Nedan presenteras analysen av det resultat som framkommit av undersökningen, med stöd av de olika teorierna som använts. Analysen grundar sig i uppsatsens frågeställning: ”Hur främjas social hållbarhet av transformativt ledarskap inom idrottsföreningar i Sverige?”
5.1 Idrottens sociala ansvarstagande
Alla respondenter menar att idrotten har en viktig plats i samhället. Den tydligaste delen menar respondenterna är att den är uppfostrande för barn och unga. Detta fostrande är något som länge har funnits och på så sätt har idrottsföreningar bidragit med social hållbarhet länge (Ratten, 2010). I Sverige har idrotten en stor roll i samhället på grund av att den främjar folkhälsan på kort och lång sikt, vilket också respondenterna nämner. Respondent Stefan menar att idrotten erbjuder barn och unga någonstans att vara och att tillhöra något. På så sätt spelar de en viktig roll inom samhället. Idrotten kan också verka som hjälpmedel till integration för nyanlända i samhället (Kidd, 2008). Detta menar också Stefan då han menar att idrotten hjälpte till mycket under den flyktingvåg som kom till Sverige under hösten 2015. Jens menar också på att det är ett av de bästa sätten för nyanlända barn och ungdomar att komma in i samhället vilket gör det till en viktig del av samhället. Med detta går det att dra slutsatsen att idrotten bidrar med en viktig samhällstjänst och samhällsnytta i form av sociala ansvarstagande.
Det läggs ibland över mycket ansvar på idrottsföreningarna från samhället men de har också anpassat sig efter detta och fokuserar med på hållbarhet. En idrottsförening har alltid bidragit med social hållbarhet men har också varit förknippats med negativa sidor vilket idrottsföreningarna nu har försökt att arbeta bort. Det sociala ansvarstagandet tar idag stor plats hos idrottsföreningar och har största fokus istället för idrotten som de bedriver. För det mesta är det sociala hållbarhetsarbetet kopplat till kärnverksamheten men föreningarna börjar nu utöka sitt arbete. Idrottsföreningar har nu insett att de som alla andra organisationer har en skyldighet mot samhället (Jones, 1980), de har idag samhället i åtanke med allt som de gör (Garriga & Mele, 2004). Fler idrottsföreningar väljer att fokusera mer på social hållbarhet idag och att folk utan direkt erfarenhet från idrotten, utan mer från just dessa frågor tar plats högt upp i idrottsföreningars organisationer visar på att detta verkligen är viktigt.
5.1.1 Internt socialt ansvarstagande
Socialt ansvarstagande är något som är givet för alla respondenterna på ett eller annat sätt. Spelarna som är aktiva inom laget pratar mer om det sociala ansvarstagande som de tagit del av under sin uppväxt inom de olika föreningarna. De administrativa ledarna brinner mer för det sociala ansvarstagande som föreningarna tar just nu. Detta kan bero på att det ingår i de administrativa ledarnas arbetsuppgifter att arbeta med det sociala ansvarstagandet. Med det sagt har de fortfarande ett filantropiskt tänk och gör det inte bara för att det ingår deras arbetsuppgifter. Alla olika projekt som föreningarna gör skiljer sig mot varandra men de har fortfarande samma mål: Att använda idrotten för att få fler människor att må bättre och bli bättre människor. I Sverige bidrar staten med pengar till idrottsföreningarna för att det har visat sig att idrotten har en positiv inverkan på både psykisk och fysisk hälsa (Fahlen & Stenling, 2016). Brookes och Wiggan (2009) menar att idrotten är en viktig del för att fostra socialt ansvarstagande och alla som blivit intervjuade nämner att de har utvecklats som människor under sin tid i en idrottsförening.
