Vårt syfte i denna uppsats var att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. I detta avsnitt kopplas våra slutsatser till detta syfte.
Tidigt i arbetet förstod vi att den statliga politiken har en betydande roll för hur konkurrensförhållanden ser ut. Under arbetets gång framträdde det ännu mera tydligt att det är den största faktorn för att sätta konkurrensförhållanden inom branschen. Den statliga politiken är alltid närvarande genom att bestämma om vem som får göra vad samt hur det ska göras. Vi anser att den statliga politiken tycks fungera väl i det avseendet att utvecklingen går mot uppsatta mål (med undantag för minimering). Reglering med skatter ger effekten att behandlingen av det svenska hushållsavfallet klättrar högre upp i EU:s avfallshierarki samtidigt finns ett missnöje från många parter om hur branschen fungerar främst konkurrensmässigt. Den statliga politiken påverkar de kommunala bolagens ställning både positivt och negativt. De kommunala bolagen besitter en lokalkännedom men begränsas i sitt agerande. En faktor som är starkt sammankopplad med den statliga politiken är de otydliga definitioner och gränsdragningar som finns inom branschen. Otydliga definitioner och gränsdragningar försvårar samtidigt som de ger en möjlighet att utnyttja en fördelaktig position. Otydlighet är en stor anledning till att vissa kommuner är dömda för att ha brutit mot LOU. De flesta yttre aktörerna är överens om att definitioner och gränsdragningar måste förändras, dock inte om hur. De otydliga definitionerna och gränsdragningarna förstärker de kommunala bolagens ställning genom att kommunen ges en möjlighet att tolka till de kommunala bolagens fördel.
Olika dimensioner av ointresse genomsyrar branschen och bör ha sin rot i traditionen att se avfall som en belastning. Särskilt slutkunderna (hushållen) visar ett starkt ointresse för avfallshanteringen och tycks nöja sig med att avfallet hanteras, inte hur och till vilket pris. Ointresset påverkar hur konkurrensen ser ut genom att slutkunderna inte har tillräcklig kunskap och vilja att ställa krav. De kommunala bolagens ställning är tryggare om hushållen fortsätter att inte visa intresse för en stor förändring. Börjar de istället ställa krav på prissättning ökar krafterna för fri konkurrens. Avfall kommer alltid vara en belastning i det avseendet att vårt högsta mål är att minimera uppkomst av avfall. Detta skapar ett inneboende
42
ointresse av att marknaden ska växa. Branschen får då i teorin en begränsad tillväxthastighet och konkurrens kan då främst ske om marknadsandelar. Delas istället branschen upp i olika behandlingssätt kan vissa naturligtvis växa på bekostnad av andra. I ett så litet land som Sverige mättas dock delbranscher relativt fort.
För alla hanteringssteg krävs en hög investering i en specifik infrastruktur vilket påverkar konkurrensförhållandena både genom att minimera in- och utträde ur branschen. Denna höga investering innebär en stor risk, särskilt för de specialiserade företagen, då styrmedel inom branschen snabbt kan förändras. Det är kanske just för att minimera risken som det finns en tendens att många inom leverantörsgruppen breddar sig vertikalt genom hopslagningar och samarbeten eller verksamhetsmässigt genom att väva in energi. Detta agerande föder stora dominanter, med stordriftsfördelar, som i sin tur påverkar konkurrensen inom branschen. Hela leverantörsgruppen har genom detta en stark makt gentemot köpargruppen. De kommunala bolagen har en stark ställning genom att de äger den tyngsta infrastrukturen (förbränning och biologisk behandling), en infrastruktur som de historiskt sett har haft en möjlighet att bygga upp. Dessa typer av behandling är kopplat till annan historiskt sett kommunal verksamhet, så som värme- och energiproduktion. De privata bolagen växer sig starkare framförallt inom materialåtervinning, där en råvara produceras eller tas tillvara. Det är framförallt det växande producentansvaret som har bidragit till detta. Råvara som exempelvis papper och metall används i klassiska privata bolag. Ägandet av den dominerande infrastrukturen gör att de kommunala bolagen idag fortfarande äger en majoritet av det behandlade avfallet. Det bör noteras att den växande privata sektorn materialåtervinning utmanar de kommunala bolagens ställning. Det är naturligtvis ingen slump att det finns en branschorganisation inom materialåtervinning som verkar för en mer avreglerad bransch. De största privata bolagen tenderar att samla kraft genom att öka marknadsandelar; samtidigt som de, de senaste åren, dubblar omsättningen nöjer de sig med en nära halverad vinstmarginal. Kommunerna försöker i sin tur stärka de kommunala bolagens ställning genom att inleda samarbeten kommuner emellan.
