8. Hur effektiva är Malmö stads språkåtgärder?
9.1 Analys och resultat
Syftet med detta kapitel är att analysera alla intervjusvar för att framföra ett resultat av vad intervjupersonerna nämnde i intervjuerna. Tydligare sagd kommer detta kapitel att undersöka vad intervjupersonerna pekade ut som bästa språkåtgärder samt hur själva äldre vuxna invandrare tyckte om Malmö stads språkåtgärder. Det som har varit fruktbart med alla intervjuer att inom alla intervjuer utpekades språket som ett avgörande samband för äldre vuxna invandrares kommunikation och integration i det svenska samhället.
Som extra tillskott kommer jag att använda begreppet integration samt Linnes tidigare rapport i detta kapitel. Tanken med användning av begreppet integration är att alla intervjusvar ska väga mot integrationsteori samt undersöka dem på ett vetenskapligt sätt. Med hjälp av Linnes tidigare rapport kan jag använda empirin för att sätta ihop mina intervjusvar i relation till vad tidigare forskning kommit fram till.
9.1 Analys och resultat
På intervjun med bibliotekarien på Rosengårds bibliotek fick jag reda på att Malmö stad inriktar mycket av sina resurser på att förbättra språkförmåga hos besökarna, bland annat äldre vuxna invandrare. Språkåtgärder som Rosengårds bibliotek erbjuder består av personlig service, material, verktyg och olika föreläsningar som är baserad på Malmö stads integrationspolicy.
Alla dessa språkåtgärder är för att alla besökare, bland annat äldre vuxna invandrare, ska få en bra läxhjälp, språkträning samt en god förståelse på sin integrationsprocess.
Vidare fick jag reda på att Rosengårds bibliotek välkomnar alla besökare, bland annat äldre vuxna invandrare, till en arena där de kan träna upp sin svenska. En annan av de framgångsrika språkåtgärder som Rosengårds bibliotek erbjuder är deras språkföreläsningar, enligt bibliotekarien lär äldre vuxna invandrare nya språkkunskaper inom olika område när äldre
deltar i föreläsningar. Dessutom kan äldre vuxna invandrare få ta reda på hur det svenska samhället är uppbyggd samt hur en kan integrera sig i det svenska samhället.
Mot denna bakgrund kan jag konstatera att Malmö stad har skapat bättre språkåtgärder samt integrationspolicy sedan Linnes rapport. I Linnes rapport nämns bland annat att äldre vuxna invandrare har svårt med att lära sig nya ord inom hälso-och sjukvård, vilket det har skapat kommunikationssvårigheter när dessa äldre besöker vårdcentral. Tack vare språktjänster som erbjuds på Rosengårds bibliotek kan äldre vuxna invandrare träna upp språket inom olika ämne.
Äldre vuxna invandrare kan till exempel med hjälp av språk anpassade datorer ta reda på nyckelord som kan hjälpa dem i kommunikationsmöte med vårdcentral. Dessutom kan äldre vuxna invandrare använda tillgängliga och flerspråkiga personal på Rosengårds bibliotek som en ordkälla. Det vill säga, språkkompetenta personal på Rosengårds bibliotek kan hjälpa äldre vuxna invandrare med svåra ord eller medicinska begrepp som står på hälsoinformationer eller kallelser från vårdcentral.
Intervjun med biblioteksbesökaren AB resulterade att språkåtgärder på Rosengård bibliotek har nått ut elever som söker språkträning. Utifrån alla svar som jag fick av AB kom det upp några liknande språkåtgärder som båda bibliotekarien och AB förklarade för mig, detta gav mig ett bevis på att språkåtgärder på Rosengård bibliotek inte var nyhet för besökaren AB.
Svaren från AB bevisade också att språkåtgärder på Rosengård bibliotek utgår från besökarnas behov eftersom AB lät för det mesta positivt för de åtgärder han får på Rosengård bibliotek.
Det som var mindre positivt för AB var bibliotekets begränsade öppettider. Att ha stängda dörrar på helger och få timmar öppettider på vardagar verkade vara ett stort hinder för besökare som AB. Nackdelen med detta blir att AB inte får tillgång till bibliotekets språkåtgärder och hans pluggande kommer att hindras på många timmar i vecka.
