Idrotten - Samhällets verktyg för social hållbarhet : En kvalitativ studie om hur idrottsföreningar bidrar med social hållbarhet.

Idrotten - Samhällets verktyg för

social hållbarhet

- En kvalitativ studie om hur idrottsföreningar bidrar med social

hållbarhet.

FRISK, FELIX JANBRO, MAX

Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik

Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Kurskod: FOA400

Handledare: Linderström, Magnus Datum: 27/5 - 2020

Abstract

Date: 27/5 - 2020

Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS

Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University

Authors: Felix Frisk Max Janbro 95/06/05 95/03/22

Title: Sports - Societies tool for social responsibility: A qualitative study of how sports teams contribute with social responsibility.

Tutor: Magnus Linderström Examiner: Eva Maaninen-Olsson

Keywords: Sports teams, social responsibility, leadership, transformative leadership

Research question: How is social responsibility promoted by transformative leadership in sports teams in Sweden?

Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how leadership in sports teams promote social responsibility.

Method: A qualitative research method has been applied in the form of semi-structured interviews with ten different participants from sports teams. A thematic analysis has been used to analyse the empirical data.

Conclusion: Sports teams has always contributed with social responsibility and is continuing to do so. The leadership in sports teams promote internal social responsibility through several different aspects such as leadership training and as an educative role. This is done by intellectual stimulation and by the implementation of ethical leadership. Though several investments have been done on external social responsibility projects, it is still the transformative leadership within the organisation that mainly contribute to social responsibility.

Sammanfattning

Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp

Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola

Författare: Felix Frisk Max Janbro 95/06/05 95/03/22

Titel: Idrotten - Samhällets verktyg för social hållbarhet: En kvalitativ studie om hur idrottsföreningar bidrar med social hållbarhet.

Handledare: Magnus Linderström Examinator: Eva Maaninen-Olsson

Nyckelord: Idrottsföreningar, social hållbarhet, ledarskap, transformativt ledarskap

Frågeställning: Hur främjas social hållbarhet av transformativt ledarskap inom idrottsföreningar i Sverige?

Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur ledarskapet inom svenska idrottsföreningar främjar social hållbarhet.

Metod: En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats för denna studie. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter från olika idrottsföreningar. Därefter har en tematisk innehållsanalys gjorts.

Slutsats: Idrottsföreningar har alltid bidragit med social hållbarhet och gör så fortsatt. Ledarskapet inom idrottsföreningarna främjar intern social hållbarhet genom flera aspekter såsom ledarskapsutbildningar och genom att ha en uppfostrande roll. Detta görs genom att stimulera individerna samt utförande av etiskt ledarskap. Trots allt fler satsningar på externa sociala hållbarhetsprojekt är det fortfarande det transformativa ledarskapet inom idrottsföreningen som främst bidrar med social hållbarhet.

Förord

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till alla våra respondenter, ingen nämnd ingen glömd. Ett extra stort tack för att ni inte bara ställde upp på intervju utan också visade ett stort engagemang för vår undersökning. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Magnus Linderström. Du har givit oss goda råd och väglett oss från början till slut och alltid funnits där om hjälp behövts. Ett stort tack till Marcus Fors Lindeberg vid Umeå Universitet för ständigt diskuterande som gjort uppsatsen bättre. Sist men inte minst skulle vi vilja rikta ett stort tack till våra opponentgrupper som genom vårens gång har givit oss bra feedback som förbättrat arbetet.

Innehållsförteckning

2.1.1 Social hållbarhet inom idrott ... 7

2.2 Intressentmodellen ... 8 2.2.1 Intressentmodellen för idrottsföreningar ... 8 2.3 Ledarskap ... 9 2.3.1 Transformativt ledarskap ... 9 2.3.2 Etiskt ledarskap ... 11 2.3.3 Auktoritet ... 12

2.4 Sammanfattande konceptuell modell ... 13

3. Metod ... 15 3.1 Studiens tillvägagångssätt ... 15 3.1.1 Kvalitativ metod ... 15 3.2 Teoriutveckling ... 16 3.2.1 Litteraturstudie ... 17 3.3 Datainsamling ... 18 3.3.1 Urval ... 19 3.3.2 Operationalisering ... 20 3.3.3 Genomförande av intervjuer ... 21 3.4 Analysmetod ... 22

3.5 Reliabilitet och Validitet ... 23

4. Empiri ... 25

4.1 Idrottens sociala ansvarstagande ... 25

4.1.1 Internt socialt ansvarstagande ... 26

4.1.2 Externt socialt ansvarstagande ... 27

4.3 Ledarskap ... 30

4.3.1 Ledarskapsutveckling ... 32

5. Analys ... 34

5.1 Idrottens sociala ansvarstagande ... 34

5.1.1 Internt socialt ansvarstagande ... 35

5.1.2 Externt socialt ansvarstagande ... 36

5.2 Intressenter ... 37 5.3 Ledarskap ... 38 5.3.1 Ledarskapsutveckling ... 40 5.4 Sammanfattande diskussion ... 41 6. Slutsats ... 44 6.1 Framtida forskning ... 45 Källförteckning ... 46 Bilagor ... 53 Bilaga 1 Intervjumall ... 53

Figurförteckning

Figur 2 - Egenarbetad konceptuell modell ... 13

Tabellförteckning

1. Inledning

I inledningen beskrivs arbetets bakgrund ihop med en problemformulering. I slutet av kapitlet presenteras även syftet och frågeställningen för uppsatsen.

Idrotten har fått en allt större betydelse för samhället sedan 1970-talet och forskningen har därefter också ökat (Lera-López & Rapún-Gárate, 2005). Det har där gjorts en distinktion mellan forskningen om att leda och utveckla spelare, så kallat on-the-field ledarskap eller idrottspsykologi och det som berör laget utanför planen och hur organisationen styrs, så kallat off-the-field ledarskap eller sports management (Peachey, Zhou, Damon & Burton, 2015). När Sage (1973) valde att undersöka den amerikanska idrottsvärlden var han en av de första som studerade sports management. I studien visade det sig att de flesta tränarna var utvalda ledare och detta var en av de första studierna som gjordes på idrottsledarskap för idrottare på och utanför planen. Det har också visat sig att ledarskapet har haft stor betydelse inom idrotten vilket gjorde att det föll naturligt att studera ledarskap inom just idrott (Sage, 1973). Genom åren har det blivit allt populärare att studera ledarskap, inte bara inom idrotten utan också i allmänhet (Antonakis & House, 2014).

Ledarskap har genom årtionden varit ett fenomen som brett studerats och undersökts (Ronald, 2014). Inom modern ledarskapsforskning finns det många olika typer av definitioner av ledarskap och Burns (1978) hävdar att ledarskap skall transformera sina följare, skapa visioner utefter de uppsatta målen samt visa hur dessa mål uppnås. Utöver denna definition presenterar Ronald (2014) att det finns 17 olika definitioner av ledarskap, exempelvis: att influera och leda en grupp mot ett mål samt att mobilisera resurser för att engagera, motivera och tillfredsställa sina följare. Antonakis och House (2014) definierar ledarskap som det som motiverar resurser och följare för att uppnå ett gemensamt mål. Burns (1978) menar även på att det finns två olika typer av ledarskap: transactional och transformational leadership. Där görs en distinktion mellan de två olika typerna av ledarskapsperspektiven och teorier. Transaktionellt ledarskap syftar på att det är en transaktion mellan ledaren och följaren där följaren skall få ut något konkret för sitt arbete. Transformativt ledarskap syftar på att motivera medarbetarna och att följarna utövar sina egna personliga ambitioner och når de kollektivt uppsatta målen. (Burns, 1978) Burns (1978) transformativa ledarskap har liknande karaktärsdrag med den karismatiska auktoriteten där fokus ligger på individens förmåga att inspirera. Karismatisk auktoritet bygger

på egenskaper hos individen som använder dessa för att inspirera sina följare. (Houghton, 2010)

Det har forskats på flera olika typer av ledarskap inom sports management och det gjordes initialt flera studier om några ledarskapstyper passade bättre än den andra inom sports management, utan att komma fram till något samband (Peachey et al., 2015). Däremot kom de fram till att transformativt ledarskap var mer engagerade i kulturbyggande aktiviteter, hanterade förändring bättre samt att de fungerade bättre med teamwork än de med låg form av transformativ ledarskapsstil. Senare studier visade dock på att transformativt ledarskap passar bättre in i idrottsorganisationer än transaktionellt, då ledare genom detta sätt skapar en större acceptans genom hela organisationen. (Peachey et al., 2015) Ledarskap inom idrottsorganisationer utförs inte enbart för att få så höga prestationer på planen eller på organisationsnivå utan kan också utföras ur ett filantropiskt syfte (Ratten, 2010).

