7. Malmö stads språkåtgärder
7.3 Språkcafet
På slutet av vårt samtal visade bibliotekarien bibliotekets kommande föreläsningar för de besökare som vill lära sig om hur en kan integrera sig i samhället samt nå ut olika myndigheter, verksamheter eller vårdcentraler i Malmö stad. Föreläsningar erbjuds på lätt svenska och ibland finns flerspråkiga personal som kan tala med olika besökare med olika språk. Enligt bibliotekarien informerar Rosengårds bibliotek kommande föreläsningar via mail eller affischer som finns på biblioteket. På så sätt kan besökarna ta reda på när nästa föreläsning är och vad föreläsningen kommer att handla om (Bilagor 3).
7.3 Språkcafet
Den 9e februari 2018, kring klockan 17:30, intervjuades två av fyra volontärer som jobbade på Språkcafet på Garaget i Malmö. Intervjuerna ägdes rum 1 timme innan besökarna kom till detta Café. På båda kvällar deltog dessa två volontärer och tillsammans svarade de på intervjufrågorna (Bilagor 4). Volontärernas första reflektion var att de tyckte att mina intervjufrågor var intressanta frågor samt att besökarna på Språkcafet var de rätta personer att prata om. Volontärernas motivering till detta var att till Språkcafet kommer många äldre besökare som är äldre personer med invandrarbakgrund samt att många av dessa äldre är där för att lära sig svenska ord. Äldre vuxna invandrare hittar oss genom att de blir informerad av sfi skolor och Malmö stads bibliotek, hävdade volontärerna (Bilagor 4).
Vidare hävdade volontärerna att majoriteten av äldre vuxna invandrare på Språkcafet har begränsade språkkunskaper inom medicin, hälsa, kost, socialt liv etc. Som ett exempel nämnde volontärerna att många av äldre vuxna invandrare inte vet eller har hört ordet laktos, därför vet många äldre vuxna invandrare inte att mjölkprodukter kan innehålla laktos. En del av äldre vuxna invandrare som är nya besökare och är laktosintoleranta lider ofta av magbesvär, märker volontärerna. Ofta beror magbesvären hos dessa äldre besökare på grund av laktosen som finns i mjölkprodukter, detta är något som själva äldre invandrare med hjälp av volontärernas förklaring tar reda på. Enligt volontärerna har en tredjedel av äldre besökare med
invandrarbakgrund väldigt lite kunskap om laktos. När volontärer på Språkcafet frågar äldre vuxna invandrare om de är laktosintoleranta så svarar en tredjedel av äldre vuxna invandrare att de inte vet eller har kunskap om laktos. Volontärer försöker i en sån situation förklara för äldre vuxna invandrare och övriga besökare vad laktos är och vad en person som inte tål laktos kan drabbas av när denne intar laktos. Enligt volontärer försöker alla personal på Språkcafet lära ut äldre vuxna invandrare och övriga besökare viktiga ord inom medicin, hälsa, kost och ett socialt liv. Tack vare att volontärerna och besökarna pratar om olika ord och begrepp, såsom laktos som kan orsaka obehagligt magbesvär för vissa personer, har många laktosintoleranta besökare lärt sig att de ska inta laktosfria mjölkprodukter. Detta har bidragit till att många av laktosintoleranta besökare vet vad laktos är och vilka obehagliga magbesvär som laktos kan ge. Genom att laktosintoleranta besökare tar reda på faran vid laktosintag får dessa besökare mycket färre magbesvär, detta har hjälpt laktosintoleranta besökarna att känna sig friskare och inte bli tvungen att stanna sjuka hemma och missa sitt besök på Språkcafet. En frånvaro från Språkcafet innebär ett hinder för besökarna att vara social och lära känna nya svenska ord, hävdade volontärerna (Bilagor 4).
På frågan om tolk och kommunikationsbrist hävdade volontärer att på Språkcafet inte finns eller bokas tolk om volontärer och äldre vuxna invandrare inte kan kommunicera med varandra.
Anledningen till detta är att äldre vuxna invandrare ska kunna anstränga sig själva för att söka och hitta rätt ord för det de vill säga. På Språkcafet finns anpassade dator för äldre, via dessa datorer kan äldre själva söka efter ord som de försöker säga i en mening. Enligt volontärerna bidrar ordsökandet till att äldre vuxna invandrare inte glömmer orden lika så snabbt som om de skulle göra om de fick ta reda på orden via en tolk. Med detta menade volontärerna att äldre vuxna invandrare minns nya ord längre när de själva har ansträngt sig och letat efter. Som slutkommentar påstod volontärerna att med stigande ålder försämras och försvåras inlärning av nya ord men det som ändå är positivt med Språkcafet är att efter varje besök lär äldre vuxna invandrare åtminstone ett till tre nya svenska ord. Detta hjälper äldre vuxna invandrare att de oftare ska kunna prata för sig själva och därmed bli mer självständiga när de är ute i samhället (Bilagor 4).
På slutet av intervjun hävdade volontärerna utifrån sina erfarenheter att hälften av äldre vuxna invandrare berättar på Språkcafet att utskrivna hälsoinformationer på vårdcentral eller sjukhus är bra hjälpmaterial. Med detta menar äldre invandrare att hälsoinformationer innehåller
lättlästa ord och korta meningar. Detta gör att äldre vuxna invandrare kan hänga med texten och därmed kan de förstå det viktiga meddelandet om ett visst virus eller sjukdom. Vidare hävdade volontärerna att det numera sker mycket av vårdkontakten via telefoner med knapptryckningar eller mobilappar. Om man då inte behärskar tillräcklig svenska och nya elektroniska teknologin har man redan kommit på efterkälken. Utifrån volontärernas synpunkter orsakar den moderna teknologin en stor svårighet för många äldre vuxna invandrare. Volontärerna anser, utifrån sina erfarenheter med äldre, att äldre vuxna invandrare behöver få kontakt med vårdpersonal genom gamla och vanliga kanaler. Det vill säga, ett personligt möte där den äldre invandraren får kommunicera med en vårdpersonal som är van med att prata med en patient som inte behärskar svenska språket så bra (Bilagor 4).