dessa får mycket negativ uppmärksamhet, i form av exempelvis tillrättavisningar. Vad gäller könsroller menar han att pojkar i sitt identitetsskapande bland annat har ett behov av att identifiera sig, och få andra att acceptera att de inte är feminina och att det finns forskning som pekar på att skolan i mångt och mycket upplevs som flickornas värld (Björnsson, 2005).
2.2 Lärare och didaktik
Om man istället vänder blicken från elevers individuella val mot lärarna och den roll de spelar för elevernas inlärning kan man konstatera att lärarna spelar en viktig roll för eleverna. En studie av svenska forskare visade att elevernas uppfattning av hur mycket en lärare bryr sig om dem är en av nyckelfaktorerna bakom skoleffektivitet (Almquist et. al., 2018). Författarna definierar skoleffektivitet som faktorer verkandes på organisatorisk nivå för att förbättra elevers akademiska och sociala utfall. Författarna menar att ett sätt att öka jämlikheten i utbildningssystemet kan vara att öka elevernas uppfattningar om hur mycket läraren bryr sig om dem. Med andra ord menar de att ett sätt att minska skillnader i olika gruppers resultat är att göra så att alla elever känner att läraren bryr sig om dem. Vad gäller lärare-elevrelationen har även studier gjorts som undersökt vilken roll lärarens kön har på elevernas prestationer.
Erica Lindahl konstaterar att evidensläget pekar att olika håll men att ”the overall conclusion is that there is a small positive same-gender/background effect” (Lindahl, 2016, s.224). Hon menar att forskningen på området numera handlar om huruvida elever med samma kön eller bakgrund gynnas i bedömningar och betygsättningar eller huruvida det snarare handlar om att eleverna presterar bättre genom en identifikation med läraren som har positiv inverkan på studieresultaten.
I hennes studie har hon valt att undersöka bedömningar av nationella prov och då kommit fram till att hon inte finner något stöd för tanken om att lärare med samma kön eller bakgrund skulle vara generösare i bedömningar av dessa elever. Istället fann hon att kvinnliga lärare tenderade att vara något hårdare i bedömningarna av flickor (Lindahl, 2016). Lindahl antyder att det kan vara en fördel att ha en lärare med samma bakgrund eller kön eftersom eleverna då får en förebild att identifiera sig med, vilket höjer deras resultat.
Vad gäller didaktiska frågor har forskning från Hong Kong påvisat att pojkar och flickor tenderar att lära sig på olika sätt, vilket också påverkar förståelsen av det som de lär sig.
Författarna menar att pojkar tenderar att använda sig av ytlig inlärning (surface approach) medan flickor tenderar att använda sig av djupare inlärning (deep approach) (Biggs et. al., 2004). De delar upp inlärningen i motiv och strategier och menar då att flickor motiveras av ett inneboende intresse i ämnet och uppvisar engagemang för arbetet som ska göras medan pojkar motiveras av en rädsla för misslyckande och strävan att nå ett visst betyg. Vad det gäller strategierna menar de att flickor relaterar olika idéer och koncept till varandra och
5 försöker gå till botten med problem för att förstå dem medan pojkar i högre utsträckning arbetar med att memorera fakta och minimera det studerades omfattning (ibid.). Dessa
faktorer, menar forskarna, leder till att flickor bättre kan se hur kunskapsområden hör samman i en komplexare helhet och således får bättre helhetsförmåga och bättre kan förklara samband.
Vad gäller geografididaktiska fynd har bland annat olika undervisningsformer för geografi, elevers motivation för ämnet och elevers rumsuppfattning stått i fokus. En studie visade exempelvis att webbaserat lärande inte hade någon större effektskillnad gentemot traditionell undervisning (Clark et. al., 2007). Vad gäller elevernas motivation har kanadensisk forskning funnit att elever visar ett ganska svalt intresse för geografi som ämne och att de ansåg att geografilektioner var tråkiga (Yildirim, 2017). För att råda bot på detta menar författaren att lärare i högre utsträckning borde ägna sig åt aktivare och undersökande undervisning, snarare än undervisning som baseras på memorering av fakta. Vidare menar Yildirim att
undervisningen borde kopplas till vardagsnära principer (ibid.). Det bristande intresset för geografi påvisas även av grekisk forskning, som konstaterar att det är ett ämne med låg status som anses vara mindre viktigt, vilket även ligger i linje med tidigare forskningsresultat på området (Flouris et. al. 2017). De fann bland annat att elever med bättre rumsliga förmågor presterade bättre på prov som genomfördes. För att förbättra elevernas rumsliga förmågor fick skolor prova digitala läromedel som ämnade underlätta utvecklandet av elevers rumsliga förmågor. Studien visade dock att de digitala läromedlen inte hade någon skillnad i utvecklandet av förmågorna visavis traditionell undervisning (ibid.).
2.3 Samhällets strukturer och elevunderlagets betydelse
Med det sagt om elevnivå och klassrumsnivå, vad kan då sägas om en samhällelig nivå? Till att börja med kan konstateras att det finns forskningsunderlag för att påstå att olika grupper i svensk skola presterar olika väl, mätt i resultat på nationella prov och betyg, men även var man bor. Socioekonomiskt segregerade områden och då särskilt de med hög andel invandrade boende eller boende med utländsk bakgrund har i högre utsträckning än andra områden skolor med svagt presterande elever (SCB, 2007). Rapporten fastslår att
”Allra störst risk att inte bli behörig har alltså elever som både bor i ett område och går i en skola med stor andel barn med utländsk bakgrund. De har mer än dubbelt så stor risk att inte vara behöriga till gymnasiet jämfört med barn som både bor i ett område och går i en skola där nästan samtliga har svensk bakgrund. Observera att resultaten gäller för barn oavsett svensk eller utländsk bakgrund” (SCB, 2007, s.42).
