• No results found

Swedbank

In document ÖVERGÅNGSEFFEKTERNA AV IFRS 9 (Page 36-42)

4 Standardbytets övergångseffekter

4.2 Swedbank

Swedbank tillhandahåller produkter inom lån, betalningar och sparande för privatpersoner och företag i Sverige och Baltikum. Moderbolaget Swedbank AB (publ) är noterat på Nasdaq Stockholm Large Cap. Alla belopp i Swedbank:s tabeller är i miljoner kronor (mkr) och all empiri har inhämtats från årsredovisningen 2017, årsredovisningen 2018 och kvartalsrapporten Q1 2018.

4.2.1 Klassificering och värdering enligt IAS 39

Före standardbytet klassificerades och värderades finansiella tillgångar i Swedbank enligt IAS 39 och kategorierna som användes var Värdering till verkligt värde via resultatet, som kan delas upp i innehas för handel (HFT) och verkligt värde optionen (FVO), Lånefordringar och

kundfordringar (LaR), Investeringar som hålls till förfall (HTM) och Finansiella tillgångar som kan säljas (AFS). Den sistnämnda kategorin innefattade enligt Swedbank endast några

enstaka innehav med obetydliga värden. Swedbank beskriver att den initiala värderingen skedde till verkligt värde och sedan värderades tillgångarna olika beroende på vilken värderingskategori tillgången kategoriserats som. De tillgångar som klassificerats enligt Verkligt värde via resultaträkningen värderades till sitt verkliga värde även efter första värderingstillfället och kategorierna Lånefordringar och Investeringar som hålls till förfall värderades till upplupet anskaffningsvärde.

4.2.2 Klassificering och värdering enligt IFRS 9

Swedbank tillämpar efter standardbytet IFRS 9 och klassificering och värdering av finansiella tillgångar sker enligt denna standard under kategorierna Verkligt värde över resultatet

(FVTPL/FVDPL), Upplupet anskaffningsvärde (AmC) och Verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI). Vilken kategori tillgången klassificeras enligt beror enligt Swedbank

på deras affärsmodell och tillgångens avtalsenliga villkor. Däremot sker den initiala värderingen dock alltid till verkligt värde oavsett klassificering. Swedbank har inga finansiella tillgångar som klassificerats under kategorin Verkligt värde via övrigt totalresultat. En finansiell tillgång i form av skuldinstrument klassificeras som upplupet anskaffningsvärde när syftet med innehavet är att erhålla avtalsenliga kassaflöden bestående av endast kapitalbelopp och ränta. Swedbank beskriver att under kategorin Verkligt värde över resultatet placeras egetkapitalinstrument, derivat och skuldinstrument som obligatoriskt (FVMPL) redovisas enligt denna kategori. Ett skuldinstrument som obligatoriskt värderas till Verkligt värde via resultatet är enligt Swedbank sådant som inte innehas för att erhålla avtalsenliga kassaflöden i form av enbart kapitalbelopp och ränta och även skuldinstrument som innehas för handel eller vars resultat utvärderas från verkligt värde.

4.2.3 Förändring i klassificering av finansiella tillgångar efter införandet av IFRS 9

Tabell 11 IAS 39 Klassificeringskategorier

Tillgångar (Mkr) HFT FVO UB 31/12 2017 under IAS 39 klassificeringskategorier AFS LaR & HTM Övrigt Summa

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 200 364 200 364 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 85 962 85 962 Utlåning till kreditinstitut 511 30 536 31 047 Utlåning till allmänheten 25 016 92 803 1 419 035 1 536 854 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 55 006 802 3 639 59 447 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 180 320 180 320 Aktier och andelar 19 382 459 9 19 850 Derivat 44 876 10 804 55 680 Övriga finansiella tillgångar 14 447 14 447 Summa 144 791 274 384 9 1 753 983 10 804 2 183 971 Tabell 12 IFRS 9 Klassificeringskategorier

Införandet av IFRS 9 innebar att kategorierna för klassificering och värdering av finansiella tillgångar förändrades. I tabell 11 och 12 visas Swedbanks redovisade värdena den 31 december 2017 vid tillämpning av IAS 39 och 1 januari 2018 vid tillämpning av IFRS 9. Kategorin “övrigt” innefattar säkringsinstrument där endast en viss del av derivat hamnar, dessa påverkades inte vid införandet av IFRS 9. Swedbanks poster Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker och Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. var under IAS 39 klassificerade under Lånefordringar (LaR) och Investeringar som hålls till förfall (HTM), den förstnämnda hade ett redovisat värde på 200 364 mkr och sistnämnda 85 962 mkr. Utlåning till kreditinstitut var i Swedbank uppdelad i två kategorier Finansiella tillgångar som innehas för handel (HFT) och Lånefordringar och Finansiella tillgångar som innehas till förfall (LaR & HTM), dess bokförda värde uppgick till 511 mkr respektive 30 536 mkr. Posten Utlåning till allmänheten hade under IAS 39 ett redovisat värde på 1 536 854 mkr. 25 016 mkr var klassificerad under HFT och 92 803 mkr var under IAS 39 klassificerad till FVO

