Studiens huvudbegrepp är kreditgivning, redovisning och förtroende vilka i sin tur innefattar flera underbegrepp. Analysmodellen omfattar studiens två frågeställningar. I mitten finns kreditgivning som ett huvudbegrepp. För att svara på studiens första frågeställning angående vilken roll redovisning spelar vid kreditgivning analyseras respondenternas svar utifrån de fyra utlåningsteknikerna där indikationer om redovisningens betydelse kan erhållas. Till studiens första frågeställning hör även redovisningskonservatism och hur det påverkar kreditgivningen. Studiens andra frågeställning angående förtroendets roll vid kreditgivning analyseras utifrån de tre dimensionerna som bygger förtroende, nämligen ärlighet, kompetens och välvilja.
Figur 1: Analysmodell.
19
3. Metod
Metodkapitlet presenterar och motiverar studiens metodval, litteraturöversikt, val av respondenter, hur datainsamlingen gått till och en förklaring presenteras till hur intervjufrågorna kommit till.
Det redogörs även för hur informationen analyserats. Till sist diskuteras studiens trovärdighet, etiska överväganden samt metodkritik.
3.1 Metodval
Studien ämnar undersöka redovisningens roll vid kreditgivning och hur kreditgivare påverkas av mindre konservativ redovisning då redovisning för större företag i Sverige utvecklats i den riktningen. Studien undersöker vidare förtroendets roll vid kreditgivning.
Syftet med studien är att öka förståelsen för kreditgivares upplevda situation vilket har skett genom att återge detaljerade beskrivningar från deras redogörelser. Beskriva och förstå är centrala begrepp i kvalitativa studier (Lind, 2019) vilket medför att en kvalitativ ansats är lämplig.
Den främsta motiveringen till val av metod är emellertid Kautonen et al. (2020) förslag för vidare forskning. Samtliga studier som nämnts i avsnitt 2.4 inom området för förtroende, redovisning och kreditgivning är kvantitativa. Kautonen et al. (2020) uttryckte följande:
Future research should seek to understand how unquantified qualitative information that result in trust actually facilitates SME’s access to credit. […]
Given the difficulties associated with measuring trust in a financing context, and the preliminary nature of studies in this area, our study calls for future research using qualitative approaches to open this black box. (s. 7)
Med tanke på att detta uttalande är från så sent som föregående år ser vi ett ypperligt tillfälle att bidra med kvalitativ forskning med syfte att förstå kreditgivares uppfattningar. Vad gäller deras specifika uttalande relaterat till SME ingår förevarande studies större företag till stor del i den kategorin, vilket påvisats i avsnitt 1.5.
Vårt val av metod blev kvalitativa intervjuer med kreditgivare med anledning av att skapa förståelse för deras uppfattningar. När Kautonen et al. (2020) genomförde sin kvantitativa studie kompletterade de med ett antal korta intervjuer med långivare med anledning av att stödja vikten av förtroendet. Intervjuer är därmed ett lämpligt val då förevarande studie bl.a. ska skapa förståelse för förtroende. Marton (2013) menar att förtroende är svårt att kvantifiera och rekommenderar intervjuer som undersökningsmetod. Dessutom antyder
20
Sunder et al. (2018) att det är svårt att mäta konservatism, vilket också är en del av studien.
Detta motiverar valet ytterligare att genomföra en kvalitativ studie där ämnet istället diskuteras med respondenterna och inte mäts i siffror. Alvehus (2019) redogör dessutom för att intervjuer fyller en viktig roll för möjligheten att skapa en förståelse för individers åsikter och erfarenhet, vilket är en del av studiens syfte.
3.2 Litteraturöversikt och källkritik
Initialt i forskningsprocessen gjordes en bred litteratursökning över studiens område. Detta skedde dels genom anständig litteratur, bl.a. Artsberg (2005), Grönlund et al. (2013), Marton (2013), Johansson et al. (2017) och Smith et al. (2019). Dessa är samtliga erkända forskare inom redovisning. Detta kombinerades tidigt med att söka vetenskapliga artiklar vilket studiens referenser till största del utgörs av från Högskolan i Skövdes databaser.