När Skolverket 2009 gav ut en kunskapsöversikt av vad dåvarande forskningsläge hade att säga om vilka faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola diskuterades flera av de faktorer som redan nämnts, men även friskolornas roll i utbildningssystemet och debatten om
’betygsinflation’. Forskningsläget tycks vara något ovisst om huruvida friskolor haft en positiv eller negativ inverkan på elevers resultat. Å ena sidan pekar Skolverket mot forskning som fastslår att skolresultaten gynnas även i allmänna skolor som en följd av
konkurrensutsättning. Å andra sidan presenteras också att friskolereformen tycks ha ökat familjebakgrundens betydelse för skolresultaten. Reformerna har enligt översikten gynnat de som redan hade socioekonomiskt gynnsamma förutsättningar mest. Dock menar Skolverket att det ”råder oenighet om skolsegregationens relation till både boendesegregation och skolvalsreform” (ibid., s.143). Andra forskare som presenteras i kunskapsöversikten har landat i slutsatsen att elever med invandrarbakgrund och elever i behov av särskilt stöd har mest att vinna på skolkonkurrens medan elever med lågutbildade föräldrar tycks missgynnas i svenska och engelska. Vad gäller betygsinflation konstaterar Skolverket att de nationella proven delvis har kunnat stävja tendenser till betygsinflation. Cliffordsson (2004) menar dock att det framgår tydligt att friskolorna är mer generösa i sin betygsättning. Dock utgjordes hennes studier av gymnasiernas skolor och betyg.
6 Mot slutet av sin översikt fastslår Skolverket att
”den huvudslutsats som drogs […], nämligen att lärarkompetensen är den viktigaste
resursfaktorn, framträder än starkare i den aktualiserade översikten. […] Den här presenterade översikten visar liksom den tidigare att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevernas resultat. Men den resultatbild som nu framträder pekar i än större utsträckning på att dessa resursfaktorer inte har starka generella effekter, utan att effekterna framförallt är tydliga för elever i de tidiga skolåren och för elever som i mindre utsträckning kan få stöd i hemmet för sitt skolarbete” (Skolverket 2009, s. 201).
I en senare rapport från Skolverket (Skolverket, 2014) presenteras att det förekommer skillnader mellan kommunala skolor och friskolor vad gäller lärarresurser, som är särskilt viktiga för elever som har svårare att nå goda skolresultat. Under flera år hade kommunala skolor en högre lärartäthet, vilket skall förstås som antalet lärare per elev, även om avståndet stadigt minskade fram till kartläggningens författande. Större skillnad rådde det dock i andelen lärare som hade examinerats med pedagogisk högskoleexamen. I de kommunala skolorna hade 86% av lärarkåren en sådan examen medan andelen i friskolorna var 70%.
Andelen var alltså 16 procentenheter större i kommunala skolor eller relativt sett 23% högre (ibid.).
Året innan denna rapport presenterade Friskolekommittén sitt betänkande Friskolorna i samhället, som hade till uppdrag att utreda och överväga frågor som beslutades av regeringen 2011 (SOU 2013:56). Betänkandet innehöll bland annat kartläggningar av elevunderlaget på friskolor och allmänna skolor i Sverige och fann då att en högre andel av eleverna på friskolor hade föräldrar med utbildningsbakgrund. På kommunala skolor utgjordes 5,75% av
elevunderlaget av elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildning som högsta
utbildningsnivå, 45,77% som hade gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå och 48,48% som hade eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffror för friskolorna var 3,26 % av eleverna, vars föräldrar hade förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, 32,78%
som hade gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå och 63,94% som hade
eftergymnasial utbildning. För elever vars föräldrar endast hade förgymnasial utbildning var det genomsnittliga meritvärdet 156 i kommunala skolor och 179 i friskolor. För de vars föräldrar hade gymnasieutbildning var det genomsnittliga meritvärdet 194 i kommunala skolor och 208 i friskolor. För barn till eftergymnasialt utbildade föräldrar var det
genomsnittliga meritvärdet 230 i kommunala skolor och 244 i friskolor. Vad gäller etnisk bakgrund utgjorde 80,68% av elevunderlaget i kommunala skolor och 79,38% av
elevunderlaget i friskolorna av elever med svensk bakgrund. Genomsnittliga meritvärden för denna grupp var 214 i de kommunala skolorna och 232 i friskolorna. 9,16% av elevunderlaget i kommunala skolor och 13,08% av elevunderlaget i friskolor var födda i Sverige men hade utländsk bakgrund. I de kommunala skolorna fick dessa elever i genomsnitt 203 i meritvärde och i friskolor 224. De elever som var födda utomlands utgjorde 10,16% av elevunderlaget i kommunala skolor och 7,58% i friskolor. I de kommunala friskolorna hade denna grupp ett genomsnittligt meritvärde på 170 och i friskolor 221. Andelen elever med svensk bakgrund är snarlik för båda huvudmannatyper medan eleverna med utländsk bakgrund i något större utsträckning är födda i Sverige för friskolorna än kommunala skolor. Inom samtliga av dessa tre kategorier når eleverna i friskolor ett högre meritvärde, vilket utredarna spår möjliga orsaker för, då särskilt för elever födda utomlands. De menar att
”Skillnaden mellan huvudmannatyperna i gruppen elever som är födda utomlands är stor, 51 meritpoäng, vilket skulle kunna förklaras av att de fristående skolorna är bättre på att undervisa elever som är födda utomlands än vad de kommunala skolorna är. Det kan dock finnas även andra förklaringar. Det kan vara så att bland de elever som är födda utomlands så är det de mest motiverade som söker sig till fristående skolor. Det kan även vara så att föräldrar, som aktivt har valt en fristående grundskola åt sina barn, har större förväntningar på att de ska lyckas i skolan
7 och ger dem mer stöd. Det kan även finnas skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå, vilket kan påverka resultatet” (SOU 2013:56, s.225).
