• No results found

4. Empiri

4.1 Idrottens sociala ansvarstagande

Det sociala ansvarstagandet och idrotten har idag fått en större del i samhället än vad den tidigare haft. Idrotten har länge haft en roll att föra samman människor och gör det möjligt för människor att skaffa kompisar och känna gemenskap. Idrotten kan vara en viktig del som inkörsport till det svenska samhället. Stefan och Erik beskriver att när den stora flyktingvågen kom till Sverige 2015 var idrotten till hjälp för många att komma in i det svenska samhället. Mycket ansvar läggs över från samhället på idrottsföreningar än vad som tidigare gjorts och då har idrottsföreningarna också anpassat sig till att arbeta mer med integration. Idrottsföreningar har sedan länge tagit socialt ansvar men utan att ha en plan över hur de ska göra det. Idag fokuserar de mer på att arbeta med sitt sociala ansvarstagande och ta ansvar. Idrottsföreningarna är fostrande och hjälper unga att hitta en plats där de kan känna sig hemma. Stefan belyser att det inte enbart behöver vara integration av nyanlända utan också barn som har problem i skolan eller i hemmet. Idrottsföreningen ska vara en välkomnande plats för alla och alla ska lära sig att vara en god medmänniska menar Stefan. Idrotten kan också komma med negativa aspekter såsom mobbning och omänsklig press, vilket också Gustav belyser. Idrotten har som mål att känna alla inkluderande genom att ge sina medlemmar en bra värdegrund att stå på. Annika belyser att hennes väg in i idrotten är hennes brinnande intresse för värdegrundsfrågor snarare än att hon haft en bakgrund inom idrotten.

“Skola och idrott är det bästa sättet för nyanlända barn att komma in i samhället.”

(Personlig kommunikation med Jens Brandberg, 6 april 2020)

När idrottsföreningarna uppfostrar sina barn och unga erbjuder de en plats för de att vara, istället för att hamna i trubbel på andra ställen. Barn vill gärna känna tillhörighet vilket de också gör i en idrottsförening. Stefan och Erik belyser att idrottsföreningar ibland kan ta sig på för stort allvar men trots detta är det ibland svårt att förklara dess betydelse i samhället. Den förespråkar att alla ska bli bemötta med värdighet och att de är välkomna oavsett bakgrund. Idrottsföreningen har en större del i det uppfostrande då föräldrar idag engagerar sig mindre i idrottsföreningar och att idrotten har haft en viktig del i majoriteten av respondenternas liv.

“Idrotten är extremt viktigt för många barn och ungdomar och då är det också viktigt för samhället.”

(Personlig kommunikation med Jens Brandberg, 6 april 2020)

4.1.1 Internt socialt ansvarstagande

Idrottsföreningarna tar ett stort socialt ansvar för medlemmarna i sina föreningar. Thomas och Margaretha belyser det som att idrotten är det minsta som de gör i sina föreningar. I grund och botten utbildar de unga barn och människor att bli hyggliga människor med hjälp av idrotten. Majoriteten av ledarna inom idrottsföreningar är ideella och lägger varje vecka ner ett stort jobb på att uppfostra människor. Barn och unga får en stabil värdegrund som de ska bära med sig i resten av livet och att idrottsföreningen bidrar till den generella livsuppfostran som barn får. Flera föreningar har utbildningar internt där de utbildar alla lagen om exempelvis psykisk ohälsa och värdegrundsfrågor. Att börja internt och ta hand om sina egna är det som går i första hand för majoriteten av respondenterna.

“Vi har tittat på vad vi gör och det minsta vi gör är att kasta boll. Det vi gör är att varje vecka lära 600 ungdomar att bli hyggliga personer, vara snälla, lära sig kost och vara en duktig medmänniska. “

(Personlig kommunikation med Margaretha Karlsson, 26 mars 2020)

Idrottens roll har alltid varit att fostra barn och unga belyser Sebastian. Det sker inom föreningen men också inom de olika lagen. Det är de äldre inom föreningen som är förebilder för de yngre och en uppgift som de har är att uppfostra och lära dessa inte bara hur man utför sin idrott men också hur man är som människa. Även Arvid och Gustav belyser samma sak och att idrotten främst är till för de yngre. De ska ha roligt och känna gemenskap men ska också lära sig egenskaper som de ska ha med hela livet. Idag är det mer uttalat att idrottsföreningarna ska vara socialt ansvarstagande utöver kärnverksamheten säger Jens. Tidigare bidrog idrottsföreningarna med social hållbarhet via kärnverksamheten, men det förekom också negativa saker som mobbning. Nu ligger mer fokus på att motverka det negativa och öka de positiva bidragen. Jens belyser även att idrotten har en stor plats i samhället och bidrar med utbildning för de internt men att idrottsföreningar bidrar med socialt ansvarstagande för människor externt också.

