Resultat LäSt april
5.4 Förslag på fortsatta studier
Ambitionen med min studie var att återge en begränsad men korrekt bild av vilka läsinlärningsmetoder som används på två skolor, hur detta val gått till, huruvida det finns ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läsinlärnings- metoder och de val lärarna gör gällande läsinlärningsmetoder samt slutligen, på vilket sätt lärare bedömer sina elevers läskunskaper. I enlighet med ovanstående rubrik, hade det varit intressant att replikera studien i större omfattning med ett representativt urval. Om skolorna hade valts ut utifrån ett jämförbart urval med fokus på likartade upptagningsområden, ålder och kön hade det varit möjligt att mer konsekvent undersöka huruvida elevernas resultat i läskunskaper hänger ihop med de läsinlärningsmetoder som används. Genom att göra en större studie, förslagsvis med en kvantitativ ansats hade urvalet blivit representativt och därmed även dess resultat generaliserbara, något som jag hade tyckt varit intressant.
44
6. Referenslista
Aldenius Isaksson, A. (2016). Kurs i Läsklar – multisensorisk läsinlärning. Hämtad 2017-02- 25, från http://www.lararkonsult.se/lasinlarningsmetodik/
Alleklev, B. & Lindvall, L. (2000). Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur. Stockholm: En bok för alla.
Anmarkrud, Ø. (2008). Skickliga lärares läsundervisning – med fokus på läsförståelse. I: Bråten, I. (Red.), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Berglund, M. & Jönsson, A. (2016). Helsingborgsmodellen – för tidig läs- och
skrivutveckling. Helsingborg: Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborgs stad.
Bjerstedt, Å. (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur.
Brooks, M. & Brooks, J. (2005). Whole language or phonics: Improving instructional language through general semantics. ETC. A Review of General Semantics, 62(3), 271- 280.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bråten, I. (Red.), (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Bøg, M. & Dietrichson, J. (2016). Utvärdering av Sofias lässtart. (Opublicerat manus.). Böhlmark, A., Grönqvist, E. & Vlachos, J. (2012). Rektors betydelse för skola, elever och
lärare. (IFAU Rapport, 2012:15). Stockholm.
Chall, J. S. (1967). Learning to read: The great debate. New York, NY: McGraw-Hill. Davis, A. (2012). A monstrous regimen of synthetic phonics: Fantasies of research-based
teaching “methods” versus real teaching. Journal of Philosophy of Education, 46, 560– 573.
Day, C., Ahtaridou, E., Brown, E., Harris, A., Hopkins, D., Kington, A., Leithwood, K., Gu, Q. & Sammons, P. (2007). The Impact of School Leadership on Pupil´s Outcomes. Nottingham: National College for School Leadership.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dixon, P., Schagen, I., & Seedhouse, P. (2011). The impact of an intervention on children's reading and spelling ability in low-income schools in India. School Effectiveness and
School Improvement, 22(4), 461-482.
Dyson, A. H. (1997). Writing Superheroes. Contemporary Childhood, Popular Culture, and
45
Dyson, A. H. (2001). Relational sense and textual sense in a U. S. urban classroom: The contested case of Emily, girlfriend of a Ninja. In B. Comber & A. Simpson (Eds.),
Negotiating critical literacies in classrooms, 3–19. Mahwah, NJ: Erlbaum.
Ehri, L., Nunes, S., Willows, M., Schuster, B.V., Zadeh, Z. Y. & Shanahan, T. (2001). Phonemic awareness instruction helps children learn to read: Evidence from the National Reading panel´s meta-analysis. Reading Research Quartely, 36(3), 250–287.
Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S. & Wiklund, C. (2016). LäSt – Test i läsförståelse,
läsning och stavning. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Frost, J. (2002). Läsundervisning, praktik och teorier. Stockholm: Natur & Kultur. Fälth, L., Nilvius, C., & Anvegård, E. (2015). Intensive Reading with Reading Lists:
AnIntervention Study. Creative Education, 6, 2403-2409. doi:10.4236/ce.2015.622246 Goodman, K. S. (2005). What’s Whole in Whole Language? Berkeley CA: RDR Books. Gough, P. B. & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial
and special education, 7(1), 6-10.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24, 105-112. doi: 10.1016/j.2003.10.001
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Grosin, L. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I: Berg, G. & Sherp, H.-Å. (Red.), Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Liber Distribution, 147-149.
Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. I: N. K. Denzin & Y. S. Lincoln (Eds.), Handbook of qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage.
46
Hallinger, P. & Heck, R. H. (2014). Modeling the longitudinal effects of school leadership on teaching and learning. Journal of Educational Administration, 52(5), 653-681. doi: 10.1108/JEA-08-2013-0097
Hattie, J. (2008). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routledge.
Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk - En multipel fallstudie av spansk-svensktalande
ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. (Doktorsavhandling). Stockholms Universitet,
2009).
Helsingborg. (2016). Våra löften. Hämtad 2017-04-15, från
http://www.helsingborg.se/startsida/forskola-och-utbildning/helsingborgs-stads- skolor/vara-loften/
Hjälme, A. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten. Analys av en pedagogisk kontrovers. (Doktorsavhandling). Stockholm: Ekelunds förlag.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi – Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Jarl, M. (2017, 28 april). Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor.
Skolvärlden, 4. Hämtad 2017-04-29, från http://skolvarlden.se/artiklar/forskning-
faktorerna-som-utmarker-framgangsrika-skolor
Johansson Hidén, B. & Blossing, U. (2011). Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap? I: Blossing, U. (Red.), Skolledare i fokus – kunskap, värden och verktyg. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, O. (Red.), (2011). Rektor – En forskningsöversikt 2000-2010. (Vetenskapsrådets rapportserie, 4:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Järpsten, B. & Taube, K. (2013). DLS för skolår 2 och 3. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Jönsson, B. (2014). BRAVKOD. Lund: Studentlitteratur.
Kirby, J. & Savage, R. (2008). Can the simple view deal with the complexities of reading?
Literacy, 42(2), 75-82.
Kress, G. (1997). Before Writing: Rethinking the Paths to Literacy. London & New York: Routledge.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
47
Leithwood, K., Jantzi, D. & Steinbach, R. (2000). Changing leadership for changing times.
Journal of Education for Teaching, 26(2), 189-199. doi: 10.1080/02607470050127126
Leithwood, K. & Jantzi, D. (2008). Linking Leadership to Student Learning: The
Contributions of Leader Efficacy. Educational Administration Quarterly, 44(4), 496-528. doi: 10.1177/0013161X08321501
Leithwood, K., Harris, A. & Strauss, T. (2010). Leading school turnaround: How successful
leaders transform low-performing schools. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, R. (1954). Instruktioner, normer och användning av läsproven H4 och H5. Västra Frölunda: Rikard Lindahl Förlag.
Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Lundberg, I., Frost, J. & Petersen, O. P. (1988). Effects of an extensive program for
stimulating phonological awareness in preschool children. Reading research quarterly, 263-284.
Lundgren, U. P., Säljo, R. & Liberg, C. (Red.), (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok
för lärare. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Maddox, K. & Feng, J. (2013). Whole Language Instruction vs. Phonics Instruction: Effect on
Reading Fluency and Spelling Accuracy of First Grade Students. Presenterad vid Georgia
Educational Research Association Annual Conference, Savannah, GA. Hämtad 2017-03- 25, från http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED545621.pdf
Mathews, M. M. (1966). Teaching to read: Historically considered. Chicago, IL: The University of Chicago Press.
Moats, L. (2007). Whole language high jinks: How to Tell When “Scientifically-Based
Reading Instruction” Isn’t. Washington, DC: Thomas B. Fordham Institute. Hämtad
2017-03-28, från http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED498005.pdf
Mossige, M., Skaathun, A. & Røskeland, M. (2009). Flera vägar mot mål: läs-och
skrivsvårigheter i gymnasieskolan. (I. Bolinder Palmér & K. Olsson, övers.) [Orig.: Fleire
vegar mot mål]. Stockholm: Liber.
Myrberg, M. (Red.), (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka
läs- och skrivsvårigheter. (Konsensusprojektet, 1). Stockholm: Institutionen
för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm.
48 2:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Pehrsson, A. & Sahlström, E. (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett
deltagarperspektiv. Specialpedagogiska rapporter (Göteborgs universitet). Institutionen
för specialpedagogik. Nr 14.
Rack, J. (2004). The theory and practice of specialist literacy teaching. Dyslexia in Context.
Research, policy and practice, 120–131.
Ramalho, E. M., Garza, E. & Merchant, B. (2010). Successful School Leadership in Socioeconomically Challenging Contexts: School Principals Creating and Sustaining Successful School Improvement. International Studies in Educational Administration
(Commonwealth Council for Educational Administration & Management (CCEAM)), 38(3).
SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk
litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014.
SBU-rapport nr. 225.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2016a). Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk. Hämtad 2017- 02-20, från https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrsve01_1-3/information
Skolverket. (2016b). Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av
årskurs 1. Hämtad 2017-02-20, från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/svenska
Smith, F. (2004). Understanding reading: A psycholinguistic analysis of reading
and learning to read. Mahwah, New Yersey: Lawrence Erlbaum.
Snow, C. E., Burns, M. S. & Griffin, P. (1998). Preventing reading difficulties in young children committee on the prevention of reading difficulties in young children.
Washington, DC: National Research Council.
Snow, C. E. & Juel, C. (2007). Teaching Children to Read: What Do We Know about How to Do It? In M.J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The Science of Reading: A Handbook, 501- 520. Malden, MA: Blackwell.
49
Stanovich, K. E. & Stanovich, P. J. (1995). How research might inform the debate about early reading acquisition. Journal of Research in Reading, 18(2), 87-105. doi: 10.1111/j.1467- 9817.1995.tb00075.x
Strømsø, H. I. (2008). Högläsning, snabbläsning och läsförståelse – om läsning och forskning om läsförståelse. I: Bråten, I. (Red.), Läsförståelse i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2004). Föreställningar om lärande och tidsandan. I: Selander, S. (Red.), Kobran,
nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken. (Doktorsavhandling). Specialpedagogiska
institutionen, Stockholms universitet.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Törnsén, M. & Ärlestig, H. (2013). Pedagogiskt ledarskap – en modell för styrning och
ledning av vardagens processer i relation till mål och resultat. I: Höög, J. & Johansson, O. (Red.), Struktur Kultur Ledarskap Fortsatta studier av framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.
Vadasy, P. F. & Sanders, E. A. (2011). Efficacy of supplemental phonics-based instruction for low-skilled first graders: How language minority status and pretest characteristics
moderate treatment response. Scientific Studies of Reading, 15, 471–497.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. (1934/1999). Tänkande och språk. (K. Öberg Lindsten, övers.) [Orig.: Myšlenie i reč]. Göteborg: Daidalos AB.
Vygotskij, L. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. (M. Cole, V. John-Steiner, S. Scribner & E. Souberman, Eds.), Cambridge, MA: Harvard University Press.
50
Wertsch, J.V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University Press.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Wolff, U. (2011). Effects of a Randomised Reading Intervention Study: An Application of Structural Equation Modelling. Dyslexia, 17(4), 295-311. doi:10.1002/dys.438
Ärlestig, H. (2008). Communication between principals and teachers in successful schools. (Doctoral dissertation, Pedagogik).
51
Bilagor
Bilaga 1)
Malmö Högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Missiv 1
Hej och ett stort TACK för att du valt att delta som informant till min studie!