Sammanvägt kan alltså konstateras att friskolor har ett mer gynnsamt elevunderlag för att åstadkomma högre betyg och resultat på nationella prov, men att de kommunala skolorna å andra sidan tycks ha en något högre andel lärare som har pedagogisk högskoleexamen.
3. Avgränsningar
Denna studie skall förstås som ett försök att lägga till ytterligare perspektiv till möjliga förklaringar av svenska elevresultat inom geografiämnet inom svensk grundskola. Vad som undersöks är resultatet hos svenska niondeklassare under deras sista termin i svensk
grundskola. Anledningen till att detta utgör analysunderlaget är tudelat. För det första finns ett större statistiskt utbud inom grundskola än för senare utbildning, då ämnet ej längre är
obligatoriskt för alla elever (eller i senare utbildning studenter). För det andra studeras endast årskurs nio därför att eleverna då har genomgått hela den svenska grundskolan vid
betygsättning och för att nationella prov sker när endast en kort period återstår av
grundskoleutbildningen. Betygen i årskurs nio kan därför tjäna som någon form av aggregat för hela grundskolan eftersom antagandet är att årskurs nio års betyg och nationella prov kan betraktas som en resultatavmätning av allt man har lärt sig under grundskoleutbildningen.
Det är dock inte samtliga svenska grundskolor som undersöks i studien, och orsaken är av praktisk art. Det är helt enkelt inte rymligt att inrymma en studie av sådan storlek inom ramen för ett studentarbete á 15 hp. Vad som istället studeras är ett antal kommuner i de tre
folkrikaste regionerna i Sverige (Skåne, Västra Götaland och Stockholmsregionen) i ett försök att kunna representera så stora delar av Sveriges grundskoleelever som möjligt. Det är också här vi finner Sveriges tre största städer (Malmö, Göteborg och Stockholm), vilket är av
relevans i en studie som bland annat ämnar undersöka om storstadskommuner har geografiska förutsättningar som leder till annorlunda resultat än andra kommuner i elevers prestationer.
Dessutom kommer inte samtliga kommuner i dessa regioner göras utan ett urval kommer ske men mer om detta i metodkapitlet. Med andra ord gör inte denna uppsats inte anspråk på att tala för hela Sverige och alla dess kommuner utan utgör ett stickprov som kan ge indikationer om eventuella skillnader som föreligger. Däremot kommer samtliga skolor som genomför nationella prov inom de valda kommunerna och samtliga betyg inom de utvalda kommunerna att ingå i denna studies resultat och analys.
4. Orsaksfiltrering som teoretisk modell
Av forskningsläget framgår att demografi, som är en bland många geografiska förutsättningar, spelar en stor roll för resultatutfallet inom svensk skola (SOU 2013:56, SCB, 2007,
Skolverket, 2009 & Skolverket, 2014). Detta gäller för fler ämnen än bara geografi men i denna uppsats ligger ett särskilt fokus på geografiämnets elevresultat. Det är känt för var och en som har rest genom landet att exempelvis Stockholm har en mer urban karaktär än
exempelvis Orust där naturen har en tydligare framtoning i kommunbilden. Med andra ord uttryckt skiljer sig geografin åt efter invånarstorleken i olika kommuner. I ett ämne som geografi föranleder detta en misstanke om att elever i olika kommuntyper också har växt upp med olika förståelse för olika geografiska aspekter. Resonemanget föranleder frågan om geografiska förutsättningar påverkar elevers resultat i geografi och som redan nämnts syftar alltså begreppet geografiska förutsättningar på alla tänkbara geografiskt grundade orsaker till att skillnader uppstår i resultat, med undantag för demografiska förutsättningar. Vagheten i begreppet är ett medvetet val. Då metoden inte kan finna vad i de geografiska
förutsättningarna det är som påverkar utan enbart att något kopplat till geografi kan påvisas gör att det vore direkt olämpligt med mer specifika begrepp.
8 I denna uppsats samband mellan geografiska förutsättningar och elevresultat att sökas genom en teoretisk modell jag väljer att kalla orsaksfiltrering. Modellen bygger på att en
undersökning där förklaringar sökes till skillnader mellan olika grupper inleds med att skillnaderna identifieras. Därefter undersöks om kända orsaker, som framkommit i tidigare forskning kan utgöra förklaring för den identifierade skillnaden. Om svaret blir nej undersöks andra eventuella förklaringar. Om svaret är ja undersöks om eventuella skillnader kvarstår.
Om så är fallet undersöks ifall dessa skillnader kan förklaras med tidigare forskningsresultat.
Processen pågår på detta vis tills skillnader kvarstår som ej går att förklara med tidigare forskning eller att alla skillnader är förklarade. Om oförklarade skillnader kvarstår undersöks om en egen förklaring är möjlig (se figur 1). För denna uppsats syfte handlar det om att undersöka ifall skillnader i kommunstorlek kan utgöra en delförklaring till elevers skillnader i resultat i geografiämnet. Modellen påminner med andra ord om den hypotetisk-deduktiva forskningmodellen (se exempelvis David & Sutton, 2016) men med skillnaden att en hypotes inte har en lika utpräglad roll i arbetsprocessen, utan istället får en roll, först i processens slutdel. Den teoretiska modellen gör inte anspråk på att förklara kausalitet utan ämnar åskådliggöra korrelationer och för denna studies ändamål korrelationer mellan geografiska förutsättningar och elevresultat i geografiämnet. Orsaken till detta går att finna i Brymans (2011) resonemang om falska samband, vilket går att läsa mer om i uppsatsens metodkapitel.
Figur 1: Schematisk bild över orsaksfiltrering som visar hur metoden används.
