Analys och kursplaner

Elevernas svar är intressanta att titta på eftersom många av svaren liknade varandra trots att eleverna på Skola 1 går på en hälsoprofilerad skola. Hälsoprofilerade skolor har som mål att integrera hälsofrämjande arbete i hela sin undervisning. Målet enligt kommunförbundet för hälsoprofilering är att utveckla det hälsofrämjande arbetet på skolor i Skåne.30Arbetet skall gälla hela skolan men när vi intervjuade pedagogen och eleverna fick vi fram att pedagogen inte arbetar med hälsa och livsstil i all undervisning, utan fokus var på idrotten. Som vi nämnt tidigare står det i boken Att lära fysisk aktivitet att de olika lärarna och personalen på skolan ska arbeta aktivt med arbetet inom hälsa och livsstil och att inte enbart idrottslärarna och idrottslektionerna ska vara det som ger eleverna och kunskap om hälsa och livsstil.31 Enligt våra resultat anser eleverna att stor del av undervisningen av hälsa och livsstil finns inom idrotten, men det finns tankar från eleverna om att integrerar det inom andra ämne. På frågan om inom vilka ämne de kunde tänka sig att integration av hälsa och livsstil kunde vara något positivt var skola 2 inte säkra och många gav inte svar på denna fråga.

Många av eleverna från skola 2 svarade inte på denna följfråga, vilket kan bero på att majoriteten svarade ”vet inte”. De elever som gav svar till följdfrågan från skola 1 var att det kunde vara ett nytt ämne. Vi tolkar detta som att eleven ville att hälsa och livsstil skulle vara ett eget ämnesområde som till exempel idrott eller religion. Dessutom svarade eleverna att 30 Kommunförbundet i Skåne. http://www.kfsk.se/sidor/verksamheter/folkhalsafritidochkultur/folkhalsa/halsoframjandeskolutveckling/stadiero chindikatorericertifieringsprocessn.1282.html 31

40

ämnet skulle integreras i naturkunskapsundervisningen eftersom eleven skrev att det handlade om kroppen. Svenska, engelska och idrott var tre ämnen som eleverna nämnde. När vi tittade på resultaten och såg förslagen på inom vilka ämnen eleverna kunde tänka sig blanda in hälsa och livsstil i ville vi ta fram dessa och se om det fanns kopplingar mellan de olika kursplanerna och själva ämnet. Vi kan koppla detta till de mål som finns beskrivna i de olika kursplanerna för diverse ämnen.

I kursplanen för svenska står det i mål att sträva mot:

- ”Utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera.”32

Eleverna kan genom tal och skrift utforma texter kring sin egen livsstil och hälsa. Reflektioner och värderingar kring sin egen livssituation kan skrivas i en text som sedan ger eleverna möjlighet att utveckla sitt skrivande och reflekterande kring den enskilda individen. På skola 2 nämnde pedagog 2 att eleverna har skrivit texter kring livsstil och dessutom om olika former av hälsa. Med olika former av hälsa menas till exempel sexuell hälsa. Genom att eleverna skriver texterna i svenskundervisningen integreras hälsa och livsstil med det svenska språket. Eleven utvecklar då sitt skriftspråk och får möjlighet att uttrycka tankar, värderingar samt reflektioner kring sin livsstil och hälsa. Strävansmålet uttrycker även vikten av reflektion och värderingar som är en stor del av undervisningen i religionsundervisningen. I strävansmålen för kursplanen i engelska står det att eleven:

- ”Utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på engelska samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter.”33

På samma vis som i arbetet med texter i svenska kan detta appliceras i den engelska undervisningen. Genom att samtala och skriftligt kommunicera och uttrycka sina tankar i den engelska undervisningen kan pedagogen integrera hälsa och livsstil även där. Precis som i svenskan utvecklar eleven sitt engelska språk. Eftersom teman ska vara ämnesövergripande kan hälsa och livsstil integreras i engelska undervisningen genom att eleverna skapar texter på samma vis som i svenskundervisningen. Inom idrottens kursplan finns ett antal strävansmål som kan koppla direkt till ämnet hälsa och livsstil och dess betydelse i ämnet idrott och hälsa.

32

Skolverket, Kursplaner och betygskriterier, Grundskolan (2000), Reviderad 2008, Edita Västra Aros, Västerås 2008, sid 98

33

41

- ”Utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild.

- Utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa.

- Utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelser ur ett hälsoperspektiv.

- Utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden (…) samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor.”34

På idrottslektionerna kan pedagogen dra fördel av ämnet i sig, genom att både i teori och praktik använda sig av idrott som en inkörsport till arbetet med hälsa och livsstil. I strävansmålen för idrott framkommer tydligt arbetet kring individen och arbetet för en hälsosam livsstil. Under idrottslektionerna kan pedagogen aktivt arbeta med frågor som berör individens hälsa och livsstil. Genom att ta upp frågor och reflektioner kring vad hälsa är kan olika hälsoperspektiv bearbetas. Detta nämns på skolverkets hemsida där de två hälsoområdena benämns. Skolorna ska binda samman hela undervisningen och lärmiljöer med arbetet kring hälsa. Vårt resultat lyfte fram en tydlig bild av att skola 1 hade mycket fokus på idrottens roll för elevernas hälsa. Pedagog 1 berättade att han också upplevde det som att idrotten spelade störst roll och att han själv inte upplevde att de andra ämnena behandlade hälsa och livsstil aktivt. Mycket av fokus ligger på idrotten och då går skolan även emot de bestämmelser och riktlinjer som kommunförbundet i Skåne presenterar för att anses vara en hälsoprofilerad skola. Så som integrering av hälsa och livsstil inom hela verksamheten samt inom alla skolans olika ämnesområden. Dessutom bredden av ordet hälsa som inte enbart består av fysisk hälsa, utan även social och psykisk hälsa.35

