Jag har analyserat materialet med hjälp av G.T., genom att söka efter vanligt förekommande koder och kategorier och sedan jämföra dem med det tidigare resultat som framträtt i
observationen.
6.1 Vad bekräftas av de olika metoderna?
Majoriteten av eleverna i intervjuerna använder studiecentret till att arbeta och ”plugga” i. Det bekräftas av min observation där man kan se att det råder mycket hög aktivitet gällande skolarbete kontra övrig aktivitet. Alla respondenter uppfattar att studiecentret påverkar deras studiesituation positivt genom att de kan använda tiden de har till förfogande på skolan till att bearbeta skoluppgifter i studiecentret så att de får mer tid till annat hemma. Jag tycker mig se från observationen att många andra elever även verkar använda sin tid till det eftersom det är hög nyttjandegrad i studiecentret över dagen och de använder den till just skolarbete. Att det råder hög tillströmning av elever i studiecentret bekräftas av besöksräknaren.
Resultatet att studiecentret används till annat än skolarbete till viss del bekräftas av intervjuerna där det förhållandet också synliggjordes. Det kom även fram att datorerna är eftertraktade och används i hög grad. Eleverna söker mycket, ofta på dator men även i böcker och tidningar. Att eleverna frågar mest matematiklärarna om hjälp framkommer i intervjuerna och bekräftas till viss del av observationen där det registrerats och tydliggjorts i elevsvaren på frågan, vad gör du/ni? .
6.2 Vad motsägs av de olika metoderna?
Enligt observationen så placerar sig 63 % av elever i grupp och i intervjuerna tycker jag mig se att det för det mesta är enskilda arbeten de uppger att de utför där. De säger också att de arbetar för det mesta själv men sitter gärna tillsammans i grupp. De arbetar även med grupparbeten men det verkar vara i minoritet enligt intervjuerna men som sagt vid observationerna ser det ut som att de arbetar väldigt mycket i grupp.
Eleverna som intervjuades säger att det är viktigt att det finns personal och schemalagda lärare på plats men att man inte nyttjar dem i så stor utsträckning motsägs till viss del av antalet elever som faktiskt sitter i den pedagogiska verkstaden. Eleverna uppger att de använder matematikläraren mest men att arbeten som de utför i centret har så stor
ämnesmässig spridning och det syns ingen dominans i observationen av ”ämnet” matematik.
Tysta rummet nyttjas i liten utsträckning vilket motsägs av intervjuresultatet där den värderas högt. Presentationslabbet med kanonen används av en av respondenterna och dennes
kompisar ”jättemycket” men i observationen ser det ut som att ingen använt denna funktion här med viss reservation för resultatet, då datorvagnen inte alltid varit tillgänglig.
6.3 Sammanfattning av analysresultat
Det är hög aktivitet i centret och en stor tillströmning av besökare under dagen. De flesta är där för att bearbeta sina skoluppgifter, ”plugga”. Skoluppgifterna har mycket stor spridning ämnesmässigt. Vanligast är projektarbete, matematik, svenska, naturkunskap och
samhällsorienterande ämnen. Att elever placerar sig i grupp i studiecentret är vanligare än att de sitter enskilt. Eleverna sitter gärna vid datorerna men nästan lika ofta i den stora
biblioteksdelens gruppbord omgivna av bibliotekets alla böcker. Det är vanligare att elever placerar sig i grupp än enskilt men det är inte säkert att de arbetar med ett grupparbete för den skull. För det mesta har man sitt eget arbete fast man har sällskap av varandra. Det
uppger att det är vanligast att man söker information på Internet men det händer också att man använder böcker och olika tidningsartiklar. De uppskattar att det finns schemalagda lärare på plats men tar oftast hjälp av matematiklärarna. De uppger att de inte behövt ta hjälp i samma utsträckning för de övriga ämnena. Genom att placera sig i den pedagogikiska verkstaden signalerar man att man vill ha hjälp med sina studier. Studiecentret uppfattas som en positiv studiemiljö där man kan koncentrera sig och få någonting gjort. Eleverna kommer dit på eget initiativ och har redan innan fokus på vad de ska utföra i centret. De nyttjar centret för att få mer tid till fritid, till största del och till viss del även för att få en paus från skolarbetet. De säger också att olika typer av information är lättillgängliga i centret och att studiecentret i sig är välkomnande och lättillgängligt. Det utgör skolans centrum. Att det är lugnt och tyst bidrar till att de kan få den koncentration som behövs för det individuella lärandet och att det råder en hemtrevlig atmosfär där. Att personal finns på plats inger en sorts trygghet, att man kan få hjälp om man skulle behöva.
6.4 Begreppsbildning
Jag har gjort ett försök med att se om materialet kan leda till någon form av begreppsbildning.