5. Metod
För att finna svar på de tre frågeställningar som utgör uppsatsen fokus kommer kvantitativa metoder appliceras på officiellt tillgänglig statistik, som ges ut av svenska myndigheter (SKR och Skolverket). Dessa data analyseras sedan för att skönja mönster och eventuella
förklaringar till dessa mönster sökes i tidigare forskning, i enighet med orsaksfiltrerings- modellen. Den tidigare forskningen är en blandning av ämnesdidaktisk, befolkningsstatistik och allmänpedagogisk forskning samt rapporter om hur kunskapsläge och demografiska förutsättningar faktiskt ser ut på svenska skolor. Ämnesdidaktiken utgör dock en relativt liten del av den tidigare forskningen och orsaken till det är att det blir problematiskt att göra slutsatser från statistik utifrån studier som rör geografiämnet på klassrums- eller individnivå.
Statistiken kan med fördel användas för att uttala sig om hur elevgrupper presterar på exempelvis nationella prov men lämpar sig sämre för att förklara ämnesdidaktiska val av landets lärare. Att ämnesdidaktisk forskning likväl är inkluderad i den tidigare forskning beror på att den och annan forskning som blir svår att koppla till det statistiska underlaget på en direkt nivå, likväl tjänar som bakgrund till en diskussion om möjliga faktorer som också kan inverka på elevers resultat.
Nedan beskrivs hur övervägande gjorts kring urval, vilken data som utgjort statistiskt
underlag, samt överväganden om hur reliabilitet och validitet kan åstadkommas på hög nivå.
9
5.1 Urval
Urvalsramen för denna uppsats utgörs av samtliga elever i de undersökta kommunerna, för vilka offentligt tillgänglig statistik finns att hämta som visar elevresultat på nationella prov och i betyg under den undersökta perioden, läsåret 2012/2013 till läsåret 2018/2019.
Exempelvis saknas statistik för nationella prov i geografi för de elever som gör nationellt prov i annat ämne, vilket också förklarar ett högre bortfall för nationella prov än för betyg. Under följande underrubriker motiveras avgränsningarna för vart och en av de urval som har gjorts för att definiera urvalsramen, vilka är vilka kommuner som undersöks, varför just nationella prov och betyg undersöks, varför de undersökta eleverna är niondeklassare samt varför den undersökta perioden är just 2012/2013–2018/2019. Som redan nämnts utgör fokus för denna uppsats att, till skillnad från tidigare forskning, inte enbart studera vilken roll olika
ägarformer, kön, finansiering och etniskt ursprung spelar, utan även granska vilken potentiell roll som kommunens storlek kan spela. I ett ämne som geografi är detta särskilt intressant eftersom kommuner av olika storlek tenderar att ha olika utseende, vilket föranleder bruket av orsaksfiltrering som teoretisk modell. En studie av samtliga Sveriges kommuner ligger
bortom omfattningen för denna studie och ett urval måste därför också ske.
5.1.1 Kommunerna
Jag har i denna studie kategoriserat tre olika kommuntyper: storstadskommuner, vilket är kommuner med 100 000 invånare eller fler, mellanstora kommuner med 40 000–99 999 invånare samt små kommuner med mindre än 40 000 invånare. Av de utvalda kommunerna inom respektive kommuntyp, samtliga ligger inom detta intervall, enligt Statistiska
Centralbyråns statistik för 2019 (SCB, 2019). Denna statistik presenteras nedan för respektive kommun, med samma källa. Anledningen till att kommungrupperna definieras enligt just dessa invånarantal är att indelningen utgår från SKR:s kommungruppsindelning från 2017, där storstäder definieras som kommuner med minst 200 000 invånare, varav minst 200 000 invånare i den största tätorten. Större stad definieras som kommuner med minst 50 000 invånare, varav minst 40 000 invånare i den största tätorten och mindre stad definieras som kommuner med minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten (SKR, 2019). Som synes har dock SKR:s definition modifierats något för att kunna dela in
kommunerna utan ”glipor” mellan de olika kommuntyperna. Att ingen undre gräns sätts för småstadskommunerna förklaras av att det inte är av intresse för denna studie att enbart undersöka tätortskommuner utan snarare bygger undersökningen på ett antagande om att de mindre kommunerna präglas av ökade inslag av naturgivna förutsättningar, vilket stämmer såväl för små kommuner som passar in i SKR:s definition av mindre stad, som de som inte stämmer in i definitionen. För att uppnå största möjliga jämförbarhet valdes ett
kommuninvånarantal ut för mellanstora kommuner på 50 000 invånare och 15 000 invånare i små kommuner. De kommuner som sedan valdes ut är de som har invånarantal närmast dessa gränser. Gränserna motiveras utifrån att de möjliggör maximalt antal studerade kommuner med minsta möjliga skillnad i invånarantal mellan de olika kommunerna inom samma grupp i respektive region. Vad gäller diskrepansen mellan SKR:s och denna studies definition av storstadskommun utgör denna inget problem, då samtliga kommuner likväl ligger såväl över 100 000 som över 200 000 invånare (se nedan).
Antalet undersökta kommuner varierar för respektive kommungrupp. Orsaken ligger i att mindre kommuner har ett mindre antal skolor och således också ett mindre antal elever. Det i sin tur innebär att ett större antal kommuner behöver undersökas för att inte få alltför stora standardavvikelser i respektive kommungrupp när resultat från nationella prov i geografi skall undersökas, vilket (som redan nämnts) inte alla skolor gör. Totalt ingår 405 skolor och 41 313 elever i studien i alla de undersökta kommunerna.
10 De storstadskommuner som studeras är Sveriges tre största städer, Stockholm (2 377 081 invånare), Göteborg (579 281 invånare) och Malmö (344 166 invånare). Orsaken till att dessa tre är de studerade storstäderna beror på att om det de facto är så att den misstänkta effekten av en kommuns storlek stämmer borde rimligen också effekten av geografiska skillnader märkas mest desto större städerna är. De mindre kommunerna valdes sedan ut utifrån vilka av dessa som fanns inom de olika regionerna ifall en regional effekt kunde åskådliggöras.