Intervju med rektor på sfi skola resulterade att sfi erbjuder en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande språkkunskaper inom olika ämne. Det vill säga, äldre vuxna invandrare som saknar en god språkförmåga kan gå på sfi:s språkutbildningar för att öka och förbättra sina språkliga redskap inom hälsokommunikation, aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utifrån Skolverkets styrdokument erbjuder sfi en individuell anpassad språkundervisning för olika elever med olika språkbehov. Sfi:s mål är att varje enskild elev ska få möjlighet att lära sig målspråket på det sätt som gör att eleven når
måluppfyllelse. Detta innebär att elever som till exempel saknar en god språkförmåga inom hälsa och sjukvård kan få språkliga kunskap när de deltar i sfi:s språkutbildningar. Enligt rektorn på sfi handlar en stor del av alla språkundervisningar på sfi skolor om hälsosjukvård och integration.
Genom att analysera alla intervjusvar med sfi:s rektor kan jag konstatera att sfi är en av de viktiga vägarna till integration. På sfi kan äldre vuxna invandrare lära sig det första integrationssteget, alltså språket. Med hjälp av språkundervisningen kan lärare undervisa för äldre vuxna invandrare samhällets olika sociala aspekter, detta hjälper den äldre invandrare att få en bild på hur det svenska samhället är uppbyggd samt hur denne kan integrera sig i samhället. Utöver detta bidrar sfi:s språkundervisning att äldre vuxna invandrare själva ska kunna kommunicera med vårdpersonal samt klara av hälsobesöket på vårdcentral eller sjukhuset.
Med tanke på alla språkåtgärder som erbjuds på sfi skolor kan jag förankra Jonssons synpunkter som nämns i Wagners bok, enligt Jonsson förbättras nyanlända elevers språkkunskaper och integration när skolans undervisning utgår från senaste forskningar inom språkinlärning och integration (ibid Wagner). På intervju med sfi:s rektor nämnde denna rektor att sfi:s språkundervisning bygger på Skolverkets forskning som är utifrån en individuell anpassade språkinlärning samt den svenska integrationspolitiken. Enligt sfi:s rektor innebär sfi:s språkundervisning att studierna ska vara individanpassad så långt det går samt elever som behöver extra språkstöd ska skolan sätta in extra lärare som stödresurser. Detta lärandesätt bygger alltså på senaste forskning och innebär att elevers språk utvecklas genom att de själva anstränger sig för nya ord. Detta lärandesätt hjälper också att elever skaffar sig nya ord och kunskaper inom olika område, till exempel integrationsområde och hälsosjukvård. Alla intervjusvar med rektorn visar att sfi:s språkundervisning tangerar med Jonssons synpunkter.
Enligt intervjusvaren från sfi eleven AL kom det fram att sfi håller sina undervisningar på en bra nivå, motivering till detta bygger på AL:s berättelser om språkåtgärder som hon får på sfi lektioner. Det vill säga språkåtgärder såsom anteckningsstrategin, studiebesök, bildledtrådar, musik, ordinlärningsprocess utifrån hobbyintresse etc har hjälpt elever som Al att lättare kunna studera svenska. På intervjun med AL kom det också fram att sfi har lyckats med så kort tid lära ut AL prata om sig själv samt kunna hålla korta konversationer på svenska. Min intervju
med AL visade också att sfi:s undervisningar har varit effektiva för AL eftersom hon kunde för det mesta förstå mina frågor och uttryck. Det som har varit negativt gentemot intervjusvaren från sfi: rektor var den långa väntetiden som AL fick uppleva, att inte kunna studera svenska på sfi i cirka 14 månader innebar stort hinder för AL:s svenska. Med tanke på den svenska AL pratar idag hade hon kunnat prata mycket bättre om hon fick börja sfi mycket tidigare. Den andra negativa med sfi visades vara lärarbehovet på sfi lektioner. Enligt intervjusvaren från AL finns det för många sfi elever på en lektion och läraren hinner ofta inte samtala tillräckligt med alla elever. Detta är något som sfi skolor behöver tillsammans med Malmö stad arbeta med, för att lyckas erbjuda en effektivare språkinlärning för nyanlända elever.
På intervjun på vårdcentralen nämnde läkaren tre vanliga och betydelsefulla åtgärder som Rosengårds vårdcentral erbjuder för att underlätta hälsokommunikationen för äldre vuxna invandrare. Rosengårds vårdcentral erbjuder tolktjänst för besökare som behöver tolk under långa samtal, genom tolktjänst kan besökare med sämre svenska få chansen att kommunicera med vårdpersonal om sina hälsobesvär och därmed få vårdhjälp. Den andra åtgärden som erbjuds är översatta hälsoinformationer, genom översatta hälsoinformationer kan besökare med sämre svenska ta reda på svåra ord och också lära sig olika begrepp inom sin hälsa och sjukvård.