Ingen av respondenterna nämner att de utvecklats fysiskt (vilket det heller inte frågats efter) men de flesta nämner att deras tid inom idrottsföreningarna har hjälpt de att utvecklas som människor. Det nämns att spelarna har utvecklat sin förmåga att samarbeta och att de fått en livsuppfostran. Intervjuerna har fokuserat på det sociala ansvarstagande som föreningarna bidrar med men det har också påpekats att det sociala är minst lika viktigt som det fysiska. Thomas och Margaretha nämner att idrotten är det minsta som sker i en idrottsförening även om fokus ligger där. Idrotten blir som en form av uppfostran, vilket stämmer överens med Ratten (2010) som menar att idrotten är en viktig del för att fostra socialt ansvarstagande. Varför idrotten har en så viktig roll i vårt samhälle är inte enbart för att den bidrar med glädje, utan för att den bidrar med förbättrad fysisk hälsa men framförallt att det bidrar med att uppfostra en stor del av Sveriges barn och ungdomar. Den grundläggande interna sociala hållbarheten som Vallance et al. (2009) menar är, jämlika löner och rättvisa på arbetsplatser men som inte berörts under intervjuerna. Vissa av idrottsföreningarna fokuserar på att utbilda sina medlemmar inom jämlikhet men det har inte funnits någon tydlig diskussion om detta under intervjuerna.
Flera av respondenterna går in på att de som förening är socialt ansvarstagande och bidrar med detta. Det handlar i slutändan om ledarskapet inom föreningen. Thomas och Margaretha belyser att de varje vecka uppfostrar barn och ungdomar till att bli hyggliga människor. De gör det inte enbart genom att ha utbildningstillfällen utan det händer i den dagliga verksamheten och själva
idrotten. Ratten (2010) nämner att idrotten länge har bidragit med social hållbarhet och Kidd (2008) menar att det är främst under 2000-talet som idrotten har används för stora sociala hållbarhetsprojekt. Då måste idrotten ha bidragit med social hållbarhet innan de större externa hållbarhetsprojekten började användas. Respondenterna nämner att idrottens roll alltid har varit en del för att fostra samtidigt som ledarskapet skiljer sig inom idrottsföreningar mot det som utövas utanför. Det ledarskap som utövas inom idrottsföreningen kan då vara det som bidrar med den sociala hållbarheten och uppfostran inom idrottsföreningen
5.1.2 Externt socialt ansvarstagande
Det är flera av idrottsföreningarna som har externa hållbarhetsprojekt och det som är gemensamt är att det är de större idrottsföreningarna som arbetar med dessa typer av projekt. Att det finns en skyldighet hos idrottsföreningar är respondenterna överens om, men det är enbart de större som har externa hållbarhetsprojekt. Det kan stämma överens med det som Garriga och Melé (2004) hävdar då större organisationer har en större skyldighet att vara med och påverka. Jens belyser det då han berättar att de är den största föreningen i Västerås och den näst största hockeyföreningen i Sverige och att de kände att de har en skyldighet att göra något för samhället på grund av detta. I en större förening visar du också upp dig för mer människor och får ett större ansvar menar Jesper. En annan orsak kan vara att dessa sociala hållbarhetsprojekt blir en kostnadsfråga och att de mindre föreningarna inte har råd med det. Det är även ett problem för de större föreningarna vilket Thomas och Margaretha belyser då de menar att de söker en finansiär till sitt projekt för att de inte har råd att driva dessa projekt annars. Ratten (2010) skriver också att det blivit mer vanligt för föreningar att inkludera en social hållbarhetsstrategi och dessa sociala hållbarhetsprojekt mot externa intressenter är en del av dessa. Fokus ligger dock främst på att bidra till sina egna intressenter vilket ingen av föreningarna har glömt.
De större idrottsföreningarna kan kombinera intern nytta med extern nytta då de utbildar medlemmarna inom föreningen för att hjälpa till i deras externa sociala hållbarhetsprojekt. På så sätt bidrar de med social hållbarhet både intern och externt. De mindre föreningarna fokuserar istället på social hållbarhet för deras medlemmar och ungdomar i föreningen, då det inte är lika applicerbart för mindre föreningar att fokusera på social hållbarhet som det är för större (Breitbarth & Harris, 2008). Att engagera sina medlemmar i externa sociala hållbarhetsprojekt kan få de att hålla sig borta från andra negativa lockelser. Brookes och Wiggan (2009) nämner att idrottsföreningar håller unga borta från trubbel och motverkar
kriminalitet vilket Stefan också belyser. Brookes och Wiggan (2009) nämner att det är främst unga som idrottsföreningar bidrar med social hållbarhet vilket flera respondenter nämner. Annika belyser dock att det inte enbart är yngre utan att det också har ett socialt hållbarhetsprojekt som är riktat mot äldre. Hon belyser att deras sociala ansvarstagande ska ha sin grund i kärnverksamheten, vilket ingen annan av respondenterna benämner.