De mellanstora kommunerna som studeras är Lidingö (47 848 invånare), Norrtälje (61 864 invånare), Sigtuna (48 293 invånare) och Sundbyberg (50 953 invånare) från Region Stockholm, Alingsås (41 103 invånare), Kungälv (45 363 invånare), Skövde (55 806
invånare), Trollhättan (58 787 invånare) från Västra Götalandsregionen samt Hässleholm (52 072 invånare), Landskrona (45 844 invånare), Trelleborg (44 992 invånare) och Ängelholm (42 177 invånare) från Region Skåne.
De små kommuner som studeras är Nykvarn (10 981 invånare), Salem (16 789 invånare) och Vaxholm (11 993 invånare) från Region Stockholm, Götene (13 257 invånare), Lilla Edet (14 093 invånare), Lysekil (14 580 invånare), Orust (15 123 invånare), Skara (18 814 invånare), Strömstad (13 211 invånare), Vara (15 979 invånare) och Öckerö (12 914 invånare) från Västra Götalandsregionen samt Bjuv (15 526), Hörby (15 627 invånare), Höör (16 691 invånare), Sjöbo (19 160 invånare), Skurup (15 731 invånare) och Svalöv (14 167 invånare) från Region Skåne.
5.1.2 Varför både nationella prov och betyg och varför årskurs 9?
I ljuset av rådande diskussioner om ”glädjebetyg” och ”betygsinflation” (se exempelvis Skolverket, 2009) står nationella provet ut som ett något mer objektivt mått. När Skolverket (2009) påstår att nationella prov har dämpat tendenser till betygsinflation antyder det att dessa har inneburit en ökad kontroll över betygsättningen i och med de rättningsinstruktioner som medföljer provet och den vikt som har kommit att fästas vid provet. De nationella provens centrala utformning innebär också att dessa prov rättas likadant över hela landet. Med det sagt finns fortfarande ett visst tolkningsutrymme kvar för vissa frågor vid formuleringar i
rättningsmallar som exempelvis ”eleven ger adekvata exempel på” vilket i praktiken kan innebära att proven inte rättas helt likadant över hela landet. Nationella prov i geografi görs dock inte på alla grundskolor, då nationella prov endast görs i ett av de fyra SO-ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap). Dessutom är det inte säkert att en betygsättande lärare upplever att samtliga kunskapsförmågor prövas i erforderlig utsträckning för att sätta rättssäkra betyg utifrån. Slutligen menar även Skolverket att:
”läraren ska använda provresultatet som stöd för betygsättningen [vilket inte] betyder […] att de nationella proven är helt avgörande för en elevs betyg. Läraren ska utnyttja all information hon eller han har om en elevs kunskaper. Provresultatet är en viktig del av den informationen men är inte det enda läraren ska titta på när betyg ska sättas” (Skolverket, 2020a).
Av dessa tre anledningar blir således resultat på nationella prov ett analysmaterial som, för sig självt, blir allt för vagt för att ge en riktig bild för att uttala sig om vilka resultat som elever presterar på olika skolor. Målet med att använda såväl resultat på nationella prov som betyg i geografi är att få en god bild av vad eleverna har lärt sig i geografiämnet, i relation till kursplanen i geografi, med kontroll för eventuella tendenser till ’glädjebetyg’, prov som inte prövar tillräckliga kunskaper, skillnader i tolkningar av kursplaner, etcetera.
De nationella prov och betyg som studeras är de för årskurs 9, vilket förklaras av att eleverna i årskurs nio utgör ett större underlag, där samtliga elevers kunskaper prövas, då samtliga elever också studerar geografi. Så är inte fallet i gymnasiet där geografikursen endast erbjuds på vissa program. Att studera niondeklassare, det vill säga elever på grundskolans sista år,
11 innebär då också att betyget kan anses representera elevens hela skolgång inom ämnet, till skillnad för i gymnasiet och dessutom innebär ämnets valbarhet på gymnasiet att det blir svårare att se generella trender för en befolkning, där elever med ett större intresse för ämnet får anses överrepresenterade. Med andra ord innebär ett studium av niondeklassare ett med högre reliabilitet eftersom det är elevers förutsättningar som utgör delar av vad som skall observeras, vilket outtalat innebär samtliga elevers förutsättningar och inte bara de med intresse för ämnet.
5.1.3 Tidsperioden
Den undersökta perioden sträcker sig från läsåret 2012/2013 till läsåret 2018/2019. Orsaken till att just dessa år utgör den undersökta perioden går att finna i 10-talets skolreformer, närmare bestämt den nya läroplanen som implementeras 2011. För att jämföra likvärdiga mått och för att undvika risken att läroplansskillnader, och då inte minst skillnader i vad som utgör betyg och betygsskala, påverkar resultatet och kan ge upphov till att falska samband
åskådliggörs, vilket kan leda till felaktiga slutsatser (Bryman, 2011). Ett exempel på en sådan slutsats som Bryman presenterar är
”Ett falskt samband har vi då det verkar som om det finns ett samband mellan två variabler men sambandet inte är äkta utan skapas av att de två variablerna är relaterade till en tredje variabel.
Om vi till exempel finner ett samband mellan inkomst och väljarbeteende […] kan vi fråga oss om sambandet är konstlat eller en produkt av åldersvariabeln. Ju äldre man är, desto större är sannolikheten att man tjänar mer, och vi vet att ålder är något som påverkar hur man röstar. Om åldersfaktorn gav upphov till det samband som verkar finnas mellan inkomst och väljarbeteende, kan vi dra slutsatsen att det i så fall rör sig om ett falskt eller skenbart samband” (Bryman, 2011, s. 331).