Elever kommer till studiecentret och bearbetar skoluppgifter. Det tycks se ut som att de bearbetar uppgifterna i studiecentret men inte så ofta med hjälp av det. De svarar ja på frågan om de tycker att de lär sig någonting men de har svårt att precisera hur de uppfattar lärandet i studiecentret. En elev är inne på att det är det individuella lärandet med krydda av ett socialt inslag. Någon beskriver att man fått uppgifter av läraren som man skall ta ansvar för och utföra självständigt för att sedan återkoppla. I observationen framkommer det just att en elev mejlar in en uppgift till sin lärare. Någon ger uttryck för att man måste tvinga sig själv att förstå och det kräver koncentration, vilket uppnås i studiecentrets miljö. Det verkar som att det är det individuella lärandet som tar vid i studiecentret, där man av egen kraft, på ett mer otvunget sätt, tar sig an olika skoluppgifter. Eleverna upplever att lärandet i studiecentret är självständigt, otvunget och anonymt jämfört med lärandet i ett klassrum. De går dit på eget initiativ. De tar gärna hjälp i ämnet matematik men upplever att de inte behöver det i lika stor grad i de övriga ämnena. Trots detta påpekar det att det bästa med centret är vetskapen om att man kan få hjälp ifall man skulle behöva det. Att det finns tillgång till just den pedagogiska verkstaden och skolbibliotekarie. Alla respondenter är målmedvetna i sitt användande av sin tid i studiecentret. De är just att kunna nyttja ledig tid under skoldagen till skolarbete som uppskattas av respondenterna.
Att söka information på olika sätt är lättillgängligt och tillgången till datorerna erbjuder möjlighet att både söka och arbeta samtidigt.
Att eleverna upplever att studiecentret har en positiv inverkan på deras studiesituation är det ingen tvekan om, men hur eleverna uppfattar att det påverkar deras studiesituation tycker jag inte klart framgår. De upplever lärmiljön som positiv och tillåtande och men har också svårt att precisera vad mer exakt som bidrar till den känslan. Miljön i studiecentret verkar påverka deras förmåga att få någonting gjort. De uppskattar tystnaden och möjligheten till
koncentration. Det känns kul att gå dit, personalen är glada och hjälpsamma och har tid. Det finns möjlighet att träffa andra elever där, att sitta tillsammans och arbeta och sällskapa med varandra samtidigt som man utför skolarbete.
Jag kan se fyra centrala begrepp växa fram ur resultatet som är knutna till lärandet.
• Lärarroll, utformning av undervisning och arbetssätt påverkar lärandet
• Det självständiga och individuella kunskapandet situerar lärandet
• Informationssökning situerar lärandet
• Lärmiljön i studiecentret inverkar på lärandet
Det första är att lärandet är betingat av den undervisande läraren som ställt upp ramar som eleven får förhålla sig till. Den individuella bearbetandefasen tar vid i studiecentret.
Det andra är att det är elever som har siktet inställt på att ”plugga” som nyttjar studiecentret för att bearbeta den, för det mesta, individuella produkten, som de ska lämna vidare till läraren eller i vissa fall en mottagande publik. Det är på helt eget initiativ som den målmedvetna eleven går till studiecentret. Denna elev klarar av och den till och med uppskattar att lärandet är självständigt, man slipper ha en lärare flåsandes i nacken, man är anonym och man kan lyssna på musik samtidigt eller socialisera med varandra och ändå lyckas med att få någonting gjort. Det är upp till individen att det sker ett lärande.
Det tredje är att jakten på information situerar lärandet, som ofta tillgodoses genom tillgången till datorer i studiecentret. Man kan använda den till att söka information på samtidigt som man producera sin skoluppgift. Detta ihärdiga knappande på de ständigt upptagna datorerna visar tydligt att detta är något som har med lärandet att göra och genom intervjuerna får jag vetskap om att man ”söker mycket”.
Det fjärde är att hela miljön i studiecentret inverkar positivt på lärandet.
Det är den av tradition tysta biblioteksmiljön med alla böcker som ger möjlighet till
koncentration. Lärandet verkar kräva ett lugn som är svårare att hitta i andra delar av skolan.
Bara vetskapen att det finns någon som har tid för mig om jag skulle behöva verkar räcka för att påverka lärandet i positiv riktning. Den välkomnande atmosfären inbjuder till socialisering under otvungna former. Jag kan konstatera att den miljö som framträder är socialiserande och icke hierarkisk i sin struktur och knuten till en, av tradition, lugn och tyst miljö.
Jag anser inte att jag kommit så långt i mitt material att det framträder en tydlig teori. För att komma vidare och spegla mina resultat i ett större sammanhang väljer jag nu att diskutera dessa fyra begrepp utifrån den litteraturgenomgång jag presenterade under ”Bakgrund”.