5.2 Intressenter
Flera av respondenterna försöker att koppla bort föreningens sociala hållbarhetsarbete från sponsorerna och att idrottsföreningar arbetar med dessa projekt enbart för att hålla sponsorer och intressenter nöjda. Flera av respondenterna nämner att idrotten alltid har bidragit med social hållbarhet och varit duktiga på det under en längre tid. Däremot är det främst på senare år som föreningarna har börjat att visa upp det för sina intressenter. Detta nämner också Breitbarth och Harris (2008) då de skriver att det alltid har funnits intressenter för olika idrottsföreningar men det är främst på senare tid som de har valt att fokusera på det. På så sätt går det att argumentera för att föreningarna arbetar och anpassar sig efter sina intressenter mer än vad som var fallet tidigare. Den sociala hållbarhet som de har bidragit med har kommit automatiskt och inte varit för att göra sina intressenter nöjda. Detta fokus har inte bara inneburit att intressenter är nöjda utan det har också inneburit att föreningarna nu bidrar med mer hållbarhet än tidigare.
Att sponsorer nu vill se föreningarnas sociala hållbarhetsarbete har skapat en större medvetenhet som också skapat projekt som nu enbart är inriktade på social hållbarhet. Både Stefan och Erik samt Jens nämner att de har förhållandevis nystartade sociala hållbarhetsprojekt som har uppkommit som ett svar på krav från intressenter, även om det inte är fallet till att de startat projektet. Ratten (2010) skriver att idrottsföreningar trycker på det viktiga som de bidrar med till samhället för att befästa sin position som en viktig del i samhället, vilket kan vara en förklaring till varför föreningar startar sociala hållbarhetsprojekt. Även den anonyme respondenten nämner att de arbetar med social hållbarhet på grund av egen vilja samtidigt som han säger de inte hade haft sina största sponsorer utan detta arbetet. Det belyser hur viktigt det sociala hållbarhetsarbetet är för idrottsföreningen förutom det positiva som det bidrar med. Det är inte bara sponsorer som vill se ett ökat socialt ansvarstagande utan Thomas och Margaretha berättar att deras idrottsförbund lanserade ett socialt hållbarhetsprojekt som de uppmanade idrottsföreningen att vara med i. Det betyder att idrottsföreningen också anpassar sig efter ytterligare en intressent samtidigt som de bidrar med social hållbarhet.
Spelarna har inte samma medvetenhet vad gäller hur deras förening arbetar mot sina intressenter, vilket också är förståeligt då det inte ingår i deras arbetsuppgifter. Däremot anpassar sig flera av spelarna och känner ett ansvar. De är förebilder och representerar klubben, vilket innebär att de känner att de måste visa upp en bild mot deras intressenter som en värdig föreningen. Breitbarth och Harris (2008) nämner att idrottsföreningar ofta har ett närmare band till sina intressenter och det pratar några av respondenterna om. Det nämner Jesper som tycker att du blir en viktig del i en mindre klubb och du då också blir varse om vad idrotten kan betyda för en mindre ort. Det finns ett ansvar mot sina intressenter att det ska gå bra för föreningen och att det ansvaret ligger hos en själv.
5.3 Ledarskap
Flera av de tillfrågade respondenterna gav en liknande bild kring vad ledarskap var för dem. De flesta tyckte ledarskap handlar om att man skall leda gruppen och få gruppen att dra mot samma mål. Detta är en aspekt som stämmer överens med vad Bass (1999) beskriver som transformativt ledarskap. Då den centrala punkten i transformativt ledarskap är att motivera gruppen samt att lyfta moralen inom gruppen. En aspekt som var central hos alla de tillfrågade respondenter var att, ledarskap handlar om att få gruppen att bli självgående samt att ta egna initiativ och värna om gruppen. Vilket även detta är en central del inom transformativt ledarskap där det enligt Bass (1999) är centralt att med transformativt ledarskap få gruppen och följarna att inte tänka på sitt eget intresse utan istället tänka på gruppens och följarnas bästa. Detta kan ses som en central del inom transformativt ledarskap vilket utövas inom idrottsföreningar, vilket kan ha sin förklaring till att de tillfrågade respondenterna har alla varit aktiva inom en lagidrott. Även om det kan ha sin naturliga förklaring i att det är i främst lagidrotter det uppkommer, behöver inte ledarskapstypen vara transformativ inom lagidrotter, men den är mest vanlig.