Eleverna nämnde även hemkunskap, SO och NO som ämnen där hälsa och livsstil kan integreras i undervisningen. I kursplanen för hemkunskap står det att

Ämnet hem- och konsumentkunskap utvecklar flickors och pojkars identiteter genom att ge erfarenheter av och kunskaper om sambanden mellan jämställdhet och verksamheterna i hushållet. (…) Verksamheterna i hushållet är centrala för individens hälsa och välbefinnande och de sker i växelverkan med samhälle

34 Ibid. sid 22 35 Kommunförbundet i Skåne http://www.kfsk.se/sidor/verksamheter/folkhalsafritidochkultur/folkhalsa/halsoframjandeskolutveckling/omhalso framjandeskolutveckling.495.html - 2010-01-29

42

och natur. Hälsa och välbefinnande har flera dimensioner: ekonomiska, materiella, fysiologiska och psykosociala.36

Citatet lyfter fram hur hem- och konsumentkunskap är ett ämne som i allra högsta grad handlar om hälsa och livsstil, det handlar om vad vi äter, vad som är bra för kroppen och dessutom det psykosociala samspelet i relationer mellan personer. På skola 2 nämde pedagog 2 att de arbetar med religion och hälsa och livsstil på det de kallar hemkunskapen. Eleverna blandar olika kulturers mat med hälsoaspekten kring vad som är positivt för kroppen att äta. Eleverna får sedan berätta om den religion de arbetar med och lite fakta kring tron, för att sedan laga en maträtt som passar. Livsstil är ett brett begrepp som handlar om hur individer väljer att leva och vilken påverkan livsstilen har på livet. Genom att ta upp olika kulturers syn på olika mat får eleverna perspektiv på hur dessa olika livsstilar kan påverka individen i skolan, på arbetet och hemma.

I kursplanen för biologi finns det mål att sträva mot som talar för integrering av hälsa och livsstil. Strävansmålen säger att skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven:

- Utvecklar kunskap om människokroppens uppbyggnad och funktion. - Utvecklar kunskap om pubertetens inverkan på individen.37

Eleven som skrivit att hälsa och livsstil kunde integreras i NO gav anledningen att det handlade om kroppen, dessutom handlar det om vad kroppen behöver för att fungera och hur den bör skötas för att fungera korrekt. Det finns en röd tråd genom hemkunskapen, idrotten och naturkunskapen, de tre ämnesområden tar upp likadana frågor men från olika perspektiv. Pedagogerna på båda skolorna nämnde att idrottslektionerna har stort inflytande när det gäller hälsa och livsstil, detta genom det praktiska utförandet av rörelse och olika sporter. Skola 1 hade ett aktivt idrottsschema eftersom de hade tre idrottslektioner i veckan och dessutom utebildning där eleverna är ute i naturen och tar sig fram med hjälp av olika rörelsesätt.

Eleverna nämnde även historia som ett ämne de ansåg att hälsa och livsstil kunde finnas i. Kursplanen för historia fokuserar på de olika livsvillkor människor har haft genom olika epoker och vilka förutsättningar det fanns för människor som levde under dessa epoker.

36

Skolverket, Kursplaner och betygskriterier, Grundskolan (2000), Reviderad 2008, Edita Västra Aros, Västerås 2008, sid 18 ff

37

43

Dessutom står det skrivet i kursplanen om den utveckling och förändring som skett genom tiderna.38 Det har skett förändringar i matkulturen genom snabbmatsindustrin och böcker om olika sorters koster för att både gå upp och gå ner i vikt.

Det historiska perspektivet kring hur människor har levt och hur det har påverkat dagens samhälle syftar till den hållbara utvecklingen. Både rektorn och pedagogen på skola två pratade om deras arbete kring den hållbara utvecklingen. När pedagog 2 arbetade med eleverna kring detta i klassrummet tog han upp hur människor sätt att leva kan påverka både människa och miljö. Genom att gå in på det historiska perspektivet om hälsa och livsstil får eleverna en förförståelse och bakgrundsbild av vad som gällde för och hur förändringar påverkat dagens miljö, människor och samhälle. I strävansmålen för historia står det att skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven:

- ”Utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser.

- Utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen.”39

Eleverna på Skola 1 och Skola 2 hade liknande svar kring vad som var god hälsa och livsstil för dem, en stor del av eleverna svarade att för dem var god hälsa och livsstil sunda matvanor och regelbunden träning och aktivitet. Dessutom svarade många att det var viktigt att må bra i skolan och med sina vänner. I boken Hälsopsykologi står det att inom hälsopsykologi bestäms inte hälsan enbart av de fysiska faktorerna utan även av de psykologiska samt de kulturella och de sociala aspekterna hos individen.40 Texten nämner hur olika aspekter hos individen påverkar hälsan, det är inte enbart den fysiska hälsan som gör att elever mår bra, även hur eleverna har det socialt i skolan när det gäller relationer och sociala umgängen är en stor del i elevens välmående.