Ledarskap inom idrottsorganisationer kan skilja sig mot andra organisationer och har ibland kritiserats för att vara associerat med mörka sidor av ledarskap såsom narcissism, egoism och manipulation (Peachey et al., 2015). Dessa egenskaper var något som i äldre studier förknippades med ledare och ledarskap men senare studier har visat att dessa egenskaper används genom att skrämma och sätta press på andra (Judge, Piccolo & Kosalka, 2009). Därför är det stor chans att de mörka sidorna av ledarskap har en negativ påverkan på medlemmarna i en idrottsförening. Det är också förekommande med etiskt ledarskap inom organisationer och det är viktigt för ledarna att förespråka för ett etiskt ledarskap. Detta kan då innebära att de mörka sidorna av ledarskap försvinner och att goda sidor utvecklas istället. (Peachey et al., 2015)

Att vara aktiv i en idrottsförening har också visat sig vara positivt och genererar positiva effekter för de som är inblandade (Ratten, 2010). Idrott är en viktig del för att fostra socialt ansvarstagande och genom att delta i idrottsaktiviteter uppmuntras intresset för social hållbarhet hos intressenterna (Desbordes, 2006). Intressenternas intresse för social hållbarhet genom idrott gör att fler får förståelse för dess eventuella påverkan på ekonomisk tillväxt (Forbes, 2007). Allmänheten har insett att gräsrotsidrotten kan vara ett verktyg till att motverka sociala- och hälsoproblem. Att många idrottsföreningar blivit stora och internationella har ökat möjligheten för att påverka ansvarstagandet i stora länder. (Ratten, 2010) Fahlen och Stenling (2016) skriver att i Sverige har idrotten en stor roll i samhället och att det årligen betalas ut bidrag från staten

till idrottsföreningar. Under 2018 betalades det ut nästan två miljarder i statsanslag till idrottsrörelsen i Sverige (RF, 2019). Detta på grund av att det har visat sig att idrotten har en positiv inverkan på fysisk och psykisk hälsa. Det framgår att det främsta målet med idrottsverksamhet inom Sverige är att främja folkhälsan på både kort och lång sikt (Wagnsson, 2017). I Sverige finns det idag ca 2,5 miljoner människor som är medlemmar i någon form av idrottsförening samt att drygt 5,1 miljoner människor minst en gång om året deltar i en idrottsförenings aktivitet (RF, 2019). Idrotten kan också vara till stor hjälp för att exempelvis hjälpa till med integrationen i samhället. (Fahlen & Stenling, 2016)

Idrottsföreningar har länge setts som en del i socialt ansvarstagande då det format ett bättre samhälle (Breitbarth & Harris, 2008). Social hållbarhet, eller socialt ansvarstagande, har funnits som forskningsämne länge och har på senare år fått ett ökat intresse (Tayşir & Pazarcik, 2013). Socialt ansvarstagande kan definieras som något som organisationer gör för att minska den negativa påverkan som organisationen har på sina intressenter eller för de positiva saker som de gör för sina intressenter, exempelvis att ha schyssta arbetsvillkor och sträva efter jämlikhet (Tayşir & Pazarcik, 2013). Intressenter är personer eller grupper som påverkas av en organisations agerande såsom boende i närområdet, kunder eller personal (Freeman, 1984). För en idrottsförening handlar det om att göra mer för sina intressenter än vad som behövs samtidigt som det positiva för samhället uppmuntras (Fischer, 2004). Fischer (2004) tar också upp skillnaden mellan det etiska ansvarstagande och socialt ansvarstagande där det etiska ansvarstagandet finns hos den enskilde individen medan det sociala ansvarstagandet finns hos organisationen i sin helhet.

För en organisations sociala ansvarstagande blir det viktigaste att bidra med något som både samhället och organisationen anser vara ett bidrag till samhället (Ratten, 2010). Det har blivit alltmer vanligt för idrottsföreningar att inkludera en social hållbarhetsstrategi där de bidrar till samhället. Fokus ligger främst på att bidra till sina egna intressenter och kräver att hela organisationen jobbar med strategin för att den ska bli så lyckosam som möjligt, vilket gör att ledarskapet inom organisationen blir viktigt. (Ratten, 2010) Större idrottsföreningar har under senare år fokuserat på att hjälpa de externa intressenterna, såsom att utveckla stadsdelar i området som föreningen verkar (Breitbarth & Harris, 2008). I mindre föreningar är det inte lika applicerbart (Breitbarth & Harris, 2008). De mindre föreningarna har istället fokuserat på social hållbarhet för de interna intressenterna såsom medlemmar och ungdomar i föreningen. Detta

kan vara exempelvis genom att utbilda inom ledarskap, jämställdhet eller samarbetsförmåga (Ratten, 2010).

1.2 Problemdiskussion

År 2015 antog FN:s generalsamling något som de kallar för Agenda 2030, vilket innebär 17 stycken universella hållbarhetsmål som alla länder skall jobba mot och uppnå innan år 2030. Dessa mål innefattar ekonomiska, miljö och socialt uppsatta mål. Två av dessa sociala mål är att främja jämställdhet samt hälsa och välbefinnande. Dessa mål är något som alla organisationer inom Sverige skall jobba mot. (Regeringen, u.å) Detta är en aspekt som allt fler organisationer blir tvingade att fokusera på, vilket innebär att de fokuserar mer på sociala hållbarhetsprojekt (Breitbarth & Harris, 2008). Samma författare menar vidare att detta har gjort att deras intressenter kräver att organisationerna skall fokusera på sociala hållbarhetsprojekt. Breitbarth och Harris (2008) hävdar vidare att detta sker över hela världen och allt fler intressenter kräver att socialt ansvarstagande bör vara en del av organisationens aktiviteter. Detta är något som har uppenbarat sig även för idrottsföreningar (Kim, Byon, Song & Kim, 2018). Kim et al. (2018) menar vidare att allt fler idrottsföreningar har ett allt större tryck på sig från intressenter och samhället att integrera sociala hållbarhetsfrågor. Detta har även Riksidrottsförbundet (RF) satt som krav på alla idrottsföreningar i Sverige då dessa föreningar skall främja jämställdhet och inkluderande inom föreningen (RF, 2019).

Den rådande samhällsutvecklingen innebär att allt fler unga blir mer ohälsosamma (Persson & Ödegaard, 2011) och idrottsföreningar spelar en viktig roll i att motverka detta. Idag ökar antalet överviktiga och ohälsosamma vuxna och barn i Sverige drastiskt och detta leder till stora kostnader för samhället ur ett ekonomiskt och hälsoperspektiv (Persson & Ödegaard, 2011). Forskning har visat att fysisk aktivitet har börjat getts ut på recept inom sjukvården och detta har stora samhällsekonomiska fördelar (Persson & Ödegaard, 2011). Idrottsföreningar har enligt flertal forskare, setts ha en positiv del av sin påverkan som gör mycket nytta menar Kim et al. (2018). Samma forskare menar vidare att en central del i uppfattningen kring de positiva aspekterna hos idrottsföreningar är på grund av sociala hållbarhetsprojekt som många idrottsföreningar initierar. Smith och Westerbeek (2007) menar att idrottsföreningar inte särskiljer sig från andra typer av organisationer när det kommer till krav från intressenter till att initiera eller utföra sociala hållbarhetsaktiviteter. Smith och Westerbeek (2007) menar även på att idrottsföreningar kan ha en större påverkan på externa intressenter och samhället. Som

tidigare nämnt har även idrotten och idrottsföreningar andra positiva aspekter såsom fysiska och psykiska fördelar (Desbordes, 2006). Enligt Desbordes (2006) berör dessa aspekter även integration samt samhällsuppfostran. Därför går det att argumentera för att idrottsföreningar har en viktig del i samhället vad gäller att uppfostra goda medborgare samt motverka utanförskap och dålig hälsa (Ratten, 2010; Breitbarth & Harris, 2008; Smith & Westerbeek, 2007).

