Läroboksanalys

Den tematiserade beskrivningen av läroplanens innehåll samt mina reflektioner kring detta utifrån ett antal teoretiska perspektiv får genomslag på det sätt som läroböckerna till stor del kan används i kursen. Ett problembaserat lärande ger till följd att en lärobok till stor del ska användas som ett uppslagsverk. Som krav på ett uppslagsverk för denna kurs kan ställas att de 11 olika kunskapsområdena ska behandlas, samtidigt som de olika förhållningssätten ska framträda på ett eller annat sätt. Analysen av lärobokstexterna har gjorts med utgångspunkten att de ska innehålla både kunskapsområdena och förhållningssätten. Enbart en av lärarna använder Gleerups faktabok⁵⁰ i Teknik 1, men inte arbetsboken från Gleerups⁵¹. En annan lärare använder Libers bok som referens⁵². Det gör att lärarnas erfarenhet av dessa läroböcker är liten och därmed till litet stöd i min analys. Min analys nedan utgår från läroböckernas innehåll och görs utifrån de fyra empiriska delfrågorna som jag arbetade fram i metodkapitlet. Dessa är:

1. Vilket stoffurval finns?

2. Hur är stoffet strukturerat? Är det lätt att få en överblick av kursen? 3. På vilket sätt kan läroboken användas i kursen?

4. På vilket sätt kan eleverna tänkas uppfatta läroboken? Är läroboken och förklaringarna i den anpassad efter elevernas förkunskaper i teknik respektive svenska? Klarar de av språket och omfattningen av texten?

Nedan följer analysen av läroböckerna utifrån dessa frågor.

50

Johnny Frid: ”Teknik 1”, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2011

51

Johnny Frid: ”Teknik 1 arbetsbok”, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2011

52

30 Vilket stoffurval finns?

Liber: Introduktionsavsnittet är väl tunt och tydliggör inte teknikutvecklingsprocessen på ett tillfredställande sätt. Konceptet från idé till produkt tas upp först i kapitel 12 som handlar om projekt och projektarbete. Jag saknar en bra diskussion om vad teknik är och kapitlet om tekniska system i början är väl grunt. Det är tydligt att boken är anpassad till det stoff som kursen enligt kursplanen ska innehålla. Den har bland annat förtjänstfulla bitar kring entreprenörskap, genus, hållbart samhälle och kvalitetsarbete förutom de tekniska kapitlen. Boken är genomsyrad av ett teoretiskt upplägg, där jag saknar laborationsuppgifter och experiment som ska med baserat på förhållningssätt C där teori och praktisk tillämpning ska samverka. Boken bjuder inte direkt in till problemlösning med många variabler, utan

arbetsuppgifterna i slutet av varje kapitel är inriktade på just de kunskaper som det kapitlet handlar om. Boken har inte direkt ett beräkningsfokus även om det förekommer

räkneuppgifter. Om arbetsuppgifterna och texten i boken haft ett större beräkningsfokus, så skulle ingenjörstråden tydliggöras bättre. Att vara ingenjör innebär att man kan räkna på saker och inte bara läsa sig till kunskapen. De teknikområden som valts, hör samman med

kunskapsområde 8: tekniska kunskaper samt delvis teknikutvecklingsprocessen, är allmän hållfasthetslära, elementärmekanik, produktionsteknik, konstruktionselement, elektronik och elteknik samt styr- och reglerteknik.

Gleerups: I förordet poängteras att boken är omfattande vilket betyder att jag som lärare antagligen måste välja bort vissa delar. Ekonomidelarna i boken är inte relevanta, utan finns där på grund av den utfasade kursen teknikutveckling och företagande. Dock skulle det vara intressant för eleverna att läsa dessa delar, men min tolkning av kursplanen ger inget utrymme till det - förutom att eleverna ska veta vad entreprenörskap innebär. Min tolkning av

kunskapsområdet entreprenörskap är att det inte innefattar så mycket mer än att veta vad entreprenörskap är och att arbeta med entreprenöriellt lärande. Boken har en fantastiskt bra inledning med bra bilder på teknikutvecklingsprocessen och en logisk följd som tilltalar. Teknikhistoria kommer in i alla avsnitt vilket ger en bra helhetsförståelse för eleverna, istället för att ha enbart ett kapitel om teknikhistoria. Boken har även bra praktiska inslag och ger tips och uppgifter om exempelvis teknik för att skapa modeller både praktisk och i datorn. Boken tydliggör också att eleverna ska arbeta med ett teknikutvecklingsprojekt, vilket är mycket bra. Det finns även tips på hur eleverna kan tänka i valet av projekt. Boken berör också hur man

31

skapa nya idéer vilket är förtjänstfullt i det entreprenöriella lärandet. Kunskapsområdet etik och genus finns med i boken, även om genusdelarna är relativt små och svåra att hitta. Syftet med arbetsboken uppfylls och det är en fin kombination mellan faktaboken och arbetsboken. Faktabokens omfång gör att eleverna kan rikta in sig på lite olika teknik beroende på intresset. Det ger en bra bredd där eleverna sedan kan presentera sina teknikutvecklingsprojekt för varandra. En svaghet i boken är att begreppet tekniska system är otydligt. De teknikområden som valts som hör samman med kunskapsområde 8, tekniska kunskaper samt delvis

teknikutvecklingsprocessen, är design, mätteknik, produktionsteknik, tillverkningsmetoder, mekanik, energiteknik och nanoteknik.

