Analys av kategori 4 Beslutet

Skola 1 – Det finns en tydlig vision och ett medvetet arbete med läsinlärning på skolan. Man

använder läsinlärningsmetoder som man anser vara effektiva för att uppnå god läsutveckling för elever i sin tidiga läsinlärning. Rektorn och specialpedagogen intervjuades samtidigt varpå jag kunde ta del av ett nära samarbete dem emellan. Specialpedagogen uttrycker tydligt att de läsinlärningsmetoder som används på skolan, är metoder som hon själv anser vara effektiva. Rektorns ledarskap har drag av både transformational- och instructional leadership som enligt Day et al. (2007) bl.a. kännetecknas av en tydligt formulerad vision och ett målmedvetet arbete mot att nå denna. Rektorn arbetar med att stödja sin personal, bl.a. genom att satsa på kompetensutveckling och samverka med personalen i organisationen, något som enligt Day et al. (2007) också är karakteristiskt för en framgångsrik rektor. Mycket tyder på att samverkan på skolan fungerar väl, både mellan rektor och specialpedagog men även mellan rektor och lärare. Genom dialog och kompetensutveckling har lärarna gjorts delaktiga och i enkätundersökningen uppger lärarna att Helsingborgsmodellen väl överensstämmer med deras egen uppfattning om vad en bra läsinlärningsmetod är. De kunskaper och erfarenheter som rektor och specialpedagogen har gällande läsinlärningsmetoder, avspeglar sig i de läsinlärningsmetoder som valts på skolan. Lärarna har inte själva beslutat att arbeta med Helsingborgsmodellen, det är ett beslut taget av rektor och specialpedagog. Ett beslut som enligt rektorn förankrats väl och skett i samråd med lärarna på skolan.

Rektor 1 Valet att satsa på Helsingborgsmodellen har skett i samråd med lärarna, absolut!

Skola 2 – På skolan finns en tydlig vision och ett medvetet arbete med läsinlärning. Man

använder läsinlärningsmetoder som man anser vara effektiva för att uppnå god läsutveckling för elever i sin tidiga läsinlärning. Med tanke på att många av skolans elever talar ett annat modersmål och kommer från studieovana hem, måste man arbeta extra tydligt med fonologisk medvetenhet, varpå man valt att komplettera med läsinlärningsmetoden Läsklar. I intervjun med rektorn får jag uppfattningen att rektorn lyssnat på och låtit sig vägledas av den erfarna specialpedagogen som varit drivande i att implementera läsinlärningsmetoden Läsklar på skolan. Rektorn understryker i intervjun, vikten av skolans kompensatoriska uppdrag och att tidiga insatser är extra viktiga på hennes skola. Här blir det återigen tydligt att rektorn valt att följa specialpedagogens och speciallärarens motto om att alla elever bör ha lärt sig läsa till höstlovet i årskurs 1. Beslutet att använda sig av läsinlärningsmetoden Helsingborgsmodellen på skolan är taget av rektor i samråd med de lärare som gick utbildningen i Helsingborgs-

38

modellen. Det går att tolka valet av läsinlärningsmetoden Helsingborgsmodellen med sin mix av analytisk och syntetisk metod, som ett sätt att försäkra sig om att alla elevers intresse och utgångspunkt för läsinlärning tas tillvara. Jag menar vidare att stadens läsa-skriva-garanti skulle kunna vara ett dokument som främjar arbetet med tidig upptäckt och tidiga insatser, varpå den gamla vänta och se attityden inte får något utrymme på denna skola.

39

5. Diskussion

Det följande kapitlet inleds med en övergripande sammanfattning av undersökningens analyserade resultat och resultatdiskussion, fortsätter med specialpedagogiska implikationer, diskussion av undersökningens metodologiska aspekter och avslutningsvis förslag på fortsatta studier.