Främst har Google Scholar använts där sökord som bl.a. ”creditor accounting information”,
”debt contracting”, ”accounting traditions”, ”anglo-saxon vs continental”, ”conservative accounting”, “conservatism”, “prudence”, “IFRS”, “accounting in Sweden”, “creditors and conservatism” och “lending technologies” har använts i olika kombinationer. Dessa var främst relaterade till studiens första frågeställning som handlar om redovisningens roll samt redovisningskonservatism. Vad gäller studiens andra frågeställning angående förtroende har sökord som ”trust and accounting”, ”trust and credit granting” och ”creditors trust in firms” använts. Majoriteten av referenser har emellertid funnits genom relevanta artiklar som i sin tur hänvisat till andra relevanta artiklar.
Vi har varit noga med att bedöma studiernas relevans och då bl.a. med tanke på publiceringsår. De flesta av de refererade studierna är genomförda efter år 2010 och några så sent som år 2018-2021 vilket ökar deras relevans. Vi har använt ett antal äldre studier men där informationen fortfarande är aktuell eller för att återkoppla till hur det var förr.
Utöver böcker och vetenskapliga artiklar har Europaparlamentet, BFN, FAR, RFR, IASB, FASB och PwC använts. Samtliga är erkända organisationer/institutioner/myndigheter inom studiens område.
3.3 Val av respondenter
Studiens problemområde riktar in sig på kreditgivning relaterat till redovisning och förtroende. Detta ledde till att respondenterna behövde vara kreditgivare med god kunskap om redovisningens roll vid kreditgivning och vara delaktiga i kreditbeslut. De behövde ha arbetat med många företagskunder och veta hur relationen mellan kreditinstitutet och
21
företagen ser ut för att kunna diskutera förtroendets roll. Då studiens första frågeställning riktar sig åt medelstora och större företag behövde de dessutom arbeta med kreditgivning till företag som tillämpar K3 och IFRS. För att fånga upp den utveckling som skett både relaterat till hur kreditgivare tar sitt beslut och använder redovisning samt mot mindre konservativ redovisning behövde de även ha arbetat under åtminstone 15-20 år.
Detta innebär att studiens forskningsfrågor och problemområde var i centrum vid valet av respondenter vilket Bryman och Bell (2013) redogör för som ett målstyrt urval.
Respondenterna är strategiskt utvalda i den bemärkelsen att de besitter den kunskap och information som är relevant för studien.
Vi har genomfört sex intervjuer med totalt sju respondenter då det vid ett intervjutillfälle var två respondenter som deltog samtidigt. Samtliga respondenter har vardera arbetat mellan 15-35 år inom branschen och har en samlad erfarenhet från de flesta av Sveriges storbanker samt kreditinstitut. Respondenterna arbetar samtliga med kreditgivning till företag men i olika befattningar vilket var positivt då det har bidragit till en bredare bild av ämnet. Majoriteten av respondenter arbetar med större företag men två arbetar med SME.
Detta visade sig inte vara till nackdel utan bidrog snarare till en ökad förståelse för skillnader och somliga slutsatser hade inte kunnat dragits utan deras deltagande. Valet föll på att kontakta olika kreditinstitut med anledning av att erhålla en mer nyanserad bild då de inte arbetar på samma bank/organisation med samma rutiner och kultur och har liknande uppfattningar av den anledningen. För en närmare presentation av studiens respondenter se avsnitt 4.1.
3.4 Genomförande av intervjuer
Datainsamlingen har skett genom intervjuer. Första kontakten ägde rum via mail, antingen direkt till respondenten när dennes mail fanns presenterad på kreditinstitutets hemsida eller till en kontorschef som vidarebefordrade mailet till en lämplig kollega. Valet föll på att maila då respondenten kan läsa i lugn och ro samt att det gav oss en större möjlighet att presentera studiens område på ett noggrannare sätt. Nackdelen med att ta den första kontakten via mail och inte via telefon kan tänkas vara en minskad svarsfrekvens då det säkerligen är enklare att bortse från ett mail än ett telefonsamtal. Detta blev emellertid inget problem då 18 av de 28 som erhöll mailet svarade varav sju tackade ja.