43
6.1. Vad kan hända i framtiden?
Idag har de kommunala bolagen fortfarande en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. I takt med att delar av branschen har blivit lönsam har dock denna dominerande ställning fått se sig utmanad. Det har framkommit att avfallshierarkin ligger till grund för många beslut som fattas inom branschen. Höjda och potentiella framtida höjningar av förbränningsskatten verkar negativt för de kommunala bolagens ställning. De privata bolagen som bedriver materialåtervinning torde istället stå inför en ljusare framtid. Visst kan även biologisk behandling tänkas ha en framtid, men den är idag så pass liten att inga slutsatser kring framtiden kan dras. Då staten har den avgörande makten ligger framtiden i mångt och mycket i politikernas händer. Idag är branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerad. Om kommunerna kommer att bli fråntagna sitt ansvarsmonopol även för hushållsavfall kommer konkurrensförhållandena grundas på helt nya förutsättningar. De kommunala bolagen kommer fortfarande att besitta en viss infrastruktur, men till rätt pris kan den naturligtvis säljas ut till privata bolag.
Branschen ska tillfredsställa många intressen; samhälle, miljö och en sund konkurrens. Så här i slutet av arbetet kan vi då ställa oss frågan; är en helt fri konkurrens vad hushållsavfallsbranschen behöver? En fri konkurrens kan öka utvecklingsmöjligheter och tänkas lösa problem som finns inom branschen. Branschen skulle förmodligen fortsätta att utvecklas i enlighet med de första stegen i avfallshierarkin, men vilken effekt skulle en fri konkurrens få för det högsta målet att minimera avfall? Den fria konkurrensen riskerar också att verka på bekostnad av andra intressen; vilket just nu är fallet i Neapel. Där har 200 maffiaenheter/företag länge skött avfallshanteringen med en stark betoning på konkurrens. När konkurrensen fungerade för väl blev priset för lågt för att någon skulle vilja befatta sig med avfallet. (Lappalainen 2008) Neapelborna vadar runt i sopor och får stå ut med att leva i det högst cancerdrabbade området i Italien (Palovaara 2008). Samhället och miljön har alltså fått betala priset för denna konkurrensfokus. (Lappalainen 2008) Med det inte menat att situationen skulle kunna upprepas i Sverige. Det visar bara i sitt extrema fall på problematiken intressena emellan.
44
6.2. Framtida studier
Många av de yttre påverkarna betonar att den svenska avfallsbranschen borde öppna mot Europa. Det skulle ytterliggare öka möjligheten till en fri konkurrens och underlätta för att maximera nyttan men försvåra kontrollen av branschen. Under arbetets gång har det framkommit att import av en stor mängd brännbart avfall sker till Sverige. Detta konkurrerar ut det egna avfallet genom att fylla upp förbränningsanläggningar. Det skulle vara intressant att se en närmare studie på hur detta påverkar förhållandena inom branschen, för att kunna spå vad en eventuell europeisk bransch skulle behöva för att fungera väl.
45
KÄLLFÖRTECKNING
Skriven
Aftonbladet, 2008: De drunknar i sopberget. 2008-01-06
Avfall Sverige, 2007: Svensk Avfallshantering. Malmö: Avfall Sverige
Avfall Sverige, 2007:05: Insamling och behandling av hushållsavfall. Malmö: Avfall Sverige Avgiftsgruppen, 2007: Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.