En del av respondenterna tycker att ledarskap även handlar om att den skall vara individanpassad. Som tidigare nämnt tycker de att det handlar om att få med sig så många som möjligt och detta genom att vara individanpassad. Enligt Bass (1999) finns det fyra olika aspekter inom transformativt ledarskap och dessa är att det skall utgå från ett ideal, vara inspirerande, vara intellektuellt stimulerande och att tänka på den enskilde individen. En tydlig aspekt som stämmer överens med respondenternas bild över ledarskap och den fjärde aspekten som Bass (1999) samt Stone et al. (2004) benämner är att tänka på den enskilde individen. Av
de frågade respondenternas bild över ledarskap stämmer tre av fyra aspekter in på den transformativa ledaren. Den aspekt som respondenterna inte har nämnt är att ledaren skall utgå från ett ideal. Detta kan ha sin förklaring i att det är den aspekt som minst visas utåt för följare inom en grupp. Att utgå från ett ideal kan ses som en aspekt som inte syns lika mycket hos en ledares ledarskap, då det inte lika konkret som de tre andra aspekterna.
Att ledarskap hos de intervjuade respondenterna handlar om att inspirera följare och gruppen är en tydlig aspekt. Detta även en aspekt som stämmer överens med vad Lawton och Páez (2015) benämner som etiskt ledarskap. Den aspekten hos etiskt ledarskap är även väldigt lik den transformativa ledaren i den bemärkelsen att de båda ledarskapsstilarna berör att inspirera andra. En annan aspekt som går att tolka ur respondenternas svar är vad Jesper belyser med att idrotten och ledarskapet har uppfostrat honom som människa och bidragit med de normer och värderingar som han har idag. Detta kan kopplas till de aspekter inom etiskt ledarskap som Brown och Treviño (2006) beskriver ämnar ge integritet. Enligt Brown och Treviño (2006) är integritet en av de absolut viktigaste aspekterna hos etiskt ledarskap. Enligt Badaracco och Ellsworth (1992) ämnar integritet ge moralförpliktelse samt sammanhang för kärnvärderingar och ärlighet. Även detta stämmer in på vad Jesper belyser med att ledarskapet inom idrottsföreningen uppfostrat honom och gett honom de normer och värderingar han har idag. Att ge någon kärnvärderingar kan tolkas som en viktig del inom uppfostran. Ur detta går det även dra slutsatsen att det etiska ledarskapet som utövas inom idrottsföreningar sätter prägel på många människor under en lång tid. En annan viktig faktor inom ledarskap som Arvid belyser är att man skall kunna lita på personen. Han beskriver att det handlar om att gruppen skall känna att de har förtroende för ledaren och att ledaren skall kunna se till alla inom laget. Även detta är en aspekt som kan kopplas till integritet inom etiskt ledarskap. Integritet hos en ledare skapar trovärdighet, förtroende och kan visas genom att leva upp till de förväntningar och värderingar som ledaren sätter på gruppen. (Lawton & Páez, 2015; Badaracco & Ellsworth, 1992; Ahmad & Umrani, 2019)
Enligt Lawton och Páez (2015) är en central del inom etiskt ledarskap att inspirera andra vilket även stämmer överens med vad Houghton (2010) nämner som en viktig del inom ledarskapsteori kring auktoritet. Enligt Houghton (2010) finns det tre typer av auktoritet, och genom den insamlade empirin är det tydligt att den karismatiska auktoriteten är en central del kring vad ledarskap är hos de tillfrågade respondenterna. Den karismatiska auktoriteten bygger enligt Houghton (2010) på de personliga egenskaperna hos ledaren, vilket även ses som del i