Vad detta innebär att för denna studie är att när kända förklaringar inte längre går att finna i den teoretiska modellen och resultaten skall prövas mot huruvida geografiska förutsättningar inverkar på betyg så bör försiktighet tillämpas vid vilka slutsatser som dras. Det förklarar också varför den undersökta perioden endast sträcker sig bak till läsåret 2012/2013. Vid detta läsår har den nya läroplanen också hunnit bli mer ’inarbetat’ än föregående läsår då den lanserades. Risken är nämligen att åskådliggjorda skillnader som egentligen har sin förklaring i att olika kursplaner har nyttjats och verkat i skolan, förklaras med falska samband. I
Brymans exempel kan en korrelation åskådliggöras mellan inkomst och väljarbeteende även om kausaliteten ligger mellan de båda och den tredje faktorn, ålder. Vid besvarandet av uppsatsens andra frågeställning, som rör kausalitet, blir det därför viktigt att undvika sådana falska samband. Att den undersökta perioden slutar vid läsåret 2018/2019 har två orsaker. För det första kommer inte statistik för läsåret 2019/2020 finnas tillgängligt vid uppsatsens
färdigställande som kommer ske vid vårterminen 2020. För det andra kommer statistik inte finnas tillgängligt för nationella prov under 2020, även om en uppföljning skulle göras eller uppsatsen färdigställas senare, därför att dessa prov ställdes in på grund av 2020 års Covid- 19-pandemi (Skolverket, 2020b). Med andra ord utgör den undersökta perioden den längsta sammanhållna period av såväl nationella prov och betyg som kan undersökas sedan Lgr 11:s implementering. Anledningen till att det är hela denna period som undersöks är att ett större dataunderlag innebär en ökad reliabilitet, vilket kan läsas mer om nedan.
5.2 Genomförande
Bearbetning av statistik och analys av densamma utgör denna uppsats kärna, vid skapandet av nya kunskaper om elevers förutsättningar och prestationer. Det är dock viktigt att såväl en hög reliabilitet som validitet åstadkoms för att studien ska kunna anses vara ny kunskap och inte leda in i fel slutsatser. Likaså är det av samma anledning viktigt att behandling av, och
12 statistiken i sig är av god kvalitet. Nedan beskrivs hur ansträngningar och överväganden gjorts för att sträva mot detta ändamål.
5.2.1 Databearbetning
Denna uppsats grundar sig i kvantitativ analys av offentligt tillgänglig statistik från Skolverket och Sveriges Kommuner och Regioner. Det statistiska underlaget utgörs av uppgifter som relaterar till tidigare forskning genom att en sammanvägd bild som ligger till grund för en analys består av uppgifter om elevresultat på nationella prov i geografi,
geografibetyg och elevunderlag. Dessa uppgifter bryts sedan ned i de tre kategorierna
’samtliga huvudmän’, ’enskild huvudman’ (friskolor) och ’kommunala skolor’. Alla dessa uppgifter är hämtade ur Skolverkets statistikdatabas. Därtill kommer även uppgifter om de kommunala skolornas kostnad. Orsaken till att denna uppgift används, snarare än den så kallade ’skolpengen’ beror på att offentligt tillgänglig statistik saknas för ’skolpengen’ i olika kommuner (Arefäll & Fridell, 2019). Uppgifterna om ”kostnad för kommunal grundskola åk 1–9, kr/elev” används istället som en indikation på de pengar som kommuner tilldelar skolor.
I SKR:s sökverktyg Kolada definieras dessa uppgifter som den:
”totala kostnaden per elev för grundskola åk 1–9 för valt år. I statistiken ingår kostnader för:
lokaler och inventarier, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Skolskjuts ingår inte” (Kolada, 2020).
Dessa uppgifter sammantaget möjliggör analys av olika elevgruppers resultat och vilka statistiska variabler som kan utgöra möjliga förklaringar till olika resultat.
Statistik som är hämtad från Skolverket har innan publicering av Skolverket redan genomgått myndighetens granskning vilket ämnar att säkerställa bland annat att statistiken är objektiv, dokumenterad och kvalitetsdeklarerad och myndighetens statistik används, utöver i denna uppsats, även av aktörer såsom FN, OECD Statistics, Eurostat Statistics, Världsbanken med flera (Skolverket, 2020c). Ursprungskälla till uppgifterna för ägandeform samt resultat på nationella prov och betyg utgörs av inrapportering av uppgifterna från landets skolor och vad gäller uppgifter kring elevunderlaget på skolorna och de demografiska förutsättningar som föreligger för olika skolor hämtas statistiken från Statistiska Centralbyråns (SCB) arbete (Skolverket, 2019). Skolverkets statistik presenteras också i samarbete med SCB, som har ansvar för samordning och stödjande av systemet för den officiella svenska statistiken (Skolverket 2020c).
Denna statistik sammanställs i denna studie om nationella prov och betyg för de kommuner som undersöks, varpå kategorier och information som är irrelevant för studiens syfte sållas bort, såsom kommunernas kommunkoder, huvudmannens organisationsnummer och skolenhetskoderna. De kategorier som undersöks är samtliga skolor, skolor med enskild huvudman samt skolor med kommunal huvudman, vilka korstabuleras med kategorierna totalt antal elever, totalt antal flickor, totalt antal pojkar, samtliga elevers genomsnittliga
betygspoäng (i denna uppsats hänvisade till som meritvärde), flickors genomsnittliga betygspoäng, pojkars genomsnittliga betygspoäng, samtliga elevers andel med A-E (i denna uppsats hänvisade till som godkända resultat för NP och godkända betyg), flickors andel med A-E samt pojkars andel med A-E. Genomsnittliga uppgifter tas sedan fram för respektive kommun, region och för samtliga undersökta kommuner under året. Resultaten som redovisas nedan är alltså resultat som speglar den genomsnittliga skolan för respektive indelningsgrupp.
Vissa skolors resultat faller dock bort i denna process då fullständiga uppgifter saknas.
