Analys av respondenternas livssituation kopplat till deras centrala förmågor

Jag återkommer här till Nussbaums teorier om individens centrala förmågor från kapitel 3 och ska utefter de förmågor som angavs i central capability-tabellen förklara om jag genom de svar som framkom i intervjuerna kan koppla respondenternas livssituationer till Nussbaums (2001; 2003; 2011) teorier om centrala förmågor utifrån Capability Approach (CA).

5.3.1 Liv (Life)

Det här är ett livsområde där det finns en tydlig skillnad mellan människor i akut hemlöshet och med befolkningen i övrigt. Bland annat O´Shaughnessy m.fl. (2020); Knutagård & Kristiansen (2018) lyfter fram en hög risk för tidig död som särskilt utmärkande för grupper i akut hemlös-het, där faktorer som att leva på gatan och sova utomhus i kombination med missbruk och annan sjukdom bidrar till klart försämrad hälsa hos berörda individer.

Här finns även en klar koppling till de respondenter jag intervjuat. Även om inte intervjuerna i sig har varit inriktade på att kartlägga respondenternas hälsostatus, framkommer det i flera in-tervjuer att det finns omfattande hälsoproblematik som kan sättas i samband med ofördelaktig boendesituation, samt med missbruk och psykisk ohälsa.

5.3.2 Självbestämmande över kropp och sexualitet (Bodily integrity)

Flera av de respondenter jag intervjuade vittnade i intervju om behovet av att ha en bostad som man själv kan disponera. Bostaden sågs sammanhanget stå för trygghet och integritet, samt möjligheten till att upprätthålla och vårda relationer, ett behov som idag alltså inte i alla avse-enden uppfylldes.

Att människor i hemlöshet löper betydligt högre risk för att utsättas för olika former av våld och andra övergrepp är vedertaget och visas bland annat i Nicholas & Henwood (2018).

Genom att inte ha en egen bostad är det dessutom svårare att upprätthålla en grundläggande social samvaro med andra, vilket påverkar människors sociala nätverk negativt, likaså möjlighet till att upprätthålla känslomässiga och sexuella relationer (O´Shaughnessy m fl. 2020). Bosta-den i sig är dock inte en garanti för att ge människor trygghet, åtskilliga individer utsätts syste-matiskt för övergrepp i anslutning till det egna hemmet. Därför är det viktigt att ta fasta på det McNoughton Nicholls (2010) poängterar, det vill säga att det inte går att fokusera enbart på att tillgodose en eller ett par förmågor, då CA förutsättningslöst kräver ett bejakande av samtliga centrala förmågor.

I Socialstyrelsens (2017) kartläggning framkommer även att just våld i nära relation är en av de vanligaste orsakerna till att kvinnor hamnar i hemlöshet, vilket med hjälp av CA kan förstås utifrån brister i ovan nämnda centrala förmåga.

5.3.3 Sammanhang (Affilation)

I intervjuer återger flera respondenter hur de tappat kontakten med familjemedlemmar och med gamla vänner, det beskrivs även hur vissa av de intervjuade personerna kan sakna ett känslo-mässigt umgänge med någon person, eller mer specifikt en avsaknad av en vän som exempelvis Niklas ger uttryck för under avsnitt 5.1.4. Niklas beskriver även att bostaden i sig medför en känsla av att inte vara avvikande från resten av samhället, vi talar vid tillfället om Bostad först-modellen;

”Det låter väldigt vettigt, folk måste ju ha någonstans att bo. Folk behöver ju någonstans att bo ändå, oavsett vilken slags människa du är, om du är en beroendemänniska, eller om du har ett jobb, eller om du jobbar och är beroende. Alltså oavsett är vi ju människor, vi behöver ett boende, vi är ju inga jävla djur eller något skräp. Vi är längst ned i hierarkin i det här samhället, så är det ju.” (Niklas)

Att inte disponera en egen bostad påverkar otvetydigt den egna självbilden, likväl speglas ge-nom den egna livssituationen hos individen även bilden av det samhälle man lever i. Känslan av att inte uppfattas som behörig eller fullvärdig samhällsmedborgare beskrivs som djupt fru-strerande.

Att en situation i hemlöshet och i missbruk ger svårigheter när det gäller att interagera i sociala sammanhang är vedertagen kunskap. Hemlöshet bidrar även till svårigheter med att skapa nya relationer och ta del av andra, nya och bredare delar av samhället, ett samband som beskrivs av exempelvis Sahlin (2005); Storbjörk, (2007).

5.3.4 Utbildning, skapande och tankefrihet (Senses imagination & Thought)

”Being able to use the senses, to imagine, think, and reason -- and to do these things in a "truly human" way, a way informed and cultivated by an adequate education, including, but by no means limited to, literacy and basic mathematical and scientific training” (Nussbaum 2003 s. 12).

Flera av de intervjuade personerna uttrycker ett behov av att deras frågor ska lyftas på ett tyd-ligare sätt i samhället och inom politiken, dock verkar det inte finnas tillgång till någon platt-form för målgruppen att själva delta i den offentliga debatten, vilket i sig är en tydlig brist i det demokratiska systemet och således även när det gäller den centrala förmågan. Nussbaum (2003) hävdar enligt CA vikten av att få delta i samhällsdebatt, men även att få möjlighet till att prak-tisera religion och ägna sig skapande och hantverk, samt att få ta del av utbildning.

Under intervjuerna diskuterades inte utbildning specifikt, mer än att flera respondenter anger att de inte genomgått gymnasial utbildning och som skäl till det nämns bland annat tidig miss-bruksdebut. Religion, eller kreativt skapande är inte ämnen som diskuterats under intervjuerna. Att utbildning är en viktig markör för en god hälsa är även vedertaget inom folkhälsoveten-skapen, vilket framkommer i Galobardes m.fl. (2006); Folkhälsomyndigheten, (2020), där det bland annat nämns att dödsfall på grund av läkemedels- och narkotikaförgiftningar är vanligast bland personer med endast förgymnasial utbildning.

5.3.5 Hälsa (Bodily Health)

Det framkommer under intervjuerna att flera respondenter uttrycker ett stort behov av att besöka olika typer av sociala verksamheter för att få mat och för att motta olika typer av serviceinsatser som att tvätta kläder, duscha och vila upp sig, behov som de inte kan få tillgodosedda på annat sett på grund av deras livssituationer. Samtliga respondenter menar att de lider av olika typer av hälsonedsättningar, vissa tillstånd är övergående, medan andra kan betraktas som kroniska. Att erhålla god hälsa, inklusive reproduktiv hälsa, få tillräcklig näring och att ha tillräckligt skydd är kanske tillsammans med Liv de mest basala av Nussbaums centrala förmågor och även här går det att finna klara avvikelser när det gäller respondenternas livssituationer jämfört med befolkningen generellt. Att hälsoproblem är vanligt för grupper inom olika situationer av hem-löshet framkommer även i Socialstyrelsen (2017). Människor som lever i akut hemhem-löshet har även av förklarliga skäl svårt att tillgodose behov av skydd som ett boende ger, avsaknaden av boende ger i sin tur exempelvis utmaningar med att tillgodose ett tillräckligt näringsintag (O´Shaughnessy m. fl. 2020).

5.3.6 Känslor (Emotions)

Under intervjuerna framkommer på ett tydligt vis att flera respondenter erfarit betydande otrygghet under uppväxten och att anknytning till familj och sociala nätverk påverkats negativt av destruktiva uppväxtförhållanden, samt av eventuell missbruks- och beroendeproblematik. Även här går det alltså att identifiera påtagliga brister gällande personernas centrala förmågor. Just förlusten av sociala och känslomässiga kontakter och då i synnerhet med familjemedlem-mar är någonting som under intervjuerna uppmålas som särdeles problematiskt och bidrar till det redan dåliga måendet. Reflektioner framkommer även i form av att det är den egna livsstilen som anses orsakat situationer med förstörda relationer, vilket kan vara en tung börda att bära;

”Ja, jag har haft kontakt med henne (mamma) hela tiden, även då jag varit aktiv och så där, så har vi ändå ringt och sagt hej och så, i alla fall en gång i veckan. Men den här sommaren har jag inte pratat med henne någonting och inte gjort det förrän häromdagen. Hon hade då efterlyst mig, hon och min syster hade anmält mig som försvunnen eftersom de inte hört någonting och för att de inte kunnat få tag i mig. Jag har haft dåligt samvete som fan, jag saknar ju min mamma jättemycket, hon vill ju träffa mig med, men hon är försiktig. Jag saknar henne jättemycket.” (Niklas)

Men det beskrivs även hur tanken på att kunna återupprätta kontakter fungerar som en motive-rande faktor;

”Men å andra sidan har ju en annan grej kommit in i mitt liv, jag har ju blivit pappa, hon är ju bara två år, där kan det absolut finnas någonting. Det i samband med att jag får en bostad och får viss hjälp kan ju väga tyngre än att börja använda igen och bli bostadslös” (Niklas)

Leif beskriver hur han genom sin egen process med tillnyktrande och stabiliserad livssituation återfått kontakten med sina barn, en kontakt han enligt honom själv tappat just på grund av sitt tidigare missbruk. Mats menar att nyckeln till hans framgång varit att han fått rätt typ av hjälp för att komma till insikt med sin problematik;

”Jag är ett bevis på att det funkar. Det har återgett mig kontakten med mina barn. Omgivningen blir trött på att gång efter annan höra att man ska sluta att supa, utan att egentligen förändra någonting. Jag talade med en som är död idag, han sa att ägna dig åt dig själv, det är din egen process” (Leif)

Att känna anknytning till människor, platser och föremål är i sig ett viktigt livsområde för att människor ska kunna känna välbefinnande. Att inte få sin emotionella utveckling fördärvade av rädsla och ångest är även det enligt Nussbaum (2003) centrala behov för en människa.

5.3.7 Planera och reflektera (Practical Reason)

Att kunna planera sitt liv, sin framtid och ges möjlighet till kritisk reflektion.

Här uttrycker flera respondenter en avsaknad av just möjligheten att kunna planera sina liv och sin framtid. Att leva på gatan gör det svårt att planera mer än för stunden, att bo under de kort-siktiga former av boenden som flera anger vara det normala ger även det begränsade möjligheter till planering och utveckling för att gå vidare i sina liv. Inte heller upplevs de boendelösningar som socialtjänsten erbjuder alltid svara upp till de faktiska behov klienterna har och därmed skapa de möjligheter som Nussbaum (2011) bedömer vara en central förmåga, utifrån ett rät-tighetsperspektiv.

5.3.18 Kontroll över sin omgivning (Control over one´s Enviroment)

A. Att ha möjlighet till att delta och påverka den politik som styr ens eget liv, att dessutom kunna utnyttja de rättigheter som kommer med yttrande- och föreningsfrihet

B. Att ha tillgång till materiell kontroll över egendom och lösöre, att kunna bejaka äganderätt och att kunna söka arbete på samma villkor som andra, samt att inte bli misstänkliggjord och ifrågasatt, eller arresterad på vaga eller felaktiga grunder.

Bland de deltagande respondenterna framgår tydligt att brister i andra centrala förmågor gör att kontrollen över den egna livssituationen och möjligheterna att påverka sitt liv försämras kraf-tigt. Ovanstående rättigheter är svåra att bejaka för individer i akut hemlöshet, då situationen ofta framhäver en rad olika sociala stigman som i kombination med brister i den egna livsfö-ringen skapar ett påtagligt utanförskap från majoritetssamhället.