Intervju med två rektorer

I intervjun har vi talat med två rektorer från två olika skolor. Skola 1 är skolan med hälsoprofil och skola 2 är en ”vanlig” skola alltså en skola utan hälsoprofil. Vi har döpt de olika rektorerna till rektor 1 som då arbetar på skola 1 med hälsoprofil och rektor 2 som då arbetar på skola 2. Båda skolorna ligger i södra Skåne.

Finns det några skrivna dokument ni ska följa? Mål att uppnå?

När vi frågade om skolan hade några skrivna dokument och mål de följer svarade rektor 1 såhär: När de ansökte till hälsofrämjande skola utgick de ifrån de bestämmelser som finns där. Certifieringen gäller från förskola och upp till årskurs nio. Rektor 1 har varit med i en

31

tankesmedja förut på högskolan som handlade om hälsa och lärande i samspel. Detta handlade om hur lärandet går till och hälsoaspekten kring hållbarutveckling som är grunden till hållbarutveckling certifiering. På skola 1 finns där ingen lokal arbetsplan utan där använder de sig utav en beskrivning utifrån hälsofrämjande skolutveckling. Den hälsofrämjande utvecklingen ligger lokalt i kommunen. Rektor 1 tycker att det är viktigt att visa att det inte enbart handlar om idrott och fysiskaktivitet, utan om mycket annat också. Det innebär hur organisationen i skolan ser ut, vilka pedagoger det finns och hur deras kompetens speglas i arbetet.

När vi ställde samma fråga till rektor 2 blev svaret följande: Att det som styr skola 2 är de nationella styrdokumenten även så spelar kursplanerna en stor roll i hur de arbetar på skolan. På skola 2 har de en lokal arbetsplan där det finns tre olika dokument varav ett innehåller hälsa i skolan. Det som skolan vill få ut genom att använda den lokala arbetsplanen är för att få en välfungerande skola med välbefinnande, trygghet, trevliga lokaler samt förhållningssätt mellan lärare och elever. För att få ett så bra klimat på skolan som möjligt finns där en likabehandlingsplan där det står att skolan ska ha delaktiga elever och att de ska ha rätt att påverka skolans miljö och förhållningssätt. På skola 2 arbetar de för den psykosociala hälsan hos eleverna och detta görs genom att försöka skapa en lustfylld skola. Alla dessa anvisningar finns att hitta i likabehandlingsplanen. På skolan finns där även ett elevvårds team som arbetar med hälsofrågor som välbefinnande både när det gäller fysisk och psykiskt hälsa

Har er skola någon plan/ strategi för att arbeta med hälsa och livsstil?

Rektor 1 berättar att i häftet skola för hållbarutveckling står mycket om hur man ska arbeta med ett hälsosamt tänkt i skolan. Rektorn berättar att något som är mycket viktigt att få med i ”hälsotänket” är hur lärandet går till. Hälsoaspekten kring hållbarutveckling är ett brett perspektiv och innefattar inte bara idrotten och mycket utav detta ligger i hållbarutveckling certifiering.

Rektor 2 svarade att: Att de som sagt använder sig av den lokala arbetsplanen och likabehandlingsplanen. På skolan har de en kvalitetsredovisning där det finns kvalitetsområden som de vill utveckla och det är då hållbarutveckling. De på skola 2 vill arbeta med systematiskt tänkande i smått och stort, frågor vad ”jag” som enskild individ kan göra. De vill att eleverna ska bli medvetna.

32

Hur/på vilket sätt arbetar er skola med hälsa och livsstil?

När vi ställde denna fråga till Rektor 1 blev svaret så här: På skola 1 har de en kvalitetsredovisning som går att finna på deras hemsida. På skolan har de utökat idrotts lektioner till tre gånger i veckan samt har det en såkallad utebildning var tredje vecka. I skolmatsalen serveras mycket ekologiska grönsaker och mejeriprodukter. I skolköket arbetar två kockar som tillagar all mat på skolan. På skola 1 arbetar de ämnesövergripande och på detta vis tycker de att dem kan integrera hälsa och livsstil i de ordinarie ämnena. Åttorna på skolan har ett ämnesområde som de kallar Fit for life och det grundar sig på kondition. Där arbetar de med Coopers test som de gör om igen för att se vad som händer med resultatet och på detta vis kopplas biologi och muskler in i området. Niorna har ett område som de kallar Fit

for fight, där de gör sina egna träningsprogram som handla om styrka. Här arbetar de också