Den tredje åtgärden är flerspråkiga vårdpersonal som finns tillgängliga under vårdcentralens öppettider. Detta innebär att vid många tillfällen kan Rosengårds vårdcentral erbjuda flerspråkiga personal som förstår samma hemspråk som den äldre invandrare. Dock måste också noteras att denna åtgärd fungerar när en flerspråkig vårdpersonal med samma hemspråk finns tillgänglig, i motsatsförhållande erbjuder Rosengårds vårdcentral att ringa 112 som kan ordna tolk på olika språk.
Alla dessa tre språkåtgärder på Rosengårds vårdcentral hjälper äldre vuxna invandrare att lättare integrera sig till den allmänna enheten, det vill säga vårdcentral som är en allmän plats för alla. Mot denna bakgrund kan Kamalis påstående angående integrationsprocess stämmas, Kamali hävdar i sin bok att en lyckad integration innebär när en person kan känna tillhörighet i samhället. Med andra ord innebär integration individens förening till helhet. Vidare kan jag konstatera att språkåtgärder på Rosengårds vårdcentral ger integrationsmöjligheter för äldre vuxna invandrare som trots begränsade kunskaper i svenska kan kommunicera med vårdpersonal. Inom Kamalis bok nämns att fördelen med integrationsmöjligheter är att det skapas gemensamhet och jämlikhet mellan människor och därmed undviks underlägsna
grupper “dem” och överlägsna grupper “vi”, vilket Rosengårds vårdcentral har lyckats att behandla på ett bra sätt.
Intervjun med volontärer resulterade att Språkcafet är ett öppet hus för äldre vuxna invandrare, där äldre vuxna invandrare kan kommunicera svenska med svenskfödda besökare. Det vill säga, för äldre vuxna invandrare som känner sig ensamma, utanförskap och inte kan skaffa svensktalande vänner innebär Språkcafet en bra mötesplats. Under varje besök kan äldre vuxna invandrare lära känna en ny språkkompis som behärskar svenska, detta bidrar till att den äldre invandrare får chansen att prata av sig samt lära sig nya ord. Dessutom förbättras ordförrådet hos äldre vuxna invandrare när de kommunicerar om olika ämne med volontärer eller andra svensktalande besökare. Ett exempel är ordet laktos, enligt svaren från volontärerna har fler äldre invandrare lärt sig vad laktos innebär.
Med hjälp av alla intervjusvar på Språkcafet kan jag hävda att det finns goda åtgärder för ensamma och isolerade äldre invandrare som Linne nämner i sin rapport (ibid). Enligt Linnes rapport har många äldre vuxna invandrare drabbat av socialt utanförskap när de inte kan kommunicera med svensktalande personer i det svenska samhället. Tack vare Språkcafet finns i dagsläget en mötesplats för alla vuxna invandrare när de behöver sällskap, träna upp det muntliga språket och hitta svensktalande vänner.
I sin bok nämner Kamali (ibid) att invandrare kan med hjälp av en god språkförmåga kommunicera med olika grupper i det svenska samhället. Alltså språket hjälper invandraren att inte hamna i separation och utanförskap i det svenska samhället. Mot denna bakgrund kan jag koppla språkåtgärder på Språkcafet med Kamalis påstående, tack vare fördelar med språkåtgärder på Språkcafet förbättras språkförmåga hos äldre vuxna invandrare efter varje besök. En bättre språkförmåga ger således självförtroende och motivation för äldre vuxna invandrare när de behöver kommunicera med svenskar.
Med tanke på ovanstående stycken har intervjun med eleven på Språkcafet också visat att den muntliga språkträningen på Språkcafet effektivt förbättrat besökarnas språk och ensamhet.
Enligt intervjusvaren har volontärerna och pensionärernas deltagande på Språkcafet ökat intresset och motivationen för besökarna, detta har lett till att fler elever vill gå på språkträffar
på Språkcafet. I detta sammanhang har Malmö stad lyckats bra med att rädda äldre vuxna invandrares ensamhet och språkförmåga.
10. Slutsats
Forskningsfrågor i denna studie undersökte de språkåtgärder som Malmö stad erbjuder för att förbättra språkförmåga hos äldre vuxna invandrare. Dessa frågor besvarades genom att intervjua sju personer, på olika organisationer och verksamheter.
