I detta kapitel väljer vi att analysera resultatet utifrån våra två forskningsfrågor: vad
beskriver dessa ungdomar att de har fått med sig från skolan i form av arbetslivskunskap? Hur beskriver dessa ungdomar att åtgärdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Resultatet analyseras utifrån individualiseringstesen och handlingsteorin och struktureras efter de huvudteman vi använt oss av i resultatet.
7.1 Skola
Individualiseringstesen går ut på att samhället har förändrats. Individen har ett större ansvar och våra kollektiva ”skyddsinstanser” har försvagats. Detta innebär att individen i större utsträckning måste planera och konstruera sitt eget liv utan samma grad av kollektivt stöd. Att stödet från skolan och Arbetsförmedlingen upplevs som mindre bra hos våra informanter kan bero på att vi har fler valmöjligheter än tidigare och en konsekvens av detta är att det kan bli svårare att hitta fram och göra verklighet av dessa möjligheter. Individualiseringstesen menar att vi har fler valmöjligheter vad gäller exempelvis utbildning vilket innebär att risken att hamna på fel utbildning är större. Våra informanter berättar att de upplever att skolan har brustit i att ge bra och relevant information och att de hade önskat mer stöd i från lärare. Anna, Bella och Diana berättar att de önskar att de haft mer kontakt med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Bella säger att det är skolans ansvar att hjälpa eleverna att hitta rätt väg, något hon upplever att skolan misslyckats med. Ett exempel på detta är att hon bara gick i skolan för att det är ett måste, hon förstod inte meningen och på vilket sätt hon skulle använda den kunskapen när hon väl slutade. Vidare berättar hon att bristen på information om ett kommande arbetsliv har gjort henne förvirrad
36
och att hon inte vet vilken väg hon nu ska gå. Cim har en liknande berättelse och menar även han att de ämnen han hade i skolan var helt meningslösa och oseriösa. Beck (Beck & Beck- Gernsheim 2002) som är en stark förespråkare av individualiseringstesen menar att samhällets tidigare sociala inrättningar luckras upp och att det är upp till individen själv att hitta nya sociala grupper som hon kan använda sig av för att orientera sig vidare i livet. Det våra informanter berättar återspeglar denna tes. Informanterna instämmer i att skolan inte har gett den information och stöd för att hjälpa dem vidare. Bella nämner att det inte var förrän på komvux och med hjälp av kamrater som befunnit sig i liknande situation som hon förstod vad skolan handlade om. Även Anna berättar att hon hade önskat att det hade diskuterats mer i skolan om livet efter gymnasiet, hur det är att vara arbetssökande och vad arbetsmarknaden idag har för krav. Hon använder starka ord när hon beskriver sin besvikelse över skolan: ”..man plågas, helt seriöst man verkligen plågas”. Teoretiker inom handlingsteorin menar att lärande är förknippat med handlande, det vill säga erfarenhetsbaserat lärande. Dewey (Dewey i Granberg 2004) menar att vi utgår från våra tidigare erfarenheter när vi tar till oss ny kunskap. Vidare menar Dewey att enbart information inte är tillräckligt för att ta till sig kunskaper utan att det helst ska kopplas till handling. En sådan handling skulle kunna vara praktik. Två av våra informanter hade praktik under gymnasietiden men uttrycker att de upplevde den som meningslös. Ellström (1992) och Lewin (Lewin i Granberg 2004) menar att erfarenhetsbaserat lärande inte behöver vara direkt kopplat till handling utan att den nya kunskapen kommer när man reflekterar över sina erfarenheter. Cim och Bella nämner att de inte hade någon uppföljning av praktiken och de gavs helt enkelt inte möjligheten att reflektera och diskutera sina erfarenheter. Cim berättar att han kämpade hårt på praktiken, skötte sig och var duktig men att det egentligen inte spelade någon roll eftersom det inte gjordes någon som helst uppföljning. Vidare säger Cim och även Bella att vissa ämnen kändes onödiga eftersom de inte kunde förstå meningen eller lärdomen av dessa. Enligt handlingsteoretiker skulle detta kunna bero på att kopplingen till handlande inte ingick, att eleverna måste få använda problemlösning och att få reflektera över hur den nya kunskapen kan användas hade gjort lärandet bättre. De informanter som inte hade praktik menar att det var något de hade önskat under skoltiden. Anna berättar att det hade varit bra eftersom det ger möjlighet att få
37
komma ut i arbetslivet för att få erfarenhet inom olika områden.
