Specialpedagogiska implikationer

Det blir i studien tydligt att alla elever ska mötas och utveckla sin läsinlärning utifrån den nivå de befinner sig på. För att ge eleverna förutsättningar att nå målen i läsning jobbar skolorna med att anpassa läsinlärningsmetoden och arbetssättet för läsinlärning. Det sociala samspelet är en viktig del i både läsinlärningsmetoden för den stora elevgruppen, dvs. Helsingborgs- modellen, men ännu mer centralt i de läsinlärningsmetoder som används för elever i behov av

41

stöd i sin läsinlärning. Det är i det nära samspelet mellan elev och lärare som elevens förmåga att läsa utvecklas och därmed även elevens chans till delaktighet. Delaktighet i skolans sociala praktik men även i ett framtida perspektiv när det gäller att bli delaktig i samhället. Specialpedagogiska implikationer som vidare blir tydliga i denna undersökning är vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser för elever i behov av stöd i sin läsinlärning. Genom samarbete, screeningar och kommunikation mellan skolans specialpedagog/speciallärare och lärare kan hinder för lärande undanröjas och det kompensatoriska arbetet påbörjas. Ju tidigare insatserna sätts in desto större är chansen att eleven inte utvecklar en dålig självbild kopplat till bristande läsförmåga. En elev som utvecklar en dålig självbild kopplat till läsning, tappar motivationen och undviker läsningen vilket leder till en negativ trend som inte gynnar elevens läsutveckling. Speciallärarens kompetens inom läs- och skrivutveckling och det kvalificerade stöd som specialläraren kan ge, är en avgörande faktor för att skolan fullföljer sitt kompensatoriska uppdrag och främjar en god läsutveckling för varje elev. De specialpedagogiska interventioner som denna undersökning presenterat, bl.a. arbete med metoden BRAVKOD och den multisensoriska läsinlärningsmetoden Läsklar, kan med andra ord vara avgörande för hur elevens självbild och syn på sig själv som läsare formas. En lyckad intervention, vilka redovisats i tidigare diagram, kan leda till utvecklande av fonologisk medvetenhet, att automatisk avkodning befästs och i en förlängning även utvecklandet av en god läsförståelse.

5.3 Metoddiskussion

Jag valde att göra en kvalitativ undersökning, inspirerad av metodtriangulering. För att samla in empiri använde jag mig av semistrukturerade intervjuer, en enkätundersökning och dokument gällande lärarnas bedömning av elevernas läskunskaper samt faktiska resultat av elevernas läskunskaper. Att använda metodtriangulering tilltalade mig då jag ville belysa mina frågeställningar utifrån både kvalitativ och kvantitativ ansats, något som kan styrka undersökningens resultat (Eriksson Barajas et al., 2013). Genom att pröva resultaten från intervjuerna i en mer kvantitativ undersökningsform som enkäter, hoppades jag kunna följa upp, bekräfta och ev. upptäcka andra mönster, fynd som skulle tillföra mer till de kvalitativa intervjuerna helt enkelt, vilket är ett vanligt förfaringssätt enligt Bryman (2011). Med facit i hand skulle jag i ett tidigare skede undersökt hur många personer som var aktuella för enkätundersökningen. Jag anser inte att det underlag som min enkätundersökning vilar på och de resultat den etablerat, är tillräckliga för att tillföra en kvantitativ aspekt på tidigare erhållna

42

resultat från de kvalitativa intervjuerna. Av metodtrianguleringens tre ben i denna undersökning, dvs. semistrukturerade intervjuer, enkäter och slutligen erhållandet av skriftliga dokument, anser jag att intervjuerna och att ta del av skriftliga dokument fungerat väl. Att använda sig av kvantitativa enkäter, som en metod för att samla in ett större underlag (Stukát, 2011), har däremot inte fungerat lika väl. De resultat som enkätundersökningen trots allt bidragit med, har fått användas till att belysa frågan om vilka läsinlärningsmetoder som används och hur valet av läsinlärningsmetod på skolan gått till.

Intervjuerna, var i teorin planerade att genomföras enskilt med respektive informant, något som i praktiken kom att ändras och utvecklas till en parintervju i flera av fallen. Något överraskande kan jag konstatera att detta var gynnsamt. Jag tror att hela intervjusituationen gjorde att informanterna kände sig bekväma och att ett tillitsfullt möte på så sätt skapades. De intervjuer som genomfördes i form av parintervjuer gav mig tillfälle att ta del av informanternas nära samarbete och en samsyn dem emellan, något som inte skulle blivit så påtagligt om jag genomfört enskilda intervjuer. En mer kritisk aspekt till parintervjuerna handlar om att informanternas svar blev väldigt likartade. Det finns en risk att jag, genom parintervjuerna, gick miste om mer skiftande och nyanserade svar från informanterna.

Att ta del av skriftlig dokumentation gällande lärarnas bedömning av elevernas läskunskaper och faktiska resultat av elevernas läskunskaper, anser jag fungerade väl. Givetvis hade det varit en fördel om båda skolor hade använt sig av samma screeningmaterial för att testa elevernas läskunskaper, på så sätt hade jag kunnat jämföra både avkodningsfärdigheter och aktuella staninevärden på respektive skola. Beträffande momentet om hur lärarna gjorde sina bedömningar utifrån stadens läsa-skriva-garanti (Helsingborg, 2016) innebar det bara korta notiser om att alla elever, eller så gott som alla elever, skulle klara att uppnå garantin.

Jag anser att jag genom mina semistrukturerade intervjuer, till viss del enkätundersökningen samt erhållna resultat och bedömningar gällande elevernas läskunskaper på respektive skola, fått en god insyn i vilka läsinlärningsmetoder som används och hur valet av läsinlärnings- metod gått till. I intervju- och enkätmaterialet blir det tydligt att det är rektor som, i samråd med den specialpedagogiska personalen, väljer och fattar beslut om vilken läsinlärningsmetod som ska användas på skolan. Det finns inget samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läsinläringsmetoder och lärarnas val, eftersom lärarna inte själva gör egna val gällande läsinlärningsmetoder. I enkäter och skriftliga dokument visar det

43

sig att bedömningar av elevernas läskunskaper i slutet av årskurs 1 har gjorts med hjälp screeningmaterialet BRAVKOD:s H4 och LäSt samt en avstämning i enlighet med den kommunala läsa-skriva-garantin (Helsingborg, 2016).