I undersökningen framgår det att eleverna uppfattar den massmediala bilden som negativ och det framgår även att detta påverkar deras identitet. Den negativa bilden blir tydlig dels genom enkätundersökningen men även i intervjuerna. För att belysa hur detta i sin tur påverkar identitetsskapandet återvänder jag här till de teorier som presenterades tidigare.
Identitetsskapandet sker enligt Mead genom att man upptar rollen av ”de generaliserande andra” och därmed antar deras attityder mot den egna personen. ”I” och ”Me” delarna utgör här identiteten hos en individ och ”Me” delens skapande sker genom upptagandet av andras attityder. Man agerar utifrån antaganden om hur ”de generaliserande andra” önskar att man ska agera.
I fallet angående elevernas identitetsutvecklande utgör det omgivande samhället ”de generaliserande andra” och genom att ungdomarna antar det omgivande samhällets attityd gentemot dem själva så bildas en komplicerad självbild. Om det omgivande samhället utmålar dessa elever som ett problem så innebär det att denna bild blir en del av elevernas identitet. Att se sig själva genom någon som utmålar dem som problematiska och som en potentiell fara blir avgörande på hur de ser på sig själva. Att de uppfattar att många tror att de är farliga och är rädda för dem blir här något som gör att de kan börja identifiera sig med denna bild. Detta kan leda till, som jag tidigare varit inne på, att individen tar avstånd från det samhälle som utmålar den som ett problem och väljer en alternativ identitet där utanförskap och avståndstagande till ”den svenska identiteten” är genomgående (Ahmadi 1998: 82). Ett tydligt exempel på detta är de som väljer en ”kriminell” identitet som på ett tydligt sätt tar avstånd från de normer och värderingar som majoritetssamhället förespråkar. Både i litteraturen och i intervjuerna framkommer det att ett uppfattat utanförskap kan skapa individer som väljer att inte vara en del av samhället genom att skapa sig en alternativ identitet som respons på detta utanförskap.
Om man identifierar sig själv och sin omgivning som ett ”problem” så innebär det naturligtvis svårigheter för ett självständigt identitetsutvecklande. Annick Sjögren beskriver hur viktigt det är för individer att få skapa sin egen identitet och inte bli påtvingad en utav andra. Hon menar att invandrare just blir tilldelade identiteten invandrare, med allt vad detta begrepp innebär, och inte har möjlighet att skapa en själständig identitet baserad på deras personliga egenskaper (Ahmadi 1998: 41).
Utifrån teorin om holistisk eller individualistisk identitetsskapande står många invandrarungdomar inför ytterligare ett problem då de har en holistisk tradition från hemmet och möter en individualistisk från det omgivande samhället. Detta komplicerar identitetsskapandet ytterligare för några av ungdomarna. Stigmatiseringen av dem och deras område blir här en del av den process som utgör ett hinder för att bli en del av samhället (Bunar 2001: 213).
Genom massmedia förknippas brottslighet med vissa specifika grupper såsom exempelvis muslimer. Detta medför att det skapas en association mellan brottsligheten och invandrarna och invandrartäta områden får då stå skott för många av dessa associationer (Tufte 2003: 49) Det är viktigt att i detta samanhang att påpeka att den massmediala påverkan endast är en liten del av hela den process som ligger bakom skapandet av en identitet. Många faktorer spelar in här och det är svårt om inte omöjligt att veta vilka faktorer som ligger bakom vad i identitetsskapandet.
7 Slutsats och diskussion
Min bild innan jag började arbetet med denna uppsats var att elevgruppen som var i fokus för mitt arbete var mycket väl medvetna om den negativa massmediala bilden och att detta i sin tur kom att påverka hur de såg på sig själva. Jag var övertygad om att den bild som målades upp och den effekt denna bild får hos det omgivande samhället påverkar elevernas identitetsskapande.
För att kunna fastställa om så var fallet undersökte jag elevernas bild av mediebevakningen. Min undersökning visar att eleverna i mycket hög utsträckning uppfattar den mediala bevakningen av Rosengård som i huvudsak negativ. Det fans även de som nämnde en positiv rapportering men dessa var ganska få. I intervjuerna framkom det att eleverna uppfattade att denna bild i mångt och mycket låg bakom den negativa attityd som det omgivande samhället uppfattas ha.