den upplevda bilden över vad ledarskap är för något från de tillfrågade respondenterna. Enligt Houghton (2010) är det enbart den karismatiska auktoriteten som berör någon form av informellt ledarskap. Att den karismatiska auktoriteten även indirekt är en informell ledarroll stämmer överens med vad respondenterna menar på att ledarskapet inom idrottsföreningar även präglas av informellt ledarskap. Den karismatiska auktoriteten är väl synlig inom idrottsföreningar, dock menar Trice och Beyer (1986) på att när den blir statisk riskerar den att tappa sin effektivitet vilket inte är något som präglar idrottsföreningar. Dock belyser Gustav att det utövas informellt ledarskap där det finns möjlighet samt där personer inom gruppen känner ett förtroende för personen. Karismatisk auktoritet är effektiv beroende på om det finns förtroende. Det är en aspekt som kan kopplas till det Conger (1993) menar, då följare väljer ledare med karismatisk auktoritet på grund av dennes personliga egenskaper. Det ledarskap är för de tillfrågade respondenterna har alla delar från transformativt ledarskap, etiskt ledarskap samt karismatisk auktoritet.
Hos de tillfrågade respondenterna var det tydligt att det finns skillnader kring de ledare som har en administrativ ledarroll inom föreningen och de aktiva spelarna inom föreningen. De ledare som har en administrativ ledarroll inom föreningen tycker ledarskapet har ändrats de senaste åren och har ändrat fokus. Den förändringen som har skett tycker de administrativa ledarna grundar sig i att ledarskapet handlar mer om inkluderande. Detta är en aspekt som även stämmer överens med den karismatiska auktoriteten. Houghton (2010) menar att den karismatiska auktoriteten är främst aktuell och applicerbar på det mer föränderliga klimatet. Att klimatet har ändrats kring ledarskap inom föreningar kan ha olika förklaringar. De tillfrågade respondenterna som är aktiva spelare inom föreningen tycker att ledarskapet inom föreningarna inte har ändrats särskilt mycket de senaste åren. Detta kan ses som intressant då det upplevda ledarskapet hos följarna inom gruppen inte stämmer överens med det upplevda ledarskapet hos de administrativa ledarna.
5.3.1 Ledarskapsutveckling
En central del i respondenternas svar kring ledarskap inom idrottsföreningarna är ledarskapsutbildningar som sker internt hos idrottsföreningarna. De flesta av respondenterna beskriver att någon form av intern ledarskapsutbildning utförs inom idrottsföreningen där både aktiva spelare och tränare samt administrativ personal får ta del av interna ledarskapsutbildningar. En teoretisk koppling till detta kan göras genom vad Lawton och Páez (2015) benämner som en viktig aspekt av etiskt ledarskap i form av äkthet. De menar på att
äkthet innebär att som ledare ha självkontroll och vara genuin samt positivt transformera eller utveckla följare till ledare. Respondenterna menar att stort fokus på dessa utbildningarna ligger på att erbjuda ledarroller inom föreningen till framförallt unga som har tänkt att avsluta sin karriär. Lawton och Páez (2015) menar på att äkthet inom etiskt ledarskap berör främst de personliga attributen hos ledaren och de informella attributen. Idrottsföreningen utför då etiskt ledarskap då de flesta respondenter nämner att de vill uppfostra och utveckla de personliga attributen hos sina aktiva. Att ha en ledarskapsutbildning kan även i detta avseende ses som en formell handling som utförs av idrottsföreningen men är inte direkt kopplade till den enskilde ledaren. I detta avseende skiljer det sig vad respondenterna menar på är en viktig del inom etiskt ledarskap mot det Lawton och Páez (2015) syftar på är en viktig aspekt inom etiskt ledarskap. I detta avseende behöver inte etiskt ledarskap enbart utföras av den enskilde ledaren, utan kan även utföras av en organisation med formellt planerade handlingar, som i detta avseende är utförandet av interna ledarskapsutbildningar.
En annan viktig aspekt som berör ledarskapsutbildningar hos respondenterna som Erik och