7.2 Åtgärdsprogram och framtid
I individualiseringstesen påpekas det även att individen har ett större ansvar att göra sig anställningsbar, individen måste anpassa sig mer efter arbetsmarknaden. Anna berättar hon upplever stressen och pressen att vara arbetssökande
... man söker så mycket arbete, så mycket jobb och så tänker man liksom, varför inte just jag? för att jag inte har utbildning? eller för att jag inte har erfarenhet? men det har man ju, så det är jättejobbigt
Som tidigare nämnt kan detta vara ett tecken på att det är individens eget ansvar att göra sig anställningsbar men konsekvensen är att den psykiska påfrestningen det innebär är påtaglig. Individualiseringen innebär som sagt att våra traditionella institutioner försvagas för att ge rum för individens eget ansvar och frihet. Informanterna upplever att skolan inte kan ge dem vad de behöver. Dock befinner sig våra informanter på en annan plats nu, i åtgärdsprogrammen, där personalen är till för att stödja och ge dessa ungdomar de rätta verktygen för att bättre kunna orientera sig på arbetsmarknaden vilket informanterna
upplever att de har fått.
Alla informanter berättar att de har fått mer kunskap under sin tid i åtgärdsprogrammen än i skolan. Workshops, aktiviteter och praktik under tiden på programmen har gett alla informanter kunskaper och erfarenheter de upplever sig ha användning för. Det informanterna saknade från skolan har de fått i sina åtgärdsprogram. Precis som Ellström (1992) nämner att det är viktigt att reflektera över sina erfarenheter i efterhand menar våra informanter att det finns utrymme för detta på programmen. Personal som alltid finns tillgängliga för dem, genom att lyssna, stödja och motivera. Enligt handlingsteoretiker är det viktigt att skapa diskussion och reflektion kring sina erfarenheter. Piaget (Piaget i Granberg 2004) menar att vi lever i våra olika sociala fält och att det är genom våra tidigare erfarenheter och kunskaper som vi förstår vår omvärld. För att kunna ta till oss ny kunskap
38
måste vi förändra våra tankesätt och vårt sätt att förstå omvärlden. Bella ger ett tydligt exempel på hur hon håller på att förändra sitt tankesätt för att just kunna ta till sig ny kunskap:
Om man har sina ögon på nya saker... man upptäcker saker och ting eller man börjar liksom mer komma in på någonting alltså det är som att gå till ett bibliotek, jag har alltid hatat det jag klarar inte av att sätta in foten där och du kanske har lånat någon bok där nångång men att helt plötsligt börja man hamna där och börjar liksom verkligen läsa böcker och gå dit med vänner och du vet alltså du hamnar i en ny väg helt plötsligt och då har du alltså bättre insikt
Även Cim talar om att han har förändrats under sin tid på programmet och att det på ett sätt har öppnat hans ögon. Han har förändrat sitt sociala fält och har öppnat sig själv för nya tankesätt och ny kunskap. På ett eller annat sätt menar alla våra informanter att det krävs nya tankesätt, tre av informanterna vet att de ska studera vidare förr eller senare. Cim och Erika har en bild av att de vill förändra och förbättra samhället, en tanke de inte hade innan sin tid i programmen.
7.3 Sammanfattning
Enligt individualiseringstesen har vårt ”trygghetsamhälle” försvagats och individen får ta ett större ansvar för att planera sitt eget liv. Fler valmöjligheter kan göra det svårare att orientera sig, något som våra informanter beskriver genom att påpeka att de upplever att skolan har brustit i att ge informantion och förberedelser för tiden efter gymnasiet. Ökade valmöjligheter kan göra att behovet av kontakt med lärare och studie – och yrkesvägledare ökar. Att våra informanter upplever att de känner sig förvirrade och på ett sätt handlingsförlamade då de inte vet hur kunskapen de får i från skolan ska användas kan vara en konsekvens av individualiseringen i samhället. Individen har ett större ansvar att göra sig anställningsbar, vilket innebär i sin tur att pressen som arbetssökande är stor. Hos Anna kommer detta i uttryck genom att hon upplever att det är något fel hos henne som person som gör att arbetsgivare ratar
39
henne. Allt detta kan förklaras genom individualiseringen, vilket innebär att individen måste ta mer eget ansvar och göra sig anställningsbar medan samhällets stödfunktion försvagas.
Handlingsteoretiker menar att lärande är erfarenhetsbaserat, att lära genom handlande. Lewin (Lewin i Granberg 2004) och Ellström (1992) menar dock att lärande inte behöver vara direkt kopplat till handlande. Den nya kunskapen kommer när man reflekterar över sina erfarenheter. Ett exempel på detta är praktik. Två av våra informanter upplevde praktiken i skolan som meninglös eftersom de inte hade någon uppföljning, det vill säga att de inte fick tillfälle att reflektera och diskutera sin praktik och på så sätt gick kunskapen förlorad.
Våra informanter upplever att deras tid i programmen har vidgat deras perspektiv och öppnat deras ögon för nya saker. Detta förklarar Piaget ( Piaget i Granberg 2004) med att vi verkar inom sociala fält där våra erfarenheter hjälper oss att tolka vår omvärld. Piaget menar att vi endast kan ta till oss ny kunskap om vi förändrar våra tankesätt och vårt sätt att se på omvärlden. Bella nämner till exempel att hon fick mer insikt
40