Utifrån alla intervjusvar, som analyserades i föregående kapitel, blir slutsatsen i denna studie att sfi, Språkcafet och Rosengårds bibliotek har effektiva språkåtgärder som Malmö stad erbjuder för äldre vuxna invandrares språkförmåga. Motiveringen till denna slutsats beror på de enorma resurserna som sfi, Språkcafet och Rosengårds bibliotek erbjuder för äldre vuxna invandrare. Alla språkåtgärder på sfi, Språkcafet och Rosengård bibliotek går ut på att äldre vuxna invandrare ska få möjlighet att lära sig svenska med hjälp av professionella och språkkompetenta personal, gå på olika språk-och integration föreläsningar och få del av mycket annat inlärningsmaterial som ger språkliga redskap för kommunikation, aktivt och socialt deltagande i vardagslivet. Enligt intervjusvaren från själva äldre vuxna invandrare är fördelen med dessa språkåtgärder att deras ordförråd på svenska har blivit bättre sedan de började delta på Malmö stads språkåtgärder samt att språkåtgäderna har hjälpt dem att få en bättre förståelse på den svenska integrationsprocessen. Kort sagt har intervjupersonerna visat nöjdhet och tyckte att Malmö stads språkåtgäder är effektiva.
Med denna slutsats innebär inte att jag vill utesluta alla språkåtgärder och vårdservice som Rosengårds vårdcentral erbjuder för äldre vuxna invandrare. På Rosengårds vårdcentral kan äldre vuxna invandrare få språkliga sjukvårdshjälp angående sin hälsa eller hälsobesvär, vilket det är en bra möjlighet för äldre vuxna invandrare som inte behärskar svenska ord inom medicin. Arbetssättet på Rosengårds vårdcentral bygger på de arbetsrutiner som Region Skåne erbjuder, vilket det också innebär att Malmö stad får mindre påverka på styrning av denna vårdcentral. Mot denna bakgrund kan jag hävda att Rosengårds vårdcentral inte är någon språkåtgärd som Malmö stad direkt kan erbjuda för äldre vuxna invandrares språkförmåga.
Däremot kan Rosengårds vårdcentral med hjälp av Malmö stads ekonomiska stöd erbjuda språkliga vårdservice för äldre vuxna invandrare.
Avslutningsvist kan denna studie med hjälp av alla intervjuer visa att Malmö stad numera erbjuder flera ställe för äldre invandrare som behöver träna upp sin svenska inom olika ämne.
Det vill säga, sedan Linnes rapport har Malmö stad skapat många nya språkåtgäder och fler resurser för äldre vuxna invandrares språkförmåga. Några exempel på dessa tillfälle är Språkcafet och Rosengårds bibliotek, där den äldre invandrare får lära känna svenskfödda besökare och förhoppningsvis skaffar nya språkvänner. Utifrån intervjusvaren från själva äldre vuxna invandrare kan jag också notera att Malmö stad behöver förbättra tillgängligheten på sina språkåtgärder och resurser. Intervjusvaren från äldre vuxna invandrare avslöjade att nuvarande Rosengård bibliotek och Språkcafet erbjuder för få personal i jämförelse med antal besökare som är där för att lära sig svenska. Intervjusvaren från sfi eleven AL avslöjade också att sfi skolan på Södervärn behöver anställa fler lärare så att fler elever får chansen att ha egentid med sin lärare.
11. Referenser
Badersten, Björn (2017). Att bilda begrepp på statsvetenskaplig grund. Föreläsning 4, Lund universitet.
(file:///C:/Users/Sasan/OneDrive/Dokument/Högskolan/Statsvetenskap%20kandidat/Metod/f ö reläsningar%20och%20sminarier/STVK02_Forelasning4_ht2017.pdf ) Lästes 22/11/2017.
Badersten, Björn (2006). Normativ metod: att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Bennsäter, L., & Palmér, M. (2007). Hemtjänst till äldre invandrare - Problem och möjligheter.
Kalmar: Länsstyrelsen Kalmar län.
Biblioteksplan (2016–2020). Malmös folk- och skolbibliotek.
(http://malmo.se/download/18.5a4985371574d2c19f8f535/1491301308536/Biblioteksplan+2 0161005.pdf) Lästes 15/03/2018.
Bronéus, Karen (2011). “In depth interviewing” i The Practice of information gathering.
Ekblad, S., & Jansson, S., & Svensson, P-G. (1996). Möten i vården - Transkulturellt perspektiv på hälso – och sjukvården. Stockholm: Liber AB.
Esaiasson, Peter m.fl. (2017) uppl 5. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm, Wolters Kluwer.
Flyvbjerg, Bent (2003). Fem missförstånd om fallstudieforskning.