5.1 Resultatdiskussion

När det gäller resultaten är det viktigt att poängtera att dessa ska ställas i relation till studiens omfattning. Om jag hade genomfört min undersökning på ytterligare en skola hade jag fått in ett större underlag gällande både intervjuer och enkäter. Det är framför allt genom de semistrukturerade intervjuerna som jag fått en samlad bild av vilka läsinlärningsmetoder som används på skolan och hur detta val gått till. Resultaten från intervjuerna tyder på ett liknande sätt att både fatta beslut om och implementera läsinlärningsmetoder på båda skolor. Resultaten belyser även det faktum att båda skolor valt att arbeta med samma läsinlärnings- metod för den stora elevgruppen, medan läsinlärningsmetoden för elever i behov av stöd i sin läsinlärning, skiljer sig åt.

Det blir i både intervjuer och enkätundersökningen tydligt att det är rektor, efter samråd med specialpedagogisk personal, som fattat beslutet att arbeta med en viss läsinlärningsmetod. Uppsatsens resultat tyder således inte på att det finns ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärarens kunskaper om läsinlärningsmetoder och de val gällande läsinlärningsmetoder som lärarna gör, eftersom lärarna inte själva gjort ett val eller tagit ett beslut att arbeta med en viss metod. Resultaten visar däremot att på båda skolor har beslutet att använda en viss läsinlärningsmetod fattats av rektorn. I intervjuer och i enkätunder- sökningen framkommer det att detta beslut har skett i dialog och samråd med lärarna. På skola två framträder dock ett samband mellan specialpedagogens kunskaper av läsinlärning och rektorns beslut att implementera läsinlärningsmetoden Läsklar. Här blir det i intervjuerna tydligt att rektorn tar till sig av specialpedagogens kunskap och erfarenhet och därefter väljer läsinlärningsmetoden Läsklar för de elever som behöver stöd i sin läsinlärning.

Dokument gällande elevernas läskunskaper i slutet av årskurs 1, visar att eleverna, på båda skolorna, har goda avkodningsfärdigheter och god läshastighet (se diagram i kapitel 4).

40

Dokument gällande lärarnas bedömning av hur elever förväntades klara att läsa i slutet av årskurs 1, utgjordes våren 2016 på båda skolor, av det kommunala avstämningsmaterialet läsa-skriva-garantin (Helsingborg, 2016). Samtliga elever bedömdes uppnå kunskaperna gentemot läsa-skriva-garantin, även om man var osäker på enstaka elever som man menade hade läs- och skrivsvårigheter.

Det blir genom intervjuerna tydligt att rektorernas, specialpedagogernas och speciallärarens mål är att alla elever ska lära sig läsa och oavsett förutsättningar få lov att lyckas i sin läsinlärning. För att lära alla elever läsa används en läsinlärningsmetod, som bygger på en mix av analytisk och syntetisk metod. Genom att använda en mix av analytisk och syntetisk metod och det breda urval av olika arbetssätt gällande läsinlärning som det innebär, kan lärarna bemöta alla elever och deras olika förutsättningar att lära sig läsa, något som poängteras av flera forskare (Bråten, 2008; Myrberg, 2007; Snow & Juel, 2007). För de elever som behöver ytterligare stöd och stimulans för att lära sig läsa används andra läsinlärningsmetoder som bygger på ett nära socialt samspel mellan elev och specialpedagog/speciallärare, vilket ju enligt Säljö (2014) är själva grunden i det sociokulturella perspektivet. Det är i gemensamma aktiviteter och med språket som artefakt som individen kan utveckla sina kunskaper. I den specialpedagogiska intensivundervisningen som beskrivs av skolornas respektive specialpedagoger och speciallärare, blir det tydligt att eleverna här utmanas och stimuleras i sin läsinlärning, utmanas till att klara mer än vad de hade klarat på egen hand, något som är i enhetligt med Vygotskijs (1978) teorier om den proximala utvecklingszonen.Med hjälp av en mix av analytisk och syntetisk läsinlärningsmetod stimuleras elevernas läsinlärning utifrån just den nivå de befinner sig på. Det handlar vidare om arbete med tidig upptäckt av- och tidiga insatser vid hinder för läsinlärning, något som sker utifrån läsinlärningsmetoder med ett tydligt fonologiskt fokus på kopplingen mellan grafem och fonem, vilket stöds av flertalet forskare (Høien & Lundberg, 2013; Rack, 2004; Snowling, 2000; Wolff, 2011).