Exempel på detta kan vara om en skola har statistik för betyg för samtliga elever men inte har statistiken nedbruten i pojkars och flickors betyg. Orsaken till att dessa skolor inte räknas in är att en snedvridning av resultatet då riskerar uppstå, vilket exempelvis kan ta sig uttryck i att
13 såväl pojkar som flickor når högre genomsnittliga resultat på nationella prov än vad pojkar och flickor sammanräknat når som genomsnittliga resultat på nationella prov.
Efter att genomsnittliga elevgrupper har skapats för de olika statistiska grupperna för vart och ett av de undersökta åren sammanställs dessa sedan och ett genomsnitt räknas ut från samtliga datapunkter för att räkna ut motsvarande genomsnitt för hela den undersökta perioden. Detta möjliggör en analys som dels följer resultatutveckling över tid som en sammanvägd bild för hela den undersökta perioden. Därefter skapas diagram för ett lättare åskådliggörande av de framträdande resultaten, vilka presenteras i uppsatsens resultatdel.
Vad gäller statistik som rör elevunderlag sammanställs statistiken, varpå information som är irrelevant för studien avlägsnas, likt hur sådan information togs bort för statistik som rör elevresultat på nationella prov och betyg. Den information som är av intresse när
elevunderlagets sammansättning är kategorierna andel elever med utländsk bakgrund åk 1–9 samt andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning åk 1–9. Denna data behandlas därefter på motsvarande sätt som uppgifter om nationella prov och betyg. Slutligen, vad gäller uppgifter om kostnad per elev och år inom de olika kommunerna, inhämtas dessa från SKR:s statistiktjänst Kolada, sammanställs och presenteras sedan i uppsatsen i diagramform. SKR:s uppgifter kommer ur en uträkning grundad på kommunernas budgetar och antalet elever i kommunerna.
All statistik som utgör grund för studien är med andra ord kvalitetsgranskad av ansvariga myndigheter och får som källmaterial anses pålitlig. När statistiken väl är sammanställd utförs sedan en analys med orsaksfiltrering som modell, så som den beskrivits i kapitel 4.
5.2.2 Reliabilitet och validitet
Av David och Sutton (2016) beskrivs validitet som ”i vilken utsträckning ett mätinstrument faktiskt mäter och beskriver det begrepp som det var avsett för” (s.220), av Bryman (2011) som att ha ”att göra med om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga”
(s.163) och av Lantz (2011) som ”ett mått på hur väl man lyckats mäta just det man faktiskt ville mäta i sin studie” (s. 38). Vad gäller reliabilitet beskrivs begreppet av Lantz (2011) som
”avsaknad av slumpfel” (s. 37), av Bryman (2011) som ”frågor som rör måttens och mätningarnas pålitlighet och följdriktighet” (s.161) och av David och Sutton (2016) som ”den grad i vilken indikatorn eller testet är ett konsistent mått över tid, eller helt enkelt om undersökningspersonen kommer att ge samma svar vid en annan tidpunkt”
(s.220). Konkret för denna uppsats innebär alltså begreppet validitet hur väl den utvalda statistiken verkligen mäter korrelation och kausalitet mellan elevresultat i geografi och faktorer som påverkar dem. Motsvarande innebär reliabilitet om de statistiska mått som används verkligen kan anses pålitliga. Om exempelvis annan statistik hade använts som grund, där den halva av landets skolor som presterar sämst inte inkluderades hade allvarliga reliabilitetsproblem uppstått, då en sann bild av landets skolor inte hade framträtt, utan blott för de som inkluderades i statistiken.
I denna uppsats används dock statistik som har genomgått rigorös genomgång enligt respektive myndighets rutiner där kvalitetsgranskning genomförs och
reliabilitetsproblem åtgärdas i största möjliga mån. Trots detta finns ett antal faktorer som inverkar på reliabiliteten för denna studie. Dessa rör framförallt statistik som rör elevunderlag och hur mycket pengar som kommunerna satsar på sina skolor. Vad gäller elevunderlaget används statistik som rör elever i årskurs 1–9 medan det är
enbart elever i årskurs nio som utgör studiens fokus. Detta innebär att det kan finnas en felmarginal som är svårskattad. Antagandet som ligger till grund för att nyttja dessa
14
data (andel elever med utländsk bakgrund och andel elever vars föräldrar som har eftergymnasial utbildning i årskurserna 1–9) är att siffror för elever i årskurs 1–9 antas kunna motsvara i relativt god uträckning samma uppgifter för årskurs 9. En
felmarginal antas föreligga men denna uppgift är svårskattad vilket utgör ett reliabilitetsproblem men likväl är det dessa uppgifter som existerar att utgå ifrån.
Förvisso går att följa uppgifternas utveckling över tid, vilket skulle kunna ses som en indikation på i vilka årskurser flest inom respektive elevgrupp befinner sig. Om exempelvis årgången som går i årskurs ett har en ansenligt högre andel elever med en viss bakgrund höjer detta det antagna värdet även för årskurs nio. De senare årens flyktingmottagande skulle kunna innebära sådana reliabilitetsproblem om vissa
årgångar av elever är överrepresenterande av de invandrade flyktingarna, vilket skulle innebära att värdet för ’elever med utländsk bakgrund’ skulle öka kraftigt för just dessa årgångar. Å andra sidan har inga indikationer funnits som pekar på att vissa särskilda årgångar av elever är kraftigt överrepresenterade på detta vis. Det blir helt enkelt svårt att veta huruvida antagandet om måttets representativitet för enskilda kullar stämmer men det finns å andra sidan inte några indikationer på att måttet bör variera i stor utsträckning. Vad pekar exempelvis på att landets högskole- och universitetsutbildade föräldrar kollektivt valde att skaffa barn vid ett specifikt år?
