I detta avsnitt analyseras en bild av branschen och kvantitativa studier av verklighetens data strukturerat av femkraftsmodellen följt av de yttre påverkarnas syn på konkurrens inom branschen.
5.1. Hushållsavfallsbranschen
Enligt Porters femkraftsmodell har statsmakternas politik, i den grad den påverkar, en inverkan på alla fem krafter. När det gäller avfallsbranschen kan staten sägas ha en avgörande roll för hur konkurrensen har möjlighet att utvecklas. Den största makten som staten har är att avgöra ansvarsfördelning samt vilka behandlingssätt som ska regleras. Med den insikten i bakhuvudet återkopplas vid analys av varje kraft hur statens inverkan ser ut.
5.1.1. Nyetableringshot
Statlig politik påverkar nyetablerare direkt som ett nyetableringshinder. Inom avfallsbranschen har antalet miljöregler trappats upp, vilket har medfört en fördel för de etablerade företagen då de kunnat anpassa sin teknik stegvis. För nyetablerare som vill in i branschen krävs en stor initialkostnad i investering av utvecklad teknik och metoder som kan nå upp till de miljökrav staten sätter upp.
Nyetablering, oavsett vilken behandlingsmetod verksamheten ska innefatta, innebär ett relativt högt kapitalbehov för att täcka initialinvesteringar. Anläggningar för förbränning och biogasproduktion kräver en högre initialinvestering jämfört med en deponi som kan etableras stegvis. Insamling är den del i hanteringskedjan som kräver den lägsta initialinvesteringskostnaden, vilket kan ha resulterat i att flest antal företag befinner sig inom detta segment. Det var för bara några år sedan som avfall blev värt något. De som då var stabila på marknaden och hade en gynnsam lokalisering hade möjlighet att få värdet på köpet. Alltså nyetablerare har kostnadsolägenheter oberoende av stordrift. Inom avfallsbranschen finns bolag med vertikalt integrerade verksamheter med redan gjorda investeringar i infrastruktur. För dessa bolag blir det inte ett lika högt risktagande då de olika verksamheterna kan stötta varandra i med och motgång. Bland de tio största privata avfallsbolagen hittar vi exempelvis tre koncerner, vilket kan vara ett tecken på att de redan etablerade företagen vill skapa stordriftsfördelar. Vidare finns det kommunala bolag som har andra verksamheter i sig, exempelvis kommunala bolag med energiverksamhet. De har då också en stordriftsfördel
36
gentemot nyetablerare. Även de kommunala bolag som ägs av flera kommuner skapar ett nyetableringshinder. Det behövs givetvis ett stort grundkapital för nyetablerar att kunna starta i stordrift och konkurrera mot redan etablerade med stordrift. Det andra alternativet att specialisera sig innebär ett högt risktagande då staten fort kan förändra lönsamheten för just den verksamheten.
5.1.2. Köpares förhandlingsstyrka
Genom kommunens monopol på att avgöra vem som ska samla in och behandla respektive kommuns hushållsavfall har varje hushåll (och företag som producerar hushållsavfall) liten direkt påverkan som köpare. Den begränsade direkta påverkan som hushållen har är genom demokratiska val. Kommunen fungerar som en förlängd arm åt hushållen genom att agera köpare vid upphandling av tjänster. Kommunen har också makt genom att dra gränsen för vad som ska räknas som hushållsavfall och där ser vi en variation vilket påverkar företagens ekonomi och möjlighet att själva bestämma leverantör.