Hur är stoffet strukturerat? Är det lätt att få en överblick av kursen?

Liber: Boken har en tydlig struktur som lätt ger en överblick. I och med att eleverna ska arbeta i projekt under åtminstone delar av kursen, så borde kapitlet ligga i början tillsammans med kapitel 13 som handlar om presentation och dokumentation. I slutet av boken finns förslag på projekt som kan genomföras under kursen. Jag tycker dessa borde ligga i början för att tydliggöra det viktiga inslaget av projektarbete i kursen.

Gleerups: Det är lite svårare att få en överblick i boken jämfört med Libers bok, det beror främst på innehållsförteckningens utformning samt att boken har ett större omfång. Boken ger emellertid en mycket bättre inledning för eleverna runt teknikutveckling, och det innebär att bokens stoff är bättre strukturerat i förhållande till kursplanen än Libers bok.

På vilket sätt kan läroboken användas i kursen?

Liber: Läroboken kan givetvis användas på många olika sätt i kursen beroende på hur man vill lägga upp den. Den passar bra som uppslagsbok, men går även att läsa kapitel för kapitel. Utifrån analysen av stoffurval så saknar dock teknikutvecklingsprocessen, vilket gör att läraren behöver tydliggöra denna för eleverna utan stöd av läroboken.

Gleerups: Det passar bra att börja från början i boken, och den ställer höga och tydliga krav på eleverna. Undervisningen kan sedan utformas så att de valda teknikområdena kommer in på ett naturligt sätt.

32

På vilket sätt kan eleverna tänkas uppfatta läroboken? Är läroboken och förklaringarna i den anpassad efter elevernas förkunskaper i teknik respektive svenska? Klarar de av språket och omfattningen av texten?

Liber: Boken ligger på rätt nivå och eleverna kan ta till sig stoffet. Textmassan kan eventuellt kännas för omfattande för vissa elever och boken skulle tjäna på att ha en mer teknisk profil med mer fakta och beräkningar, samt en mindre omfångsrik textmassa. Samtidigt är det en styrka att ha en bok som är relativt fullständig, där eleverna kan lära sig saker genom att bara läsa i boken.

Gleerups: I inledningen av kursen är det viktigt att eleverna får en överblick över kursen och vad som förväntas av dem. Boken är lättläst och med lite hjälp så kan eleverna hitta det stoff som de söker. Exempelvis så kommer kunskap om projektarbete in på ett naturligt sätt redan i början av boken.

6.2.1 Läroboksanalysens kopplingar till kursplan och litteraturöversikten

I litteraturöversikten om lärobokskunskap skriver jag om kognem och förklaringar som viktiga inslag i en lärobokstext. Jag tycker att båda böckerna är bra på att kombinera kunskap och förklaringar. En av de viktigaste sakerna i en bok är ju att det går att följa resonemanget och att författarna förklarar hur man kan tänka och göra. En fråga som jag inte berört är varför ett visst stoff tas med, så kallad läroplansteoretisk forskning. Varför-frågan besvaras till stor del av kursplanen och examensmålen för teknikprogrammet. I dessa mål finns skrivelser om ingenjörstänkandet och hur utbildningen ska bedrivas, vilket gör att innehållet i kursen är relativt specificerat. Det finns ingen anledning att studera varför-frågan eftersom det vore liktydigt med att ifrågasätta kursplanens centrala innehåll. I avsnitt 3.5.2 i litteraturöversikten konstateras att ett problembaserat lärande med konkreta inslag ger högre

problemlösningsförmåga i och med att det bygger implicita minnen. Gleerups bok ger stöd till den processen. Libers bok ger inte det stödet, den är mer av ett tekniskt uppslagsverk.

Gleerups bok ger också tack vare den logiska strukturen eleverna en snabb väg in i

teknikutvecklingsprocessen. Här kan vi koppla till CDIO-begreppet som handlar om precis samma sak. Det finns inga motsättningar mellan de olika teorierna i litteraturöversikterna utan de hänger samman på ett logiskt sätt. Utifrån de faktorer jag har studerat uppfyller Gleerups lärobok kursplanen medan Libers inte gör det. Det innebär att Libers lärobok måste

33