Enligt Fundberg (2017) är även idrotten integrerat med den svenska kulturen då den har en stor plats i den svenska modellen. Vidare menas på att idrotten bidrar med samhällsnytta i form av att hjälpa till med integreringen i det svenska samhället med personer som inte härstammar från Sverige. Med dessa positiva aspekter som är relaterade till idrottsföreningar samt idrotten menar vissa forskare på att det även finns negativa aspekter hos idrotten och idrottsföreningar. Merkel (2013) menar att allt är inte positivt med idrottsföreningar. Idrotten kan även ha negativa aspekter såsom en för tidig satsning på idrotten, där barn och unga kan känna sig tvingade till att satsa men också känna utanförskap då mycket tid och energi läggs på idrotten. Detta kan även medföra att barn och unga far illa psykiskt. Idrotten kan även vara en stor börda för barn och ungas familj vilket kan innebära negativa konsekvenser. Denna börda grundar sig i att allt fler idrotter blir dyra att utföra där familjer känner sig tvingade att investera tid och pengar. (Merkel, 2013; Hyman, 2012)

Ledarskapet inom idrottsföreningar är en viktig del för organisationen samt de aktiva (Sage, 1973). Historiskt sett har ledarskap kopplat till idrottsföreningar uppfattats som positivt (Peachey et al., 2015). Flera forskare menar på att den främst förekommande ledarskapsstilen inom idrottsföreningar är transformativt ledarskap (Peachey et al., 2015). Forskare menar även att det transformativa ledarskapet inom en idrottsförening har stark påverkan på aktiva inom föreningen. Ledarskap inom idrottsföreningen hjälper till att fostra unga samt utveckla ledarskapet inom idrottsföreningen. (Peachey et al., 2015) Dock är ledarskap inom idrottsföreningar även förknippat med mörka sidor som står i kontrast med det Peachey et al. (2015) hävdar. Dessa mörka sidor berör manipulation, ledarskap som är för hårt samt etiska tvivelaktigheter som förekommer inom idrottsföreningar (Peachey et al., 2015; Burton & Peachey, 2014). Ledarskapet som utövas inom idrottsföreningen berör inte enbart aktiva inom idrottsföreningen utan berör även det ledarskapet som utövas i relation till sociala hållbarhetsprojekt och aktiviteter (Waldman & Siegel, 2008).

Då idrottsföreningar spelar en viktig roll för det svenska samhället samt är integrerat med den svenska kulturen (Fundberg, 2017), sätter ledarskapet som utövas inom idrottsföreningar prägel på dessa aspekter. Då det svenska samhället förlitar sig på det arbetet som idrottsföreningar bidrar med till samhället, är det ledarskapet inom dessa idrottsföreningar som främjar det sociala hållbarhetsarbetet. På så sätt spelar ledarskapet inom idrottsföreningar i Sverige en viktig del i arbetet med idrottsföreningars sociala hållbarhetsarbete.

Det finns mycket forskning gjord kring organisationers sociala hållbarhetsaktiviteter men relativt lite forskning på ledarskapet kopplat till dessa sociala hållbarhetsaktiviteter (Du, Swaen, Lindgreen & Sen, 2013; Waldman & Siegel, 2008). Tidigare forskning som gjorts i relation till ledarskap och sociala hållbarhetsaktiviteter berör enbart företag och på vilket sätt ledarskap det kan påverka (Waldman & Siegel, 2008). Med den rådande utvecklingen för idrottsföreningar där att allt fler idrottsföreningar har ett allt större tryck på sig från samhället att integrera sociala hållbarhetsfrågor är frågan huruvida det transformativa ledarskapet inom idrottsföreningar kan nå fram med de krav som ställs på idag.

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur ledarskapet inom svenska idrottsföreningar främjar social hållbarhet.

1.4 Frågeställning

• Hur främjas social hållbarhet av transformativt ledarskap inom idrottsföreningar i Sverige?

2. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel beskrivs det teoretiska ramverk som valts ut för ämnesområdet som ska undersökas i uppsatsen. Kapitlet avslutas med en modell som förklarar hur de olika komponenterna hänger ihop och hur de är relevanta för arbetet.

2.1 Social hållbarhet

Social Hållbarhet har en mängd olika definitioner inom forskningslitteraturen men de flesta definitionerna utgår ifrån Brundtlandrapportens definition om hållbar utveckling: “Development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (WCED, 1987, p. 40). Social hållbarhet handlar om att leva upp till krav som exempelvis jämlikhet, rättvisa löner och möta människors grundläggande behov. (Vallance, Perkins & Dixon, 2011) Det har idag blivit mer och mer viktigt för organisationer att ha samhället i åtanke i allt de gör (Garriga, & Melé, 2004). Organisationer har idag en stor roll i att utveckla och försvara grundläggande rättigheter men också att göra positiva saker för samhället och sina intressenter (Tayşir & Pazarcik, 2013). Organisationer har en skyldighet mot samhället att göra gott och detta ska ske frivilligt och inte på grund av exempelvis lagar eller regler (Jones, 1980). Organisationer är sociala institutioner och måste använda sin makt med ansvar (Garriga, & Melé, 2004). Makten som finns inom dessa behöver inte enbart användas internt utan går också att använda externt. Att verka för intern social hållbarhet, såsom jämlika löner och rättvisa på arbetsplatsen ses som grundläggande för en organisation. (Vallance et al., 2009) Det hävdas också att desto större makt en organisation har desto större skyldighet att vara med och påverka har den också, framförallt externt i det samhälle som den verkar i (Garriga, & Melé, 2004).

2.1.1 Social hållbarhet inom idrott

Idrotten är en viktig del i att fostra social hållbarhet i samhället och har länge bidragit med social hållbarhet (Ratten, 2010). Det är dock främst under 2000-talet som den har börjat användas för stora breda sociala hållbarhetsprojekt (Kidd, 2008). De har använts som en utbildningsplattform för flera olika sociala hållbarhetsprojekt såsom integration och kunskap om personlig hälsa. Det är inte bara något som sker utanför organisationen utan många idrottsföreningar har interna program där de utbildar om specifika ämnen såsom integration. Många idrottsföreningar samarbetar med lokala skolor för utbildning av både interna

medlemmar i föreningen men också genom att låta elever vid skolor diskutera viktiga ämnen som en del av deras utbildning. (Kidd, 2008)

Idrotten används av många städer som ett sätt att motverka sociala problem genom bland annat uppfostran av värderingar och som människa (Kott, 2005). Idrottsföreningar ses också som förebilder av många och ledare inom dessa spelar en viktig roll för att främja social hållbarhet (Ratten, 2010). Fahlén och Stenling (2016) belyser att idrotten bland annat bidrar med integration, goda värderingar och att motverka användandet av droger. Brookes och Wiggan (2009) nämner att idrotten bidrar med mycket social hållbarhet, förutom att den skapar en glädje till de som utför den. Samma författare menar på att det utvecklar flera olika egenskaper hos individer såsom analytisk förmåga, ledarskap och samarbetsförmåga. Idrotten är också ett sätt som motverkar kriminalitet bland unga då de är aktiva inom en idrottsförening istället för att riskera att hamna i dåliga kretsar. (Brookes & Wiggan, 2009) Det är vanligt att flera länder bidrar med pengar till idrottsföreningar (Fahlén & Stenling, 2016; Brookes & Wiggan, 2009). Dessa pengar används som bidrag för att organisationen ska kunna överleva ekonomiskt men också för att utbilda föreningarna inom specifika ämnen såsom jämställdhet och vikten av fysisk aktivitet (Brookes & Wiggan, 2009).

2.2 Intressentmodellen

Stakeholder theory, även kallat för intressentmodellen (Westermark, 2008), är ett teoretiskt koncept som ämnar att identifiera alla intressenter till en organisation samt hur dessa intressenter kan påverka organisationen (Wagner, Alves & Raposo, 2011). Intressentmodellen presenterades först av Freeman (1984) och var ämnad för strategiskt management inom organisationer för att få en överblick över vilka effekter organisationens val hade på andra grupper. Intressentmodellen som koncept ämnar identifiera och ta hänsyn till vilka behov, intressen och påverkan en organisations handlingar har på grupper eller människor som blir påverkade av organisationens handlingar. Dessa grupper eller människor kan vara andra organisationer, andra aktörer eller interna aktörer. (Wagner et al., 2011).