(http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/viewFile/2087/1665 ) Lästes 22/11/2017.
Gaunt, D. (2002) ”Äldre invandrare” i Magnússon, F. (red). Etniska relationer i vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Kamali, Masoud (2006). Den segregerande integrationen: om social sammanhållning och dess hinder: rapport av utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Lill, L. (2002). Hemvårdsinspektörernas möte med äldre invandrare. I Magnússon, F. (red.).
Etniska relationer i vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Linne, Susanne (2005). Rapport 1: Äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg.
(http://malmo.se/download/18.2d03134212cf2b7c00b800018148/1491299336115/fou%2B20 05-1.pdf) Lästes 10/11/2017.
Länsstyrelsen (u.å.). Människa och samhälle/integration.
(http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/manniska-och-
samhalle/integration/partnerskapskane/natverk-%E2%80%93-aktivitet-%E2%80%93-delaktighet-(nad)/integration-iforening/Pages/index.aspx samt
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/manniska-ochsamhalle/integration/partnerskap- skane/natverk-%E2%80%93-aktivitet-%E2%80%93delaktighet-(nad)/Pages/default.aspx) lästes 25/11/2017.
Malmö (2017). Så arbetar vi med forskning och utveckling. (http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Forskning-och-utveckling.html ) Lästes 26/11/2017.
Migrationsverket(2016).
(https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/201601-01-Nastan-163-000-manniskor-sokte-asyl-i-Sverige-2015.html samt
(https://www.migrationsverket.se/OmMigrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html ) Lästes 22/11/2017.
Mittuniversitetet (2018). Personal, Masoud Kamali.
(https://www.miun.se/Personal/masoudkamali/ ) Lästes 05/11/2017.
Pedagog, Malmö (2018). Sexuell hälsa och samlevnad på Södervärn.
(http://pedagog.malmo.se/artiklar/sexuell-halsa-och-samlevnad-pa-sodervarn/)Läst 15/02/2018).
Regeringen(2017).Regeringens-politik/nyanlandas-etablering/mal-for-nyanlandas-etablering.
(http://www.regeringen.se/regeringens-politik/nyanlandas-etablering/mal-for-nyanlandasetablering/ ) lästes 1/12/2017.
Sfi, kursplan (2018). Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi).
(https://malmo.se/download/18.760b3241144f4d60d3b6405/1491304121054/SFI_svenska.pd f ) Lästes 15/03/2018.
Skolverket (2016). Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.
(https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2939.pdf%3Fk%3D2939 ) Lästes 1/12/2017.
Skolverket (2017). Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2017:91.
(http://malmo.se/download/18.747ac51416098a8ff8323bd9/1514554688551/pdf2680.pdf ).
Teorell, Jan. Svensson, Torsten (2007) uppl 1. Att fråga och att svara. Samhällsvetenskaplig metod.Stockholm,Liber.
Wanger, Mats Ögren m.fl. (2017). Skolan och integrationen: utbildning som nyckel till det svenska samhället. Stockholm: Mondial.
11.1 Bilagor 1
Intervjufrågor med läkaren på Rosengårds Vårdcentral. 2018, 1a februari.
Hur länge har du jobbat här, och vad säger dina erfarenheter i kontakt med äldre vuxna invandrare?
Hur ofta kommer äldre patienter med invandrarbakgrund till denna vårdcentral?
Hur bra är deras svenska/språkförmåga?
Vad är er lösning om dessa patienter inte förstår en mening eller långa meningar?
Finns det tolk när vårdpersonalen inte kan förstå dessa patienter, är det lätt att få tag en tolk och hur ofta behövs en tolk?
Hur många ord kan dessa patienter om sjukdomar, hälsoproblem eller annat ohälsosamt?
Hur beskriver ni svåra begrepp, ord och uttryck inom en viss sjukdom, hälsa etc.?
Hur hjälper ni äldre vuxna invandrare som inte förstår svenska ord inom hälsa, sjukvård och medicin?
Hur eller utifrån vad styrs Rosengårds Vårdcentral?
Har du tips eller övriga reflektioner i detta område (kommunikationsområde)?
11. 2 Bilagor 2
Intervjufrågor med rektor på sfi skola i Malmö, 2a februari 2018.
Ungefär, hur många elever på er sfi skola är personer med 50 ålders och uppåt?
Sitter äldre elever tillsammans med unga elever i samma klassrum eller kategoriseras dessa äldre i särskilda klassrum, eller vad beror uppdelning på?
Anser du eller er skola att äldre elever lär sig svenska lika snabbt som yngre elever?