I introduktionsmailet presenterade vi oss själva med vilket program vi läser och på vilket lärosäte. Vidare gavs en övergripande presentation av studien samt en presentation av
22
vilken person vi söker. Det angavs även information om hur lång intervjun förväntades vara samt att den som utgångspunkt skulle ske på distans med anledning av rådande pandemi (covid-19). Vi befann oss även i flertalet fall långt från respondenterna. Fyra intervjuer skedde via den digitala kommunikationstjänsten Teams med video medan övriga två skedde på respektives kontor. Intervjuerna tog mellan 40-70 minuter och samtliga respondenter godkände att en ljudinspelning genomfördes. Detta var positivt då vi kunde fokusera helt på intervjun och inte var lika beroende av att anteckna allt under intervjuns gång. Som utgångspunkt var tanken att hänföra varje respondent till sin specifika bank men efter diskussion med respondenterna togs istället beslutet att inte göra det. Detta med anledning av att majoriteten av respondenterna under sitt yrkesverksamma liv arbetat på flera olika banker och kreditinstitut och på så vis inte representerar en specifik bank utan snarare en samlad erfarenhet från deras yrkesverksamma liv. Detta tog vi hänsyn till och respondenterna förblev följaktligen anonyma och kopplades inte till en specifik bank.
Utgångspunkten var att genomföra fler intervjuer och då åtminstone 10 st men med anledning av covid-19 och tidsbegränsningar blev det inte möjligt. Detta har dock inte påverkat studien nämnvärt negativt då det förekom en del upprepningar under intervjuerna vilket Alvehus (2019) beskriver som att man uppnått en slags mättnad. Vidare menar Trost (2010) att fyra till åtta intervjuer kan vara att föredra då materialet annars tenderar att bli ohanterligt samt att ett fåtal väl utförda intervjuer är att föredra framför ett flertal mindre väl utförda. Det är emellertid viktigt att känna till att fler intervjuer hade kunnat ge andra svar samt att studiens resultat endast gäller för de sju respondenter som deltagit.
3.4.1 Utformning av intervjuguide
Intervjuerna var av karaktären semistrukturerad vilket innebär att det finns en intervjuguide med övergripande frågeställningar men med goda möjligheter till avsteg under intervjuns gång (Bryman & Bell, 2013). Semistrukturerade intervjuer valdes då det fanns ett tydligt fokus på vilken typ av frågor som behövdes få svar på men en önskan att respondenten ändå ska kunna prata relativt fritt och inte bli alltför styrd. Frågeställningarna var av blandad karaktär där det kan nämnas inledande frågor, uppföljningsfrågor, preciserade frågor samt indirekta frågor vilket är exempel på olika kategorier av frågor utformade av Kvale (1996) (Bryman & Bell, 2013). Hela intervjuguiden som användes finns i bilaga 2.
Intervjuguiden börjar med bakgrundsfrågor om respondenten för att erhålla en bild av personens arbetsroll och erfarenheter vilket Bryman och Bell (2013) beskriver är viktigt för att kunna sätta in respondentens svar i ett sammanhang. Efter detta operationaliserades
23
studiens teoretiska begrepp. Den första kategorin av frågor berörde kreditgivning och redovisning. Till en början var tanken att ha dessa som separata kategorier men då de till stor del går in i varandra valdes att slå dem samman. Frågor ställdes bl.a. om hur kreditgivningsprocessen ser ut och huruvida den förändrats de senaste 15-20 åren eller sedan respondenten började arbeta med kreditgivning. Kreditgivningsprocessen i sig är inte studiens huvudområde men det var nödvändigt att respondenterna berättade hur det går till.
Detta med syfte att dels få en förståelse för den kontext förtroendet ska fångas i, dels för att få en bakgrund till hur en kreditgivningsprocess går till. Frågor ställdes vidare kring i vilket skede redovisningen kommer in och vad i redovisningen de bedömer för att kunna analysera studiens första frågeställning. Till studiens första frågeställning ställdes även frågor om vissa karaktärsdrag som är typiska i den kontinentala traditionen för att få en överskådlig bild av hur de ser på utvecklingen i stort. Sedan ställdes frågor om värderingsstrategier där konservatism och försiktighet var i fokus. Fråga 9 huruvida ställda säkerheter eller lånekovenanter ändrats genom åren ställdes med syfte att se om det kan ha ökat i takt med att redovisningen blivit mindre försiktig och om det på så vis även påverkat kreditgivningen i sig.
