Utöver att genomföra mina studier med ett bra betyg hade jag som plan att under första året på Högskolan i Skövde försöka utöka mitt nätverk genom att knyta så mycket kontakter som möjligt. Detta verkställde jag genom att jag ständigt försökte hitta nya studiekamrater att kunna genomföra grupparbeten, och på så sätt kunna filtrera vilka kamrater som mig passade bäst att samarbeta med. Någon månad efter att en studiegrupp bildades insåg jag ganska direkt att jag och Julia befann oss på samma nivå både kunskaps- men även engagemangsmässigt. Trots mitt och Julias engagemang samt inställningen till studierna var det dock inte en självklarhet att just vi två skulle skriva examensarbetet ihop. Efter att vi båda skrivit grupparbeten med andra insåg vi ganska fort under första året att vi borde testa skriva grupparbeten ihop, vilket sedermera föll på att vi bestämde oss att det kanske blir vi som får genomföra examensarbetet tillsammans. Detta bekräftades även när vi insåg att vi båda haft ett stort intresse för programmets juridikkurser, vilket medförde att vi kunde hjälpas åt, dela åsikter samt att det förelåg en god samarbetsförmåga mellan oss.
Tanken om vad examensarbetet skulle omfatta diskuterades i korridorerna redan under första året, jag valde dock att inte se så långt in i horisonten utan istället tänkte jag på att avklara mina kortsiktiga mål, vilket var de pågående kurserna. När det sedermera var dags för examensarbetet var vi inte säkra om vad arbetet skulle omfatta. Eftersom vi båda hade ett intresse inom skattejuridiken föll vår första tanke om vi kunde hitta något där som skulle vara passande och aktuellt, detta föll dock utanför vårt ämne och vårt första temaförslag blev således ett minne blott. Det som än idag imponerar mig är hur vi kvickt sammansvetsar våra hjärnor och hittar ett nytt tema som skulle innefatta kopplingen mellan redovisningens utveckling och kreditgivarens kreditbeslut. Detta presenterade vi vid uppföljande handledning där vi fick överraskande bra respons men även feedback på vad vi kunde spåna vidare på, vilket även blev att vi lade till begreppet förtroende i studien. Då vi gått miste om en del tid att spekulera och resonera kring vårt första temaförslag satte vi igång omedelbart med att söka in oss i artiklar och leta rätt litteratur för att erhålla mer kunskap inom ämnet.
Med hänsyn till att vårt arbete handlar om att kunna få en ökad förståelse samt förklaring till hur redovisningens utveckling påverkat en kreditgivares kreditbeslut var det ganska
66
givet för oss att utgå ifrån en kvalitativ metod. Med våra höga ambitioner och mål samt att kunna genomföra en så pålitlig studie som möjligt, hade vi en strävan att kunna genomföra semistrukturerade intervjuer om 10 respondenter. Eftersom att vi ville åt kreditgivare med en specifik och gedigen arbetslivserfarenhet kunde våra arbetsplatser inte vara till större hjälp. Vi fick således hitta andra vägar att gå till väga för att hitta det vi eftersökte.
Sedermera lyckades vi hitta respondenter både genom att söka på webben men även genom sociala medier, speciellt LinkedIn där det föreligger ett yrkesnätverk som möjliggjort att vi kunnat finna respondenter med den bakgrunden som vi efterfrågar. Innan vi började skicka ut intervjuförfrågningar visste vi att vi var tvungna att ta hänsyn till den rådande pandemin (Covid-19), vilket även kunde visa sig då vissa respondenter valde att avböja att medverka i studien. Trots pandemin fick vi sju “Ja-svar” totalt vilket vi båda såg fram emot då vi hade förberett oss väl. Majoriteten av intervjuerna har skett via kommunikationsverktyget Teams där det till en början fanns en nervositet hos båda. Detta visade sig dock släppa vid genomförandet av intervjuerna då vi upplevde att respondenterna var väldigt tillmötesgående men även pratglada. Vi fick dessutom genomföra två intervjuer hos respektive respondents arbetsplats vilket vi är väldigt tacksamma för att de kunde bespara lite tid till studien.
