7 Diskussion
I det här kapitlet kommer vi att diskutera vårt resultat, vår metod och vår teori i förhållande till vårt syfte. Detta är att belysa hur personer som tillhör eller under de senaste 12 månaderna har tillhört UVAS-gruppen ser på möjligheter och hinder för att komma vidare till arbete eller studier samt deras upplevda behov av insatser förhållande till de insatser de idag upplever att de får.
7.1 Resultatdiskussion
Vår analys visar samstämmighet med vår tidigare forskning. Som vi visar i tidigare forskning är ett ökat individperspektiv viktigt för att underlätta för UVAS- gruppen att komma vidare till arbete eller studier. Detta visar sig också i vår studie, där flera informanter påpekar att de inte ser att detta görs tillräckligt i verksamheterna i nuläget. I arbetet med att individanpassa insatserna ser vi att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll. Detta visar också vår analys eftersom informanterna lyfter de individuella samtalen som särskilt betydelsefulla för att få ett vidgat perspektiv och en vidgad handlingshorisont. De individuella samtalen visar sig också kunna bidra till ökat självförtroende och motivation samt känslan av att bli lyssnad på. Informanterna känner även att de får en ökad känsla av att kunna lyckas. Insatserna som sker i grupp ses av informanterna kunna ge liknande resultat men att det finns önskemål från några att gruppaktiviteterna hade behövts individanpassas. Ett sätt att få till en bättre individanpassning ser vi finns i det som informanterna tar upp som önskemål att bli mer delaktiga i utformandet av verksamheterna och de erbjudna aktiviteterna.
Vikten av att ha ett socialt nätverk, som den tidigare forskningen visar, kommer fram i vårt arbete. Även informanters begränsade sociala kapital, liksom svårigheterna att under rådande pandemi utöka sitt sociala kapital framkommer i den tidigare forskningen och i vår studie. Vi upplever att informanterna inte helt förstår vikten av det sociala kapitalet på arbetsmarknaden
46
i form av referenser och arbetslivskontakter. De ser vikten av kontakter inom sin egen bransch men inte de kontakter som finns utanför denna. Här ser vi ett behov av att medvetandegöra dem om detta genom att till exempel bjuda in representanter från rekryteringsföretag, som berättar hur de tänker kring rekrytering. På så sätt får deltagarna höra fleras perspektiv på hur de kan göra sig attraktiva på arbetsmarknaden och ges en ökad inblick i hur de bör tänka kring jobbsökande under rådande pandemi.
Vårt arbete visar också att genom informanternas sociala nätverk får de tips och inspiration kring möjliga studievägar. Vår upplevelse av informanternas svar är att verksamheterna fokuserar på att få ut deltagarna till arbete, det vill säga aktiveringspolitiken är den som är det dominerande. Med hänsyn till informanternas begränsade sociala nätverk ser vi ett ökat behov från verksamheterna att hjälpa deltagarna se möjligheterna med de utbildningsvägar som finns. I det långa loppet ser vi att studier kommer kunna gynna individerna trots att det blir en tillfälligt ökad kostnad för samhället.
Som tidigare forskning och vår analys visar spelar avslutade gymnasiestudier en stor roll för individens möjligheter att komma vidare till arbete eller studier. Vi ser därför ett behov av tidiga insatser och snabb identifiering av ungdomar i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Genom ett ökat samarbete mellan gymnasieskolorna och verksamheter som arbetar med UVAS-gruppen kan detta förbättras. Vi ser även att ett ökat samarbete mellan alla verksamheter som är involverade i arbetet med UVAS-gruppen hade gynnat både individerna och samhället i stort. Ett förslag på fortsatt forskning är en utvärdering av verksamheter som har ett utvecklat samarbete för att stötta UVAS-gruppen för att på så sätt kunna lyfta goda exempel och underlätta för verksamheter att finna förbättrade arbetssätt.
7.2 Metoddiskussion
Studien är gjord med en kvalitativ metod. Med detta följer att studiens resultat inte kan ses som generaliserbar. Vi ser emellertid att vårt arbete har ett överföringsvärde. Detta eftersom våra resultat väl stämmer överens med vad tidigare forskning har visat (Larsen 2018, 124). Att informanterna valdes ut genom självselektion, kan vi se gjorde att urvalet blev skevt gällande fördelningen mellan åldrar och mellan könen. Eftersom vår studie har en begränsad omfattning
47
ser vi inte att ett jämnare urval skulle bidra till att resultaten av studien skulle gå att generalisera till en bredare population. Vi valde därför att prioritera tryggheten för deltagarna att själva få anmäla sitt intresse för att delta i studien framför en jämn ålders- och könsfördelning.
Vi valde även att genomföra intervjuerna var för sig vilket kan ses minska studiens reliabilitet, det vill säga dess tillförlitlighet i och med att vi inte hade möjlighet att jämföra vår upplevelse av intervjun (Larsen 2018, 295). För att öka reliabiliteten valde vi därför att vara noggranna i vår intervjuguide med att förtydliga med hjälp av underfrågor vad vi ville ha ut av våra huvudfrågor. På så sätt ville vi så långt som möjligt säkerställa att vi båda var överens om innehållet i våra huvudfrågor och därmed kunde leda respektive intervju i samma rikning. En av oss har sedan tidigare kunskap om den ena verksamheten som vi har hämtat våra respondenter från och därmed såg vi en risk för bias i studien. Med hänsyn till detta, valde vi att den andra skribenten tog dessa intervjuer.
7.3 Teoridiskussion
Vi upplever att vår valda teori inte gick att applicera på resultaten kring individens individuella värden så som motivation, självförtroende med mera i förhållande till hur en förbättring av dessa värden skulle kunna öka individens kapital och på så sätt deras möjligheter på fältet. När de individuella värdena stärks, ser vi att individens möjligheter ökar att lyckas ta sig vidare till arbete eller studier. Vår valda teori lyfter heller inte hur en händelse som vare sig individen eller samhället kan påverka, så som en pandemi, påverkar en individs beslutsprocesser. Vi anser att våra valda teoretiska begrepp varit användbara men med facit i hand ser vi dock att teoretiska begrepp hämtade från KASAM teorin skulle kunna tillföra det vi saknade.
48