Frågorna gällande förtroende och studiens andra frågeställning sparades till sist, för att först ha en bild av hur kreditgivning går till, vad som ligger till grund för beslutet och hur redovisningen används. Det började således med att diskutera mer hårda faktorer för att till sist gå över till det mjuka vilket i detta fall var förtroendets roll. I detta sammanhang diskuterades först förtroende generellt och vilken betydelse kreditgivarna ansåg att det har vid kreditgivning. Sedan ställdes en fråga var om de tre komponenterna ärlighet, kompetens och välvilja. För ärlighet och kompetens diskuterades framförallt hur de gör för att säkerställa dessa komponenter. Frågan om välvilja formulerades annorlunda då vi utgick från att detta inte är något kreditgivare aktivt försöker säkerställa, utan där var vi intresserade av om det har någon betydelse överhuvudtaget för kreditbeslutet då Palazuelos et al. (2018) studie visade att den inte hade det.
3.5 Analysmetod
Tillvägagångssättet för att analysera informationen från respondenterna bestod av flera moment. Efter varje intervju diskuterades det övergripligt med varandra om det var något specifikt vi reagerade på. Då samtliga intervjuer spelades in genomfördes en transkribering av materialet genom att göra tal till text. Intervjuerna transkriberades samma dag eller en till två dagar senare vilket visade sig vara ett bra beslut. På så vis kunde vi se intressanta
24
kommentarer eller diskussioner som vi kunde beröra noggrannare vid nästkommande intervju, samt om det var någon frågeställning som gick att formulera annorlunda.
Det insamlade materialet sammanställdes och analyserades utifrån referensramens huvudbegrepp som även analysmodellen (figur 1) består av, nämligen kreditgivning, redovisning och dess utveckling mot mindre konservativ redovisning samt förtroende.
Under samtliga huvudbegrepp finns underrubriker för att göra analysen mer tydlig och överskådlig. Vi började med att översiktligt bedöma vad som ligger till grund för ett kreditbeslut där fokus var att ta reda på vilken roll redovisningen har vid kreditgivning och därmed hur företagets redovisningsinformation påverkar kreditbeslutet. Detta gjordes med hjälp av de fyra utlåningsteknikerna. Vi bedömde de hårda faktorerna såsom redovisningsinformation och finansiell data om företaget utifrån de tre transaktionsbaserade teknikerna och därefter analyserades hur pass mjuka faktorer utifrån relationsutlåning påverkade kreditgivarna och deras beslut. I nästa steg ställde vi detta mot tidigare studier och vad de menar kreditgivare tar mest hänsyn till vid kreditbeslut. Vidare fokuserade vi på hur kreditgivarna såg på att redovisningen utvecklats och hur det påverkar dem när redovisningen blir mindre konservativ. Detta analyserades mot tidigare studier för att se huruvida våra svar överensstämmer eller skiljer sig mot tidigare forskning. I det sammanhanget funderade vi även på möjliga orsaker till varför det såg ut som det gjorde.
Slutligen gick vi vidare och analyserade förtroendets roll. Till en början fokuserade vi på förtroende generellt och gick sedan vidare till att analysera de olika dimensionerna. Fokus var på att se hur respondenterna såg på dimensionerna, vilken betydelse de har och hur de säkerställs. Samtliga dimensioner ställdes mot tidigare studier och reflektioner gjordes varför våra svar skiljde sig eller överensstämde med forskningen.
Under analysens gång utvecklades referensramen något för att precisera analysen ytterligare allteftersom nya begrepp hittades. Detta går att relatera till en abduktiv ansats vilket innebär en interaktion mellan teori och empiri (Alvehus, 2019).
3.6 Trovärdighet
Begreppet trovärdighet är ett kriterium för att bedöma kvalitativa studiers kvalitet.
Trovärdighet består av fyra aspekter: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman & Bell, 2013).
Tillförlitlighet refererar till att informationen är korrekt och utan förvrängningar. För att säkerställa att vi uppfattade respondenterna på rätt sätt frågade vi en extra gång om något
25
var otydligt. Efter att intervjuerna var sammanställda bifogade vi även en sammanfattning till respondenterna. På så sätt kunde vi erhålla en bekräftelse på att vi uppfattat dem på ett korrekt sätt, vilket kallas för respondentvalidering (Bryman & Bell, 2013). Detta identifierades även av Nolan och Behi (1995) vilka menar att det ökar en kvalitativ studies tillförlitlighet när resultatet presenteras till respondenterna så de kan verifiera huruvida de uppfattats korrekt. Några respondenter valde att förtydliga vissa påståenden och vid ett tillfälle hade vi missuppfattat en respondent. Med hjälp av respondentvalideringen kunde det åtgärdas direkt.
