Analysen kommer att bygga på tre stycken teman: motivation, lärares roll för elevernas motivation och motivationsarbete. De tre teman behandlar studiens frågeställningar, hur uppfattar lärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation?
Hur arbetar lärarna för att motivera eleverna?
7.1 Motivation
Intervjupersonerna är eniga om att motivation är viktigt för en elevs utveckling, eftersom motivationen driver eleven framåt i sin utveckling och behövs för att eleven ska finna lust och meningsfullhet att vilja lära. Ingrid Sanderoth (2002:105) belyser även hur betydelsefull motivation är för en elevs utveckling och lärande, där motivation är just de krafter som aktiverar individen.
Samtliga intervjupersoner upplever att motivation handlar om någon slags vilja att uträtta något, där motivationen uppstår när en elev känner glädje och lust att vilja lära och utvecklas. Viljan att uträtta något kan enligt intervjupersonerna antingen vara en inre eller yttre drivkraft, där de uppfattar drivkraften likt Birgitta Bergsten (1979:42) som en inre motivation som driver individen mot ett mål. Målet styrs av bland annat behov som ska tillfredsställas och känslor som ska följas.
Intervjupersonernas uppfattningar om yttre motivation kan härledas till Jenners definition, där det finns en målsträvan hos individen som är kopplad till olika former av belöningar, så som betyg, andra personers uppskattning, glädje och stolthet (Jenner, 2004:41-42). Flertalet av intervjupersonerna upplever att eleverna drivs av en yttre motivation, där de inte lär och presterar för sin egen skull utan på grund av belöningar och förväntningar från omgivningen. Enligt Sjöberg (1997:28) kan det leda till att eleverna i första hand använder sin inlärning för att uppnå en belöning, istället för att tillgodose och tillgodogöra sig kunskap. Vidare anser flertalet av intervjupersonerna att den inre motivationen är det optimala, för att eleven själv ska vilja utvecklas och prestera för sin egen skull. Även om den inre motivationen är det optimala upplever flertalet av intervjupersonerna svårigheter med att tillgodose och ta tillvara på elevernas inre motivation. Anledningen enligt dem kan vara att yttre mål så som läro- och kursplaner begränsningar deras handlingsutrymme.
Enligt Ford (1992:78-79) uppstår motivation när eleverna har förstått syftet med undervisningen och finner det lustfyllt och intressant, något som flertalet av intervjupersonerna belyser. Detta kan till viss del härledas till Fords formel, motivation = mål * känslor * personliga föreställningar, där faktorerna i formeln behövs för att motivation ska kunna uppstå. Intervjupersonerna uppfattar att när eleverna har förstått syftet med undervisningen blir de medvetna mot vilket mål som ska uppnås, samtidigt som elevernas känslor antingen kan gynna eller hämma deras intresse för att uppnå målet.
Samtliga intervjupersoner uppfattar att en elevs motivation syns genom dess kroppsspråk och engagemang till att utföra något, det vill säga det finns en nyfikenhet hos eleven att vilja veta mer och i och med det bli tillfredställd. En elevs nyfikenhet och tillfredsställelse kan kopplas till två av Bruners motivationskrafter, nyfikenhet och kompetens. Nyfikenhet handlar om en individs tillfredsställelse att komma fram till klarhet och avsluta ting, vilket enligt Bruner (1971:133-134) innebär att lärare bör stimulera elevernas nyfikenhet till lärande. Kompetens handlar istället om den kraft som driver en individ att handla och hantera sig själv, för att uppnå ett behov av kompetens och kapabilitet (1971:137-140).
7.2 Lärares roll för elevernas motivation
Det framgår tydligt hos intervjupersonerna att de faktorer som har betydelse för elevernas motivation är deras förhållningssätt, bemötande och förväntningar. Samtliga intervjupersoner menar att det är viktigt att vara positiv och bekräftande mot eleverna, samt få dem att känna sig trygga och respekterade. Enligt intervjupersonerna måste en lärare vara lyhörd och öppen i sitt möte med eleverna, där det är betydelsefullt att lyssna in sina elever och ta tillvara på deras tankar och synpunkter. Detta förhållningssätt trycker intervjupersonerna starkt på som i sin tur kan kopplas till Jenners (2004:15) definition av motivation. Motivation som en fråga om det bemötande och de erfarenheter eleverna får.