Tillgångar (Mkr) IB 1/1 2018 under IFRS 9 klassificeringskategorier

FVOCI FVHFT FVMPL FVDPL AmC Övrigt Summa

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 200 364 200 364 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 85 962 85 962 Utlåning till kreditinstitut 511 30 509 31 020 Utlåning till allmänheten 25 016 198 1 509 679 1 534 893 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 764 39 044 3 639 59 447 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 180 320 180 320 Aktier och andelar 19 382 468 19 850 Derivat 44 876 10 804 55 680 Övriga finansiella tillgångar 14 447 14 447 Summa - 106 549 220 030 - 1 844 600 10 804 2 181 983

då redovisning från början skett till denna kategori med grund i att undvika redovisningsmässiga inkonsekvenser. Resterande del av posten var klassificerad under LaR och HTM med ett bokförd värde på 1 419 035 mkr.

Det redovisade värdet för Swedbank:s post Obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgick till 59 447 mkr och var uppdelat i tre olika kategorier. 55 006 mkr var placerad under HFT, 802 Mkr under FVO och slutligen 3 639 mkr under LaR & HTM. Posten Finansiella tillgångar där kunder bär placeringrisken var klassificerad till FVO med ett redovisat värde på 180 320 mkr. Aktier och andelar var klassificerad under tre kategorier, 19 382 mkr under HFT, 459 mkr under FVO och 9 mkr under AFS. Tillgångsposten Derivat var klassificerad under HFT och Övrigt och Övriga finansiella tillgångar klassificerades under LaR & HTM.

4.2.4 Analys av klassificering och värdering

Klassificering av finansiella tillgångar enligt IFRS 9 sker med utgångspunkt i bolagets affärsmodell och egenskaperna hos de kassaflöden som förväntas komma från tillgången (IFRS 9, p. 4.1.1). Hur bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar under IAS 39 respektive IFRS 9 ses i tabell 11 och 12. Posterna Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker och Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. påverkades inte värderingsmässigt av standardbytet, utan fortsätter värderas till Upplupet anskaffningsvärde med oförändrat redovisat värde. De gamla kategorierna Lånefordringar och Investeringar som hålls till förfall har upphört gälla och tillgångsposterna kategoriseras under nya Upplupna anskaffningsvärdeskategorin (AmC). Utlåning till kreditinstitut var under IAS 39 uppdelad i kategorierna Finansiella tillgångar som innehas för handel (HFT) och Lånefordringar och Finansiella tillgångar som innehas till förfall (LaR & HTM). De 511 mkr som klassificerats under HFT omklassificerades till Verkligt värde via resultatet som innehas för handel (FVHFT) utan någon påverkan på det redovisade värdet. 30 536 mkr klassificerades under IAS 39 till LaR och HTM och omklassificerades till AmC med en minskning på 27 mkr till följd av nedskrivning, det nya redovisade värdet var därför 30 509 mkr.

Posten Utlåning till allmänheten var tidigare klassificerad under kategorierna HFT, FVO och LaR & HTM. 25 016 mkr var klassificerad under HFT och omklassificerades till FVHVT utan någon effekt. 92 803 mkr var klassificerad till FVO och omklassificerades till AmC då bolaget vid standardbytet ansåg att värderingen till FVO inte längre minskade risken för inkonsekvenser enligt IAS 39, p. 9 utan en bedömning gjordes att tillgången istället uppfyllde kriterierna i enlighet med bolagets affärsmodell att klassificeras till Upplupet anskaffningsvärde. Detta indikerar på att affärsmodellen för tillgången i fråga istället är att erhålla avtalsenliga kassaflöden i form av endast kapitalbelopp och ränta (IFRS 9, p. 4.1.2). 198 mkr omklassificerades från LaR till Verkligt värde via resultatet (obligatorisk, FVMPL) då dessa ingår i en affärsmodell med avsikt att säljas i enlighet med IFRS 9, p. B4.1.5. Resterande del av LaR & HTM omklassificerades till AmC. Omklassificeringen av hela posten medförde en minskning med 627 mkr till följd av omvärdering och ytterligare en minskning med 1 334 mkr till följd av nedskrivning, den sistnämnda nedskrivningen inkluderar en positiv effekt om 158 mkr till följd av omvärdering av redovisat bruttovärde. Det redovisade värdet 1 januari 2018 var totalt 1 534 893 mkr.

