Analys och resultat av intervjuer

Jag har bearbetat och strukturerat upp svaren från de fem intervjuade lärarna från de fyra skolorna i syfte att ge en rättvisande bild av intervjuerna. Jag har tolkat innehållet i kursuppläggen efter de 11 kunskapsområden och 5 förhållningssätten som jag skrev om i analysen av kursplanen. Resultatet presenteras fråga för fråga, där skolorna som deltagit representeras av bokstäver. Om flera lärare från skolan intervjuats och resultatet skiljer sig åt, har sifferbeteckning efter skolan använts för att representera den lärare som gav svaret. Tilläggas bör att eftersom kursen är ny och endast pågått i tre månader, så har inte alla lärare detaljplanerat samtliga moment ännu. Jag har upplevt alla lärare som öppna och trevliga. Jag har tagit mig friheten att se för- och nackdelar i olika kursupplägg enligt egen tolkning. Det finns utrymme för att jag har tolkat lärarna fel och för att jag missat väsentlig information, även om det givetvis inte varit min utgångspunkt. Jag har arbetat ensam och tolkat lärare, kursplan och teori enligt relevanta faktorer i mina ögon, för framtida bruk i lärargärningen. Lärares syn på vilken kunskap som är viktig varierar naturligtvis, likväl som synen på hur undervisningen ska bedrivas varierar. Därmed finns det en viss subjektivitet i resultatet, vilket även begränsar uppsatsens generaliserbarhet. Likväl tror jag de flesta lärare som ska undervisa denna kurs skulle ha nytta av att reflektera över de faktorer jag lyfter fram och ta ett aktivt ställningstagande i förhållande till dessa.

Fråga 1 analyseras av mig per skola eftersom omfattningen är så pass stor, övriga frågor analyseras per fråga, där analysen kommer sist.

1. Hur har du gått till väga när du lagt upp planeringen för kursen Teknik 1 och hur ser kursupplägget ut?

Skola A

35 h Kommunikativa färdigheter, datorkommunikation, teknikhistoria, etik och genus.
40 h Ritteknik och cad

10 h Materiallära och kommunikativa färdigheter

65 h Tekniska kunskaper, uppdelat i 15 h mekanik och resterande 50 h delas lika mellan maskinelement, styr- och reglerteknik, energi- och miljöteknik samt elteknik.

34

Lärarkommentarer: En lärare har det första momentet, medan en annan lärare har övriga moment. De två första momenten undervisas parallellt i början av kursen. Planeringen av kursen har gjorts av tekniklärarna tillsammans. Eleverna kombinerar både teknikhistoria och materiallära med kommunikativa färdigheter genom att de får presentera ämnesinnehåll inför klassen. Materiallära kan upplevas som tung i traditionell lärarledd undervisning vilket motverkas av att elevernas själva får söka informationen och sedan förmedla till andra elever. Projektarbete ska komma in naturligt i flera olika moment i kursen även om det är lite otydligt för mig. Mekanik planeras relativt sent i kursen för att eleverna då läst tillräckligt mycket matematik för att klara av den enkla mekaniken. Lärare A1 säger att kursen är stor vilket innebär grunda kunskaper i många olika teknikområden. Läraren vill planera mer praktiskt arbete, men begränsas av bristen på laborationssalar. Lärare A2 hoppas att eleverna ska bli inspirerade och motiverade av kursen. Samma lärare menar att när man ritar i cad så sker en automatisk inlärning av ritteknik som är bra.

Analys: Upplägget ger en bred teoretisk grund att stå på. Vid avsaknad av projekt som spänner över flera moment i kursen ställer det höga krav på läraren att lyckas kombinera uppgifter som ger eleverna helhetsförståelse av teknikutvecklingsprocessen från behov till återvinning. Det finns en risk att den tekniska problemlösningen blir alltför inriktad på de olika teknikområdena, istället för att eleverna ges möjlighet att lösa problem med fler variabler och inom fler teknikområden vilket är viktigt för att ge en god

problemlösningsförmåga. Hur områdena kvalitetsarbete, entreprenörskap och tekniska system berörs är otydligt. De praktiska momenten i kursen saknas till stor del, det är synd eftersom en kombination av teori och praktik är viktigt enligt litteraturöversikten.

