Under arbetets gång har vi fått fram information genom intervjuer och enkäter om hur skolorna arbetar med hälsofrämjande arbete i skolan. Det som förvånade oss var att våra förväntningar på skola 1 och deras arbete kring hälsa och livsstil skulle vara mer framträdande i undervisningen, detta är något vi upplever inte stämde. Vi hade relativt höga förväntningar på denna skolas arbete kring hälsa och livsstil, med tanke på att skolan är en certifierad hälsoskola. Skolan utger sig för att ha ett stort aktivt arbete med hälsofrågor och hälsofrämjande utveckling. I våra intervjuer med rektor 1 och pedagog 1 upplever vi det inte som att skolan arbetar så aktivt med detta, vi upplever heller inte det som att rektorn och pedagogen är samspelta i arbetet. Rektor 1 framställde det som att skolan dagligen arbetade med hälsofrämjande arbete medan pedagog 1 inte höll med på denna punkt. Vi anser att båda parter är motsägande och att de inte ser samma bild av skolan, då rektorn lyfter fram hur mycket de fokuserar på hälsan och pedagogen inte alls upplever detta som något de dagligen arbetar med. Vi förväntade oss en stor skillnad mellan de två olika skolorna och hur de arbetade med hälsa och livsstil. Vi upplever att skola 2 integrerar hälsa och livsstil mer i undervisningen än vad skola 1 gör. Det skola 1 gör som framstår hälsofrämjande enligt oss är antalet idrottslektioner i veckan samt utebildningen var tredje vecka, vi ser inget annat som sticker ut i skola 1 arbete. Vi anser att båda skolorna arbetar med hälsa och livsstil på sina egna vis men våra förväntningar på skola 1 blev inte uppfyllda.
Vi ville ta reda på vad som låg till grund för skolornas hälsofrämjande arbete och vi kom fram till att båda skolorna följer styrdokument och dessutom följer skola 1 de dokument som är avsedda för skolor med hälsoprofil. Skola 2 följer dessutom sin lokala arbets- och utvecklingsplan. Rektor 1 nämnde att anledningen till deras hälsoprofilansökan var att skolan ville aktivera eleverna och på så vis hjälpa eleverna att prestera bättre i skolarbetet. Rektor två berättar att de utgår från styrdokumenten och att det är de som ligger till grund för deras arbete med hälsa och livsstil.
47
Integreringen av hälsa och livsstil i undervisningen skilde sig mycket på skolorna. Skola 1 hade den fysiska hälsan i fokus enligt oss. Det var mycket som handlade om de extra lektionerna i idrott som eleverna på skolan hade. Som vi tidigare nämnt upplevde vi det som att rektorn och pedagogen inte var speciellt samspelta och inte hade likadana uppfattningar om skolans arbete. Vi upplevde det som att rektorn lyfte fram den bilden av hur arbetet borde vara medan pedagogen pratade om hur han upplevde det och hur han gjorde i klassrummet. Vi förväntade oss att det skulle finnas en röd tråd i undervisningen på skola 1 och att det skulle finnas framträdande lektioner kring hälsofrämjande arbete i undervisningen. Som vi uppfattade pedagog 1 var att den undervisningen inte fanns på schemat, utan att pedagog1 var spontan i sin undervisning och kunde samtala med eleverna vid behov. Vi ser det som något positivt när en pedagog är villig att släppa lektionen för stunden och föra en dialog med eleverna. Om eleverna känner att pedagogen finns för dem som stöttepelare anser vi att pedagogen har vunnit mycket. Det svar vi fick fram under intervjun kring hur pedagog 1integrerar hälsa och livsstil i skolan är genom samtal, idrott och livskunskap. Vi uppfattade det som att det inte fanns några utsatta lektioner till detta. Vi såg en större integrering av hälsa och livsstil på skola 2 och i pedagog 2 undervisning. Pedagog 2 berättade mycket om samarbetet med andra pedagoger på skolan och hur arbetslaget gemensamt planerade inför arbeten med olika teman, av den anledningen av att så stor del av de olika ämnena ska finnas med i temat och representera olika perspektiv att se utifrån. Vi tyckte att pedagog1 arbetade ämnesövergripande med hälsa och livsstil eftersom de hade olika teman kring kärlek, sex och samlevnad, ANT och olika religiösa livsstilar. I varje ämne vi tittade på som eleverna nämnde i enkätundersökning (fråga 5) fann vi belägg för att kunna integrera hälsa och livsstil i. Ämnet hälsa och livsstil är något vi tycker berör alla ämnen på olika vis, genom att ta upp livsstilar finns det många ingångpunkter i de olika ämnena. Under våra intervjuer med båda pedagogerna nämnde de båda livskunskap som något de tog upp. Vi tycker att livsstil, livskunskap och hälsa i allra högsta grad kan kopplas till vårt huvudämne i religionskunskap och lärande. Religionsvetenskap och lärande för oss är att se på livet och alla olika delar av livet. Med individens livsstil och identitet i fokus i vårt huvudämne berör vi våra elevers sociala, kulturella och hälsoliv. I allra högsta grad menar vi att olika livsstilar kopplas samman till religioner och etiska frågor, genom olika religiösa livsstilar eller andra etiska, politiska eller kulturella ställningstagande. Vi har genom vårt arbete fått se olika sätt att arbeta med hälsa och livsstil i undervisningen, dessutom har vi fått en inblick i hur eleverna tycker och tänker kring hälsa och livsstil i skolan. Något som vi finner intressant är elevers tankar kring i vilka ämnen de ansåg hälsa och livsstil kan integreras i. Eleverna hade många förslag
48
på olika ämnen de kunde tänka sig ha hälsa och livsstil i och kopplat till deras svar om vad hälsa och livsstil var för dem kan vi koppla det till vårt huvudämne. Några elever nämnde till exempel att hur de mådde i skolan var hälsa och livsstil för dem. Detta kopplar vi till utvecklandet att elevers identitet och även till arbetet kring olika sociala och kulturella bakgrunder. Vi tolkar det som att eleverna var relativt medvetna om att hälsa och livsstil inte enbart handlar om fysisk hälsa.
49