2.2.1 Intressentmodellen för idrottsföreningar

Intressenter är något som inte är nytt för idrottsföreningar men som på senare år har fått en större betydelse (Breitbarth & Harris, 2008). Intressentmodellen har setts som en metod för chefer att tänka och när de känner sig förvirrade av allt som påverkar i den miljön som de verkar

i (Freeman, 1984). Social hållbarhet kan ses som en viktig del i att hantera sina intressenter (Breitbarth & Harris, 2008). En idrottsförening har flera olika intressenter och Breitbarth och Harris (2008) hänvisar till Boon (2000) som har skapat en intressentmodell för engelska fotbollsföreningar, som går att se i figur 1. Denna visar upp både externa och interna intressenter för en fotbollsförening. Det gäller att vårda sina intressenter för att kunna få ett övertag mot sina konkurrenter. (Breitbarth & Harris, 2008) Något som är specifikt för just idrottsföreningarnas intressenter är att de ofta har ett närmare band till varandra. Supportrar som ses som intressenter kan också vara medlemmar i föreningen och då ha ett direkt inflytande över föreningen. (Breitbarth & Harris, 2008)

Figur 1 - Intressentmodell för en engelsk fotbollsklubb (Breitbarth & Harris, 2008) 2.3 Ledarskap

Ledarskap är ett brett område som har varit populärt att studera under många år (Ronald, 2014). Tre framstående teorier inom ledarskap har varit transformativt ledarskap, etiskt ledarskap samt Max Webers ledarskapsteorier om auktoritet. Nedan följer en presentation av varje ledarskapsteori.

2.3.1 Transformativt ledarskap

Transformativt ledarskap är en ledarskapsteori som först presenterades av Burns (1978). Teorin presenterades tillsammans med transaktionellt ledarskap där det involverar en ledare och följare där relationen är uppbyggd utefter en transaktion som sker mellan ledaren och följaren. Den transaktionen består av att ledaren ger följaren något i utbyte av en viss tjänst. (Burns, 1978) Burns (1978) menar på att motsatsen till transaktionellt ledarskap är transformativt ledarskap. Den transformativa ledaren artikulerar en vision för framtiden för följarna, är intellektuellt

stimulerande samt anpassar sitt tillvägagångssätt för varje enskild individ (Du et al., 2013). Enligt Bass (1999) är skillnaden mellan de två koncepten att transformativt ledarskap försöker att lyfta moralen inom gruppen och försöker att motivera följarna inom gruppen, medan transaktionellt ledarskap försöker att tillgodose egenintresset för den enskilde individen inom gruppen. Ett bra exempel på detta är enligt Bass (1999) att den transformativa ledaren har synsättet om vad den enskilde personen kan göra för sitt land, medan den transaktionella ledaren har synsättet om vad ens land kan göra för den enskilde individen.

Transformativt ledarskap försöker få följarna att lämna sina egenintressen genom att inspirera följarna genom intellektuell stimulans och på så sätt få följarnas mognadsgrad till uppgiften att höjas. (Bass, 1999) Ett av grundkoncepten med transformativt ledarskap är att ledaren skall få följarna och gruppen att värna om aspekter som inte berör dem personligen. Dessa kan vara att exempelvis göra något altruistiskt som berör samhället i allmänhet eller att tänka på andra när vissa uppgifter utförs. Det finns fyra olika aspekter inom transformativt ledarskap och dessa är att det skall utgå från ett ideal, vara inspirerande, vara intellektuellt stimulerande och att tänka på den enskilde individen. (Bass, 1999)

Att utgå från ett ideal menas att ledare kan visualisera ett önskvärt mål som är begripligt och som går att nå och att visa genom exempel. Det innebär att ledare är karismatiska i den bemärkelsen att ledaren blir omtyckt i gruppen. Ledaren skall även sätta sin prägel inom gruppen som involverar hög etik och moral med integritet. (Bass, 1999; Stone, Russell & Patterson, 2004) Att vara inspirerande menas att som ledare sätta höga prestationsmål som övriga gruppen skall sträva efter. Dessutom innebär det att ledaren visar beslutsamhet och självförtroende vilket skall göra att följare vill identifiera sig med ledaren. Gruppen skall även präglas av entusiasm och optimism. Ledaren skapar även en personlig relation med gruppens medlemmar genom en interaktiv kommunikation. (Bass, 1999; Stone et al., 2004) Att vara intellektuellt stimulerande menas att som ledare får följare och gruppen att bli mer innovativa och kreativa. Detta görs genom att som ledare inte öppet kritiserar gruppens tidigare prestationer samt att ledaren uppmuntrar följarna och gruppen till att prova nya idéer. (Bass, 1999; Stone et al., 2004)

Att tänka på den enskilde individen menas att ledare fokuserar på den enskilda individen och hjälper denne att utvecklas samtidigt som ledaren delegerar uppgifter som skall främja enskilda individers utveckling. Detta gör ledaren genom att fungera som en mentor för följarna och

gruppen. Att fungera som en mentor möjliggör för följarna och gruppen att följarna kan nå sin högsta potential i en stödjande miljö. (Bass, 1999; Stone et al., 2004) Alla dessa aspekter menar Bass (1999) och Stone et al. (2004) gör upp den transformativa ledaren. Den transformativa ledaren har ett väldigt stort inflytande på sina följare och på så sätt kan skapa en tillit från sina följare (Stone et al., 2004). För att sammanfatta transformativt ledarskap är det ledarskap som skapar en vision för gruppen samt visar hur gruppen ska nå fram till visionen. Det är ledarskap som har förtroende för sina följare och skapar förtroende från sina följare samt har en moralisk och etisk värdegrund. (Stone et al., 2004)

2.3.2 Etiskt ledarskap

Etiskt ledarskap är enligt Lawton och Páez (2015) samt Ahmad och Umrani (2019) ett paraplybegrepp för ledarskap som ses som etiskt. Lawton och Páez (2015) presenterar en definition som definierar etiskt ledarskap som den normativa lämpligheten hos en ledares handlingar och relationer. Att en ledare ses som etisk menar Lawton och Páez (2015) hänger mycket på det personliga beteendet hos ledaren och huruvida detta beteendet ses som etiskt. Det kan även vara de relationer som ledaren har byggt upp med människor och hur ledaren får dessa att följa samt att inspirera (Ahmad & Umrani, 2019). Lawton och Páez (2015) gör en distinktion mellan en etisk person och en etisk ledare. En etisk person behöver inte utöva etiskt ledarskap, medan en etisk ledare utövar etiskt ledarskap. Skillnaden mellan dessa två är att en etisk ledare även kan ses som en etisk person och ha kvaliteter såsom ärlighet och integritet, medan en etisk ledare har samma egenskaper samt visar genom exempel och kommunicerar etiska standarder. (Lawton & Páez, 2015; Ahmad & Umrani, 2019)

Lawton och Páez (2015) menar att det finns tre olika aspekter som etiskt ledarskap består av och dessa är: integritet, äkthet och något som benämns som virtues. Integritet menar Lawton och Páez (2015) samt Brown och Treviño (2006) är en av de viktigaste aspekterna hos en etisk ledare. Badaracco och Ellsworth (1992) hävdar att integritet ämnar ge moralförpliktelse samt sammanhang för kärnvärderingar och ärlighet. Integritet hos en ledare skapar trovärdighet förtroende och kan visas genom att leva upp till de förväntningar och värderingar som ledaren sätter på gruppen. (Lawton & Páez, 2015; Badaracco & Ellsworth, 1992; Ahmad & Umrani, 2019) Äkthet visar en ledare upp genom att känna sig själv samt veta vad denne själv som ledare förespråkar. Det innebär även att som ledare att ha självkontroll och kan vara genuin samt positivt transformera eller utvecklar följare till ledare (Lawton & Páez, 2015). Aspekten virtues menar Lawton och Páez (2015) är aspekter av en personlighet. Dessa aspekter hos ledaren gör

upp ledarens karaktär och en av dessa är enligt Lawton och Páez (2015) att ledaren skall vara karismatisk. Det innebär även att ledaren skall ha delar hos sin personlighet som kan ses som god karaktär (Lawton & Páez, 2015).