Vår plan var att transkribera respektive intervju efter varje intervju för att på så vis kunna underlätta för oss själva genom att bespara tid samt att informationen vi erhållit är färsk.
Vi valde att hålla oss till planen vilket medförde att vi var färdiga med intervjuerna samt transkriberingarna under loppet om 1,5 vecka. Vi fick ofta höra innan vi skulle påbörja med empirin att varje transkribering kan vara så omfattande som 10-20 sidor. Detta var dock inget vi brydde oss om då vårt mål varit att genomföra detta så fort som möjligt för att sedermera kunna lägga krut på den senare delen av arbetet.
Eftersom vi båda har haft deltidstjänster utöver examensarbetet har det varit dagar där vi inte kunnat spekulera tillsammans. Trots detta anser jag att vi varit väldigt effektiva där vi ständigt uppdaterat varandra hur vi resonerat och spekulerat kring vissa delar i arbetet. Det har heller inte varit stora hinder med att få ner text då vi båda gillar att skriva. Processen under varje avsnitt har inte heller varit den andra lik. Trots det har vi lyckats komplettera varandra i den bemärkelsen där varje avsnitt inte setts som mer eller mindre komplext än det andra, vilket givit oss en strukturerad och röd tråd genom hela arbetet. Vi har även hjälpts åt med att läsa det den andre har skrivit, inte enbart för att korrigera potentiella misstag utan snarare för att vi ska erhålla en sammanhängande text genom arbetet. Under
67
arbetet har vi även funderat och ifrågasatt oss själva om vi verkligen är på rätt spår eller om vi lyckas förmedla det vi vill på rätt sätt. Detta har vi dock inte sett som ett hinder utan snarare en frågeställning som vi löser under arbetets gång. Det som jag upplever som höjdpunkten i arbetet är ju trots allt vårt andra temaförslag som vi lyckades identifiera snabbt och som var aktuellt, självklart är vi även tacksamma och glada över de respondenter som valt att delta och som bemött oss väl. Eftersom att vi sett examensarbetet som en utmaning har detta varit både motiverande men även kul då jag i synnerhet uppskattar utmaningar.
Arbetet har givit mig en gedigen uppfattning, lärdom och kunskap om hur kreditgivare arbetar för att bevilja en kredit samt vilken roll redovisningen och förtroendet har under kreditgivningsprocessen. Som person är jag intresserad av företagsekonomi men även nationalekonomi vilket jag finner detta subjekt väldigt intressant då man kan se detta från olika perspektiv. Eftersom jag gillar att läsa har det varit kul och lärorikt att fördjupa sig och förstå det vetenskapliga bakom det aktuella området. Från både mig och Julia har det krävts mycket tid att hitta det vi söker men även att förstå det vi vill förmedla till läsarna, vilket jag sannerligen är tacksam över att vi lyckats. För att åstadkomma det vi gjort har vi ständigt motiverat varandra samt försökt att upprätthålla en inte alltför ansträngande nivå genom arbetet, då vi i början insåg att mat och träning var något viktigt för att kunna utföra ett bra arbete.
Feedbacken vi fått från vår handledare Cecilia Gillgren har varit motiverande och värdefull, vilket har hjälpt oss genom hela arbetets gång. Vi har haft en del handledningstillfällen långa som korta där vi till visso varit osäkra över en del saker som vi ville ha bekräftat innan vi påbörjade något nytt. Trots våra snabba förfrågningar på handledning har Cecilia alltid stöttat oss med feedback samtidigt som svar och synpunkter lämnats.