Skola B (timmarna är uppskattade utifrån antal pass)

12 h Kommunikativa färdigheter. Kursstart: Eleverna väljer ett föremål och presenterar funktion och design

16 h Teknikhistoria, entreprenörskap och teknikutvecklingsprocessen. Bland annat så har det praktiska arbetet med att bygga en telegraf kombinerats med historian om vem Morse var och hur språket fungerar.

35

12 h Hållbart samhälle, kvalitetsarbete och teknikutvecklingsprocessen. Eleven har valt en produkt och skrivit en rapport om produktion, energieffektivisering och återvinning. Inslag av etik finns också vid reflektion över barnarbete i

utvecklingsländer.

12 h Etik och genus. Gruppuppgift runt tekniska yrken och diskussion om manliga och kvinnliga yrken. Eleverna skriver ett PM om varför män är överrepresenterade i teknisk utbildning och i tekniska yrken. Kvinnors uppfinningar studeras med hjälp av tekniska museumets hemsida.

32 h Ritteknik och cad, tekniska kunskaper med inslag av modellbyggande. Förutom klassisk ritteknik och cad, så gör eleverna ett ”Projekt Arkitekt” där de både med datorn och i verkligheten bygger ett hus eller en park. Projektet introduceras med en gästföreläsare som behandlar digital modulering.

24 h Materiallära och tekniska kunskaper med inslag av mekanik och hållfasthetslära.
18 h Projekt brobygge. Eleverna bygger en bro med hjälp av trästickor, limpistoler,

skruvar och muttrar. Hur många böcker man kan trava på den?

24 h Datorkommunikation och kommunikativa färdigheter med fokus på teknisk kommunikation och projektarbete.

Lärarkommentarer: Läraren utgår från det centrala innehållet och har paketerat innehållet på ett logiskt sätt. Utifrån det centrala innehållet ska elevens förmågor växa fram.

Entreprenörskap och teknikhistoria har vävts samman. Värt att notera är att eleverna har fått fundera över vad teknik är, dess syfte och hur länge det funnits i samband med teknikhistoria. Det är motivationshöjande för eleverna att se vilka olika yrken som finns. Läraren vill ha projekt och praktiskt arbete så att eleverna får känna på tekniken och inte bara använda datorn. Hur gjorde man förr och hur gör man idag vid exempelvis

järnframställning? Det är ett trevligt angreppssätt som sätter tekniken i ett sammanhang och visar på ett bra sätt att kombinera de olika kunskapsområdena.

Analys: Upplägget ger eleverna en förståelse för teknikutvecklingsprocessen redan från start. Kombinationen av teori och praktiskt arbete tillsammans med projektupplägget och

36

teknikutvecklingsprocessen är enligt CDIO-begreppet, som ligger i linje med Deweys problembaserade pedagogik. Kursupplägget följer det centrala innehållet. En svaghet kan vara att begreppet tekniska system inte framträder ordentligt i det centrala innehållet, vilket kan göra att systemtänkandet blir otydligt. Det sociokulturella perspektivet på lärande ses tydligt då grupparbetet är den huvudsakliga arbetsformen. Eleverna lär sig tillsammans vilket ger dem möjlighet att lösa svårare problem i linje med Vygotskijs proximala utvecklingszon.

Skola C

75 h Projekt Friggebod. Momentet sträcker sig över flera kunskapsområden och startar med teknikutvecklingsprocessens fokus på: från idé till färdig produkt. Diskussion om vad teknik är med eleverna och projektarbetsteori. Eleverna arbetar i enmansprojekt för att läraren ska veta att eleven lär sig det den ska, samt att läraren inte ser några fördelar av att arbeta tillsammans på grund av för små förkunskaper hos eleverna. Projektet startar med hur man spånar kring en idé och sätter upp mål och delmoment, samt definierar yttre ramar i form av regelverk för byggnationer. Ritteknik och cad kommer in som en del av projektet där eleverna får en cad-introduktion, kunskap om vyplacering samt kunskap om hur man gör enkla manuella ritningar i 3D. Fokus ligger på att eleven ska kunna förmedla den idé som den har till andra på ett enkelt sätt. Eleven skriver ut en ritning inför det fysiska bygget i papp av friggeboden. Arbetet avslutas med en rapport med fokus på att sälja produkten. De snabbaste eleverna räknar på kostnader för bygget.