Att kunder som köper stora volymer, i detta fall stora kommuner, tenderar ha en lägre avfallsavgift (400kr/år lägre) än de minsta kommunerna kan tänkas stämma överens med att de borde ha en starkare förhandlingsstyrka. Hushållen hamnar i ett sämre förhandlingsläge om det kommunala bolaget även behandlar annat avfall än hushållsavfall då de inte blir en lika viktig kund för leverantören. Här är korssubventionering ett exempel på att kommuninvånarnas hushållsavfall riskerar att finansiera låga priser för annat avfall än hushållsavfall. Den risken kommer av att en del av branschen är monopoliserad och en del av branschen är fri. Hushållen har en begränsad möjlighet att integrera bakåt och den största möjligheten borde finnas i de kommuner som använder viktbaserat avgiftssystem. Det är först då som hushållen har en möjlighet att vinna något på en integration bakåt då de har makt att påverka priset genom att exempelvis kompostera hemma. Inga bevis för att detta praktiseras av hushållen har hittats i den egna studien då genomsnittsavgiften för kommuner med viktbaserat system är jämförligt med kommuner utan. Kostnaden för avfallshantering står inte för en stor del av hushållens kostnad vilket gör dem mindre förhandlingsstarka. Av den totala nyttighetskostnaden står avfallsavgifter för 7% vilket blir 2% av hela boendekostnaden. Något som bör noteras är att avfallsavgifter är den nyttighetskostnad som på senare tid har ökat mest och alltså kan få en allt viktigare betydelse. Å ena sidan är tjänsten att hantera avfall standardiserad utifrån hushållens synsätt på så sätt att avfallet ska hanteras. Det finns undersökningar av SKL som tyder på att hushållen tycker att det är viktigast att avfallet
37
hanteras och inte på vilket sätt det hanteras. De åsikter som finns rör inte behandlingsmetoder utan hygien och användarvänlighet. Å andra sidan är tjänsten inte standardiserad utifrån att avfallet kan behandlas på olika sätt och att detta värderas och beskattas olika av den yttre påverkaren staten. Olika hanteringssätt kräver olika hög grad av infrastruktur vilket avgör hur pass standardiserad tjänsten kan anses vara. Då avfallet måste insamlas är denna tjänst standardiserad. LOU är skriven för att tvinga kommunerna att upphandla avfallshanteringstjänster och på så sätt komma närmare full information om marknadens valmöjligheter och det stärker köparnas förhandlingsstyrka. För att LOU ska bidraga till full information krävs det att kommuner följer den. Ett flertal lagbrott visar tydliga brister i hur det i verkligheten fungerar. Hushållens information begränsas i sin tur av att de är längre ifrån beslutet och att avfallsavgiften är inbakad i en större avgift som gör det svårt att följa påverkan på exempelvis hyran.
5.1.3. Substitutionshot
Med den breda definitionen av branschen som denna uppsats innefattar framgår idag inget tydligt substitutionshot från någon annan bransch. Alla hushåll måste få sitt avfall hanterat. I enlighet med Levitt är det dock viktigt att inse att förändringar av lagar och teknikutveckling kan skapa helt nya förutsättningar för branschen som vi idag inte kan förutspå.
5.1.4. Leverantörers förhandlingsstyrka
Statens uppdelning av avfallsmarknaden i ansvar och avfallskategorier (hushållsavfall och annat avfall än hushållsavfall) skapar olika förutsättningar för privata respektive kommunala bolag. En kommun har enligt KL rätt att bedriva verksamhet om detta görs enligt självkostnadsprincipen vidare har ett kommunalt bolag inte rätt att bedriva verksamhet utanför ägarkommunens(-ernas) gränser. Lokaliseringsprincipen kan därigenom uppfattas som hämmande men ger också de kommunala bolagen en fördel i en lokalkännedom. De privata bolagen måste anpassa sig till olika kommuners förutsättningar och tolkningar. Alltså har de två olika typerna av leverantörer skilda spelplaner och spelutrymmen satta av staten.
