6 Analys
I detta kapitel kommer vi att analysera vårt empiriska material från intervjuerna med hjälp av Hodkinson och Sparkes teori Careership. Vi kommer att använda oss av följande begrepp från teorin: handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut, kapital och fält. Vi har valt denna teori därför att den underlättar analysen av empirin i relation till våra frågeställningar. Samtliga utvalda teoretiska begrepp tillför en ytterligare dimension i förståelsen av resultatet, det vill säga informanternas svar. De utvalda teoretiska begreppen gör att svaren på våra frågeställningar sätts i en förståelseram.
6.1 Handlingshorisont och pragmatiskt rationella beslut
6.1.1 Möjliga vägar och informanternas stödbehov
Hodkinson och Sparkes (1997, 34–35) teori Careership menar att en individs karriärmöjligheter och karriärval begränsas av dennes handlingshorisont. Med handlingshorisont menar de den arena inom vilken individen kan ta beslut och vidta åtgärder. Det är den möjlighetssfär som individen ser och som är acceptabla för hen, den både begränsar och visar vilka möjligheter som finns. Handlingshorisonten är segmenterad, för ingen ser hela utbudet av möjliga utbildningar eller alla möjligheter som finns på arbetsmarknaden. Varje individ kan påverka sina handlingshorisonter. Inom denna fattar personen pragmatiskt rationella beslut utifrån sin egen ståndpunkt och utifrån sina mål (Hodkinson och Sparkes 1997, 36–37). Enligt deras teori fattas karriärbeslut alltid genom beslut som är pragmatiskt rationella. Informanterna ser olika möjliga vägar för att komma vidare till arbete eller studier. Tanja har av handledaren på den insatsen som hen nu är med i, fått hjälp att vidga sin handlingshorisont. Tanja berättar att hen av handledaren har fått reda på att hen skulle kunna gå en yrkeskurs för att nå sin dröm att kunna arbeta på förskola. Hen säger om yrkeskursen: “Där jag bara behöver
41
läsa några kurser som handlar om det och inte en massa svenska, engelska och sånt”. Terese berättar också att hen med hjälp av sin mamma fick vidgat sin handlingshorisont. Terese berättar: “Min mamma som är undersköterska sa att det behövs väldigt mycket undersköterskor överallt så ta utbildningen så är du 100 % utbildad undersköterska, du kan få jobb hur lätt som helst.” Hen säger att det är tack vara sin mamma som hen nu har tagit beslutet och sökt in till komvux för att läsa till undersköterska. Johan berättar att praktiken som hen gjorde på en restaurang fick hen att bli intresserad av att bli kock. Hen berättar att innan praktiken trodde hen inte att hen skulle passa på en restaurang. Så praktiken vidgade Johans handlingshorisont. Johan säger att hen nu tror att hen har bestämt sig för att bli kock. Inom sin handlingshorisont ser informanterna studier på komvux och folkhögskola. Några av dem ser också studier, eller vidare studier för dem som redan har en sådan utbildning, på högskola/universitet som en möjlighet.
Hodkinson och Sparkes (1997, 33) skriver kring pragmatiskt rationella beslut att beslutet är grundat på partiell information från det bekanta och kända. Vidare menar de att karriärbeslut tas utifrån sammanhanget och att de inte kan skiljas från personens familjebakgrund, livshistoria och kultur. De menar också att karriärbeslut är anpassliga och att de baseras på tillfälliga sociala kontakter och erfarenheter. Karriärbeslut är också reaktioner på de möjligheter som kommer upp. Detta kan ses i Terese och Johans karriärbeslut och pragmatiskt rationella beslut ovan. Det kan också ses i Eriks pragmatiskt rationella beslut att återuppta gymnasiestudierna eftersom han vill kunna arbeta på sin släktings hotell i framtiden.
I resultatet kring informanternas upplevda stödbehov framgår det att aktörerna arbetar med att vidga deltagarnas perspektiv och därmed deras handlingshorisonter. Detta görs genom individuella samtal där deltagarna får ett individanpassat stöd för att kunna se nya möjligheter och upptäcka nya styrkor, informanterna önskar dock att de hade fått ännu mer av detta individuella stöd.Det görs också genom att deltagarna deltar i gruppträffar där de tillsammans med andra får ytterligare perspektiv på sig själva och sina möjligheter. Johan berättar att hen får stöd av de andra i klassen, att de har hjälpt varandra med självförtroendet. Det ökade självförtroendet har gjort att Johans vyer har vidgats och att hen fått en ökad tilltro till sin studieförmåga och därmed vidgat sin handlingshorisont. Terese säger att hen har fått hjälp att vidga sina perspektiv, sin handlingshorisont, kring utbildningsvägar för att nå sin dröm att arbeta på BB, genom diskussioner med andra deltagare som är utbildade undersköterskor.
42
Andra informanter berättar också att de via insatserna får ökade kunskaper kring utbildningsvägar, vilket kan också vidga deras handlingshorisont. Genom grupp- och enskild vägledning vidgas också deltagarnas handlingshorisonter genom att det får syn på hur deras styrkor och egenskaper passar in på arbeten de inte själva har tänkt på. Tuva berättar att hen själv bara var inne på att hen skulle söka arbeten inom hemvården, men att hens handledare sa: “Men du har inte funderat på att jobba som receptionist? Att söka jobb i affär?”