75 h Ej detaljplanerat, men tekniska kunskaper, materiallära,

teknikutvecklingsprocessen och till viss del entreprenörskap ska stå i fokus. Med entreprenörskap åsyftas det entreprenöriella lärandet med fokus på självgående elever. Konstruktion, beräkningar, mindre projekt, inlämningsuppgifter och ett tillämpat fokus i kursen blir viktiga delar.

Lärarkommentarer: Läraren utgår från programmålen, ämnesinnehållet och kursinnehållet för teknikprogrammet och konstaterar att man ska få in otroligt mycket på lite tid, vilket innebär att gå igenom ett teoriavsnitt och sedan ha prov på det funkar inte. CDIO-konceptet där man ska jobba med många olika aspekter samtidigt ligger nära tillhands med hur

37

teknikprogrammet ska se ut enligt programmålet. Att lära sig arbeta som en ingenjör ligger i fokus, det vill säga i projektform. Papp är bra att arbeta i eftersom det går väldigt snabbt. Ett problem i kursen är elevernas brist på beräkningskunskap. Teknikämnet är ett tillämpat ämne och ska inte behandla grundkunskaper som inte är teknik. Teknikkursen ger samtidigt en karaktärstrygghet som motiverar eleverna i andra ämnen. De praktiska inslagen gör att fler elever blir mer tydligt engagerade och att de svagare inte hamnar lika mycket efter.

Analys: I projekt friggebod ges eleverna en god insikt i teknikutvecklingsprocessen med möjlighet att kombinera flera av de andra kunskapsområdena. Det är tydligt att upplägget baseras på CDIO-begreppet och ingenjörstänkandet. Projektet genomförs en och en vilket enligt det sociokulturella perspektivet är ofördelaktigt. Det ställer höga krav på läraren att vara den handledning som eleverna behöver ha för att uppnå sin potentiella nivå enligt Vygotskij. På samma sätt måste läraren stödja elevens forward reasoning genom att hjälpa eleven att öva problemlösningsförmågan. Givetvis kan elever ha hjälp av andra elever fast de inte arbetar i grupp, men det sker då oftast mer sporadiskt och inte rättvist fördelat över klassen. Det praktiska och teoretiska samspelar på ett bra sätt, vilket ökar elevens förmåga till att bygga implicita minnen. Eleverna tar därmed ett stort steg på vägen till att bygga expertis om än på en grundläggande nivå. Jag är lite oklar på hur kvalitetsarbete och genusperspektivet berörs.

Skola D

100 h uppdelat på fyra stora delar som delvis är projektbaserade. Kunskapsområden som berörs i denna del är teknikutvecklingsprocessen, materiallära, hållbart samhälle, kommunikativa färdigheter, entreprenörskap och tekniska kunskaper. Projekten innebär labbrapporter och skrivande av loggböcker.

Projekt Byggteknik där eleverna får teori, teknikhistoria och cad integrerat. Eleverna konstruerar sin bro från idé till produkt utifrån krav på kostnad och vikt. Resultatet presenteras i en teknisk rapport som inkluderar en diskussion om förbättringar i konstruktionen.

38

Datateknik är mer faktainriktat och behandlar idén med datorer och hur de fungerar rent tekniskt. Eleverna får bygga en del av en processor och handgripligen se hur datorn fungerar.

Projekt Energiteknik innebär att eleverna får konstruera och bygga någon form av vind- eller vattenkraftverk. Eleverna får även mycket teori i ellära och hur man alstrar energi, samt konstruerar en generator. Här kommer undervisning och redovisning att ske på engelska.

Projekt Mekanik innebär att eleverna får bygga exempelvis en katapult och arbeta enligt konceptet från idé till färdig produkt.

25 h Teknikhistoria och datorkommunikation med fokus på programmering. Teknikhistoria kommer in i alla fyra stora delar i kursen, då den fungerar som en introduktion av de olika projekten. Genus berörs till viss del då kvinnor i

teknikhistorien behandlas.

25 h cad behandlas integrerat i de olika kursdelarna, men står även på egna ben mellan de olika projekten.