ämnesövergripande och där kan de koppla ämnet till samhällskunskap, idrott, biologi och fysik, om man så vill. Så, integreringen ligger i arbetsområdena. Sjuorna och sexorna har haft

Feel Good tema. Vad mår man bra av? På skola 1 har alla elever hälsosamtal, detta har

skolsköterskan.

På skola 2 svarade rektorn följande att: De arbetar med hälsa inom idrottsämnet där undervisningen bygger på samarbete, ledarskap, hälsa, livsstil och eget ansvar. Under hemkunskapen arbetar pedagogerna och eleverna med att tala om vad man bör ta och varför de inte bör äta viss mat. Skola 2 matsedel är hopsatt enligt olika näringsuppgifter. På skolans Café säljs ingen läsk eller godis eftersom de försöker att undvika så mycket socker de kan. Rektor 2 berättar att de arbetar med hälsa och etik, integrering av hälsa i det dagliga skolarbetet. De har samtal med föräldrar till elever som rökar, för att på verka barnens livsstil både i hemmet och i skolan. Det finns en kommunal teaterverksamhet som arbetar med ungdomar och droger.

Vad ligger till grund för ert arbete kring hälsa och livsstil?

Vi ställde en fråga till de båda rektorerna som handla om vad som låg till grund för deras arbete med hälsa och livsstil och rektor 1 besvarade frågan: 1996 började de på skola 1 under idrotten att fundera över varför barn hade så dålig motorik. Då lade rektor 1 och den andra personalen märke till hur livsstilen med maten hade förändrats. Eleverna åt inte mycket hemlagad mat längre utan de åt på Burger King och Mc Donalds samt började datorerna att komma fram allt mer. Pedagogerna startade närverk där de diskuterade IT samhället och hur det påverkade eleverna. Motoriken, maten och datorerna var de tre grundstolparna som

33

pedagogerna och rektorn funderade kring. De kom fram till att använda de möjligheter som fanns i timplanen och på det viset utökades ämnet idrott. Det visas i undersökningar att barn som aktivt motionerar presterar bättre i skolan och utifrån detta började vi.

Rektor två svarade på denna fråga såhär: Grunden till arbete på denna skola med hälsa och livsstil är styrdokumenten, eleverna ska ha goda mat- och träningsvanor. Med hjälp av detta får de en grund för deras framtida hälsa. I styrdokumenten står det att skolan ska främja hälsa på olika sätt och att de ska bli medvetna om att det finns elever som har problem med hälsa och matvanor

Arbetar er skola aktivt med hälsa och livsstil? Hälsofrämjande arbete.

Rektor 1 berättade på detta vis: Att på skola 1 har de hälsoprofilering. De har tre idrottslektioner i veckan och var tredje vecka har de utebildning i cirka 2 timmar. Skolmaten är tillagad av utbildade kockar som lagar all mat på skolan samt används det ekologiska varor. Vad gäller läromiljön har skolan hemrum, där varje hemrum har en smart-board som ger tillgång till Internet. Det finns möjlighet till att ha stora som små klasser då det finns dörrar mellan klassrummen. På skolan arbetar man aktivt med idrottsorganisationer som seglingsklubben, golfklubben och ridklubben. Dessa kan utnyttjas under elevens val, samtidigt har skolan två gymnastiksalar, ett gym med spinningverksamhet, en pool och löparbana. Det finns två tillfällen i veckan med elevens val, på tisdagarna finns idrottsverksamheten och på fredagarna har eleverna ett val att arbeta med något av grundämnena matematik, svenska och engelska.

Rektor 2 som arbetar på en icke hälsoprofilerad skola berättade på detta vis: Att de arbetar med hälsa och livsstil men poängterar att det finns skolor som har en hälsoprofil. Matsedeln på skola 2 är sammansatt på ett ekologiskt och näringsrikt vis där tanken är att få med hela kostcirkeln.