Överförbarhet avser det som i kvantitativa studier kallas för extern validitet och i vilken utsträckning studiens resultat kan generaliseras (Bryman & Bell, 2013; Peterson, 2019). Vi genomförde sex intervjuer med sju respondenter där svaren specifikt speglar de respondenternas upplevelser. Resultatet kan därmed inte generaliseras att gälla för alla kreditgivare i Sverige. Vi är medvetna om detta och har istället varit noggranna med att redogöra för tydliga beskrivningar vilket bidragit till en nyanserad förståelse och inte till att förklara vad som gäller i en population. Hunt (2011) menar dessutom att generalisering inte ska ses som en begränsning eftersom det inte är något som eftersträvas i kvalitativa studier.
Med pålitlighet menas att forskaren på ett fullständigt sätt ska redogöra för alla faser i forskningsprocessen. Det innebär att allt från formulering av forskningsfrågor, val av respondenter och intervjuutskrifter etc. ska finnas med (Bryman & Bell, 2013). Vi har formulerat forskningsfrågor, motiverat studiens syfte, metodval och noggrant beskrivit val av respondenter samt hur intervjuerna gått till. Vidare har det som framkommit under intervjuerna sammanfattats i empirikapitlet och intervjuguiden med de ställda frågorna har bifogats. Avsnitt 3.4.1 innehåller även motiveringar och förklaringar till frågorna.
Konfirmering, eller bekräftelse, handlar om att forskaren ska agera i god tro (Bryman &
Bell, 2013). Kvalitativa forskare måste vara transparenta i deras relation till respondenten (Hunt, 2011). Peterson (2019) menar att analysen kan bli missvisande om forskaren identifierar sig personligen med deltagarna. Vi har varit noggranna med att lägga våra personliga värderingar åt sidan och att gå in med ett öppet sinne.
3.7 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) presenterar ett flertal etiska principer (från All European Academies) som forskare bör efterleva. Dessa principer sätter gränserna för vad som avses
26
med god forskningssed och nämnas kan bl.a. ärlighet och öppen kommunikation. Vi har ärligt presenterat syftet med studien och vilka forskningsfrågor som utgås från.
Metodkapitlet presenterar även en utförlig beskrivning av forskningsprocessen vilket bidrar till en öppen kommunikation. Nämnas kan även två av de principer som Bryman och Bell (2013) behandlar. Samtyckeskravet har vi tagit hänsyn till då våra intervjuer skett efter samtycke med respondent samt där information innan intervjun givits kring studien och forskningsområdet. Respondenterna uppmanades dessutom att ställa frågor om de ville veta något mer innan de tog ett beslut om att delta eller inte. Konfidentialitets- och anonymitetskravet är även relevant då intervjuer gjorts med enskilda kreditgivare. Samtliga respondenter fick möjligheten att vara anonyma vilket efter samråd med respondenterna blev fallet.
3.8 Metodkritik
Bryman och Bell (2013) beskriver att kvalitativa intervjuer kan kritiseras för att vara subjektiva, dvs. att undersökningen har en tendens att bygga på ens egna uppfattningar och tolkningar. Men som även nämnt i avsnitt 3.5 har vi varit noga med att gå in med ett öppet sinne. Att vi haft respondenter med olika befattningar och arbetsuppgifter samt från olika kreditinstitut har bidragit till att minska risken för att luckor uppstått där det annars hade kunnat finnas risk för egna tolkningar. Vi har dessutom spelat in och transkriberat samtliga intervjuer vilket Bryman och Bell (2013) menar kan användas för att bemöta anklagelser om att analysen har påverkats av forskarens egna värderingar. Dessutom har vi genomfört en respondentvalidering vilket försäkrat att deras svar inte blivit misstolkade. Ytterligare en begränsning som ofta nämns är att studiens resultat inte kan generaliseras, men som nämnt i avsnitt 3.5 är detta enligt Hunt (2011) egentligen inte att se som en begränsning då syftet inte är att generalisera. Men vi anser att det är viktigt att vara medveten om att vårt resultat endast gäller för just de respondenter som intervjuats och att svaren bygger på deras personliga åsikter och erfarenheter.
Med tanke på covid-19 samt att vi befann oss långt från majoriteten av respondenter genomfördes fyra av sex av intervjuerna via Teams. Detta kan till viss del likställas med
Med tanke på covid-19 samt att vi befann oss långt från majoriteten av respondenter genomfördes fyra av sex av intervjuerna via Teams. Detta kan till viss del likställas med