Lärarkommentarer: Tre olika lärare delar kursen med indelningen cad, teknikhistoria och övrigt. Lärarna arbetar integrerat och lektionerna hålls parallellt med ett intimt samarbete i ett projektbaserat upplägg. Den lärare som har störst del av kursen är huvudansvarig för den, men planeringen sker gemensamt. Konceptet från idé till färdig produkt genomsyrar kursen

samtidigt som eleverna ges de grundläggande tekniska kunskaperna. Kursen används som en introduktion till de kurser som eleverna möter senare i utbildningen. Alla ämnen färgas på något sätt av tekniken vilket innebär att bland annat historia synliggör tekniken. Läraren anser att det är roligare både för läraren och eleverna att de får testa på tekniken, exempelvis hur spagetti klarar av tryck-, drag- och böjkrafter. Ämnet ger en progression tack vare feedback på utfört arbete och förbättring av elevernas prestationer allt eftersom. Skolan har även tre programdagar för teknikprogrammet som innebär ytterligare möjligheter för eleverna att öva sitt tekniska kunnande, exempelvis har eleverna byggt råttfällsbilar. Alla labbrapporter lämnas till svenskläraren som rättar språkmässigt medan teknikläraren bedömer innehållet ur ett faktaperspektiv. Fördelen med projekten är att eleverna verkligen får pröva på mer än en sak

39

åt gången. Bedömningen blir mer komplex i grupp- och projektarbete, vilket kräver ständig uppdatering där loggböckerna blir viktiga. De prov vi ändå har i kursen kan utformas så att eleverna kan visa max C i betygsnivå. De högre nivåerna kräver andra bedömningsformer. Eleverna får verkligen lära sig arbeta i grupp och utveckla de kommunikativa egenskaperna. Det går inte att köra sitt eget race, utan de måste diskutera och komma överens

Analys: Det är tydligt att teknikutvecklingsprocessen ligger i fokus vilket ligger i linje med CDIO-begreppet och kursplanen. Eleverna får både tekniskt djup och praktiskt arbete, vilket gynnar problemlösningsförmågan och ger eleverna en god teknisk grund samt en bra

möjlighet att bygga implicita minnen. Att arbeta praktiskt och experimentellt är en av Deweys grundpelare i pedagogiken. Det entreprenöriella lärandet i den projektbaserade arbetsformen gynnar elevernas problemlösningsförmåga och kreativitet. Skolan har anammat det

ämnesövergripande förhållningssättet som stipuleras i examensmålen för teknikprogrammet på ett bra sätt. Projektarbetsformen i grupp med loggböcker ger eleverna goda egenskaper att fungera i grupp och att nå längre i problemlösningen enligt Vygotskijs proximala

utvecklingszon. Läraren underlättar bedömningen av elevens prestation genom användande av loggbokstekniken.

2. Vilken prioritering av olika områden i kursen gör du?

Två av lärarna prioriterar teknikutvecklingsprocessen och vill lyfta fram skolans profil som underlag för vilka områden som prioriteras i kursen. Teknikutvecklingsprocessen anser de är viktig eftersom det är så man arbetar som ingenjör, från idé till produkt. De övriga lärarna lyfter fram ritteknik, hållfasthetslära, mekanik och materiallära. Cad, ritningsförståelse, teknikhistoria, teknisk kommunikation och entreprenörskap nämns också i sammanhanget, men inte av alla övriga lärare. Två av lärarna vill också att det ska vara möjligt att färga kursen mer efter skolans profil.

Analys: Kursen är viktig i teknikprogrammet och kan utgöra en kunskapsbas, som eleverna

sedan använder i andra kurser. Intressant är att lärarna tolkar olika hur mycket kursen kan färgas efter skolans profil.

40

Samtliga lärare upplever att det finns ett tolkningsutrymme i kursplanen. En av lärarna framhåller att det i betygskriterierna finns en viss detaljrikedom kring vilka förmågor eleven ska uppnå, men att det finns en stor frihet i hur det kan göras, vilket innebär att

kursplaneringarna kan se väldigt olika ut. Flera av lärarna har utgått från det centrala innehållet och paketerat ihop det på lämpligt sätt. Hur stor tid lärarna lägger på respektive område är enligt en av lärarna alltid upp till läraren, vilket innebär att läraren kan lägga fler timmar på det han eller hon tycker är viktigast.

Analys: Tolkningsutrymmet är stort både i avseende på vad kursen behandlar och hur den behandlar det. Det beror också på hur detaljerat man använder betygskriterierna.

