Etiska och samhälleliga reflektioner - En kvalitativ studie om kreditgivning, redovisning och f

6. Slutsatser

6.5 Etiska och samhälleliga reflektioner

Att kreditgivare fortfarande väljer att vara försiktiga vid bedömning om en kredit ska tillhandahållas till företag kan ha att göra med upplevda ekonomiska kriser samt en nationell ekonomisk osäkerhet. Oavsett hur en redovisning är upprättad alternativt där ett bokslut knappt är upprättat torde kreditgivare ha en analytisk förmåga för att kunna fastställa vilka affärsidéer och företag som har en potentiell framgång och på så vis goda möjligheter att återbetala lånet, vilket inte alltid är så lätt att förutse. Eftersom kreditgivare

är en av företagets största och viktigaste intressent som förser företag med kapital, spelar riskklassificering samt den försiktiga värderingen av tillgångar en viktig roll både för samhällsekonomin i stort men även utifrån ett fiskalt intresse. Frågan vi kan ställa oss blir:

Hur skulle samhället se ut om alla nystartade samt befintliga företag blev beviljade krediter utan kreditgivarens försiktighetsåtgärder? Skulle Sverige som nation kunna upprätthålla en stabil ekonomisk tillväxt?

Företags möjlighet till finansiering är dock inte enbart via kreditinstitut. Företag kan avyttra andelar av sitt bolag till investmentbolag eller andra aktörer för att på så sätt kunna erhålla den finansiering som krävs för att företaget ska kunna fortlöpa. Den interna konstruktionen mellan investmentbolag och kreditinstitut är inte likartad. Investmentbolag har i syfte att investera i bolag, genom att antingen äga aktier under en längre period i andra aktiebolag, alternativt att vara maktbolag och således kunna kontrollera bolagen. Att företag får investmentbolag som finansiär och inte kreditinstitut kan bero på att det strider mot den interna riskpolicyn som kreditinstitut har. Att riskklassificeringen samt den försiktiga värderingen idag spelar en viktig roll för kreditgivare kan förklaras av finanskriserna under 90-talet samt 2007/2008 som medförde inhemska samhällsekonomiska kostnader på grund av bank- och kreditförluster. Eftersom många banker och kreditinstitut runt om i världen kollapsade har det dock sedan finanskrisen skett omfattande arbeten för att stärka banksystemet, kreditgivarens riskbenägenhet samt regleringen av svenska banker och kreditinstitut för att säkra den finansiella stabiliteten. Med hänsyn till att banklagstiftningen reviderats och sedermera ersatts med en ny lag kan detta ge en indikation på att regleringen kring kreditbeslut har stärkts.

Nya företag som vill etablera sig kan tyckas inte ha samma utgångspunkt och förutsättningar som befintliga företag på marknaden. Det krävs således för ett nystartat företag att initialt kunna bygga ett förtroende med kreditgivare då det ej finns tillgång till någon direkt finansiell rapportering som kreditgivare kan utgå ifrån. Ur ett etiskt perspektiv kan detta medföra en viss problematik som kan skapa orättvisa för företag då förtroende är ett subjektivt begrepp och där förtroende mellan företag och kreditgivare kan byggas på olika sätt. En kreditgivares bedömning huruvida en kredit ska beviljas till ett nystartat företag kan påverkas av den kunskap och erfarenhet som denne besitter vilket i sin tur kan påverka hur kreditgivaren väljer att se på företaget och de fysiska personerna bakom verksamheten. Det förtroendet som skapas för företaget kan således till viss del tänkas bero på vilken kreditgivare de möter.

Litteraturförteckning

Alexander, D. & Schwencke, H. R. (2003). Accounting change in Norway. European Accounting Review, 12(3), 549-566. https://doi.org/10.1080/0963818031000087934

Allen, M. F. & Cote, J. (2005). Creditors' Use of Operating Cash Flows: An Experimental Study. Journal of Managerial Issues, 17(2), 198-211.

Álvarez-Botas, C. & Gonzáles, V. M. (2021). Does trust matter for the cost of bank loans? Journal of Corporate Finance, 66, 1-19.

https://doi.org/10.1016/j.jcorpfin.2020.101791

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (2:a uppl.). Liber.

