6. Diskussion och slutsatser
6.6 Förslag till framtida forskning
6.6 Förslag till framtida forskning
Under de intervjuer som ligger till grund för studien framkommer vid upprepade tillfällen att respondenterna lyfter hur olika former av insatser även antas ha en brottspreventiv inverkan, därför skulle det vara intressant att undersöka just de brottspreventiva aspekter som tillgången till boende och olika typer av sociala verksamheter möjligtvis kan medföra. Eventuellt att där även försöka visa på kopplingar mellan i vilken utsträckning människor får sina centrala för-mågor tillgodosedda och vilken påverkan det har på den lokala brottsligheten. Att ojämlikhet i samhället föder kriminalitet är sedan länge vedertaget och Sahlin (2000) beskriver hur sam-hällsinsatser kan utformas genom brottsförebyggande levnadsvillkor hos befolkningen genom att intervenera i kriminalitetens orsaksmekanismer, vilka även styrs av politiska beslut med andra huvudmål än just brottsprevention.
Sociala verksamheters generella inverkan på individ och samhälle skulle även det vara intres-sant att utvärdera, liknande den utvärdering av sociala investeringar (SROI-analys) som utför-des av Coompanion (2011) och riktade in sig på dåvarande Värmestugan, Östersund. I en ny studie skulle dock större fokus på samverkan mellan olika parter i samhället som exempelvis polis och affärsidkare kunna ta plats.
Slutligen skulle även en studie i att undersöka verkan av olika utvärderingsmetoder inom miss-bruks- och beroendevården vara intressant. Exempelvis en studie i hur Addiction Severity Index (ASI), (Socialstyrelsen 2019a) används, om den anses tillräcklig som analysmetod och hur kli-enterna ser på sin egen delaktighet och möjligheter att påverka eventuella behandlingsupplägg. Att undersöka kartläggning och utvärdering är även intressant utifrån de synpunkter flera re-spondenter lämnat, då de menar att det finns brister i kartläggningsfasen och i de behandlings-former man som klient tar del av.
Referenslista
Ahrne, G & Svensson, P. (2015) Kvalitativa metoder I samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.). Handbok I kvalitativa metoder (s. 8-16). Liber.
Andersson, G. & Swärd, H. (2008). Etiska reflektioner. I A. Meeuwisse, H. Swärd, R. Eliasson-Lappalainen & K. Jacobsson. (Red). Forskningsmetodik för so-cialvetare (s. 235-249). Natur & Kultur.
Andvig, E.S., Saelör, K.T. & Ogundipe, E. (2018). Harm reduction in a Norwegian hous-ing first project: a qualitative study of the treatment providers' practice. Advances in Dual Diagnosis, Hove Vol 11, lss 1, (2018) s. 4-15. DOI:10.1108/ADD-08-2017-0015
Arnborg, E. (2020, 8 juni). Allt fler hemlösa i bostadsbristens Sverige. Forte. Websida. Hämtad den 17 december från: https://forte.se/artikel/allt-fler-hemlosa-bo-stads%C2%ADbristens-sverige/
Beijer, U., & Fuglestad, A. (2004). Dödlighet bland hemlösa i Sverige. Socialmedicinsk tidskrift vol 81. (s.71-74). Stiftelsen Socialmedicinsk tidskrift. Hämtad den 22 januari 2021 från: https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/ar-ticle/view/1191
Boverket (2019, 9 oktober). Så planeras Sverige. Hämtad den 19 december 2020 från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/
Boverket (2020, 14 maj). Bostadsmarknadsenkäten 2020. Websida. Hämtad den 7 no-vember 2020 från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bo-stadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/
Blid, M. (2008). Normality or care - an inventory of Swedish municipalities' responses to unstable accommodation for vulnerable groups: Normalitet eller omsorg - en inventering av svenska kommuners respons på osäker boendesituation för sårbara grupper. European Journal of Social Work, 11(4), 397–413. https://doi.org/10.1080/13691450802075576
Bostad först (2018, 3 oktober). Svenska myndigheter om Bostad först. Websida. Hämtad den 15 december 2020 från: http://www.bostadforst.se/svenska-myndig-heter-om-bostad-forst/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson övers; 3. uppl.). Liber. (Originalutgåvan publicerad 2016)
Coompanion (2011). Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun. Hämtad den 23 december från: https://docplayer.se/316171-Utvarderande-sroi-analys-av-varmestugan-i-ostersunds-kommun.html
Cresswell, J. (2014). Research Design, International student edition. (4 uppl.). Sage Publ. Inc.