4. Vilka läromedel använder du i kursen och passar dessa till kursplanen?

Tre av skolorna använder sig av en kombination av eget material, häften eller äldre böcker av olika slag inom speciella teknikområden samt av Internet. Den fjärde skolan använder

Gleerups lärobok, men inte arbetsboken i kombination med Internet. En av lärarna använder Libers bok som referensexemplar, men eleverna har inte boken av ekonomiska skäl. Lärarna vid en av skolorna upplevde att det vid planeringen av kursen inte fanns någon annan lämplig litteratur tillgänglig än det som de redan hade. Samtliga lärare är nöjda med det val av

läromedel som de har gjort. Den lärare som använder Gleerups bok anser att den stämmer bra med det centrala innehållet och ger trygghet och struktur för eleverna.

Analys: Det är bara den lärare som använder Gleerups bok som egentligen svarar på frågan om läromedlen passar till kursplanen. Alla lärare är dock nöjda med sina läromedel så därför tolkar jag det som att det inte föreligger några större avvikelser.

5. Har du sett Gleerups och Libers läroböcker i Teknik 1 för GY11 och i så fall vad tycker du om dessa? Har du funderat på att använda någon av dessa?

Flera av lärarna hade inte sett båda läroböckerna och det fanns inte tid till att studera dem ingående vid intervjutillfället. Den lärare som använder Gleerups bok är nöjd med den och eleverna kanske till och med får behålla den genom hela utbildningen. I övrigt så är

omdömena om böckerna växlande. Vissa gillar strukturen i Libers bok mer än Gleerups, men andra anser boken vara för grund. En annan lärare anser att Gleerups bok är för omfattande

41

och en annan att den är för grund. En av lärarna anser att Gleerups bok inte passar till kursplanen för teknik 1.

På frågan om lärarna har funderat på att använda någon av dessa så skiljer sig svaren åt. En av skolorna använder redan Gleerups bok. En annan skola hindras av ekonomiska skäl. Den tredje skolan anser att boken skulle funka bra, men att eleverna ändå inte skulle läsa boken och att det därför är bättre att ge eleverna specifikt material. Den fjärde skolan ansåg att de redan hade lämpligt läromedel, men att en bra bok är oslagbar om man vill att eleverna ska jobba lite extra.

Analys: Frågans relevans begränsas av att flera av lärarna inte studerat läroböckerna

ingående, vilket är en förutsättning för att besvara frågan. Läroböckerna är liksom kursen ny. 6. Försöker du hitta en röd tråd genom kursen i ditt kursupplägg? Är det viktigt? Två av lärarna framhåller teknikutvecklingsprocessen som en röd tråd genom hela kursen. En annan lärare anser att det handlar om att hela tiden ställa sig frågan: Varför gör vi det här och vad syftar det till? Den fjärde läraren anser att en röd tråd skulle kunna vara elevernas

motivation till vad de i framtiden vill arbeta med, men att det konceptet måste utvecklas i så fall. Den femte läraren anser att teknik är den röda tråden. På frågan om det är viktigt med en röd tråd så anser alla lärare att det är viktigt, dock med lite varierande svar om hur viktigt det är.

Analys: Teknikutvecklingsprocessen från idé till produkt framstår som en bra röd tråd. Enligt kursplan, programmålen och teorin så är det en riktig ansats.

7. Hur skulle du vilja fortsätta att utveckla denna kurs? Har du något förslag på kursupplägg som du ser som ännu bättre än det nuvarande?

En av lärarna som inte har några större projekt i kursplaneringen vill ha ett avslutande projekt på cirka 10 h för att eleverna ska visa att de behärskar alla moment i kursen och har en

helhetsförståelse av teknikutvecklingsprocessen. Samma lärare anser att det är viktigt att köra grundläggande delar av kursen först så att eleverna lär sig grunderna i ämnet teknik innan de börjar med ett projekt. En annan av lärarna vill ha mer praktiska moment. Den tredje läraren anser att det vore en fördel att ha kursen senare i programmet på grund av bristande

42

förkunskaper hos eleverna, men att det är ett strukturellt problem. Den fjärde läraren anser att det behövs mer genomgångar i början av kursen på hur man skriver labbrapporter och att eleverna lär sig hantera datorerna som ett verktyg på ett bättre sätt från början.

Analys: Eftersom kursen är helt ny HT2011 så finns det givetvis en stor potential till att utveckla kursen utifrån de erfarenheter som fås första gången kursen genomförs.

8. Finns det någon fråga som jag inte ställt som du vill lyfta fram?