Utifrån intervjupersonernas svar går det att utläsa att förväntningar från omgivningen har större betydelse för elevens motivation än vad som tros. Därför anser intervjupersonerna att förväntningarna på en elev varken får vara för höga eller för låga, utan befinna sig inom elevens proximala utvecklingszon. Intervjupersonernas uppfattningar om sambandet mellan förväntningar och motivation kan härledas till pygmalioneffekten, det vill säga att rimliga förväntningar kan ha en uppmuntrande och en stärkande effekt på en elevs självkänsla. Orimliga
förväntningar kan istället resultera i och upplevas som ett misslyckande hos eleven (Rosenthal &
Jacobson, 1968:160-162).
Andra faktorer som intervjupersonerna upplever har betydelse för en elevs motivation är elevens trygghet och säkerhet, sociala omgivning, självkänsla och självförtroende. Dessa faktorer kan kopplas till Maslows behovshierarki, en teori som hjälper oss att förstå de faktorer som krävs för att motivation ska kunna uppstå hos en elev. Exempelvis en elev som inte känner sig trygg och säker kan få det svårt att fokusera på undervisningen, eftersom elevens behov av trygghet och säkerhet inte är tillfredsställd (Maslow, 1970:16-18). Vidare anser intervjupersonerna likt Maslow (1970:20-21) att en elevs motivation påverkas av deras behov av erkännande och respekt. Eleven måste ha ett självförtroende och en positiv uppfattning om sig själv för att kunna motiveras.
7.3 Motivationsarbete
För att undervisningen ska bli meningsfull för eleven bör läraren arbeta efter Fords princip, the principle of goal activation, där elevernas skoluppgifter bör ha ett personligt och relevant mål för deras egen utveckling (Ford, 1992:206-207). Denna princip kan återspeglas i intervjupersonernas svar, där flera anser att det är lärarens roll att ge elevernas ett syfte med skolan och undervisningen, samt att ta tillvara på elevernas intresse och egna mål så att de blir medvetna om sin egen utveckling. Eleverna måste känna att undervisningen är meningsfull för dem, samtidigt som det är medvetna om vad som förväntas av dem och mot vilket mål det arbetar mot, vare sig det är inre eller yttre mål. Vikten av att eleverna bör veta syftet med undervisningen och dess mål kan i sin tur härledas till Vygotskys proximala utvecklingszon. Även intervjupersonerna uppfattar att målet bör vara eftersträvansvärt och rimligt för eleverna, annars finns det en risk att motivationen försvinner (Jenner, 2004:43-44).
För att motivera sina elever och ta tillvara på deras intressen använder sig samtliga intervjupersoner utav olika inlärningsstilar, arbetsformer och tillvägagångssätt. Exempel på olika arbetsformer som intervjupersonerna använder sig av är mixa undervisningen med teoretiska och praktiska inslag, samt låta eleverna arbeta i par eller grupp. Likt Giota (2002:297) finns det en koppling mellan val av arbetssätt och vilken sorts motivation eleven kommer att utveckla gentemot sitt skolarbete. Samtliga intervjupersoner menar att variation av arbetssätt och arbetsformer kan hjälpa eleverna att bli intresserade av undervisningen, samtidigt som deras motivation bibehålls. Val av moment och uppgifter som lärarna använder sig av i sin
undervisning har visat sig enligt Jenner (2004:43-44) ge olika stora skillnader för elevernas motivation, vilket kan kopplas till Piagets teori om motivation. Moment och uppgifter i skolan bör växlas mellan utmanande och förstärkande aktiviteter, det vill säga att det ställs krav på ackommodering och möjlighet till assimilering (Lillemyr, 2002:133).