Analys av klassificering och värdering

Klassificering av finansiella tillgångar enligt IFRS 9 sker med utgångspunkt i bolagets affärsmodell och egenskaperna hos de kassaflöden som förväntas komma från tillgången (IFRS 9, p. 4.1.1). De tre utlåningsposterna omklassificerades vid övergången till IFRS 9 från kategorin Låne- och kundfordringar (LaR), som upphört gälla, med största del till Upplupet anskaffningsvärde (AmC). Lån om 1 493 649 mkr omklassificerades till denna kategori, vilket medförde en minskning i redovisat värde på 974 mkr till följd av nedskrivningar. 42 625 mkr omklassificerades till Verkligt värde via resultatet för finansiella tillgångar som “innehas för handel” (FVHFT) och det redovisade värdet ökade till 42 640 mkr till följd av förändringen. 1 012 mkr omklassificerades obligatoriskt till Verkligt värde via resultatet (FVMPL) då affärsmodellen för dessa tillgångar är “med avsikt att säljas”, vilket stämmer överens med IFRS 9, p. B4.1.5. Effekten av omklassificeringen av låneposterna var en minskning av redovisat värde från 1 538 260 mkr till 1 537 300 mkr.

De räntebärande värdepapper som värderades till Tillgångar som innehas för handel omklassificerades med 75 530 mkr obligatoriskt till Verkligt värde via resultatet (FVMPL) då de enligt bolaget inte ansågs uppfylla krititeriet “innehas för handel” utan istället förvaltas utifrån verkligt värde. Detta stämmer överens med förklaringen i IFRS 9, p. B4.1.6 om att tillgångar som innehas i enlighet med denna typ av affärsmodell ska redovisas på detta sätt. Resterande 33 983 mkr omklassificerades till Verkligt värde via resultatet för tillgångar som

innehas för handel (FVHFT). De räntebärande värdepapper som klassificerats enligt “verkligtvärdeoptionen” omklassificerades till Verkligt värde via resultatet. 13 255 mkr placerades under den obligatoriska värderingen (FVMPL) och 7 647 mkr till identifierad (FVDPL). De värdepapper som tidigare klassificerats under Finansiella tillgångar som kan säljas omklassificerades till Verkligt värde via resultatet (obligatorisk) med 19 350 mkr och till Upplupet anskaffningsvärde (AmC) med 6 474 mkr. Omklassificeringen till Upplupet anskaffningsvärde medförde en minskning i redovisat värde på 341 mkr och med ytterligare 1 Mkr till följd av nedskrivning. De räntebärande värdepapper som tidigare värderades under Låne- och kundfordringar omklassificerades till Upplupet anskaffningsvärde utan effekt. Det totala redovisade värdet 1 januari 2018 för räntebärande värdepapper uppgick till 168 927 mkr.

Tillgångsposten Egetkapitalinstrument var uppdelad i tre olika kategorier. Kategorin Tillgångar som innehas för handel omklassificerades till Verkligt värde via resultatet (handel). De andra två kategorierna, “verkligtvärdeoptionen” och Finansiella tillgångar som kan säljas, omklassificerades till Verkligt värde via resultatet (obligatorisk). Den enda effekten som uppkom var under kategorin Tillgångar som kan säljas där omvärderingen ledde till en ökning av det redovisade värdet från 1 952 mkr till 2 836 mkr. Posten Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken omklassificerades från “verkligtvärdeoptionen” till Verkligt värde via resultatet (obligatorisk) utan effekt. Posten Derivat omklassificerades från Finansiella tillgångar som innehas för handel till Verkligt värde via resultatet (handel), detta också utan effekt på det redovisade värdet.

En viss del av posten Övriga tillgångar bestod av “Övriga finansiella tillgångar” som klassificerats enligt kategorin Låne- och kundfordringar under IAS 39. Dessa omklassificerades till följd av IFRS 9 till Upplupet anskaffningsvärde vilket medförde en nedskrivning med 2 mkr från ett bokfört värde på 13 041 mkr till 13 039 mkr. Resterande del av de övriga tillgångarna som klassificerats som icke-finansiella förändrades inte under IFRS 9.

4.1.5 Nedskrivning

Före standardbytet tillämpade SEB reglerna i IAS 39 för nedskrivning av finansiella tillgångar. Alla tillgångar, förutom de som var värderade till verkligt värde via resultatet, prövades av SEB för nedskrivning varje balansdag. Nedskrivning av tillgångarna gjordes endast då det fanns objektiva belägg för att ett nedskrivningsbehov förekom, vilket enligt SEB är när en faktisk förlust inträffat.

Införandet av IFRS 9 har medfört nya nedskrivningsregler som utgår från en modell med utgångspunkt i förväntade kreditförluster. Enligt SEB ska modellen återspegla kreditkvalitetens försämring eller förbättring för de finansiella tillgångarna. Bedömningar huruvida en betydande ökning av kreditrisken har skett efter första redovisningstillfället görs av koncernen vid varje rapportperiods slut. I SEB:s Årsredovisning 2018 och Kvartalsrapporten Q4 2018 kan utläsas att både kvantitativa och kvalitativa indikatorer, såsom historisk och framåtblickande information, används som bedömning av en betydande ökning av kreditrisken. Enligt SEB görs uppskattningen av förväntade kreditförluster med hjälp av modeller och expertbedömning.

SEB beskriver att förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas som reserver i balansräkningen och minskar det redovisade bruttovärdet för tillgången. För lånelöften och finansiella garantier redovisas istället en avsättning som en skuld i balansräkningen. Förändringar i förväntade kreditförluster redovisas i resultaträkningen. Förväntade kreditförluster beräknas enligt befintliga interna riskklassificeringsmodeller i den mån som det är tillåtet enligt IFRS 9. Nödvändiga justeringar görs för att uppfylla kraven i IFRS 9.

De förväntade kreditförlusterna för de finansiella tillgångarna placeras i ett av tre steg för nedskrivning enligt IFRS 9. SEB placerar finansiella tillgångar under steg tre när de befinner sig i fallissemang. Koncernen tillämpar en definition av begreppet som innefattar betalningar som varit förfallna i mer än 90 dagar. Samtliga tillgångar som koncernen placerat i steg tre anses vara osäkra.

I och med förändringen i hur nedskrivning av finansiella tillgångar tillämpas har enligt SEB reserven för kreditförluster utökats till att även omfatta förväntade kreditförluster. I tabell 6 och 7 nedan ses hur reserven för förväntade kreditförluster har påverkats.

Tabell 6 Förändring i reserven för förväntade kreditförluster

Finansiella tillgångar (Mkr) ^{Kreditförlustreserv IAS} _{39 31/12 2017} ^{Förändring i reserver} _{för kreditförluster} ^{Reserv för förväntade} _{kreditförluster IFRS 9 1/1 2018} Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker ^{- - -} Övrig utlåning till centralbanker - - - Utlåning till kreditinstitut - 2 2 Utlåning till allmänheten 4 476 972 5 448 Räntebärande värdepapper - 1 1 Egetkapitalinstrument - - - Övriga tillgångar - 2 2 Summa 4 476 977 5 453

Tabell 7 Förändring i reserven för förväntade kreditförluster för Lånelöften och Finansiella garantier Lånelöften och Finansiella garantier (Mkr) Reserver för nedskrivningar IAS 37 31/12 2017 Förändring i reserver för kreditförluster Reserv för förväntade kreditförluster IFRS 9 1/1 2018 Summa 75 601 676

Tabell 6 och 7 visar att kreditförlustreserven totalt har ökat med 1 578 mkr till följd av införandet av IFRS 9 där nedskrivningsmodellen utgår från förväntade kreditförluster. SEB nämner att det främst finns tre anledningar till ökningen vilka är att alla poster i balansräkningen fick en reserv, införandet av framåtblickande scenarier vid beräkningen av de förväntade förlusterna och reserverna för åtagandena utanför balansräkningen ökade.

Tabell 8 Förväntade kreditförluster per steg

(Mkr) ^{Redovisat bruttovärde} _{(nominellt belopp)} ^{Reserv för förväntade} _{kreditförluster} ^{Redovisat värde} _{(nettobelopp)} Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster) Finansiella tillgångar 1 429 409 -624 1 428 785 Finansiella garantier och Lånelöften ^{471 674 -164 471 510} Summa 1 901 083 -788 1 900 295 Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) Finansiella tillgångar 84 466 - 1 142 83 324 Finansiella garantier och Lånelöften ^{16 561 -283 16 278} Summa 101 027 -1 425 99 602 Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) Finansiella tillgångar 10 225 - 3 688 6 537 Finansiella garantier och lånelöften ^{1 212 -229 983} Summa 11 437 -3 917 7 520 Totalsumma Finansiella tillgångar 1 524 100 -5 453 1 518 647 Finansiella garantier och lånelöften ^{489 447 -676 488 771} Summa 2 013 547 -6 130 2 007 417

I tabell 8 avser ”finansiella tillgångar” räntebärande värdepapper och utlåning. Utlåning inkluderar även kund- och likvidfordringar som är redovisade som övriga tillgångar och exkluderar checkkonton kreditinstitut. Det redovisade värdet på tillgångarna uppgick till 2 013 547 mkr innan reservering för förväntade kreditförluster gjordes. I reserven för förväntade kreditförluster inkluderas även den tidigare kreditförlustreserven från 31 december 2017 baserad på reglerna i IAS 39, se tabell 6 och 7.