2.3.3 Auktoritet

Enligt Houghton (2010) är Max Webers ledarskapsteori kring auktoritet en av de mest inflytande teorier inom management och organisationsläran. Max Weber presenterade att det fanns tre grundläggande typer av auktoritet och dessa var traditionell auktoritet, rationell auktoritet samt karismatisk auktoritet (Houghton, 2010). Traditionell auktoritet är baserade på precis som namnet antyder, auktoritet som är ärvd såsom monarker, stamhövdingar samt baroner. Den är baserad på auktoritet som är ärvd genom generationer som grundar sig i traditioner och normer. Rationell auktoritet är en kontrast till traditionell auktoritet i den bemärkelsen att den är baserad på lagar och regler där makten har sitt ursprung i positionen. Ett bra exempel på den rationella auktoriteten är byråkratin. Den karismatiska auktoriteten är baserad på den enskilde personen samt de olika karaktärsdrag som personen har. Dessa karaktärsdrag handlar om att personen skall och kan inspirera andra. (Houghton, 2010) Enligt Houghton (2010) är den karismatiska auktoriteten obeständig samt instabil, vilket gör att den karismatiska auktoriteten är mest effektiv i tider som förändras och instabilitet. Houghton (2010) menar vidare att även om det var över hundra år sedan Weber först publicerade dessa tre olika typer av auktoritet är dessa fortfarande aktuella. Houghton (2010) menar vidare på att den karismatiska auktoriteten är främst aktuell och applicerbar på dagens föränderliga klimat.

Skillnaden mellan traditionell, rationell samt karismatisk auktoritet är enligt Conger (1993) att den traditionella och rationella auktoriteten är tillsatta eller valda genom lagar och traditioner, medan den karismatiska auktoriteten är tillsatt eller vald genom sina följare. Dessa väljer ledaren med den karismatiska auktoriteten på grund av de personliga egenskaperna hos ledaren (Conger, 1993). Enligt Conger (1993) kan den karismatiska auktoriteten fungera som ett revolutionärt ledarskap medan den traditionella och rationella auktoriteten ses som förvaltare eller som administratörer. Den makt som den karismatiska auktoriteten innehar är baserad på personliga egenskaper medan den traditionella och rationella auktoriteten får sin makt från positioner, expertis, belöning, tvång, regler och traditioner (Conger, 1993). Medan både den traditionella och rationella auktoriteten är baserad på permanenta och formella strukturer fungerar den karismatiska auktoriteten på informella strukturer genom mänskliga relationer (Conger, 1993), då den karismatiska auktoriteten integrerar sig med organisationen samt i dess

struktur. Den karismatiska strukturen tar på detta sätt sig an de olika aspekter inom organisationen. Då den inte påverkas av procedurer som redan finns inrotade inom organisationen kan den karismatiska auktoriteten avvisa strukturer och procedurer från de formella aspekterna. (Conger, 1993)

Vidare menar Conger (1993) på att när karismatisk auktoritet integrerar sig med organisationen och blir statisk riskerar den att bli institutionaliserad. Detta medför att den karismatiska auktoriteten tappar sin makt, då den inte kan vara statisk inom organisationen (Conger, 1993). Karismatisk auktoritet som fenomen är väldigt skört i den bemärkelsen att den blir statisk. Trice och Beyer (1986) menar vidare på att när den blir statisk riskerar den att tappa sin effektivitet.

2.4 Sammanfattande konceptuell modell

Ovan ses den sammanfattande konceptuella modell som visar upp hur teori och empiri kopplas samman. I mitten finns idrottsföreningen som är den centrala delen i modellen. Runt omkring finns det fyra olika grupper av huvudintressenter. Den ena gruppen är förbund som innefattar de olika förbund som idrottsföreningen är medlem i men samtidigt regleras av såsom Riksidrottsförbundet. Den andra är samhället där idrottsföreningen är verksam i samt de som har ett intresse i föreningen utan att vara verksam, exempelvis invånare i orten där idrottsföreningen är verksam. Den tredje gruppen är aktiva som innehåller alla de som är aktiva i föreningen och på så sätt påverkar och påverkas, exempelvis ungdomsidrottare i föreningen samt supportrar. Den fjärde och sista gruppen är den kommersiella som innehåller de som har ett ekonomiskt intresse i föreningen, såsom medier och sponsorer. Dessa fyra olika grupper av intressenter är huvudintressenter för en idrottsförening.

Denna modell är en egen bearbetning av Breitbarth och Harris (2008) intressentmodell för engelska fotbollsföreningar som har anpassats till den social hållbarhetskontext som svenska idrottsföreningar verkar i. De svarta pilarna ska visa den koppling som finns mellan de olika aktörerna och det ledarskap som utövas samt det sociala hållbarhetsarbetet. Ledarskap i denna studie syftar i synnerhet av transformativt ledarskap men även etiskt ledarskap samt auktoritet. Idrottsföreningen befinner sig i ett spänningsfält där de måste förhålla sig till alla sina intressenter och då också ledarskapet som de utför. Detta spänningsfält symboliseras av den ljusblåa ringen som alla grupper befinner sig inom. Genom att undersöka detta spänningsfält går det att se ifall det påverkar ledarskapet och den sociala hållbarhet som idrottsföreningen bidrar med. Ledarskap och social hållbarhet utövas av idrottsföreningen och detta påverkas av sina intressenter. Idrottsföreningar både påverkar intressenter och påverkas av desamma och därför blir ledarskapet de sinsemellan intressant att studera. Det idrottsföreningar bidrar främst med inom denna kontext är social hållbarhet. För att skapa en djupare förståelse för hur ledarskapet inom svenska idrottsföreningar påverkar och påverkas av sociala hållbarhetsfaktorer behöver kontexten som de verkar inom också förstås. Denna modell har skapats för att ge djupare förståelse över hur arbetets delar hänger ihop.

3. Metod

Detta avsnitt presenterar metoden som valts för undersökningen och hur undersökningen har gått tillväga. Det förs även en diskussion kring valet av metod.

3.1 Studiens tillvägagångssätt

Arbetet började med en litteraturstudie som senare resulterade i en inledning och problemformulering för att få en förförståelse för ämnet. Där skapades också syftet med uppsatsen samt att studiens forskningsfråga formulerades. Efter detta fortsatte inläsningen av litteratur vilket sedan resulterade i att lämpliga teorier valdes ut. Efter att de lämpliga teorierna valts ut skapades en teorimodell som utefter dessa teorier ansågs vara passande för arbetet. Därefter började designen av arbetets studie ta form. Studien har en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna utgick från en intervjumall som var inriktad på att få fram en diskussion mer än att få svar på specifika frågor. Studiens insamlade data samlades in under totalt fem veckor och presenteras i kapitel fyra. Efter detta analyseras arbetets data varav en slutsats och förslag på framtida forskning presenteras.

För att undersöka syftets relevans och aktualitet så utfördes en förstudie. Det var vid två olika tillfällen som det genomfördes samtal med ledare inom två olika idrottsföreningar för att undersöka om detta var ett ämne som hade relevans. Under samtalen diskuterades ledarskap samt social hållbarhet och hur idrottsföreningar arbetar med dessa frågor. Studiens relevans har även grundat sig i ett tidigare arbete där det konstaterades att hållbarhetsrelaterade frågor är något som föreningar lägger mycket tid på och kommer att få ännu större plats i föreningars arbete de kommande åren.

3.1.1 Kvalitativ metod

Den metod som studien använt sig av är en kvalitativ metod. I en kvalitativ metod läggs fokus enligt Bryman och Bell (2013) på deltagarnas ord istället för att kvantifiera data och utläsa resultat enligt data. Nowell, Norris, White och Moules (2017) skriver att kvalitativ forskningsmetod är uppkommen för att generera kunskap som grundas i mänsklig upplevelse och erfarenhet. Studien avser att ge en djupare förståelse för hur ledarskapet inom svenska idrottsföreningar främjar social hållbarhet. Därav är de som utför ledarskap, och på så sätt bidrar med social hållbarhet, de som studien ämnar intervjua för att få en förståelse på hur de bidrar

med social hållbarhet. Fokus på deltagarna och deras upplevelser blir då lämpligt för att få en ökad förståelse för hur respondenterna blir påverkade.

Arbetet har fokuserat på att få en förståelse för hur deltagarna i en viss kontext tolkar den verklighet som de lever i. Detta brukar beskrivas som en interpretativ ståndpunkt och är vanligt inom den kvalitativa forskningen. Det är vanligt inom kvalitativ forskning att forskare vill förstå den kontext och verklighet som respondenterna lever och verkar i. (Bryman & Bell, 2013) Det har ansetts passa bra för detta arbetet då kontexten skiljer sig mellan idrottsföreningar kontra företag.