Enligt den egna studien av de största avfallsbolagen urskiljer sig några få företag som dominerar. Med tanke på att många av de privata dominanterna ingår i en koncern växer de sig ännu mer förhandlingsstarka. Att det finns dominans inom branschen skapar en förhandlingsfördel för leverantörsgruppen. Vidare utvecklas också lokala dominanter som har förståelse för lokala behov. Inom avfallsbranschen finns inga självklara substitutionstjänster
38
vilket främjar leverantörsgruppens förhandlingsstyrka. De leverantörer inom avfallsbranschen som inte är utpräglade avfallsbolag borde ha ett bättre förhandlingsläge än utpräglade avfallsbolag då branschen inte är en lika viktig kund till leverantörsgruppen. I den egna studien av kommunala bolag visar också de bolag som innefattar en energiverksamhet på bättre lönsamhet i fråga om vinstmarginal. Om hushållet kan ses som en verksamhet kan det anses nödvändigt för köparen att avfall avlägsnas. Ur den synvinkeln utför leverantörsgruppen en viktig tjänst för köparens verksamhet. Alltså kan en kommun som köpare inte välja att avstå från avfallshantering. Här kan det tyckas att leverantörerna har en enorm fördel jämfört med leverantörer i andra branscher. Exempelvis går det att välja att avstå från en ny mobiltelefon men det går inte att låta avfall växa på hög i källaren.
5.1.5. Rivalitet mellan etablerade konkurrenter
Rivaliteten inom avfallsbranschen ökar inom de områden som många eller jämbördiga konkurrenter har möjlighet att befinna sig i. Avfallsmarknaden är en splittrad bransch där kommuner har ansvarsmonopol på hushållsavfall, vilket gör att de kommunala och privata bolagen aldrig kan vara helt jämbördiga. Lokal dominans förekommer främst på mindre orter och i glesbygd. Där utvecklas således inte lika hög rivalitet. Den lägre rivalitetsgraden kan ha en effekt på avfallsavgifterna något som går att skönja i den egna undersökningen. De tio minsta kommunerna har i genomsnitt 400kr/år högre avgift än genomsnittet för de tio största. Vid en första anblick kan insamling, där många leverantörer verkar, ses som ett segment som borde ha hög rivalitet. Men detta faktum måste ställas emot att insamling kräver en lokalkännedom. Alltså kan både privata och kommunala bolag skaffa sig lokal dominans. Det som innefattas under lokalkännedom skulle kunna vara att tolka olika kommuners gränsdragningar och förståelse för geografiska skillnader. Ett område där konkurrensen borde vara hög är materialåtervinning. Inom segmentet finns många privata aktörer med liknande förutsättningar.
Avfallsmarknaden har växt genom ökade avfallsmängder åtminstone sedan 1984. Enligt EU:s avfallshierarki ska avfallsmängden i första hand minimeras, vilket bör hämma tillväxthastigheten och skapa en ökad konkurrens. När det finns mål på att begränsa avfallsmängden måste fokus för leverantörer, privata som kommunala, ligga på att ta marknadsandelar i stället för att skapa en hög tillväxthastighet på marknaden. Inom vissa behandlingssteg kan tillväxthastigheten vara större än andra. Inom deponering har tillväxthastigheten varit negativ sedan 1994 till följd av höjda skatter och hårdare miljökrav.
39
Inom deponering borde således rivaliteten vara hög. Den lägre kostnaden kommuner har när de har deponering i egen regi skulle kunna vara en följd av detta. Här bör dock poängteras att andra faktorer kan spela än ännu större roll. Kanske är det deponiernas möjlighet att sortera ut värdefulla råvaror som finansierar låga avgifter. Områden med hög tillväxthastigheten som biogasanläggningar ger istället en hög avgift. Detta kan knytas till Porter och att tillväxthastigheten påverkar priset. Om tjänsten eller produkten är odifferentierad ökar konkurrensen genom att valet av leverantör bara påverkar priset för köparen. Vad kommunen som köpare väljer att värdera vid upphandling är det som avgör om tjänsten är differentierad. Fokuserar de på låga priser blir tjänsten standardiserad. Om kommunen istället väljer att fokusera på miljön enligt avfallshierarkin blir tjänsten mer differentierad. Detta regleras och styrs alltid av skattenivåer. De går att se på avfallsmarknadens leverantörer, kommunala respektive privata bolag, som två olika typer av konkurrenter. Biologisk behandling och förbränning innehas i princip bara av kommunala bolag medan materialåtervinning och den största delen av insamlingen sker av privata bolag. Detta är delvis en följd av olika ursprung och förutsättningar, exempelvis har kommunala bolag restriktioner i vad och hur de får bedriva sin verksamhet. Även om kommuner och kommunala bolag måste särskiljas finns ett beroende dem emellan i och med att kommunerna äger de kommunala bolagen. Då det också är kommunerna som sätter upp gränsdragningar kan samma privata bolag vara tvunget att anpassa sig till olika spelregler i olika kommuner, något som det kommunala bolaget borde ha inbakad i företaget. Detta visar att det är svårt att enas om generella spelregler. Konkurrensen är enligt Porter då hög.