Det redovisade värdet på posten Obligationer och andra räntebärande värdepapper förändrades inte efter standardbytet, dock har vissa förändringar i klassificering skett. 38 242 mkr omklassificerades från HFT till FVMPL då affärsmodellen för dessa är att förvalta och

värdera utifrån verkligt värde i enlighet med IFRS 9, p. B4.1.6. Det samma gällde för 802 mkr som var klassificerade under FVO och som också flyttades till FVMPL. Det bokförda värdet på de resterande tillgångsposterna i tabellerna 11 och 12 har inte påverkats av standardbytet. Posten Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken har omklassificerats från FVO till FVMPL. Aktier och andelar omklassificerades med 19 382 mkr från HFT till FVHFT och 459 mkr och 9 mkr omklassificerades från FVO och AFS till FVMPL. Posterna Derivat och Övriga finansiella tillgångar omklassificerades från sina dåvarande kategorier under IAS 39 till nya under IFRS 9 utan någon effekt på det redovisade värdet.

4.2.5 Nedskrivning

Före standardbytet tillämpade Swedbank reglerna i IAS 39 för nedskrivning av finansiella tillgångar. De tillgångar som värderades till upplupet anskaffningsvärde prövades för nedskrivning varje balansdag och nedskrivning genomfördes endast då det fanns objektiva belägg för ett nedskrivningsbehov. Införandet av IFRS 9 har medfört en ny nedskrivningsmodell för Swedbank som istället utgår från förväntade kreditförluster. Reserver för förväntade kreditförluster ska redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och även för oåterkalleliga låneåtaganden, finansiella garantiavtal och avtalstillgångar. Reserveringen för förväntade kreditförluster beskriver Swedbank beror på huruvida kreditrisken för en finansiell tillgång har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället. Värderingen av kreditförlustreserven görs med hjälp av modeller och sker för varje individuell kreditexponering vid rapportperiodens slut genom att utvärdera bland annat historiska och framåtblickande scenarier. De förväntade kreditförlusterna för de finansiella tillgångarna placeras i ett av tre steg för nedskrivning enligt IFRS 9. Swedbank placerar finansiella tillgångar under steg tre när de anses vara osäkra, vilket de anses vara när en objektiv händelse inträffat som indikerar att tillgången inte kommer återhämta sig. I och med förändringen i hur nedskrivning av finansiella tillgångar tillämpas har reserven för kreditförluster utökats till att även omfatta förväntade kreditförluster. I tabell 13 och 14 nedan ses hur reserven för förväntade kreditförluster har påverkats.

Tabell 13 Förändring i reserven för förväntade kreditförluster

Finansiella tillgångar (Mkr) Kreditförlustreserv IAS 39 31/12 2017 Förändring i reserver för kreditförluster Reserv för förväntade kreditförluster IFRS 9 1/1 2018

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - - Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - - - Utlåning till kreditinstitut - 23 23 Utlåning till allmänheten 3 886 1 492 5 378 Obligationer och andra räntebärande värdepapper - - - Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken - - - Aktier och andelar - - - Derivat - - - Övriga finansiella tillgångar - - - Summa 3 886 1515 5 401

Tabell 14 Förändring i reserven för förväntade kreditförluster för Lånelöften och Finansiella garantier Lånelöften och Finansiella garantier (Mkr) Reserver för nedskrivningar IAS 37 31/12 2017 Förändring i reserver för kreditförluster Reserv för förväntade kreditförluster IFRS 9 1/1 2018 Summa 132 513 645

Tabell 13 och 14 visar att kreditförlustreserven totalt har ökat med 2 028 mkr till följd av införandet av IFRS 9 där nedskrivningsmodellen utgår från förväntade kreditförluster. Det ingående värdet 1 januari 2018 uppgick därmed till totalt 6 046 mkr.

Tabell 15 Förväntade kreditförluster per steg

(Mkr) Redovisat bruttovärde (nominellt belopp) Reserv för förväntade kreditförluster Redovisat värde (nettobelopp) Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster) Finansiella tillgångar 1 415 169 - 399 1 414 770 Finansiella garantier och Lånelöften 292 854 - 117 292 737 Summa 1 708 023 - 516 1 707 507 Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) Finansiella tillgångar 120 226 - 2 140 118 086 Finansiella garantier och Lånelöften 13 390 - 261 13 129 Summa 133 616 - 2 401 131 215 Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) Finansiella tillgångar 10 194 - 2 861 7 333 Finansiella garantier och lånelöften 733 - 267 466 Summa 10 927 - 3 128 7 799 Totalsumma Finansiella tillgångar 1 545 589 - 5 400 1 540 189 Finansiella garantier och lånelöften 306 977 - 645 306 332 Summa 1 852 566 - 6 045 1 846 521

I tabell 15 ses varje steg i nedskrivningsmodellen för finansiella tillgångar i Swedbank. I detta fall avser ”finansiella tillgångar” utlåning till kreditinstitut och allmänheten. Innan reservering för förväntade kreditförluster uppgick det redovisade bruttovärdet på tillgångarna till 1 852 566 mkr. I reserven för förväntade kreditförluster inkluderas även den tidigare kreditförlustreserven från 31 december 2017 baserad på reglerna i IAS 39, se tabell 13 och 14.