4.1.2 Externt socialt ansvarstagande

Samhället idag har många problem och Jens menar att mobbning är ett av de största. Idrottsföreningar har då en viktig del i att motverka detta inom föreningar men också utåt. Kan idrottsföreningar verka som förebilder och visa utåt att det inte är okej med mobbning bidrar de positivt till samhället. Flera idrottsföreningar har idag valt att integrera sociala hållbarhetsprojekt i sina verksamheter. Vissa projekt fokuserar både internt där idrottsföreningarna använder sina medlemmar för att bidra med social hållbarhet externt. Det kan exempelvis vara att personer inom idrottsföreningen föreläser för skolelever vilket Thomas och Margaretha berättar. Det kan också vara att idrottsföreningen utbildar unga inom föreningen som får i uppgift att arbeta med integration i segregerade områden. Flera föreningar har integrationsprojekt där målet är integrera nyanlända i idrottsföreningen och då också in i samhället. De vill göra idrotten och idrottsföreningen mer tillgänglig för fler personer.

Flera föreningar samarbetar med många externa aktörer, såsom skolor och välgörenhetsorganisationer inom sociala hållbarhetsprojekt. Detta innebär exempelvis att skolelever får använda idrottsföreningarna för att utveckla sina praktiska egenskaper genom detta. Ett exempel som Thomas och Margaretha belyser är att de samarbetar med en gymnasieskola. Där får elever som läser Barn och Fritidsprogrammet hålla i diskussioner och samarbetsövningar med andra och tredjeklassare på grundskolan. På så sätt får båda parter lära sig och utveckla sig som människor. Detta görs inte för egen vinning utan som en del i att de som förening ska bidra till samhället. Flera föreningar arbetar också med att behålla de unga som slutar med idrotten inom förening. Detta innebär att dessa unga får en utbildning och att de håller de borta från andra negativa lockelser som kan locka. På så sätt menar föreningarna att de också bidrar till samhället. Fokus ligger inte enbart på unga utan Annika belyser att de har ett projekt som riktar sig mot äldre. Det är fortfarande inriktat mot kärnverksamheten men det är inte det som är syftet. Syftet är att folk som är ensamma ska få träffa folk och vara sociala med en aktivitet som har sin bas i kärnverksamheten.

Dessa sociala hållbarhetsprojekt involverar hela föreningen och spelarna är också delaktiga i detta. I en större förening så blir spelarna i representationslaget en viktig del utåt som förebilder. Jesper belyser att man får en viktigare roll i en större förening då du visar upp dig för mer folk. Du har då också en större roll att påverka din omgivning och visa upp dina värderingar. Dock gäller det att vara ödmjuk när man är störst och värna om de mindre runt omkring sig. Jens belyser att desto större förening du har desto större skyldigheter har du. Spelarna används också

inom dessa projekt och det är idag en del av deras arbetsuppgifter. Spelarna känner att de inte alltid märker av de sociala hållbarhetsprojekt som idrottsföreningen arbetar med. Gustav menar att han vet att hans idrottsförening har liknande projekt men att det i hans lag inte är involverade i det. Adrian berättar däremot att han har varit delaktig i flera hållbarhetsprojekt då de har besökt utsatta områden eller föreläst i skolor. Det är något som förväntas av föreningen. Att alla deltar i föreningens sociala hållbarhetsaktiviteter och strävar efter att vara en god förebild.

“Vi kände att VIK är den största föreningen i Västerås och sett till aktiva är vi näst största hockeyföreningen i Sverige. Vi kände att vi har en skyldighet att göra något för samhället när vi är en såpass stor förening”

(Personlig kommunikation med Jens Brandberg, 6 april 2020)

Related documents