68 Julia Martinsson
Redan tidigt under studiernas gång förstod jag att sista terminen skulle bli en utmaning. Jag har alltid tyckt om att skriva och vågar påstå att inlämningar alltid varit lite av min grej! Så att skriva en kandidatuppsats på 15 HP upp mot 60-70 sidor var något jag såg fram emot med skräckblandad förtjusning. Jag och Pavlos skrev ett grupparbete ihop första gången under andra året men studerade i samma studiegrupp redan första terminen. Vi förstod ganska tidigt att vi har likartade ambitioner, ligger på ungefär samma kunskapsnivå och kan komplettera varandra bra. Det föll sig sedan naturligt att vi skulle skriva examensarbetet ihop. Jag ville skriva med någon som har intresse i samma områden och som har samma ambitionsnivå. Det visade sig vara ett bra beslut då samarbetet fungerat väldigt bra. Vi har mestadels suttit ihop men har enstaka dagar arbetat självständigt då den andre varit på jobb. Jag tycker arbetsfördelningen fungerat bra och vi har båda bidragit lika mycket, på olika sätt.
Jag gick in med inställningen att det skulle bli tufft men hanterbart, vilket visat sig stämma relativt bra. Under höstterminen 2020 förstod vi att det var dags att hitta ett lämpligt ämne att skriva om vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. Både jag och Pavlos fann ett intresse i skatt när vi under andra året läste beskattningsrätt och var inställda på att kombinera detta med redovisning i uppsatsen. Vi skickade in vårt temaförslag, som vi redan innan feedback från Cecilia förstod inte kommer fungera då vi hamnat för långt från företagsekonomi mot nationalekonomi. Det var därför bara att börja tänka om (vilket man blivit väldigt duktig på under denna termin!) och fann genom sökandet om relationen mellan redovisning och beskattning de två olika traditionerna vilket gav indikationer på att svensk redovisning utvecklats. Detta byggde vi vidare på och efter som så alltid givande möten med Cecilia landade vi i att ta kreditgivares perspektiv och undersöka hur utvecklingen påverkat dem. Inriktningen och frågeställningarna har ändrats mycket under arbetets gång ända in i det sista, precis som min känsla. Till en början kändes det bra och tanken var att undersöka hur kreditgivares förtroende för redovisningen påverkats av att traditionerna utvecklats. Detta fick vi dessutom bra respons på under planeringsseminariet och bra förslag hur vi skulle gå vidare från vår examinator Henrik. Efter vi haft intervjuerna kände vi dock att vi inte riktigt kunde svara på det och att vi gått lite åt ett annat håll. Vi hade snarare svar på hur förtroendet för företaget och till viss del redovisningen byggs upp och påverkar vid kreditgivning. Redovisningens utveckling fanns fortsatt med och vi hade fått bra och väldigt intressanta diskussioner kring försiktighet samt redovisningens roll vid
69
kreditgivning. Efter en hel del trixande både innan slutseminariet och efter landade vi i dessa två frågeställningar, vilket känns bra men jag har haft en oro att vi har två för breda frågeställningar vilket gnagt i mig en del. Nu i efterhand förstår jag att det nog snarare handlat om att motivationen vissa dagar varit lägre än att faktiskt kvaliteten i arbetet inte varit bra. Jag tycker att vi efter många om och men fått ihop en röd tråd och trots två frågeställningar som man säkerligen kunde gjort två separata arbeten om fått fram hur det hänger ihop. Jag har många gånger fått vara överpedagogisk mot mig själv och fått låtsas förklara för någon annan för att egentligen bara förklara för mig själv. Det har alltså inte varit helt solklart alla gånger och jag har ifrågasatt mycket. Men det har ju också lett till att kvaliteten på arbetet blivit ännu bättre.