3.2 Teoriutveckling

Studien har haft en abduktiv ansats där förhållandet mellan teori och praktik har undersökts. Bryman och Bell (2013) menar på att en abduktiv är en form av blandning mellan deduktiv och induktiv ansats. Denna ansats ansågs vara mest lämplig då studien har utgått ifrån teorier när studiens undersökningsfrågor har designats. Sedan har studiens resultat jämförts med befintliga teorier. Denna ansats valdes för att för att skapa en förståelse för begreppet. Det finns många olika tolkningar av social hållbarhet och ledarskap, vilket är den största anledningen till det valda angreppssättet. Teorins utveckling började med en litteraturstudie, som presenteras nedan, för att få en överblick över hur ämnet studerats tidigare. Denna överblick resulterade i att forskningsämnet blev smalare. Efter att forskningsämnet blivit smalare så påbörjades insamlingen av primär- och sekundärdata. De valda teorierna kring ledarskap grundas i att vi ansåg att ledarskap i denna kontext är uppbyggd av teorier kring transformativt ledarskap, etiskt ledarskap samt auktoritet. Anledningen till detta är att efter litteraturstudien gjordes bedömningen att ledarskap som kopplas till social hållbarhet samt förändring är bestående av transformativt ledarskap, etiskt ledarskap samt auktoritet. Transformativt ledarskap berör den förändring som ledare står inför med de sociala hållbarhetskraven som ställs på idrottsföreningar. Etiskt ledarskap berör de sociala hållbarhetsaspekterna från den generade frågeställningen samt syfte. Auktoritet berör ledarskapsaspekten ur en grundläggande ledarskapsteori som är välanvänd inom ledarskapslitteraturen samt beskriver ledarskap ur ett grundläggande perspektiv. Användningen av intressentmodellen är på grund av att modellen beskriver de olika intressenter kopplade till de olika idrottsföreningarna inom Sverige samt från vilka aktörer som ställer krav på idrottsföreningar. Social hållbarhet används för att få en förståelse för det arbete som idrottsföreningar utför och vad de faktiskt bidrar med.

3.2.1 Litteraturstudie

Under studiens begynnelse var intresset för hållbarhet stort och främst uttrycket corporate social responsibility (CSR) och hur dessa kunde kopplas till sports management. Då började en litteratursökning kring dessa ämnen som främst utgick från Google Scholar och Mälardalens Högskolas biblioteksdatabas Primo där artiklarna som valdes ut enbart var peer reviewed. Sökorden som användes var då corporate social responsibility, CSR, leadership och sports management. Då det fanns många texter publicerade kring de alla ämnena separat så valdes det att testa sökorden tillsammans för att hitta mer specifika texter som berörde det ämnet som vi ville studera. Blowfield och Murray (2014) beskriver utförligt kring konceptet CSR och social hållbarhet och går igenom konceptets historia samt flera teoretiska begrepp. Inom ledarskap finns det mycket skrivet om flera olika teorier. För att läsa mer om social hållbarhet lästes Fischer (2004) och Tayşir och Pazarcik (2013) för att skapa en mer gedigen bild över ämnet och dess definitioner. Stakeholder theory är ett väl utforskat ämne sedan den presenterades av Freeman (1984) och har sedan undersökts ur flera olika perspektiv (Wagner et al.,2011); Elrick et al., 2018); Moore, 1999); Friedman, Parent & Mason (2004).

Burns (1978) har fått stort inflytande med sin text där han beskriver ledarskap och två olika typer av ledarskap: transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. Det finns mycket texter skrivna om ledarskap och flera olika texter lästes för att få en större förståelse för ämnet ledarskap (Bass, (1985); Bass, (1999); Blake & Mouton, (1964); Bommer, Rubin & Baldwin, (2004). Ledarskap inom idrott har också undersökts frekvent och där lästes Peachey et al. (2015) och Sage (1973). För att få en överblick över kontexten som idrottsföreningar verkar i lästes (Peachey et al., 2015) där en överblick om ämnets uppkomst beskrivs samt att ett konceptuellt ramverk presenteras. Vidare lästes även Breitbarth och Harris (2008), Ratten (2010) samt Desbordes (2006) för att skapa en inledande överblick över ämnet. För att kunna knyta samman alla delar lästes Ratten (2010), Kim et al. (2018), Fahlén och Stenling (2016) och Kidd (2008) som skriver om CSR-projekt inom idrottsföreningar och ledarskap.

Inom ledarskap är många texter inspirerade eller influerade av Max Webers tidiga texter om ledarskapsteori. Dessa texter berör auktoritet och de tre olika typerna av auktoritet; traditionell, rationell och karismatisk auktoritet. Houghton (2010) och Conger (1993) berör dessa ämnen och beskriver skillnaderna mellan dem samt att dessa tre typer fortfarande är aktuella trots att Weber lanserade dessa för över ett sekel sedan. Det har dock visat sig att den karismatiska

auktoriteten är mer vanlig idag (Houghton, 2010) och därför har även Trice och Beyer (1986) lästs som berör effektivitet kopplat till karismatisk auktoritet.

Med denna litteraturstudie ämnar vi författare med att beskriva hur studien uppkom samt hur en förförståelse för de teorier som använts har byggts upp. Den samtalsmall som låg till grund för studiens primärdata har även utformats efter att all teori gåtts igenom.

3.3 Datainsamling

Med hjälp av primärdata ämnar studien besvara forskningsfrågan. Primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer med aktiva inom olika idrottsföreningar i Sverige. Anledningen till att det valdes att göra semistrukturerade intervjuer var på grund av att det gav en förståelse för fenomenet samt analyserbara data. Enligt Collis och Hussey (2013) är semistrukturerade intervjuer ett bra sätt att samla in primärdata eftersom det ger en förståelse för fenomenet samt ger respondenten möjlighet att uttrycka sina egna tankar och åsikter kring detta. Dessutom ger semistrukturerade intervjuer intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor för att fördjupa sig inom ämnet samt att få en bredare förståelse (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016). Det valdes att ställa öppna frågor till respondenterna eftersom att öppna frågor gav respondenterna utrymme att mer fritt kunna förklara sammanhang samt egna åsikter. Collis och Hussey (2013) bekräftar detta då de menar att stängda frågor enbart ger ett ja eller nej svar. Öppna frågor gör att respondenten ger ett längre och mer utförligt svar samt ger respondenten möjlighet att beskriva sina tankar och känslor kring ämnet. De intervjuer som gjordes var via personliga möten och via telefon. Anledningen till att telefonintervjuer gjordes var på grund av att majoriteten av respondenterna inte kände sig bekväma i att träffas på grund av den rådande COVID-19-pandemin i samhället. Eftersom kvalitativa data främst kan tolkas inom en kontext (Collis & Hussey, 2013), samlades sekundärdata in kring de olika idrottsföreningarna inför varje intervju. Detta gjordes för att få mer information kring föreningen samt att kunna ställa mer relevanta frågor som berörde varje förening. Sekundära data inhämtades från idrottsföreningarnas egna hemsidor samt publicerade stadgar. Dessa användes för att kunna ställa följdfrågor som var relevanta för undersökningens syfte och för att koppla frågorna till det generella temat i studien. De svar på frågorna som ställdes ansågs ha hög kvalité och därför anses antalet respondenter räcka för att ge en gedigen bild av fenomenet.

3.3.1 Urval

För att undersökningen ska ha en så hög validitet som möjligt är det viktigt att respondenterna matchar med undersökningen (Bryman & Bell, 2013). Urvalet av intervjupersoner har grundats på bekvämlighetsurvalet, då båda författarna tidigare har varit aktiva inom idrott och fortfarande har kontakter kvar inom idrottsföreningar. Bekvämlighetsurval är enligt Bryman och Bell (2013) ett tillvägagångssätt som grundar sig i vilka respondenter som finns tillgängliga till forskaren. Kontakten har tagits med personer som innehar olika roller inom idrottsföreningar exempelvis ordförande och lagkaptener. Då alla dessa roller innefattar olika typer av ledarskap har de ansetts vara lämpliga för studien. Dessa respondenter har även haft en geografisk anknytning då de flesta har sin verksamhet runt Västerås. Vid vissa tillfällen har kontakt skett direkt med en respondent medan vid andra tillfällen har den första kontaktpersonen lotsat vidare till lämplig respondent. Det har då resulterat i ett kedjeurval vilket enligt Bryman och Bell (2013) är en urvalstyp där kontakt tas med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningen och därefter använder dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter.

