5.1. Vattenfall och E.ON Sverige
År 2008 lagstadgades att statligt ägda företag skall hållbarhetsredovisa enligt GRI.
Vattenfall har redan från 2003 följt GRI:s riktlinjer. Den största förändringen som har skett efter 2008 är att Vattenfalls hållbarhetsredovisning för 2009 har granskats av en oberoende part. Från 2007 till 2009 har vattenfalls hållbarhetsredovisning nästan fördubblats. Enligt Bergström (2002) finns det två olika normmotiv i 4N-typologin för att miljöredovisa, det första är det medvetna valet som bygger på att inte avvika från det normala eller att föregå med gott exempel inom området. Efter införandet av GRI kan det finnas en större press på statliga företag att vara ett föredöme inom hållbarhetsredovisning, och det kan vara en av anledningarna till varför Vattenfall har utökat sin rapportering.
E.ON har däremot ingen separat hållbarhetsredovisning och följer inte medvetet GRI:s riktlinjer. De har istället valt att redovisa miljöfrågor i ett enskilt miljöbokslut och ett klimatbokslut. Vi kan inte se att E.ON har påverkats av lagstadgandet av GRI för statliga företag.
Både E.ON och Vattenfall bedriver verksamheter som till viss del har en negativ påverkan på miljön. Så gemensamt för både E.ONs och Vattenfalls
hållbarhetsredovisningar är att fokus ligger på miljöfrågan. Enligt Hedberg &
Malmborg (2003) publicerar företag med negativ miljöpåverkan rapporter om hållbart arbete i huvudsak för att visa hur ansvarstagande de är, och på så sätt vinna legitimitet (Hedberg & Malmborg 2003).
Det har inte skett några större förändringar i Vattenfalls hållbarhetsredovisningar från år 2003 till 2009, utan fokus har för samtliga år legat på miljöfrågan. Vattenfall säger bland annat att de har som ambition att vara ”nummer ett för miljön”. Det fokuseras mycket på hur de skall minska den negativa miljöpåverkan och vilka åtgärder de vidtar. Inom det sociala området fokuserar Vattenfall framförallt på
40
frågor som rör medarbetare och kunder. Vattenfall skriver bland annat att medarbetarna är grundförutsättningen för bolagets framgång.
I 2005 och 2007 års hållbarhetsredovisningar finns få eller inga indikatorer, utan istället hänvisas det till Vattenfalls hemsida. Till 2009 sker det en ganska stor förändring då indikatorer för både miljö och sociala aspekter redovisas i
hållbarhetsredovisningen. Vattenfall är tydliga med hur de påverkar miljön negativt, men det positiva lyfts upp mer än det negativa. Inom det sociala området är
Vattenfall sparsamma med det som är negativt, det enda som tas upp är att de under 2007 har ett lågt förtroende hos allmänheten.
Vattenfall delar in sina hållbarhetsredovisningar för samtliga år i områdena ekonomi, samhälle och miljö. För att ett företag skall kunna uppnå ett ekonomiskt välstånd måste företaget rapportera tillförlitlig information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter till intressenterna. Detta för att ett företags
effektivitet inte bara kan bedömas genom finansiella resultat. För att ett företag skall vara hållbart måste alla dessa tre delar implementeras i verksamheten samt att man möter intressenternas krav och förväntningar (Orlitzky & Erakovic 2007). Enligt en undersökning av Trygg-Hansa blir svenska folket allt mer miljömedvetna och det ställer högre krav på de produkter och tjänster de konsumerar. I och med detta blir företagen tvungna att anpassa sig efter kundernas miljökrav (Wallin 2010).
2003 upprättade dåvarande Sydkraft en årsredovisning som innehöll information kring miljöpåverkan och sociala aspekter. Från och med år 2004 upprättar E.ON Sverige ett miljöbokslut och ett klimatbokslut vid sidan om årsredovisningen. Enligt Ax (2005) har miljöfrågor blivit allt mer vanligt för företag och det beror framförallt på att företagen vill möta kraven från sina intressenter angående miljöfrågor. Efter 2005 har det inte skett några större förändringar i E.ONs redovisning av hållbarhet fram till 2009. E.ON skriver att deras arbete med klimatfrågan bland annat fokuseras på energieffektivisering. Det kan kopplas till nyttomotivet från Beckmans
4N-typologi som bland annat innebär att kostnader synliggörs under upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Informationen som fås fram under utarbetandet av en hållbarhetsredovisning kan alltså användas för att effektivisera verksamheten.
41
I E.ONs årsredovisningar läggs ungefär lika mycket fokus på de sociala frågorna som på miljöfrågorna, men i och med att E.ON också upprättar ett enskilt miljö- och klimatbokslut läggs mer fokus på redovisning av miljö. För 2009 redovisas inte något om medarbetare och samhället i årsredovisningen, dock upprättas en
koncernövergripande CR-rapport (Corporate Responsibility). Miljöfrågorna är fortfarande grundligt redovisade i miljö- och klimatbokslutet. E.ON skriver att miljöfrågorna är ett prioriterat område och miljöfrågan genomsyrar hela årsredovisningen.
Miljödelen handlar mycket om hur E.ON skall minska sin klimatpåverkan och att redovisa indikatorer inom detta område. E.ON är tydliga med att redovisa sin negativa påverkan på miljön, det tas bland annat upp negativa händelser som har inträffats och det förklaras tydligt hur den biologiska mångfalden påverkas både bra och dåligt av E.ONs verksamhet. Inom den sociala delen tas inte lika mycket negativt med, men E.ON nämner att det har problem med få antal kvinnor i ledarroller.