Folkhälsomyndigheten (2020). Folkhälsans utveckling Årsrapport 2020. Artikelnummer: 20003. Folkhälsomyndigheten. Hämtad den 29 december 2020 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentas- sets/9fd952e9014642249164352cd5a3eb50/folkhalsans-utveckling-ars-rapport-2020.pdf
Gaboardi, M., Lenzi, M., Disperarti, F., Santinello, M., Vieno, A., Tinland, A and HOME-EU Consortium Study Group (2019). Goals and Principles of Pro-viders Working with People Experiencing Homelessness: A Comparison Between Housing First and Traditional Staircase Services in Eight Euro-pean Countries. International Journal of Enviromental Research and Pub-lic Health; Basel. Vol 16, lss 9, (2019). DOI:10 3390/ijerph16091590
Galobardes B, Shaw M, Lawlor D.A., Lynch J.W., Davey Smith G. (2006). Indicators of socioeconomic position (part 1). J Epidemiol Community Health. 2006 Jan;60(1):7-12. DOI: 10.1136/jech.2004.023531.
Greenwood, R., Manning, R., OShaughnessy, B., Vargas-Moniz, M., Loubiere, S., Spinnewijn, F., Wolf, J., Bokszczanin, A., Lenzi, M., Bernad, R. & Kall-men, H. (2019). Homeless Adults’ Recovery Experiences in Housing First and Traditional Services Programs in Seven European Countries. Ameri-can Journal of Community Psychology. 65. DOI 10.1002/ajcp.12404.
Knutagård, M., & Kristiansen, A. (2018). Nytt vin i gamla läglar: Skala upp Bostad först, boendeinflytande och om att identifiera och stötta ”the missing hero”. (Research Reports in Social Work; Vol. 2018, Nr. 1). School of Social Work, Lund University.
Källmen, H. & Blid, M. (2016). Free from Homelessness: Is “Housing First” the Solu-tion? - A Comparison with the “Staircase Model”. A Feasibility Study. International Archives of Addiction Research and Medicine vol.2, Iss 1. DOI: 10.23937/2474-3631/1510016.
Mcnoughton Nicholls, C. (2010). Housing, Homelessness and Capabilities, Housing, Theory and Society, 27:1, 23-41, DOI: 10.1080/14036090902764588
National Record of Scotland (2020, 5 februari). Homeless Deaths 2017 and 2018. Hämtad den 22 januari 2021 från: https://www.nrscot- land.gov.uk/files//statistics/homeless-deaths/17-18/homeless-deaths-17-and-18-publication.pdf
Nicholas, W. C. & Henwood, B. F. (2018). Applying a prevention framework to address homelessness as a population health issue. Journal of Public Health Pol-icy, 39(3), 283-293. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1057/s41271-018-0137-9
Nussbaum, M. C. (2001). Women and Human Development: The Capabilities Approach. Cambridge University Press.
Nussbaum, M. C. (2003). Capabilities as Fundamental Entitlements: Sen and Social
Jus-tice. Feminist Economics, 9(2-3), 33-59.
http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1080/1354570022000077926
Nussbaum, M. C. (2011). Capabilities, Entitlements, Rights: Supplementation and Cri-tique. Journal of Human Development and Capabilities, 12(1), 23–37. https://doi.org/10.1080/19452829.2011.541731
O´Shaughnessy B., Manning, R.M., Greenwood, R.M., Vargas-Moniz, M.J., Loubiére, S., Spinnewijn, F., Gaboardi, M., Wolf, J.R., Bokszczanin, A., Bernad, R., Blid, M., Ornelas, J. & The HOME-EU Consortium Study Group (2020). Home as a Base for a Well-Lived Life: Comparing the Capabilities of Homeless Service Users in Housing First and the Staircase of Transition in Europe, Housing, Theory and Society. DOI: 10.1080/14036096.2020.1762725
Pleace, N. (2011). The Ambiguities, Limits and Risks of Housing First from a European Perspective. European Journal of Homelessness, 5(2). http://eohw.ho-
rus.be/files/freshstart/European%20Journal%20of%20Homeless-ness/Volume%20Five/Volume%205.2/think-piece-1.pdf
Pleace, N. (2018). Housing First Guide Europe. (A Sjösten, övers.). Sveriges Stadsmiss-ioner och Egalite Bokförlag. (Originalutgåvan publicerad 2016).
Rawls, J. (1996). En teori om rättvisa. (A. Persson övers.). Daidalos. (Originalutgåvan publicerad 1971).