Vid början av urvalsprocessen togs det kontakt med totalt 20 personer som var aktiva inom en organiserad idrottsförening och kunde ses som relevanta för studiens syfte. Vid vissa av fallen togs det kontakt med idrottsföreningar och i vissa fall togs det direkt kontakt med personer. Av dessa 20 personer valde 10 personer att ställa upp på en intervju. Av dessa 10 personer är hälften aktiva spelare inom föreningen och andra hälften är administrativa ledare. Anledningen till att det valdes hälften aktiva spelare och hälften administrativa ledare var att skapa en helhetsbild av idrottsföreningen. De intervjuade respondenter har alla varit insatta i idrottsförenings sociala hållbarhetsarbete. En sammanställning av alla respondenter finns nedan.

Nr Vem/Vilka Arbetstitel Förening Datum Längd Typ 1 Erik Grönberg och Stefan Jonsson Avdelningsansvariga Västerås SK Bandy 25/3 47 min Telefonmöte 2 Thomas Moren och Klubbchef + Styrelseledamot VästeråsIrsta HF 26/3 61 min Personligt möte

Margaretha Karlsson 3 Annika Enberg Värdegrundsansvarig och Styrelseledamot Västerås SK Fotboll 26/3 25 min Personligt möte 4 Jens Brandberg

CSR-ansvarig Västerås IK 6/4 43 min Telefonmöte

5 Gustav Enhagen

Spelare Nässjö IF 11/4 23 min Personligt

möte

6 Arvid Pearson Spelare Surte BK 14/4 18 min Telefonmöte 7 Sebastian

Bråten

Spelare Onsala BK 15/4 16 min Telefonmöte

8 Anonym 1 Klubbchef Anonym

förening 21/4 34 min Telefonmöte 9 Adrian Hummelstedt Lagkapten Sollentuna HK 22/4 40 min Skypemöte 10 Jesper Norrman

Spelare Frillesås BK 22/4 36 min Personligt möte Tabell 1 - Respondenttabell

3.3.2 Operationalisering

Operationalisering är den del där uppsatsens begrepp görs synliga och mätbara inför undersökningen (Bryman & Bell, 2013). Detta har gjorts för den intervjumall som de semistrukturerade intervjuerna har utgått ifrån. De begrepp som finns i intervjumallen är de olika rubriker som uppsatsens teoretiska referensram består av. De begreppen återkommer genom hela uppsatsen och tabellen nedan visar hur begreppen tas upp i intervjumallen. Intervjumallen finns som bilaga 1.

Rubrik i Referensram Intervjufrågor Social Hållbarhet 2, 5, 10

Stakeholder theory 2, 3, 9 Ledarskap 4, 5 Etiskt ledarskap 7, 8, 9, 10 Transformativt ledarskap 7, 10 Auktoritet 6, 8 Tabell 2 – Operationaliseringstabell

Intervjumallen har tagit upp hur idrottsföreningarna känner sig påverkade av de intressenter som finns och hur ledarskapet inom föreningen har påverkats av detta. Ledarskap diskuteras först ur ett generellt perspektiv för att sedan gå in på mer specifika delar såsom transformativt ledarskap, auktoritet och etiskt ledarskap. Slutligen diskuteras social hållbarhet och hur idrottsföreningarna arbetar med detta. Under intervjuernas gång har det också blivit att vissa frågor har överlappat varandra. Det har även ställts följdfrågor som inneburit att frågorna inte har besvarats i den ordning som de framställs i intervjumallen. Intervjun har också haft som mål att bli mer som en diskussion om ämnet mer än att det är en fråga-svar-intervju.

En pilotstudie gjordes för att säkerställa att de frågorna som ställdes gick att förstå. Det är inte den enda anledningen utan Bryman och Bell (2013) skriver att en pilotstudie kan genomföras för att säkerställa att undersökningen som helhet blir bra. Efter pilotstudien så ändrades ordningen på några frågor samt att vissa förtydligades för att respondenterna skulle förstå frågan bättre.

3.3.3 Genomförande av intervjuer

Respondenterna kontaktades först via mail för att beskriva syftet med intervjun samt för att boka en tid som passade. Intervjuerna genomfördes av två personer med uppdelningen av en huvudintervjuare och en sekreterare. Efter att ha fått tillåtelse av respondenterna spelades intervjuerna in så ingen viktig information skulle missas. Efter varje intervju transkriberades varje intervju individuellt av varje författare. Sedan jämfördes bådas transkriberingar, detta för att få en så exakt transkribering som möjligt. Vissa intervjuer genomfördes via personliga möten men majoriteten genomfördes via telefon. Detta berodde på att det rådde en pandemi i samhället under studiens gång och att fysiska träffar undveks. Viss information som kan tydas under ett fysiskt möte kan inte tydas under en telefonintervju exempelvis kroppsspråk. Dock

menar Bryman och Bell (2013) att en positiv aspekt med telefonintervjuer är att respondenter inte tenderar till att anpassa sina svar till intervjuaren. Svaren intervjuaren får, brukar i dessa fall inte vara en felkälla. Oltmann (2016) menar också att telefonintervjuer är ett fullgott verktyg för att genomföra intervjuer. Då det som tidigare nämnts pågick en pandemi i samhället under studiens gång så valdes det att försöka minska antalet fysiska träffar för att på sätt inte öka smittorisken i samhället. Flera föreningar hade också valt att inte tillåta besök på grund av regeringens avrådande av besök under denna tiden.

Respondenterna hade på förhand fått information om vad intervjun skulle handla om. Innan intervjun började förklarades det för respondenterna att intervjun inte var en granskning av individen eller föreningen utan kring social hållbarhet inom idrottsföreningar som fenomen samt ledarskapet kopplat till detta. Vid intervjuns början förklarades studiens syfte mer ingående och hur intervjun skulle gå tillväga. Intervjun började med att respondenterna fick berätta lite om sig själva och den förening som de var verksamma i. Detta skapar en trygghet hos respondenten (Bryman & Bell, 2013). Det har valts att använda namn på alla respondenter utom en som valde att vara anonym. Genom att kunna presentera respondenterna ökar också trovärdigheten i studien. Samtliga fysiska intervjuer genomfördes på plats hos respondenten efter eget önskemål. Att respondenterna kan välja var denne vill genomföra intervjun ökar tryggheten och kan få respondenten att känna sig mer avslappnad. (Oltmann, 2016) Telefonintervjuerna genomfördes i en lugn miljö så att fokus kunde ligga på intervjun.

3.4 Analysmetod

Analysmetoden som används för undersökningen är tematisk analys. Nowell et al. (2017) och Widerberg (2002) menar att tematisk innehållsanalys kan vara ett bra verktyg för en trovärdig analys då det finns mycket insamlade data. Med detta menas att varje respondents svar har analyserats och jämförts mellan de olika respondenternas svar för att skapa en helhetsbild över fenomenet samt kontexten. All data analyserades för att hitta olika teman som var centrala för ämnet. Enligt Braun och Clarke (2006) är detta ett bra sätt för att identifiera och analysera en stor mängd data. Det behövs ett strukturerat sätt att för att skapa trovärdighet för hela arbetet och då kan tematisk analys vara en användbar metod. Det kan också underlätta för personer att förstå innehållet i studien om den insamlade data systematiskt delas in i olika teman. (Nowelll et al., 2017)

De teman som identifierades var: idrottens sociala ansvarstagande, intressenter samt ledarskap. De teman som användes i empirin var också de som valdes i analysen. Detta eftersom de ansågs vara lämpliga teman för ämnet efter insamlingen av data. Analysen gjordes med transkriberad text där olika påståenden markerades med olika färger för att kunna kategoriseras och placeras under respektive tema. Braun och Clarke (2006) anser att det är en bra metod för att få fram vad respondenterna verkligen sagt, vilket kan missas ifall enbart ord används som teman. De delar inom den transkriberade data som markerades och kategoriserades utmynnade i studiens empiri. Empirin presenteras i flytande text med inslag av olika citat för att illustrera exempel.