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori -policy och -praxis (2:a uppl.). Liber Ekonomi.

Baldvinsdottir, G., Hagberg, A., Johansson, I., Jonäll, K. & Marton, J. (2011).

Accounting research and trust: a literature review. Qualitative Research in Accounting

& Management, 8(4), 382-424. https://doi.org/10.1108/11766091111189891

Barker, R. (2015). Conservatism, prudence and the IASB's conceptual framework.

Accounting and Business Research, 45(4), 514-538.

https://doi.org/10.1080/00014788.2015.1031983

Berger, N. A. & Udell, F. G. (2002). Small Business Credit Availability and Relationship Lending: The Importance of Bank Organisational Structure. The Economic Journal, 112(477), 32-53. https://doi.org/10.1111/1468-0297.00682

Berger, N. A. & Udell, F. G. (2006). A more complete conceptual framework for SME finance. Journal of Banking & Finance, 30(11), 2945-2966.

https://doi.org/10.1016/j.jbankfin.2006.05.008

Berry, A. & Robertson, J. (2006). Overseas bankers in the UK and their use of

information for making lending decisions: Changes from 1985. The British Accounting Review, 38(2), 175-191. https://doi.org/10.1016/j.bar.2005.10.004

BFN. (2004, 10 maj). Information om ändrad inriktning på normgivningen. Hämtad 21 februari, 2021, från

https://www.bfn.se/om-bokforingsnamnden/k-projektet/#normgivningen

BFN. (2012, 11 december). Årsredovisning och Koncernredovisning (K3). Hämtad 24 februari, 2021, från https://www.bfn.se/wp-content/uploads/vl12-1-k3-kons.pdf BFN. (2020, 11 december). Årsredovisning i mindre företag (K2). Hämtad 23 februari,

2021, från https://www.bfn.se/wp-content/uploads/vl16-10-k2ar-kons.pdf

Bhattacharya, R., Devinney, M. T. & Pillutla, M. M. (1998). A Formal Model of Trust Based on Outcomes. The Academy of Management Review, 23(3), 459-472.

https://doi.org/10.2307/259289

Blake, J., Akerfeldt, K., Fortes, H. J. & Gowthorpe, C. (1997). The relationship between tax and accounting rules – the Swedish case. European Business Review, 97(2), 85-91. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1108/09555349710162599

Bradford, W., Chen, C. & Zhu, S. (2017). Conservative Accounting, IFRS Convergence and Cash Dividend Payments: Evidence from China. European Financial

Management, 23(3), 376-414. https://doi.org/10.1111/eufm.12114

Broomé, P., Elmer, L. & Nylen, B. (1995). Kreditgivning till företag (4:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Brüggermann, U., Hitz, J-M. & Sellhorn, T. (2013). Intended and Unintended Consequences of Mandatory IFRS Adoption: A Review of Extant Evidence and Suggestions for Future Research. European Accounting Review, 22(1), 1-37.

http://dx.doi.org/10.1080/09638180.2012.718487

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2:a uppl.). Liber Ekonomi.

Donelson, D. C., Jennings, R. & Mcinnis, J. (2017). Financial Statement Quality and Debt Contracting: Evidence from a Survey of Commercial Lenders. Contemporary Accounting Research, 34(4), 2051-2093. https://doi.org/10.1111/1911-3846.12345 Elsakit, M. O. & Worthington C. A. (2013). Using Environmental and Social Information

in Lending Decisions. International Journal of Economics and Finance, 5(1), 112-120. http://dx.doi.org/10.5539/ijef.v5n1p112

Europaparlamentet. (2002, 19 juli). om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Hämtad 23 februari, 2021, från

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32002R1606&from=SV Europaparlamentet. (2003, 6 maj). om definitionen av mikroföretag samt små och

medelstora företag. Hämtad 23 februari, 2021, från https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32003H0361&from=SV

Europaparlamentet. (2008, 11 mars). om tillämpning av internationella

redovisningsstandarder vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter.