En av höjdpunkterna under arbetets gång har varit intervjuerna. Detta var något jag varit väldigt nervös för. Dels för att inte finna respondenter, dels av intervjun i sig då man vill göra ett gott intryck på respondenterna och att de ska finna arbetet intressant. Jag är väldigt tacksam för de respondenterna som ställde upp och var så otroligt tillmötesgående. I efterhand är det en ganska häftig känsla att vi faktiskt satt och intervjuade så väl insatta kreditgivare som delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Utöver all ny kunskap från respondenterna och den enorma mängd litteratur som gåtts igenom tar jag med mig en rad andra lärdomar. Jag har utvecklat mitt kritiska tänkande och blivit mycket bättre på att läsa engelska artiklar. Det har alltid varit en utmaning för mig vilket jag inte ser som ett problem längre. Jag har blivit bättre på att prioritera och lägga upp rimliga tidsplaner. En av de största utmaningarna för mig har varit att inte låta mitt övertänkande ta över och att våga testa mig fram. “Testa detta - funkar det inte så funkar det inte, men låt det inte ta över motivationen och släpp det om det inte blev som du tänkt” har jag fått säga till mig själv många gånger. Som tur är har Pavlos inte lika mycket av den egenskapen utan har många gånger fått se till att jag inte hänger upp mig på saker - tack och lov!
Nu står vi här med ett färdigt examensarbete vilket känns surrealistiskt. Hur kom alla dessa sidor till? Hade vi alla intervjuer? Hur blev det dessa frågeställningar? Ja, ibland känns det osannolikt att allt faktiskt hänger ihop, alla kapitel och delavsnitt är på plats och det blev faktiskt ett intressant arbete som jag tycker har en unik touch. Jag är tacksam att jag gjort detta med Pavlos och är glad att vi fick Cecilia som handledare som alltid inspirerar, kommer med nya idéer och avsätter tid med kort varsel.
70
Detta arbete har stärkt mitt redan innan stora intresse för redovisning och givit mig en ökad förståelse kring hur en så pass viktig intressent som kreditgivare arbetar och använder redovisning. Jag kommer se tillbaka på denna tid som tuff, då jag dessutom jobbat samtidigt, men också otroligt givande och roligt.
Tack Pavlos för att du ville skriva med mig!
71 Bilaga 2 Intervjuguide
Personlig bakgrund
1. Vilken befattning har du?
2. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
3. Hur många år har du arbetat med specifikt kreditgivning till företag?
4. Vad har du för akademisk bakgrund?
5. Hur många år har du arbetat inom finanssektorn samt hur många år har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?
Kreditgivning och redovisning
1. Berätta hur kreditgivningsprocessen till företag ser ut. Har den förändrats senaste 15-20 åren eller sedan du började med arbeta?
2. I vilket skede kommer redovisningen in?
3. Vilken övrig information utöver redovisning utgör underlag för kreditbeslut? Har det alltid varit så?
4. Ungefär hur stor andel lånsökande företag tillämpar K3 och IFRS (är större)?
5. Anser ni att den utveckling redovisningsregleringen har tagit har någon betydelse?
a. Exempelvis att noterade bolag har samma regler i hela EU.
6. Har det någon betydelse för er hur redovisningen utformas? Dvs, om den är reglerad genom lag eller utformad av redovisningsprofessionen.
7. Föredrar ni någon specifik värderingsstrategi från företagets sida?
a. Exempelvis anskaffningsvärde kontra verkligt värde, aktivering av kostnader.
8. Upplever ni att redovisningens användbarhet som informationskälla vid kreditgivning förändrats under åtminstone de senaste 15-20 åren eller sedan ni började arbeta?
9. Upplever ni att ställda säkerheter eller lånekovenanter förändrats idag jämfört med tidigare?
Förtroende
1. Hur viktigt anser ni förtroendet för företaget och redovisningen är?
2. Hur säkerställer ni att företaget är trovärdiga och ärliga?
3. Hur säkerställer ni att de är kompetenta och duktiga på det de gör?
4. Har företagets välvilja någon betydelse för kreditbeslutet?
5. Hur såg det ut förr i tiden?