Det strategiska värdet inom branschen har ökat; förr var avfall en börda som kostade pengar nu kan det vara guld värt inom vissa segment. Det som har bidragit till att vissa delar är lukrativa är höjda råvarupriser samt utvecklad teknik för att utvinna material och energi. Det som bromsar är EU:s avfallshierarki och skatter, men de kan i sin tur verka positivt av exempelvis skapandet av viljan att utveckla tekniken. Konkurrensen har ökat inom branschen de senaste åren. De privata bolagen har fått ett större utrymme, medräknat annat avfall än hushållsavfall, att agera på. Vidare finns en förväntning på att även marknaden för hushållsavfall ska genomgå en avreglering. Porter menar att det går att offra lönsamhet för att ta marknadsandelar inom en bransch med högt strategiskt värde. Ett exempel på det skulle kunna vara att de tio största privata bolagen de senaste fyra åren har fördubblat sin genomsnittliga omsättning samtidigt som de halverat sin genomsnittliga vinstmarginal. När Sverige började fokusera på att avskaffa deponering blev det mer lönsamt ur skattesynpunkt
40
att inrikta sig på andra behandlingssätt. På senare tid har också förbränningsskatten höjts och därmed har staten försökt påverkat till att gå ännu högre i EU:s avfallshierarki. Mycket av infrastrukturen som används inom avfallsbranschen är direkt kopplad till avfallshantering och således den utövade verksamheten. Att för ett avfallsbolag lägga ner sin verksamhet blir då ett stort beslut att ta. Vidare måste en slutövertäckning göras vid nedläggning av en deponi. Inom förbränning och biogasanläggningar är krav på en långsiktighet hög och en nedläggning kräver då ingående planering. Att verksamheterna sedan är sammankopplad med energiproduktion komplicerar nedläggningen ytterliggare.
5.2. Yttre påverkares röster om konkurrensen
I vissa frågor skiljer sig påverkarnas åsikter kring konkurrensen och behoven för marknaden och i vissa frågor är de rörande överens. Samtliga påverkare anser att det är lagar som sätter spelutrymme och begränsar konkurrensen vilket gör marknaden speciell. ÅI menar att det är ett problem att konkurrensen är osund medan Avfall Sverige anser att marknaden fungerar relativt bra nu med kommunen som ansvarig. Ett problem vid reglering av marknaden är att det inte bara går att se utifrån konkurrens, även miljö och samhällsnytta måste tas med i beräkningen. Olika påverkare lägger olika vikt vid de olika faktorerna. Ännu en svårighet ligger i att energimarknaden är sammanbunden med avfallsmarknaden och detta skapar problem vid beskattning. Finansdepartementet ger kritik till sin egen skatt som fungerar energipolitiskt men misslyckas som styrmedel på avfallsmarknaden. Det finns flera röster om att avfallsmarknaden är heterogen och att oligopoltendenser utvecklas främst lokalt. Det är ett faktum att det finns tvivel på om kommunerna följer LOU. Det råder dock en oenighet om lösningen på problemet. Huruvida den ska vara kvar eller slopas. Ett sätt att förändra konkurrensmöjligheterna är att öppna upp marknaden mer globalt. Detta är något som Sverige inte helt själva kan bestämma över utan EU:s intressen kommer att påverka.
Härefter kommer de två blocken vävas samman i slutsatsen till att lyfta fram de starkaste faktorerna som påverkar konkurrensen inom branschen.
41