E.ONs miljöbokslut består nästan enbart av olika indikatorer för miljöpåverkan och dessa är bland annat utsläpp, materialanvändning, energianvändning och avfall. Inom det sociala området redovisar E.ON för år 2003 och år 2005 ett antal indikatorer för bland annat ålderfördelning, olycksfall, mångfald och utbildning. Under år 2007 och år 2009 redovisas få indikatorer inom området.
5.2. Green Cargo och Schenker
För år 2003 skriver Green Cargo att de har börjat tillämpa GRI:s riktlinjer för
hållbarhetsredovisning. Det framgår inte om GRI följs under 2005 och 2007, dock så är upplägget det samma som under 2003 så vi tror att GRI:s riktlinjer mer eller mindre tillämpas även under år 2005 och år 2007. År 2009 skriver Green Cargo att de använder sig av GRI och dessutom redogör de för vilken tillämpningsnivå de följer och att de har blivit granskade av en oberoende part. Det kan hänföras till lagstadgandet för statliga företag.
42
Green Cargo profilerar sig som ett logistikföretag med stort fokus på hållbarhet och miljö, och det är just miljöfrågorna som genomsyrar hela års- och
hållbarhetsredovisningarna. Miljöprofileringen har enligt Green Cargo blivit ett allt mer viktigt konkurrensmedel. Detta innebär att företag som är bra på att visa att de satsar på miljön kan ta ut ett högre pris eller till och med sälja mer i volym. Enligt Bergström (2002) går resonemanget ut på att företags förmåga att tjäna pengar i framtiden kan bero på hur väl de presterar inom miljöredovisning. En
hållbarhetsredovisning kan ses som ett verktyg för att främja och förbättra
allmänhetens bild av organisationer. Samhället förväntar sig att företag tar ansvar för miljön och gör samhället till en bättre plats att leva på. Hållbarhetsredovisning handlar om att företag ska maximera sin positiva inverkan på samhället samtidigt som de maximerar sin egen avkastning (Kanji & Chopra 2010).
Green Cargo säger att de har en relativt lite miljöpåverkan jämfört med andra logistikföretag eftersom deras transporter till 90 procent består av eldrivna tåg. De uppfyller också Naturskyddsföreningens krav för Bra Miljöval och det är något de ofta lyfter fram. När det gäller det sociala området förändras inte upplägget så mycket, utan det är säkerhet och medarbetare som prioriteras högst. Green Cargo använder sig i samtliga hållbarhetsredovisningar av TBL - modellen för att beskriva de sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekterna för deras verksamhet. Generellt är upplägget för samtliga år detsamma, förändringar som sker är att det för varje år tillkommer information om olika aktiviteter. Green Cargo redovisar ganska få och otydliga diagram över utsläpp och energianvändning. De sociala indikatorerna är också få, de vanligaste är indikatorer på sjukfrånvaro. Green Cargos indikatorer är ungefär samma för samtliga år. Green Cargo tar inte upp så mycket negativt i sina års- och hållbarhetsredovisningar, endast lite om några olyckor och icke genomförda aktiviteter. I stället fokuseras det mest på att berätta om insatser och aktiviteter som genomförts.
Enligt intressentteorin strävar organisationer efter att uppnå en stabil relation med sin omgivning och för att uppnå relationen måste företagens mål vara att tillgodose intressenternas krav (Ax et al. 2009). Green Cargo är väl medvetna om sina
43
intressenter och hur beroende de är av dessa, det kan ses genom att samtliga års- och hållbarhetsredovisningar innehåller någon typ av intressentanalys.
Schenker följer GRI:s riktlinjer för samtliga år vi har granskat. Deras
hållbarhetsredovisning har utvecklats bland annat genom att nya strategier tillkommit och miljöfrågan har blivit allt viktigare. Dock finns det ingen specifik förändring som kan hänföras till lagstadgandet för statliga företag.
Gemensamt för Schenker är att för samtliga år redovisas det ekonomiska,
miljömässiga och sociala nyckeltal. Under 2003 och 2005 har både de sociala frågorna och miljöfrågorna lika stort utrymme i hållbarhetsredovisningen. Under 2007 sker dock en förändring då mer fokus läggs på miljöfrågan. Även under 2009 är det klimatpåverkan och miljöarbetet som står i fokus och Schenkers VD konstaterar att klimatfrågan blivit allt viktigare. Ett sjupunktsprogram har under 2007 tagits fram, bland annat för att bidra till det mål Schenker har satt upp för att halvera
koldioxidutsläppen till 2020. Företag måste anpassa sig efter samhällets förändringar för att behålla legitimitet (Hoque 2006). Eftersom miljöfrågor på senare år blivit allt mer uppmärksammade kan detta ha lett till att företag väljer att lyfta fram miljöfrågan för att anpassa sig efter samhällets värderingar.
Schenker är precis som E.ON tydliga med att redovisa det som är negativt. Schenker tar upp problem och negativa händelser inom både det sociala och miljömässiga området. Till exempel tas det upp olika negativa miljöincidenter, hur djur och natur påverkas negativt och vilka mål som inte har uppnåtts. Men också problemet med att de har en låg andel kvinnliga chefer är återkommande.
Schenkers indikatorer inom det sociala området är ganska få och handlar framförallt om sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador. För 2009 redovisades också indikatorer på könsfördelningen i företaget. Inom miljöområdet redovisar Schenker desto fler indikatorer och vilka är utsläpp, materialanvändning, energiförbrukning och avfall.
44