6.2 Kapital och fält
6.2.1 Möjliga vägar och hinder
Flera av informanterna tar upp betydelsen av att ha ett stort socialt nätverk när de pratar om vilka möjliga vägar de ser för att komma vidare till arbete. Detta kan kopplas till begreppet socialt kapital som består av bland annat sociala kontakter (Bourdieu 1986, 242). Kapitalen har alla personer med sig in på fältet, där de värderas av de andra (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Kapitalen ger personen möjligheter i beslutsprocesser och handlingar på fältet. Detta kan kopplas till vad Peter säger, vars mål är att få arbete som bibliotekarie. Hen menar att hen måste använda sitt sociala nätverk mer än vad hen har gjort hitintills för att hitta ett arbete inom detta. I hens sociala nätverk ingår några bibliotekschefer som Peter träffade då hen arbetade som bokuppsättare på ett stadsbibliotek. Några av informanterna berättar att deras vänner hjälper dem att hitta och tipsa dem om lediga tjänster. Informanterna säger också att en möjlig väg för att komma vidare till arbete är att utöka det sociala nätverket, utöka sitt sociala kapital, om kontakterna inte finns inom områden som man vill eller kan arbeta inom. Som Hodkinson och Sparkes (1997, 37) säger att kapitalen kan förändras och utvecklas. Flera av informanterna ser att en praktikanställning skulle kunna öka möjligheterna för att komma vidare till arbete. Att de på så sätt utökar sitt sociala kapital. Dock ser flera av informanterna inte någon nytta med att ha en praktikplats inom ett område som de inte vill arbeta inom.
Tanja ser flera fördelar med en praktikanställning: ”Kanske att jag får lära mig nya saker och lära känna nytt folk. Sen hoppas jag också att om jag blir duktig på det så kanske de erbjuder mig jobb där.” Det Tanja säger om att hen får lära sig nya saker där, kan även kopplas till
43
kulturellt kapital som kan vara i form av utbildningskvalifikationer (Bourdieu 1986, 242). Informanterna ser också att studera kan öka deras chanser till att få ett arbete, vilket motiverar dem till att börja med detta. Genom att studera utökas deras kulturella kapital vilket ger dem ökade möjligheter i handlingar på fältet (Hodkinson och Sparkes 1997, 36).
Informanterna ser olika hinder för att komma vidare till arbete eller studier. Att inte ha avslutat sina gymnasiestudier är ett hinder som flera av informanterna ser för att komma vidare till arbete. Detta kan kopplas till att de inte har tillräckligt med kulturellt kapital som behövs på fältet. Coronapandemin ses också av flera av informanterna göra det svårare att få ett arbete, för det är många som söker jobb. Lisa berättar: “Det är många som har blivit arbetslösa. Det finns många som kanske är mer utbildade än jag som söker jobben och som har jobbat inom yrken längre. Det är stor konkurrens nu om jobben.” Detta kan kopplas till det Hodkinson och Sparkes (1997, 36–37) skriver att inom fältet har personerna olika resurser och makt, vilket bygger relationerna på fältet. De menar att ofta äger andra spelare, personer mer kapital och kan utöva mer makt än de unga spelarna, personerna. Hinder som tas upp för att komma vidare till studier är brist på vuxna förebilder som har gått på gymnasiet, att inte komma in på den utbildningen som man vill läsa, bristande motivation, tidigare misslyckanden och jobbiga upplevelser i skolan. Detta kan kopplas till att det påverkar ens handlingshorisont om man inte har någon förebild som har lyckats studera. Att inte komma in på den utbildningen som man vill, kan kopplas till brist i det kulturella kapitalet. Coronapandemin kan också tolkas som ett hinder för ungdomarna att utöka sitt kapital och därmed sina chanser till att komma vidare till arbete eller studier. Detta i och med att möjligheterna att hitta ett arbete eller en praktikplats samt att möjligheterna att besöka olika skolor är begränsade under rådande restriktioner.
6.2.2 Informanternas upplevda stödbehov
I resultatet kring informanternas upplevda stödbehov framkommer att de genom verksamheterna får stöd i att skriva CV och personligt brev. De ökade kunskaperna i detta kan kopplas till att de bättre kan visa för arbetsgivare vilket kulturellt kapital de har.
Önskemål lyfts om ett ökat individperspektiv, ekonomiskt stöd för att kunna delta i aktiviteter, hjälp att finna praktikplatser och ett ökat inflytande över stödets utformning och verksamheterna de deltar i. Resultaten visar emellertid på att få av våra informanter får
44
tillräckligt med inflytande över insatsernas utformning vilket kan få till följd att förbättringar ur deltagarnas synvinkel inte kommer fram. De riskerar därmed att bli fast i åtgärder som inte ökar deras kapital i tillräckligt stor utsträckning för att komma vidare till arbete eller studier. Om informanterna genom insatserna får mer kapital ökar deras möjligheter på fältet. Sammanfattningsvis visar analysen att informanterna ser olika möjliga vägar för att komma vidare till arbete eller studier men att de upplever ett behov av att få ytterligare individuell hjälp med att vidga sina perspektiv. I analysen visas även på det begränsade sociala kapital som informanterna har och att de inte alltid vet hur de på bästa sätt kan använda det sociala kapital som de har. Det visas också att informanterna ser en möjlighet att utveckla sitt kulturella kapital genom att studera eller att praktisera på en arbetsplats. Analysen visar dock på att informanterna ser hinder för att komma vidare till arbete och studier. Ett stort sådant är icke avslutade gymnasiestudier som gör att de saknar det kulturella kapitalet som behövs på fältet. Genom insatserna får informanterna ökade kunskaper kring CV och personligt brev skrivande vilket leder till att de bättre kan visa för potentiella arbetsgivare vilket kulturellt kapital de har. Några informanter har önskemål om ett ökat inflytande över verksamheternas utformning och innehåll.
45