Vad gäller kostnaden per elev och år är detta uppgifter som rör kommunala skolor och skall inte likställas med den så kallade ”elevpengen”, även kallad ”skolpengen”, som är hur mycket pengar som avsätts till skolor, oavsett ägarform, per elev. Det blir således ett mått med vissa reliabilitetsproblem och skall inte tas som likställda med skolpengen, men som likväl kan ge indikation på skolpengens storlek. I en studie som inkluderar såväl friskolor som kommunala skolor blir ett mått som bara rör
kommunala skolor problematiska, även om ett samband mellan detta mått och
skolpengen finns. Likväl kommer uppgiften användas, även om det sker med ’en nypa salt’, för att undersöka huruvida pengar som allokeras har samband med elevresultaten och i så fall hur.
Då den använda statistiken, som sagt, har genomgått rigorös kvalitetsgranskning av publicerande myndighet finns dock i grunden en god reliabilitet för uppgifterna i sig.
Istället bör kanske mer fokus riktas på hur uppgifterna används för studiens syfte. I denna studie har ett större antal elever (41 313 elever) och skolor (405 skolor) utgjort studieobjekt vilket ämnar jämna ut mätfel som har med avvikelser och extremvärden att göra. Av samma anledning är också antalet undersökta kommuner fler desto mindre kommunerna är inom respektive kommuntyp. I denna uppsats används begreppet resultat, snarare än uttryck som hur mycket elever faktiskt har lärt sig. Anledningen är att resultat är lättare att fånga och undersöka i statistik än vad mer abstrakta kvaliteter som rör inlärning är. Om frågan är vad en elev kan utgör exempelvis nationella prov ett problematiskt mått, då detta mått mäter just elevers prestationer på ett prov och inte vad de kan totalt sett. Skillnaden kan tyckas abstrakt men går att åskådliggöra med exempel. Antag att en elev skall skriva ett prov om fåglar och att denna elev har lärt sig allt som går att lära om tio av tolv fåglar som skulle läras in innan provtillfället.
Om eleven då bara får frågor som bara rör de andra två fåglarna kommer eleven sannolikt få ett mycket dåligt resultat på provet, trots att eleven kan tio tolftedelar av vad den skall ha lärt sig. Med andra ord blir resultatet dåligt trots att kunskapen på
15
arbetsområdet är ganska gott. Således blir resultat enklare mätbara än kunnande och det är också skillnader i elevresultat som studeras i denna studie. Det som skall
analyseras är alltså just vad som utgör data – resultaten i form av betyg och nationella prov, inte några antagna kunskaper därav.
5.3 Metoddiskussion
Som har diskuterats ovan är denna uppsats till sin natur av kvantitativ art. Genom att studera offentligt tillgänglig statistik och granska denna med orsaksfiltrering som metod ämnar uppsatsen finna svar på frågor om resultatskillnader elevgrupper emellan. Liknande
identifikationer skulle kunna göras, och sannolikt också möjliggöra observation om tydligare orsakssamband, om kvalitativa metoder istället nyttjats. Genom att exempelvis genomföra intervjuer skulle svar kunna erhållas som belyser elevers eller lärares egna perspektiv kring varför elever presterar som de gör. Exempel på sådana studier går att finna i den tidigare forskning som finns presenterad ovan, som exempelvis Jonssons (2010) studie om anti-plugg- kulturer. En annan möjlig metod vore att genomföra observationsstudier där elevernas
faktiska beteende och lärarnas faktiska undervisning skulle kunna förstås och därmed kunna ge detaljinsikter om elevprestationer inom den undersökta gruppen. Problemet med kvalitativa studier likt dessa är dock att de är begränsade i sitt omfång och gör slutsatser kring
geografiska mönster betydligt svårare att dra. Det går exempelvis att tänka sig att en kvalitativ studie genomförs, där elever i landsbygdskommuner, mellanstora kommuner och
storstadskommuner inom olika regioner undersöks. Likväl kvarstår att det blir problematiskt slutsatser om geografiska korrelationer utifrån ett allt för begränsat urval av undersökta klasser, lärare eller elever. Teoretiskt sett kan naturligtvis kvalitativa studier av erforderlig storlek för att genomföra dessa studier med god reliabilitet och validitet, men det skulle i så fall motsvara studier långt bortom de resurser och tidsramar som finns tillgängliga inom begränsningarna för en studentuppsats á 15 högskolepoäng. Med andra ord kan kvalitativa studier vara nog så lämpliga för vetenskapligt arbete inom detta tema och desto lämpligare vid försök att finna kausala samband än vad de brukade kvantitativa metoderna klarar. men det skulle också kräva att andra forskningsfrågor står i fokus än de som utgör denna uppsats grund. Det är med andra ord en val mellan att kunna skaffa sig en överblickande förståelse kring samband eller en mer detaljrik kunskap på bekostnad av åskådliggörande av generella mönster. Denna uppsats bruk av kvantitativa metoder motiveras med andra ord av dess intresse för generella mönster och ett undersökande av nya korrelationer än vad som tidigare presenterats inom forskning; de geografiska.
Det finns dock mer än ett sätt att också bedriva kvantitativ forskning och även inom de kvantitativa metoderna måste val göras. Bruket av offentligt tillgänglig statistik som empirisk bas innebär att statistiken som används för att dra slutsatser har genomgått
kvalitetsgranskning av sakkunniga på respektive myndighet, som resonerades i föregående delkapitel. Man kan dock tänka sig alternativa insamlingsmetoder, som exempelvis enkäter.
Att nyttja en sådan metod skulle dock innebära validitetsproblem i relation till nyttjande av offentligt tillgänglig statistik, i vart fall om det är något annat än just elevers attityder som står i fokus för studien. Som bekant är det inte attityder som utgör primärt fokus för denna uppsats och det blir svårt att exempelvis tänka sig frågor i en enkät som skulle ge mer valida svar kring vilka betyg elever fick i geografi än vad den statistik from skolverket som presenterar