4.2.6 Analys av nedskrivning

Nedskrivning enligt den gamla standarden genomfördes endast om en objektiv händelse inträffat som indikerade ett nedskrivningsbehov (IAS 39, p. 59). Under IFRS 9 sker

nedskrivning istället utifrån förväntade kreditförluster där en reserv för tillgångar redovisas (IFRS 9, p. 5.5.1). Tillgångarna placeras i ett av tre steg beroende på hur hög dess kreditrisk är. Trestegsmodellen beskrivs mer ingående i avsnitt 2.7.8 under studiens referensram. Swedbank utvärderar kreditrisken och värderar förlustreserven vid varje rapportperiodsslut vilket är i enlighet med IFRS 9, p. 5.5.3. Förändringen i Swedbanks reserv för förväntade kreditförluster visas i tabell 13 och 14. Här ses att reserven har ökat med 2 028 mkr som en effekt av den nya nedskrivningsmodellen i IFRS 9. I tabell 15 redogörs för hur tillgångarna placerats enligt trestegsmodellen. Reserveringen för de förväntade kreditförlusterna ledde till en minskning i det redovisade värdet med 6 046 mkr till 1 846 521 mkr vilket kan anses som en effekt av den nya standarden då nedskrivning tidigare endast skedde till följd av en faktisk förlusthändelse (IAS 39, p. 59). Denna typ av nedskrivning kan hänföras till det tredje steget i den nya nedskrivningsmodellen vilket stämmer överens med att Swedbank placerar fordringar i det tredje steget när de anses som osäkra.

4.2.7 Översikt av förändring tillgångar och eget kapital

Tabell 16 UB och IB-värden tillgångar

Finansiella tillgångar (Mkr) UB 31 dec 2017 IB 1 jan 2018

Kassa och tillgodohavanden hos centralbankerna 200 364 200 364 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 85 962 85 962 Utlåning till kreditinstitut 31 047 31 020 Utlåning till allmänheten 1 536 854 1 534 893 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 59 447 59 447 Finansiella tillgångar där kunder bär investeringsrisken 180 320 180 320 Aktier och andelar 19 850 19 850 Derivat 55 680 55 680 Övriga finansiella tillgångar 14 447 14 447 Summa 2 183 971 2 181 983

I tabell 16 ses en översikt av Swedbank:s tillgångars ingående och utgående värden. De utgående värdena 31 december 2017 är upprättade enligt reglerna i IAS 39. De ingående värdena 1 januari 2018 är justerade enligt den nya standarden IFRS 9. Balansomslutningen för tillgångarna minskade med 1 988 mkr till följd av justeringarna.

Tabell 17 Förändring i Eget kapital

(Mkr) UB 31/12 2017 (IAS 39) Ändrad klassificering Förändring i reserv för förväntade kreditförluster IB 1/1 2018 (IFRS 9) Eget kapital 133 572 - 489 - 1 650 131 433

Tabell 17 visar Swedbank:s egna kapitals utgående och ingående värde 31 december 2017 och 1 januari 2018 samt förändringen i posten till följd av ändrad klassificering och förändring i reserv för förväntade kreditförluster. I posten ”förändring reserv för förväntade kreditförluster” är även en förändring om 196 mkr inkluderat efter en omvärdering av reserven i Aktier och andelar i intresseföretag vilket är en post som inte inkluderats tidigare eftersom redovisning av denna tillgång inte följer IFRS 9 (IFRS 9, p. 2.1).

4.2.8 Analys av förändring i tillgångar och eget kapital

Till följd av justeringarna som genomfördes i enlighet med standardbytet till IFRS 9 minskade balansomslutningen för tillgångarna med 1 988 mkr vilket redogörs i tabell 16. I tabell 17 ses förändringen i eget kapital och standardbytet medförde en minskning i koncernens egna kapital på 2 139 mkr från 133 572 mkr till 131 433 mkr. Minskningen på 2 139 mkr var ett resultat av ändrad klassificering och förändring i kreditförlustreserven. En minskning på 489 mkr kom från omklassificering av de finansiella tillgångar och resterande minskning på 1 650 mkr kom till följd av ökningen i reserven för förväntade kreditförluster.

In document ÖVERGÅNGSEFFEKTERNA AV IFRS 9 (Page 36-42)

Related documents