Regeringen. (2011, december). FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Regerings-kansliet. Hämtad den 17 december 2020 från: https://www.rege-
ringen.se/49baf9/contentas- sets/d6d5653029e14e338a4b86f5f4b34c6b/fns-konventioner-om-mansk-liga-rattigheter
Regeringen (2020, februari 3). Mål för boende och samhällsplanering. Regeringskansliet. Websida hämtad den 19 december 2020 från: https://www.rege- ringen.se/regeringens-politik/bostader-och-samhallsplanering/mal-for-bo-ende-och-samhallsplanering/
Romaszko, J., Cymes I., Dragańska, E., Kuchta, R & Glińska-Lewczuk, K. (2017). Mor-tality among the homeless: Causes and meteorological relationships. PLOS ONE 12(12): e0189938. https://doi.org/10.1371/jour-nal.pone.0189938
Sahlin, I. (1992). Att definiera hemlöshet. Sociologisk forskning vol. 29, s. 51-71. Sveri-ges Sociologförbund.
Sahlin, I. (2005). The Staircase of Transition – Survival through failiure , Innovation: The European Journal of Social Science Research, 18:2, 115-136, DOI: 10.1080/13511610500096400
SCB (2018) Statistikdatabasen. Statens statistiska centralbyrå. Hämtad den 19 december
2020 från:
https://www.statistikdataba-sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0102__LE0102L/LE0102T3 N/table/tableViewLayout1/
Segnestam Larsson, O. (2020). Vad vet vi om resultatet av Bostad först för människor i långvarig hemlöshet i Sverige? En systematisk litteraturöversikt av forsk-ning, uppsatser, utredningar, utvärderingar och rapporter. Riksför-eningen Sveriges Stadsmissioner. Retrieved from http://urn.kb.se/re-solve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8013
Sen, A. (1980). Equality of What? Tanner Lectures on Human Values. s. 197-220. Cam-bridge University Press.
SFS 1962:22. Lag om samhällsfarlig asocialitet. Inrikesdepartementet. Hämtad den 22 januari från: https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1962/1962_22%28li-brisid_13576793%29.pdf
SFS 1970:994. Jordabalk. Justitiedepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/doku-
ment-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk-1970994_sfs-1970-994
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/doku-
ment-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2012:546. Förordning med instruktion för Boverket. Finansdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfatt- ningssamling/forordning-2012546-med-instruktion-for-boverket_sfs-2012-546
Socialstyrelsen (2017, 15 november). Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär. Häm-tad den 9 december 2020 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalas-sets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-11-15.pdf
Socialstyrelsen (2019a, 15 april). Addiction Severity Index (ASI). Websida. Hämtad den 2 januari 2021från: https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/miss-bruk-och-beroende/asi-intervjun/
Socialstyrelsen (2019b, 2 december). Större tillgänglighet till sprututbyte efter lagänd-ring. Websida. Hämtad den 28 december 2020 från: https://www.social- styrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/storre-tillganglighet-till-sprututbyte-efter-lagandring/
Socialstyrelsen (2020, 24 juni). Öppna jämförelser 2020 – Motverka hemlöshet och ute-stängning från bostadsmarknaden. Hämtad den 14 december 2020 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikel-katalog/oppna-jamforelser/2020-6-6777.pdf
Sosin, M.R. (2003). Explaining Adult Homelessness in the US by Stratification or Situ-ation. Journal of Community & Applied Social Psychology, 13: 91–104. DOI: 10.1002/casp.716.
Storbjörk, J. (2007). Hemlösa och deras sociala nätverk. Convictus Bryggan Citys gäster, deras nätverk, problem, behov och resurser. Mobilisering mot narkotika (MOB). Rapport 22. Stockholms universitet.
Svensson, K. (2007). Normer, normalitet och normalisering. I K. Svensson (Red.). Nor-mer och normalitet i socialt arbete. (s. 17–33). Studentlitteratur.
Swedbank (2020). Swedbank Boindex kvartal 2 2020. Hämtad den 16 januari 2021 från: http://www.boupplysningen.se/25-procent-inkomsten-bostad
Swärd, H. (2004). Att förklara hemlöshet. Socialmedicinsk tidskrift vol. 81. Stiftelsen So-cialmedicinsk tidskrift. Hämtad från: https://socialmedicinsktid-skrift.se/index.php/smt/article/view/1200
Swärd, H. & Eriksson, P. (2019, 7 januari). SVT - hemlösheten mer komplicerad än ni visar. Aftonbladet debatt. Hämtad den 15 december 2020 från: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/9mJwrl/svt-hemlosheten-mer-kom-plicerad-an-ni-visar
Tsemberis, S., Gulcur, L., & Nakae, M. (2004). Housing First, Consumer Choice, and Harm Reduction for Homeless Individuals With a Dual Diagnosis. Amer-ican Journal of Public Health, 94(4), 651-6.
http://proxybib.miun.se/login?url=https://www-proquest- com.proxybib.miun.se/scholarly-journals/housing-first-consumer-choice-harm-reduction/docview/215097560/se-2?accountid=12495
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad den 11 december 2020 från:
https://www.vr.se/down- load/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forsknings-sed_VR_2017.pdf
Watts, B., & Fitzpatrick, S. (2020). Capabilities, Value Pluralism and Homeless-ness. Housing, Theory, and Society, 37(3), 295-299. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1080/14036096.2019.1705388
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 55-67). Liber.