Stockholm: Avgiftsgruppen
Bisaillon, Mattias, 2007: Seminarieunderlag: Framtidens avfallshantering. 2007-09-18 Stockholm
Bylund, Elisabeth & Lille, Jan, 2007: Kritik på teknik 2007: Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning. Stockholm: SKL
Kommunallagen, 2007
Lethin, Henrik, 2004: Sopor blir till guld: Ska kommunen konkurrera. Stockholm: Återvinningsindustrierna
Levitt, Theodore, 1960: Marketing Myopia. Cambridge: Harvard Business Review Miljöbalken, 2007: Kapitel 15
Naturvårdsverket, 2004: Marknaden för avfallshantering. Stockholm: Naturvårdsverket Porter, Micheal E., 1980: Konkurrens Strategi. Utg. av Karl-Erik Gustafsson 2 uppl. Göteborg: ISL-förlag
Rivkin, Jan & Magretta, Joan, 2008: Awareness of the five forces can help a company understand the structure of its industry and stake out a position that is more profitable and less vulnerable to attack. Cambridge: Harvard Business Review
SOU, 2007: Kommunal kompetens i utveckling: Betänkande av Kommunala kompetensutredningen. Stockholm: Edita Sverige AB
Stockholms renhållningsförvaltning, 2006: Renhållningsordning för Stockholms kommun. Stockholm: Blomquist Annonsbyrå
Utbildningsradion, Studentlitteratur och företagsekonomiska institutionerna vid universiteten i Linköping, Umeå och Uppsala, 1994: Företag och Marknad: Samarbete och Konkurrens. Lund: Studentlitteratur
Wedelin, Anna & Widing, Christina, 2005: Avfallstaxan: En studie om kalkylering och taxesättning i renhållningsbranschen. Lund: Lunds Universitet
46
Ynger, Jonas, 2005: LOU inom avfallssektorn - är det något fel med konkurrens?: Upphandling av behandlingstjänster för hushållsavfall. Stockholm/Malmö: Återvinningsindustrierna/Studentkraft
Återvinningsindustrierna, 2007: Återvinning 2020 - Spelregler och rollfördelning för framtidens främsta råvara, Stockholm: Återvinningsindustrierna
Elektronisk
Avfall Sverige, 2007:int: hemsida, www.avfallsverige.se, (2007-11-03)
Finansdepartementet, 2007: hemsida, www.regeringen.se/finans, (2007-11-03) FTI, 2007: hemsida, www.fti.se, (2007-10-15)
Konkurrensverket, 2007:int: hemsida, www.kkv.se, (2007-11-03)
Miljödepartementet, 2007:int: hemsida, www.regeringen.se/mijo, (2007-11-03) Naturvårdsverket, 2007: hemsida, www.naturvardsverket.se, (2007-11-03)
SCB, 2007: hemsida, www.scb.se/templates/tableOrChart____33831.asp, (2007-11-28) Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:1: mail (2007-10-01)
Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:2: mail (2007-11-06)
Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:2:1: mail (2007-11-06)
Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:3: mail (2007-11-20)
Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:4: mail (2007-11-28)
Westin, Jenny (Ansvarig för upphandling, avfallstaxor och ekonomiska styrmedel Avfall Sverige) 2007:5: mail (2007-12-07)
Återvinningsindustrierna, 2007:int: hemsida, www.recycling.se, (2007-11-03)
Muntlig
Bogheim, Marie (Administrativt ansvarig Miljödepartementet), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)
47
Carlgren, Andreas (Miljöminister), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)
Danielsson, Erik (Grundare Scandinavian Biogas), 2007: muntl., nyhetsinslag (2007-08-12) Eurenius, Tomas (Förbränningsskattansvarig Finansdepartementet), 2007: muntl., intervju (2007-11-08)
Gråberg, Johan (Miljödepartementet), 2007: muntl., intervju (2007-11-07)
Helker Lundstöm, Annika (VD Återvinningsindustrierna), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)
Lappalainen, Tomas (Författare), 2008: muntl., nyhetsinslag (2008-01-09)
Linde, Anders (Miljöchef Rexam), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)
Miljödepartementet (Samlad uppfattning), 2007:sem: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)
Mohseni, Amir (Konkurrensverket), 2007: muntl., intervju (2007-10-31) Palovaara, Helene (Bosatt i Neapel), 2008: muntl., nyhetsinslag (2008-01-09)
Sundberg, Johan (Forskare Profu), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)
Wenster, Peter (Sveriges Kommuner och Landsting), 2007: muntl., intervju (2007-10-31) Wiqvist, Weine (VD Avfall Sverige), 2007: muntl., deltagande på seminarium om framtidens avfallsmarknad (2007-10-15)
48
BILAGA 1
Dessa grundfrågor ställdes till våra intervjupersoner. De svarade utifrån den egna verksamhetens ståndpunkt.
• Hur ser du på konkurrensen inom branschen? • Ser du några oligopoltendenser?
• Hur ser du på ett europeiskt samarbete ur konkurrenssynvinkel? • Hur ser du på avfallsbranschen om tio år?
49
BILAGA 2
Figur: Utveckling av lagar om ansvar skapad med data från Bisaillon 2007 & Avgiftsgruppen 2007
50
BILAGA 3
SNI - koder för verksamheter inom avfallsbranschen
SNI – kod Verksamhetsområde Antal bolag plockade (ca
antal under kod)
37100 Återvinning av skrot och
avfall av metall
74 (150)
37200 Återvinning av skrot och
ickemetall
80(100)
51572 Partihandel med metallavfall
och metallskrot
122 (250)
51573 Partihandel med avfall och
skrot av ickemetall 71 (90)
90021 Insamling, sortering och
omlastning
157 (170)
90022 Kompostering och rötning av
icke miljöfarligt avfall
9 (10)
90023 Deponering av icke
miljöfarligt avfall
20 (30)
90024 Insamling, mottagning,
omlastning och mellanlagring av miljöfarligt avfall
25 (30)
90025 Behandling och slutförvaring
av miljöfarligt avfall
17 (20)
90026 Övrig avfallshantering 46 (50)
90030 Renhållning, sanering och
efterbehandling av jord och vatten
120 (240)
Andel bolag med omsättning under 1 mkr
37100 17,60% 37200 11,30% 51572 17,20% 51573 4,20% 90021 7,60% 90022 22% 90023 10% 90024 12% 90025 29,40% 90026 23,90% 90030 12,50%
51
52
BILAGA 5
De tio största kommunala och de tio största privata bolagen sammanställt efter data från Naturvårdverket, Avfall Sverige och Affärs Data
Kommunala bolag
OMS
2006 OMS 2005 OMS 2004 OMS 2003 Vinstm 2006 Vinstm 2005 Vinstm 2004 Vinstm 2003
SÖRAB 0,183 0,182 0,162 0,145 1,9 13,05 10,88 5,74
SYSAV 0,714 0,661 0,595 0,572 10,7 8,91 10,14 18,3
Telge återvinning 0,133 0,129 0,139 0,118 -4,21 5,42 9,85 7,83
NSR 0,266 0,242 0,219 0,221 0,45 4,27 9,69 1,84
Umeå vatten och avfall 0,194 0,193 0,191 0,188 0,81 2,49 9,47 11,81 Falkenbergs VoR 0,122 0,118 0,111 0,103 -3,17 7,57 6,93 6,71 Renova 1,047 0,998 0,929 1,019 7,07 5,61 6,89 6,22 SRV 0,375 0,308 0,277 0,272 5,37 5,06 4,94 5,44 Kristianstads renhållning 0,0968 0,114 0,106 0,101 -5,34 3,28 -3,22 -8,63 VAFAB miljö 0,317 0,293 0,00035 0,00067 0,28 -12,26 -82,57 -13,98 Genomsnitt 0,345 0,324 0,273 0,274 3,79 6,18 8,6 7,99 Inflationstakt 0,280 0,276 0,275 0,274
Privata bolag OMS 2006 OMS 2005 OMS 2004 2003 OMS Vinstm 2006 Vinstm 2005 Vinstm 2004 Vinstm 2003
Ragn-Sells avfallsbehandling 0,257 0,248 0,14 0,136 18,21 18,33 35,59 43,69 SAKAB 0,355 0,374 0,452 0,413 -8,65 4,08 19,57 24,12 Ragn-Sells specialavfall 0,625 0,567 0,453 0,428 7,78 10,57 9,25 11,55 SITA Sverige 1,820 1,818 1,759 1,681 7,46 8,33 8,43 8,74 Stena Recycling 5,700 4,765 1,099 0,784 10,46 6,72 11,71 8,24 IL Recycling Service 0,858 0,776 0,746 0,625 3,83 3,09 3,18 3,87 Stena Miljö 0,185 0,181 0,211 0,144 10,64 4,01 -5,96 3,79 Ragn-Sells 1,766 1,673 1,484 1,418 3,51 3,46 2,48 2,11 IL Recycling Partner 0,637 0,606 0,686 0,692 1,19 -0,4 -1,01 -0,53 Ragn-Sells Metall 0,247 0,144 0,12 0,07 -0,68 -8,57 -6,53 -19,12 Genomsnitt 1,245 1,115 0,715 0,639 7,89 7,32 12,89 13,26 Inflationstakt 0,654 0,645 0,642 0,639
53
BILAGA 6
Lista över kommunala bolag grundad på data från Avfall Sverige och Affärs Data
Bolag Antal kommuner Ägar kommun/er Omsättning Vinstmarginal O/E
1 Alvesta Renhållnings AB 1 Alvesta 21 461 3,72 O
2 Aneby Miljö & Vatten AB 1 Aneby 52202 3,19 O
3 Bodens Energi AB 1 Boden 235 971 17,79 E
4 Bollnäs Ovanåkers
Renhållnings AB, BORAB 2 Bollnäs, Ovanåker 28284 11,26 O
5 Borgholm Energi AB 1 Borgholm 174346 10,97 E
6 Borlänge Energi AB 1 Borlänge 462372 8,40 E
7 Borås Energi och Miljö AB 1 Borås 504 412 3,27 E
8 Boxholmshus AB 1 Boxholm 61 959 9,88 O
9 Eksjö Energi AB 1 Eksjö 136 845 16,03 E
10 Emmaboda Energi & Miljö AB
1 Emmaboda 50 745 9,3 E
11 Eskilstuna Energi o Miljö AB 1 Eskilstuna 727 041 15,87 E 12 Falkenbergs Vatten &
Renhållning AB, FAVRAB
1 Falkenberg 122 011 -3,17 O
13 Falu Energi & Vatten AB 1 Falun 350 390 15,50 E 14 Finspångs Tekniska Verk
AB
1 Finspång 133 338 13,36 E
15 Götene Vatten & Värme AB 1 Götene 59 862 20,94 E 16 Halmstads Energi och Miljö
AB
1 Halmstad 692 670 14,33 E
17 Haparanda Teknik och
Fastighets AB 1 Haparanda 56 809 0,03 O
18 Hedemora Energi AB 1 Hedemora 141 825 9,85 E
19 Härnösands Energi & Miljö AB, HEMAB
1 Härnösand 214 088 13,13 E
20 Hässleholms Renhållare AB 1 Hässleholm 66 060 11,16 O
21 Jönköpings Energi AB 1 Jönköping 798 829 7,23 E
22 Karlskoga Miljö AB 1 Karlskoga 95 231 16,06 O
23 Karlstads Energi AB 1 Karlstad 599 612 18,29 E
24 Kils Avfallshantering AB 1 Kil 12 686 -7,88 O
25 Kiruna Tekniska Verken AB 1 Kiruna 265 248 6,84 E
26 Kristianstads Renhållnings AB
54
27 Landskrona- Svalövs Renhållnings AB, LSR
2 Landskrona, Svalöv 60870 6,88 O
28 Leksand Vatten AB 1 Leksand 63 999 6,09 O
29 Linköping, Tekniska Verken AB
1 Linköping 1 576 000 20,05 E
30 Ljungby Energi AB 1 Ljungby 92 209 24,70 E
31 Luleå Renhållning AB 1 Luleå 66 474 8,86 O
32 Mellanskånes Renhållningsaktiebolag
3 Eslöv, Hörby, Höör 66 452 6,54 O 33 MFA-Sydost AB 15 Karlshamn, Alvesta, Eksjö,
Karlskrona, Lessebo, Markaryd, Nässjö, Olofström, Ronneby, Sävsjö, Sölvesborg, Tingsryd, Uppvidinge, Vetlanda, Växjö
31 044 5,80 O
34 Nordvästra Skånes
Renhållnings AB, NSR 6 Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp, Ängelholm 266 449 0,45 O 35 Norra Åsbo Renhållnings
AB, NÅRAB 3 Klippan, Perstorp, Örkelljunga 42 605 1,85 O
36 Nässjö Affärsverk AB 1 Nässjö 217 063 19,78 E
37 Oxelö Energi AB 1 Oxelösund 84 203 15,62 E
38 Regional Avfallsanläggning i Mellersta Bohuslän AB, RAMBO
4 Lysekil, Munkedal, Sotenäs,
Tanum 66 719 4,56 O
39 REKO Sundsvall AB 1 Sundsvall 94 700 6,43 O
40 Renhållningen Piteå AB 1 Piteå 50 250 19,88 O
41 Renova AB 11 Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn, Öckerö
1 047 152 7,07 E
42 Ronneby Miljö och Teknik AB
1 Ronneby 204 233 8,93 E
43 Rättviks Teknik AB 1 Rättvik 58 462 10,48 E
44 Skara Energi AB 1 Skara 112 774 11,95 E
45 Skövde Värmeverk AB 1 Skövde 127 859 16,26 E
46 Smedjebacken Energi AB 1 Smedjebacken 69 104 5,01 E
47 Sollentuna Energi AB 1 Sollentuna 366 440 14,29 E
48 SRV återvinning AB 5 Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem
375 016 5,37 O
55
50 SYSAV 14 Burlöv, Kävlinge, Lomma,
Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomeilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad
713 816 10,70 O
51 Söderenergi AB 3 Södertälje, Botkyrka, Huddinge 579 598 4,74 E 52 Söderhalls
Renhållningsverk AB, SÖRAB
10 Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna
182 998 1,90 O
53 Söderhamn Vatten och Renhållning AB
1 Söderhamn 69 564 10,82 O
54 Telge Återvinning AB 1 Södertälje 132 674 -4,21 O
55 Trestadsregionen Avfalls AB, TRAAB
6 Färgelanda, Lilla Edet, Mellerud, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg
74 998 3,93 O
56 Umeå Vatten och Avfall AB,
UMEVA 1 Umeå 194 006 0,81 O
57 VAFAB Miljö AB 12 Arboga, Enköping, Fagersta, Hallstahammar, Heby, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås
317 203 0,28 O
58 Vetlanda Energi och Teknik AB
1 Vetlanda 193 249 8,67 E
59 Västblekinge Miljö AB 3 Karlshamn, Olofström, Sölvesborg 77 038 1,89 O 60 Västerviks Miljö & Energi
AB
1 Västervik 162 892 11,98 E
61 Älvsbyns Energi AB 1 Älvsbyn 26 417 2,56 E
62 Österlens Kommunla Renhållnings AB, ÖKRAB
2 Simrishamn, Tomelilla 25 772 -0,49 O
63 Östra Göinge Renhållnings AB, ÖGRAB
56
57
BILAGA 8
Lista publicerad i Avfall Sveriges rapport 2007:05: ”Insamling och behandling av hushållsavfall”
63
BILAGA 9
Bevis på att deponering i egen regi ger lägre avgifter Insamling
Biologisk
behandling Förbränning Deponering Genomsnittsavgift
1958,78 X 1962,24 dyrare X 2018,11 X X 1810,24 billigare X 2046 X X 1997,58 billigare x 1807,8 x X 1497,5 billigare X X 1887,57 X X X 1834,25 billigare X x 2322,33 X x X 1786,62 billigare X X x 2502 X X x X 1914 billigare
Bevis på att biologisk behandling i egen regi ger högre avgifter Insamling
Biologisk
behandling Förbränning Deponering Genomsnittsavgift
1958,78 X 2046 dyrare X 2018,11 X X 1887,57 billigare X x 2322,33 X X x 2502 dyrare X X 1810,24 X X X 1834,25 dyrare X 1962,24 X X 1997,58 dyrare x X 1497,5 X x X 2232,75 dyrare X x X 1786,62 X X x X 1914 dyrare
64
BILAGA 10
Ordlista
Affärs Data - En sökmotor som samlar företags årsredovisningar
Annat avfall än hushållsavfall - Det som verksamheter producerar som inte ryms inom definitionen för hushållsavfall
Ansvarsmonopol - Innebär i denna uppsats att kommunerna har ansvar för att utföra upphandling av avfallshantering
(Avfalls)behandling - Innefattar i denna uppsats: återvinna, biologisk behandling, förbränning samt deponering
(Avfalls)hantering - Innefattar i denna uppsats insamling samt behandling av avfall (se ovan)
Biologisk behandling - Innefattar rötning (ex i en biogasanläggning) och kompostering E-bolag - Innebär i denna uppsats bolag med energiverksamhet
EU:s avfallshierarki - En prioritering av vad som är miljömässigt eftersträvbart i ordningen: minimera, återanvända, återvinna, energiutvinna, deponera
Förbränning - Energi- eller värmeutvinning i en förbränningsanläggning
Hushållsavfall - Det avfall som kommer ifrån ett hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet
Interkommunala bolag - Flera kommuner samäger ett kommunalt bolag Materialbolag - Organiserade sammanslutningar av producenter som berörs av producentansvar ex. FTI
Materialåtervinning - Återföring av använt material
O-bolag - Innebär i denna uppsats bolag utan energiverksamhet
Producentansvar - Ger materialbolagen ansvar för att betala kostnaden för de produkter de släpper ut på marknaden
SNI-koder - Används för branschindelning och kategorisering av verksamheter där inom Vinstmarginal- Räknas i denna uppsats på rörelseresultat/omsättning
Återvinna - Innefattas av biologisk behandling och materialåtervinning