Denna intervju kommer genomföras med 2 rektorer, 2 specialpedagoger och en speciallärare som berättar om sina kunskaper och erfarenheter av läsinlärningsmetoder. Intervjun kommer att fokusera på din uppfattning om effektiva läsinlärningsmetoder och vad de bakomliggande orsakerna är till varför just din skola valt att jobba med en specifik läsinlärningsmetod. Vi kommer också att diskutera om samma läsinlärningsmetod fungerar för alla elever, eller får elever med behov av stöd i sin läsinlärning undervisning med någon annan läsinlärnings- metod.
Tanken är att jag ska belysa sambandet mellan skolors val av läsinlärningsmetod och hur mycket rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper inom läsinlärningsmetoder påverkar lärarna i deras val av läsinlärningsmetod. Avsikten är att jämföra två olika skolors val av läsinlärningsmetod samt undersöka på vilket sätt lärarna bedömer sina elevers läskunskaper i slutet av årskurs 1.
Jag kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådets etiska principer och ditt deltagande är helt frivilligt, det går när som helst att avbryta ditt deltagande. Dina personuppgifter kommer att behandlas med största försiktighet och arbetet kommer endast att användas i forskningssyfte. Intervjun kommer, med ditt godkännande, att spelas in på en diktafon och ev. på ytterligare en enhet för säkerhets skull. Det är endast jag som kommer att lyssna på det inspelade materialet och allt material som inspelning och transkriberad intervju kommer att förstöras när studien är klar i juni 2017.
52
Bilaga 2)
Malmö Högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Missiv 2
Hej och ett stort TACK för att du valt att delta som informant till min studie!
Denna enkät kommer att delas ut till undervisande lärare i nuvarande år 1 samt till de lärare som arbetade i år 1 under läsåret 2016. Det är lärare från två olika skolor som kommer att besvara enkäten. I enkäten kommer du som informant att få dela med dig om dina uppfattningar kring den eller de läsinlärningsmetoder du använder dig av i din undervisning. Frågorna kommer även att beröra sambandet mellan skolors val av läsinlärningsmetod och hur mycket rektorer, specialpedagoger och speciallärares kunskaper inom läsinlärnings- metoder påverkar lärarna i deras val av läsinlärningsmetod. Avsikten är att jämföra två olika skolors val av läsinlärningsmetod samt undersöka hur lärare väljer att bedöma sina elever läskunskaper i slutet av skolår 1.
Jag kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådets etiska principer och ditt deltagande är helt frivilligt, det går när som helst att avbryta ditt deltagande. Ditt deltagande är helt anonymt och kopplingar till skola kommer att behandlas med största försiktighet. Arbetet kommer endast användas i forskningssyfte. Det är endast jag som kommer att läsa och ta del av de ifyllda enkäterna och allt enkätmaterial kommer att förstöras när studien är klar i juni 2017.
53
Bilaga 3) Intervjufrågor till rektor
1. Beskriv din skola och dess upptagningsområde. 2. Hur länge har du varit rektor på denna skola? 3. Vilken grundutbildning har du i botten?
4. Fanns det någon kurs som behandlade läs- och skrivinlärning/ att lära elever läsa i din grundutbildning?
5. Om ja, vad var det då för metod/metoder som togs upp eller kanske rentav förespråkades?
6. Har du gått någon särskild fortbildning i läsinlärning/läsutveckling? Om ja, vad innehöll den kursen i så fall?
7. Om nej, hur har du gått tillväga för att skaffa dig kunskap om läsinlärning i de tidiga åldrarna?
8. Vilken läsinlärningsmetod har ni valt på denna skola?
9. Vad är det som gör att ni valt att satsa på just denna läsinlärningsmetod på din skola? 10. Följer ni samma metod för alla elever, eller får elever i behov av stöd i sin läsning
undervisning med någon annan läsinlärningsmetod?
11. Har du som rektor någon vision med läsningen på skolan och skulle du i så fall vilja utveckla den?
12. Är det din vision och tanke om läsinlärningsmetod som präglar skolans specialpedagog/speciallärare och lärarlag.
13. Har beslutet att satsa på den valda läsinlärningsmetoden varit ditt eller har det skett i samråd med specialpedagog, speciallärare och arbetslagen på F-3?
54