Den tematiska innehållsanalysen följde de sex steg som Braun och Clarke (2006) beskriver. Dessa är: Att göra sig familjär med sin data, att generera initiala koder, att leta efter teman, att granska temana, att definiera och namnge temana samt att slutligen producera rapporten. Braun och Clarke (2006) nämner att det inte är en linjär process utan processen går fram och tillbaka mellan stegen. I det första stadiet gjordes en generell jämförelse över vad alla de olika respondenterna för att skapa en helhetsbild. Efter detta delades respondenterna in i två olika grupper: aktiva spelare inom föreningen och administrativa ledare inom föreningen. Detta för att se ifall det fanns några likheter eller olikheter mellan de olika rollerna. Då denna studie har intervjuat personer med olika arbetsuppgifter har studien tagit in flera olika perspektiv. Därför har det också gjorts en jämförelse mellan de olika grupperna då det i många managementstudier fokuseras på det översiktliga arbetet av chefer och att viktig info från medarbetare går mistes om. (Boje, 1995).

3.5 Reliabilitet och Validitet

Valet av en kvalitativ metod framför en kvantitativ metod är för att skapa en förståelse för vissa faktorer istället för att få det mer statistiska perspektivet som uppkommer i kvantitativa undersökningar. Reliabilitet blir då inte en lika central del i kvalitativa undersökningar som i kvantitativa (Holme & Solvang, 1997). Med reliabilitet menas att slutsatserna ska bli densamma om undersökningen upprepas eller ifall den skulle påverkas av slumpen. Detta kan vara svårt i kvalitativa undersökningar då respondenterna påverkas av flera yttre faktorer såsom kön, ålder och personlighet (Bryman & Bell, 2013). De som intervjuats i undersökningen har olika bakgrunder, erfarenheter samt roller inom organisationen. Inga föreningar arbetar helt identiskt och därför blir svaren inte helt identiska. Skulle även olika personer inom samma förening intervjuas så skulle säkert svaren skilja sig något. Därför har en jämn spridning på de roller som

respondenterna har eftersträvats. Det föll ut att hälften av respondenterna var spelare, varav en var lagkapten. Den andra hälften hade någon form av administrativ roll liknande klubbchef eller värdegrundsansvarig.

Att personer med olika roller inom föreningen ämnar ge uppsatsen hög validitet då undersökningen utgår från flera perspektiv. Validitet definieras av Bryman och Bell (2013) som det som har avsetts att mätas också har mätts, att de slutsatser som drogs också har en koppling till undersökningen. I en kvalitativ undersökning är det ofta lättare att få valid information än i en kvantitativ undersökning då det uppstår en närhet mellan respondenterna och de som genomför undersökningen. Denna närhet kan också vara ett problem då de som bedriver undersökningen upplever situationen felaktigt samt att det kan finnas bestämda förväntningar mellan respondenterna och de som genomför undersökningen. (Holme & Solvang, 1997) Studien syftar uppnå hög validitet och ett sätt är att undersöka ur flera perspektiv. Svaren kan skilja sig beroende ur vilket perspektiv som respondenterna ser frågan, därför valdes det att intervjua olika roller inom idrottsföreningar. Båda författarna har också en bakgrund inom olika idrottsföreningar vilket kan ha haft en påverkan på undersökningen. Detta beskrivs av Bryman och Bell (2013) som skevhet och kan ha en påverkan på respondenternas svar. Det kan innebära en trygghet för respondenterna att känna att de kan uttrycka sig med sina egna ord utan risk att mottagaren inte förstår vad de vill förmedla.

4. Empiri

I detta avsnitt presenteras den primärdata som samlats in för undersökningen. Primärdata har delats in i fyra olika teman som presenteras nedan.

4.1 Idrottens sociala ansvarstagande

Det sociala ansvarstagandet och idrotten har idag fått en större del i samhället än vad den tidigare haft. Idrotten har länge haft en roll att föra samman människor och gör det möjligt för människor att skaffa kompisar och känna gemenskap. Idrotten kan vara en viktig del som inkörsport till det svenska samhället. Stefan och Erik beskriver att när den stora flyktingvågen kom till Sverige 2015 var idrotten till hjälp för många att komma in i det svenska samhället. Mycket ansvar läggs över från samhället på idrottsföreningar än vad som tidigare gjorts och då har idrottsföreningarna också anpassat sig till att arbeta mer med integration. Idrottsföreningar har sedan länge tagit socialt ansvar men utan att ha en plan över hur de ska göra det. Idag fokuserar de mer på att arbeta med sitt sociala ansvarstagande och ta ansvar. Idrottsföreningarna är fostrande och hjälper unga att hitta en plats där de kan känna sig hemma. Stefan belyser att det inte enbart behöver vara integration av nyanlända utan också barn som har problem i skolan eller i hemmet. Idrottsföreningen ska vara en välkomnande plats för alla och alla ska lära sig att vara en god medmänniska menar Stefan. Idrotten kan också komma med negativa aspekter såsom mobbning och omänsklig press, vilket också Gustav belyser. Idrotten har som mål att känna alla inkluderande genom att ge sina medlemmar en bra värdegrund att stå på. Annika belyser att hennes väg in i idrotten är hennes brinnande intresse för värdegrundsfrågor snarare än att hon haft en bakgrund inom idrotten.

“Skola och idrott är det bästa sättet för nyanlända barn att komma in i samhället.”

(Personlig kommunikation med Jens Brandberg, 6 april 2020)

När idrottsföreningarna uppfostrar sina barn och unga erbjuder de en plats för de att vara, istället för att hamna i trubbel på andra ställen. Barn vill gärna känna tillhörighet vilket de också gör i en idrottsförening. Stefan och Erik belyser att idrottsföreningar ibland kan ta sig på för stort allvar men trots detta är det ibland svårt att förklara dess betydelse i samhället. Den förespråkar att alla ska bli bemötta med värdighet och att de är välkomna oavsett bakgrund. Idrottsföreningen har en större del i det uppfostrande då föräldrar idag engagerar sig mindre i idrottsföreningar och att idrotten har haft en viktig del i majoriteten av respondenternas liv.

“Idrotten är extremt viktigt för många barn och ungdomar och då är det också viktigt för samhället.”

(Personlig kommunikation med Jens Brandberg, 6 april 2020)

4.1.1 Internt socialt ansvarstagande

Idrottsföreningarna tar ett stort socialt ansvar för medlemmarna i sina föreningar. Thomas och Margaretha belyser det som att idrotten är det minsta som de gör i sina föreningar. I grund och botten utbildar de unga barn och människor att bli hyggliga människor med hjälp av idrotten. Majoriteten av ledarna inom idrottsföreningar är ideella och lägger varje vecka ner ett stort jobb på att uppfostra människor. Barn och unga får en stabil värdegrund som de ska bära med sig i resten av livet och att idrottsföreningen bidrar till den generella livsuppfostran som barn får. Flera föreningar har utbildningar internt där de utbildar alla lagen om exempelvis psykisk ohälsa och värdegrundsfrågor. Att börja internt och ta hand om sina egna är det som går i första hand för majoriteten av respondenterna.

“Vi har tittat på vad vi gör och det minsta vi gör är att kasta boll. Det vi gör är att varje vecka lära 600 ungdomar att bli hyggliga personer, vara snälla, lära sig kost och vara en duktig medmänniska. “

(Personlig kommunikation med Margaretha Karlsson, 26 mars 2020)

Idrottens roll har alltid varit att fostra barn och unga belyser Sebastian. Det sker inom föreningen men också inom de olika lagen. Det är de äldre inom föreningen som är förebilder för de yngre och en uppgift som de har är att uppfostra och lära dessa inte bara hur man utför sin idrott men också hur man är som människa. Även Arvid och Gustav belyser samma sak och att idrotten främst är till för de yngre. De ska ha roligt och känna gemenskap men ska också lära sig egenskaper som de ska ha med hela livet. Idag är det mer uttalat att idrottsföreningarna ska vara socialt ansvarstagande utöver kärnverksamheten säger Jens. Tidigare bidrog idrottsföreningarna med social hållbarhet via kärnverksamheten, men det förekom också negativa saker som mobbning. Nu ligger mer fokus på att motverka det negativa och öka de positiva bidragen. Jens belyser även att idrotten har en stor plats i samhället och bidrar med utbildning för de internt men att idrottsföreningar bidrar med socialt ansvarstagande för människor externt också.