Hämtad 23 februari, 2021, från https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32008R0297&from=SV

FAR. (u.å). Det här gör FAR. Hämtad 20 februari, 2021, från https://www.far.se/om-far/det-har-gor-far/

FASB. (1978, november). Statement of Financial Accounting Concepts No. 1: Objectives of Financial Reporting by Business Enterprises. Hämtad 12 april, 2021, från

https://www.fasb.org/resources/ccurl/816/894/aop_CON1.pdf

FASB. (1980, maj). Statement of Financial Accounting Concepts No. 2: Qualitative Characteristics of Accounting Information. Hämtad 16 februari, 2021, från

https://www.fasb.org/jsp/FASB/Document_C/DocumentPage?cid=1218220132599&a cceptedDisclaimer=true

FASB. (2006, juli). Conceptual Framework for Financial Reporting: Objective of Financial Reporting and Qualitative Characteristics of Decision-Useful Financial Reporting Information. Hämtad 22 februari, 2021, från

https://www.fasb.org/jsp/FASB/Document_C/DocumentPage?cid=1218220340119&a cceptedDisclaimer=true

Garrett, J., Hoitash, R. & Prawitt, D. F. (2014). Trust and Financial Reporting Quality.

Journal of Accounting Research, 52(5), 1087-1125. https://doi.org/10.1111/1475-679X.12063

Ghasemi, S. & Sarlak, A. (2018). Investigating the Impact of the Financial Crisis on Conservative Accounting and Transparency of Banking Information. Advances in

61 mathematical finance & applications, 3(3), 53-68.

https://doi.org/10.22034/amfa.2018.544949

Grönlund, A., Tagesson, T. & Öhman, P. (2013). Principbaserad redovisning (5:e uppl.).

Studentlitteratur.

Hadjipetri Glantz, S. (2021, 5 maj). “Årsredovisningarna speglar att det är en annan finansiell värld vi lever i”. Tidningen Balans.

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/arsredovisningarna-speglar-att-det-ar-en-annan-finansiell-varld-vi-lever-i/

Hellman, N. (2008). Accounting Conservatism under IFRS. Accounting in Europe, 5(2), 71-100. https://doi.org/10.1080/17449480802510492

Hellman, N. (2011). Soft adoption and reporting incentives: A study of the impact on IFRS on financial statements in Sweden. Journal of International Accounting Research, 10(1), 61-83. https://doi.org/10.2308/jiar.2011.10.1.61

Hosmer, L. T. (1995). Trust: The connecting link between organizational theory and philosophical ethics. The Academy of Management Review, 20(2), 379–403.

https://doi.org/10.2307/258851

Hunt, B. (2011). Publishing qualitative research in counseling journals. Journal of Counseling & Development, 89(3), 296-300. https://doi.org/10.1002/j.1556-6678.2011.tb00092.x

IASB. (2013, juli). A Review of the Conceptual Framework for Financial Reporting. Hämtad 23 februari, 2021, från https://www.ifrs.org/- /media/project/conceptual-framework/discussion-paper/published-documents/dp-conceptual-framework.pdf

Johansson, C., Marton, J., Pautsch, G. & Johansson, R. (2017). Extern redovisning (5:e uppl.). Sanoma utbildning.

Kautonen, T., Fredriksson, A., Minniti, M. & Moro, A. (2020). Trust-based banking and SMEs’ access to credit. Journal of Business Venturing Insights, 14, 1-9.

https://doi.org/10.1016/j.jbvi.2020.e00191

Kwok, H. (2002). The effect of cash flow statement format on lenders' decisions. The International Journal of Accounting, 37(3), 347-632. https://doi.org/10.1016/S0020-7063(02)00171-1

Lapavitsas, C. (2007). Information and trust as social aspects of credit. Economy and Society, 36(3), 416-436. https://doi.org/10.1080/03085140701428381

Lind, R. (2019). Vidga vetandet - Teori, metod och argumentation i samhällsvetenskapliga undersökningar (2:a uppl.). Studentlitteratur.

Marton, J. (2013). Redovisning: förståelse, teori och principer (1:a uppl.).

Studentlitteratur.

Mayer, C. R., Davis, H. J. & Schoorman, F. D. (1995). An intergrative model of organizational trust. The Academy of Management review, 20(3), 709-734.

https://doi.org/10.2307/258792

Moro, A. & Fink, M. (2013). Loan managers’ trust and credit access for SMEs. Journal of Banking and Finance, 37(3), 927-936.

https://doi.org/10.1016/j.jbankfin.2012.10.023

Neag, R. & Masca, M. (2015). Identifying Accounting Conservatism – A Literature Review. Procedia Economics and Finance, 32, 1114-1121.

https://doi.org/10.1016/S2212-5671(15)01576-2

Nobes, C. (1998). Towards a General Model of the Reasons for International Differences in Financial Reporting. Abacus, 34(2), 162-187.

https://doi.org/10.1111/1467-6281.00028

Nolan, M. & Behi, R. (1995). Alternative approaches to establishing reliability and validity. British Journal of Nursing, 4(10), 587-590.

https://doi.org/10.12968/bjon.1995.4.10.587

Oxford English Dictionary. (2015). Trust. Hämtad 22 februari, 2021, från https://www-

oed-com.libraryproxy.his.se/view/Entry/207004?rskey=6dSMPw&result=1&isAdvanced=f alse#eid

Palazuelos, E., Crespo, A.H. & Corte, J. M. D. (2018). Accounting information quality and trust as determinants of credit granting to SMEs: the role of external audit. Small Business Economics: An Entrepreneurship Journal, 51(4), 861-877.

http://doi.org/10.1007/s11187-017-9966-3

Papadopoulou, P., Andreou, A., Kanellis, P. & Martakos, D. (2001). Trust and relationshop building in electronic commerce. Internet Research, 11(4), 322-332.

https://doi.org/10.1108/10662240110402777

Peterson, J. S. (2019). Presenting a Qualitative Study: A Reviewer's Perspective. Gifted Child Quarterly, 63(3), 147-158. http://dx.doi.org/10.1177/0016986219844789

PwC. (u.å.). Väsentliga skillnader mellan K3 och IFRS. Hämtad 23 februari, 2021, från https://www.pwc.se/sv/finansiell-rapportering/vasentliga-skillnader-mellan-k3-ifrs.html

RFR. (u.å.). Om Rådet. Hämtad 22 februari, 2021, från

http://www.radetforfinansiellrapportering.se/om-radet/om-radet__232

Ruch, G. W. & Taylor, G. (2015). Accounting conservatism: A review of the literature.

Journal of Accounting Literature, 34, 17–38.

https://doi.org/10.1016/j.acclit.2015.02.001

SFS 1990:1078. Bokföringslagen. Justitiedepartementet. Hämtad 15 februari, 2021, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bokforingslag-19991078_sfs-1999-1078

SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Justitiedepartementet. Hämtad 15 februari, 2021, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554

SFS 2004:297. Lag om bank- och finansieringsrörelse. Finansdepartementet. Hämtad 4 maj, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2004297-om-bank--och-finansieringsrorelse_sfs-2004-297 Shivakumar, L. (2013). The role of financial reporting in debt contracting and in

stewardship. Accounting and Business Research, 43(4), 362- 383.

https://doi.org/10.1080/00014788.2013.785683

Smith, D., Brännström, D. & Jansson, A. (2019). Redovisningens språk (5:e uppl.).

Studentlitteratur.

Sunder, J., Sunder, S.V. & Zhang, J. (2018). Balance sheet Conservatism and Debt Contracting. Contemporary Accounting Research, 35(1), 494-524. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/1911-3846.1235

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Udell, F. G. (2008). What's in a relationship? The case of commercial lending. Business Horizons, 51(2), 93-103. https://doi.org/10.1016/j.bushor.2007.10.005

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 23 februari, 2021, från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Vosselman, E. G. J. & van der Meer-Kooistra, J. (2009). Accounting for control and trust building in interfirm transactional relationships. Accounting, Organizations and Society, 34(2), 267-283. https://doi.org/10.1016/j.aos.2008.04.002

Yap, C. (1997). Users' perceptions of the need for cash flow statements - Australian evidence. European Accounting Review, 6(4), 653-672.

https://doi.org/10.1080/09638189700000006

Bilagor

Bilaga 1 Individuella reflektioner

In document En kvalitativ studie om kreditgivning, redovisning och förtroende (Page 64-73)