Med min andra frågeställning ville jag belysa hur elevernas identitetsskapande påverkades av den mediala bilden. Här är det viktigt vara tydlig med att påpeka att eleverna visserligen är en grupp av människor men att de samtidigt är egna individer. Detta kan tyckas vara självklart men som jag tidigare har beskrivit i mitt arbete så klumpas ofta dessa individer, med invandrarbakgrund, ihop till en grupp och tillskrivs kollektiva egenskaper. Hur identitetsskapandet påverkas är så klart individuellt och man kan därför inte besvara frågan med exakthet. Det finns dock exempel på hur individer påverkas både i mina intervjuer och i den litteratur som ligger bakom detta examensarbete. Ofta är det en problematisk bild som målas upp när man pratar om invandrares identitetsskapande. Där utanförskap och stigmatisering av individer gör att identiteten blir osäker och att detta kan få negativa konsekvenser både för individen men även för samhället i stort. I mina intervjuer förekom det dock ett fåtal som faktiskt hade tankar om att den massmediala bilden fick positiva konsekvenser i att som en utryckte det: ”Några kanske blir bättre och sköter sig…”.
Majoriteten av respondenterna tyckte dock att den mediala bilden påverkade individerna i negativ riktning. Antingen genom att ligga till grund för en ”kriminell” identitet eller genom att inge en känsla av utanförskap och förväntat misslyckande hos individen.
Resultatet av min undersökning ställer krav på oss som framtida lärare. Att få eleverna att tro på sin egen förmåga är centralt om vi vill att de ska gå bra för eleverna i skolan men även utanför. Här i ligger en stor utmaning för oss lärare då många i min undersökning målar upp en bild av ett omgivande samhälle som förväntar sig att eleverna ska misslyckas. Det är en
viktig uppgift för oss att motverka denna bild och få eleverna att tro på sig själva och sin förmåga. Min uppfattning är att detta bäst görs genom att ha en öppen diskussion om hur de ser på det omgivande samhället och försöka slå hål på de fördomar som finns på båda sidor. Detta är alltså inte bara ett problem för de lärare som arbetar i så kallade invandrartäta områden.
Lika viktigt är det att slå hål på den massmediala bilden på skolor som finns i andra områden. Om vi ska få ett samhälle som inte baseras på ett ”Vi” och ”Dem” tänkande är det viktigt att vi i skolan grundlägger en syn där alla är en viktig del av samhället. Tillsammans med dessa diskussioner i skolan är det viktigt att elever från olika områden träffas och får samtala. Det finns en frustration i några av intervjuerna som bygger på många av dem som har en negativ bild av Rosengård aldrig varit där. Jag tror som en av respondenterna utryckte det: ” Jag hoppas att om de träffar mig så kommer de inte tycka så illa om Rosengård längre. De kanske ändrar uppfattning lite.”. Genom att individer träffas krossas mycket av de mytbildningar som finns runt platser som i massmedia ständigt utmålar som problematisk. Min undersökning är på intet sätt heltäckande utan kan snarare fungera som en start på något nytt. Det finns många nya frågeställningar som dyker upp i mitt upp i mitt huvud när den nu är klar. En av de mest centrala är vilken roll vi lärare spelar i skapandet av utanförskap som många elever uppfattar. Det skulle även vara intressant att undersöka hur ”svenska” elever uppfattar Rosengård och de som bor där. Min undersökning är relativt smal då den bara tittar på massmedias påverkan, det hade varit intressant att undersöka hur andra faktorer påverkar unga människors identitetsskapande.
Avslutningsvis så finns det en del saker som kunde ha varit bättre mitt arbete. Till att börja med borde jag ha haft ett större antal respondenter i min enkätundersökning, detta för att ge en bättre och säkrare bild. Min avsaknad av genusperspektiv kan även kritiseras. I mina enkäter frågade jag av slentrian om respondentens kön och kunde därför ägnat en del av uppsatsen åt att diskutera könets inverkan på resultatet av min undersökning. Mitt fokus låg dock inte på detta och av utrymmesskäl lämnade jag det därhän.
Slutligen kunde jag ha ägnat de mer positiva aspekterna ett större utrymme i min undersökning. Avsaknaden av detta beror mycket på att jag var så intresserad av de negativa aspekterna att jag glömde bort allt det som faktiskt är bra. Om jag fick göra om min undersökning skulle ett större fokus riktats på det som upplevs som positivt.