Östersunds kommun (2019, 16 december). Så jobbar Östersunds kommun mot hemlöshet. Websida. Hämtad den 14 december 2020 från: https://www.os- tersund.se/om-webbplatsen/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/2019-12-16-sa-job-bar-ostersunds-kommun-mot-hemloshet.html
Bilagor
Bilaga 1 – Överenskommelse mellan Socialförvaltningen och Svenska kyrkan.
Samverkansöverenskommelse Bostad Nu i Östersund
Svenska kyrkan och Socialförvaltningen, Östersunds kommun
Samverkansöverenskommelsen är en överenskommelse mellan Svenska kyrkan
och Socialförvaltningen Östersunds kommun, i syfte att skapa ramar för arbetet
med individer i behov av boende och stöd i samband med återetableringen på
bostadsmarknaden.
Bakgrund och syfte
Denna samverkansöverenskommelse är ett gemensamt dokument som beskriver vad parterna har beslutat samverka kring i 12-månaders projektet Bostad Nu i Östersund. Samverkansöver-enskommelsen kompletteras med andra dokument som exempelvis Gemensamma rutinen i arbetet med Bostad Nu i Östersund.Syftet med samverkansöverenskommelsen är att säkra ett långsiktigt och hållbart arbete med målgruppen i Bostad Nu i Östersunds.
Bakgrunden för projektet är att personer boende inom Socialförvaltningens verksamheter har svårigheter att återetablera sig på bostadsmarknaden trots mångårig drogfrihet/nykterhet. Detta medför långa väntetider och personerna kommer inte vidare i sina liv. Samtidigt blir det köer för dem som är i behov av biståndet Björkebo och därmed riskerar Socialnämnden ökade kostnader för externa placeringar. Initiativet till att parterna träffades, vilket ledde fram till denna samverkansöverenskommelse, kom från Värmestugan – Svenska kyrkan Östersund, som önskade lyfta fram de hemlösas svåra situation, samt med en uppmaning till Socialför-valtningen att titta närmare på den framgångsrika modellen – Bostad först.
Bostad Nu i Östersund innebär att Svenska kyrkan, Socialförvaltningen och Rikshem kan er-bjuda en hyreslägenhet, som personen efter 12 månaders skötsamhet får överta hyresavtalet av. Med skötsamhet menas att personen under tidsperioden betalat hyrorna i tid samt att det ej varit störningar.
Personerna ingår i Björkebos verksamhet och bedöms av Björkebo, handläggare och andra uppdragsgivare, vara mogen att flytta till en egen hyreslägenhet. Det är personer som står i or-dinarie bostadskö och provat allt för att lösa sin boendesituation själv men inte blivit erbjuden bostad/godkänd som hyresgäst.
Det långsiktiga målet är att när Bostad Nu i Östersund, skapat goda relationer och förtroende hos fastighetsägarna, växla över till modellen Bostad först, vilket kortfattat innebär att Ge hemlösa en bostad, erbjud därefter ett skräddarsytt stöd efter de boendes behov. Bostad först är ett beprövat, kostnadseffektivt och framgångsrikt sätt att arbeta.
Förutsättningar
Rikshem erbjuder Socialförvaltningen fem hyreslägenheter per år i detta ändamål utspridda i Östersunds kommun. Hyresgästen förbinder sig att följa hyreslagen och skall betala hyra utan anmärkning. Hyresgästen är folkbokförd i Östersunds kommun de senaste 3 åren utan avbrott. Socialförvaltningen är borgenär tiden fram till att hyresgästen får ett förstahandskontrakt. Ef-ter 12 månaders boende utan anmärkning övergår kontraktet att bli ett förstahandskontrakt. Den blivande hyresgästen förbinder sig att ta emot stöd i hemmet minst en gång i veckan eller mer vid behov. Behovet av stöd bedöms av Socialförvaltningen och stödet utförs ideellt av Svenska kyrkan vid tider som berörda personer anser lämplig (kan även innebära kvällar och helger).