8 Litteraturförteckning
Ahmadi, Nader Ungdom, kulturmöten, identitet, Arlöv 1998 Bryman, Alan Samhällsvetenskapliga metoder, Trelleborg 2002
Bunar, Nihad Skolan mitt i förorten – Fyra studier om skola, segregation, integration och
multikulturalism, Stockholm 2001
Dogan, Abdullah Massmedia och invandrare, Stockholm 1997
Ejlertsson, Göran Enkät i praktiken – en handbok i enkätmetodik, Lund 1996
Fursteth, Inger & Repstad, Pål Religionssociologi – en introduktion, Ljubljana 2005 Harrie, Anita Invandrare och massmedia – en annorlunda verklighet, Smedjebacken 1999 Lalander, Philip & Johansson, Thomas Ungdomsgrupper i teori och praktik, Lund 1999 Nygren, Gunnar Skiljda medievärldar – lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm,
Stockholm 2005
Rojas, Mauricio Sveriges oälskade barn – att vara svensk med ändå inte, WSOY 1995 Sandström, Lasse Rosengård i medieskugga – om media som medel och hinder för
integration, Stockholm 2005
Schellenberg, James A Socialpsykologins förgrundsgestalter – Freud, Mead, Lewin och
Skinner, Malmö 1980
Trost, Jan Enkätboken, andra upplagan, Lund 2001
Tufte, Thomas Medierne, minoriteterne og det multikulturelle samfund – Skandinaviske
Bilagor
Bilaga 1
Enkätundersökning Rosengårdsskolan
Jag som svara på detta är:
Kille Tjej
Jag går i årskurs:
8 9
1. Läser/tittar du på det som massmedia (TV, tidningar, radio, Internet) rapporterar om Rosengård?
Ja, ofta Ja, men inte så ofta Nej, aldrig
2. Brukar någon (t.ex. familjemedlemmar, lärare eller kompisar) berätta för dig vad som skrivs/visas i massmedia om Rosengård?
Ja, ofta Ja, men inte så ofta Nej, aldrig
Ta ställning till följande påstående genom att kryssa i vad du tycker passar
bäst.
3. Massmedia
skriver/visar mest från Rosengård när det har hänt nåt dåligt.
4. Massmedia
skriver/visar mycket av det som är bra med Rosengård.
5. Jag tror att folk från andra ställen får en positiv uppfattning av Rosengård via
massmedia.
6. Jag blir ledsen/arg när jag ser/läser vad som rapporteras om Rosengård.
Forts. Bilaga 1
7. Jag tycker att Rosengård är ett bra ställe att växa upp i.
8. Jag hoppas att jag kommer att bo kvar i Rosengård när jag blir vuxen.
9. Jag tror att folk är rädda för att åka till Rosengård.
10. När jag kommer till andra ställen av Malmö känner jag mig
välkommen.
11. Jag brukar prata med min familj/kompisar om vad som har tagits upp om Rosengård i
massmedia.
12. Jag är stolt över att komma från Rosengård. 13. När jag träffar nya människor berättar jag gärna att jag kommer från Rosengård. 14. Jag tycker att
massmedias beskrivning av Rosengård stämmer med verkligheten. 15. Jag tycker det är roligt när tidningar eller tv rapporterar från Rosengård.
Tack för din medverkan!!
//Emil Nilsson
Bilaga 2
Intervjuguide
• Börja intervjuerna med allmänt frågor av typen: Hur är det? Detta för att få till stånd en trevlig atmosfär där respondenterna känner trygghet.
• Fråga om de kommer ihåg enkäten och vad den handlade om.
• Fråga om nyttjandet av massmedia. Fråga om det vet vad det är. Vilken form av media använder de för att få tillgång till nyheter.
• Fråga om de tagit del av rosengårdsrapporteringen. Be om exempel på vad de sett/hört. • Fråga hur de uppfattar rapporteringen. Vad är det som brukas ta upp i rapporteringen?
Bra/Dåligt?
• Fråga kring hur de tror att andra ser på Rosengård. Koppling till media och till enkäten • Fråga hur de själva och deras kamrater påverkas av den mediala bilden.
• Fråga om de är stolta. Koppla till enkäten.
• Fråga om en eventuell framtid i Rosengård. Familj etc.
• Följa upp frågorna med följdfrågor av typen. Hur menar du? Vad beror det på? Etc.