Hyresgästen avsäger sig sekretessen mellan uppdragsgivarna i projektet. Om hyresgästen inte följer avtal eller inte följer hyreslagen är uppsägningstiden en vecka.
Vid allvarlig störning kan hyresgästen omedelbart stängas av från sitt boende och förlora sitt hyresavtal.
Samverkansparter
Svenska kyrkan, Rikshem, Socialförvaltningen. Ev. andra viktiga berörda/närstående i perso-nens nätverk t ex Beroendeenhet, God man, m.fl.
Finansiering
Projektet finansieras inom den ordinarie budgeten hos respektive huvudman.
Uppföljning
Projektet följs upp löpande under projekttiden och utvärderas gemensamt efter 12 månader.
Bilagor
Gemensamma rutinen i arbetet med Bostad Nu i Östersund.
Underskrifter
Helén Eurenius Johannes Swahn-Paulsson Förvaltningschef Socialförvaltningen Komminister
Bilaga 2 – informationsblad
Hej!
Mitt namn är Magnus Bylund och jag läser sjätte terminen på Socionomprogrammet, Mittuni-versitetet. Jag har valt att i mitt självständiga arbete göra en undersökning inom ämnet hem-löshet och söker därför personer med egen erfarenhet av att leva i hemhem-löshet och som kan tänka sig att ställa upp på en kortare intervju (ca 30–60 min).
Materialet från intervjuerna kommer enbart att användas i C-uppsatsen och spelas in för att kunna transkriberas, men raderas efteråt. Intervjupersonerna kommer att vara anonyma och det är självklart frivilligt att delta och när som helst avbryta intervjun.
All information som samlas in kommer att hanteras enligt etiska riktlinjer som följer god forskningssed, vilket ska garantera anonymitet för alla som deltar och jag som forskare har såklart även tystnadsplikt.
De frågor som kommer att ställas under intervjun berör den egna erfarenheten i frågor såsom tillgång på sociala nätverk, synpunkter på de insatser man som klient tagit del av och hur man ser på kommunens arbete runt hemlöshet.
Jag har enligt plan tänkt att börja med intervjutillfällen under v 48.
Du som vill delta i studien kan kontakta mig via e-mail:
maby1104@stu-dent.miun.se
Du kan även välja att lämna dina kontaktuppgifter här på plats, så att jag kan kontakta dig.
Med vänlig hälsning
Bilaga 3 – Intervjuformulär
Formulär för intervjuanteckningar
Information om intervjun Da-tum: Tid: Intervjuarens namn: Respondent (kod): FrågorFråga 1: Beskriv din nuvarande boendesituation?
Följdfrågor: Hur ser din boendesituation ut idag och hur har din boendesituation sett ut de senaste 10 åren?
Fråga 2: Vad anser du vara grunden till att du hamnat i hemlöshet?
Följdfrågor: Finns det missbruksproblematik eller en sjukdomsbild? Har det i så fall på-gått under lång tid? Finns det rent ekonomiska förklaringar?
Fråga 3: Beskriv din ekonomiska situation. Hur försörjer du dig?
Följdfrågor: Anser du att du har en trygg ekonomisk situation?
Fråga 4: Beskriv hur ditt sociala nätverk ser ut?
Följdfrågor: Vart vänder du dig då du är i behov av hjälp? Ingår det personer i ditt nät-verk som skulle kunna anses vara etablerade i samhället?
Följdfrågor: Finns det myndighetspersoner du har en god relation med och som du kän-ner förtroende för?
Fråga 6: Vilka insatser från samhällets sida tar du del av idag och vilka har du tidi-gare tagit del av?
Följdfrågor: Hur upplever du att insatserna har fungerat?
Fråga 7: Hur tycker du att samhället hanterar hemlöshet?
Följdfrågor: Har du några synpunkter på hur samhällets aktörer i övrigt arbetar med frå-gor runt hemlöshet? Vad fungerar bra, vad fungerar dåligt?
Fråga 8: Har du valt att tacka nej till erbjudande om bostad?
Följdfrågor: Har du vid något tillfälle blivit erbjuden bostad, men då valt att tacka nej? Berätta varför och hur du resonerade.
Fråga 9: Finns det faktorer som skulle fått dig att göra ett annat val?
Följdfrågor: Hur viktigt är det med självbestämmanderätten över eventuella villkor kopplat till boendet?
Hur ser du på skademinskningsprincipen?
Är det viktigt med ett eget förstahandskontrakt, eller är kontraktsformen av mindre betydelse?
Hur viktigt är det att det erbjuds stöd i det befintliga boendet?
Anteck-ningar: