Nedanstående punkter är ett förslag på grovplanering av kursen teknik 1. Arbetet med finplanering görs sedan genom att i Excel planera varje undervisningstillfälle och skapa balans mellan de olika kursmomenten. Finplaneringen avgör hur många timmar som eleverna arbetar med de olika momenten, därför är det svårt att i grovplaneringen säga exempelvis hur många timmar ritteknik och cad som planeras.
Generella förutsättningar: Gleerups faktabok och arbetsbok i kombination med Internet används som läromedel. Bokens olika kapitel används i samband med relevant moment i undervisningen. Att använda en bok ger eleverna struktur och rätt stoff. Undervisningen ska präglas av tydlighet och hög intellektuell kvalitet. Eleverna ska känna till kursens mål och lärarens förväntningar om att de bland annat ska läsa i boken. I projekten använder eleven boken som uppslagsbok då projekten omfattar flera kunskapsområden. Varje
undervisningstillfälle ska innehålla tydliga mål och i projekten ska eleverna veta hur långt läraren förväntar sig att de har kommit.
1. Kursen startar med en genomgång om teknikutvecklingsprocessen och diskussioner om vad teknik är. Eleverna får i uppgift att enskilt i mindre grupper presentera hur valfri teknisk produkt fungerar och teknikhistorian bakom produkten. Syftet är att eleverna ska få grepp om vad teknik är, samt övning i att presentera teknik. 2. Tanken är att eleverna under stora delar av kursen ska ha egna projekt att relatera
undervisningen till. Projekten ska omfatta hela teknikutvecklingsprocessen och eleverna ska ha minst två projekt under kursens gång. Projektgruppen förändras i projekten så att eleverna lär sig arbeta med olika personer. Upplägget innebär inte att man hela tiden arbetar med projektet, utan undervisningen styrs upp så att olika kunskapsområden kommer in på ett naturligt sätt. Syftet med projekten är att eleverna ska arbeta med problemlösning utifrån flera variabler och känna att de skapar något själva. Det är ett motivationshöjande sätt att arbeta med teknikutveckling. Det första projektet börjar med en kreativ fas där eleverna skapar nya idéer utifrån kundbehov, och därefter bildas grupper om tre elever kring olika produkter. Produkterna ska helst innehålla något nytt, exempelvis en annorlunda design på en cykel eller ett nytt köksredskap. Eleverna studerar samtidigt kapitel 1-3 i boken. Momentet avslutas med
59
att eleverna skissar sin produkt för hand och bygger en modell av sin produkt i ett enkelt material, som till exempel papp, lera eller trä. Modellens syfte är att
produktidén ska tydliggöras. Eleverna skriver även varsin loggbok som lämnas in med jämna mellanrum.
3. Undervisningen fortsätter sedan med kunskapsområdet ritteknik och cad, under den perioden ligger projektet ligger i vila. Efter prov på ritteknik inkluderande kapitel 4 i boken samt i cad, så fortsätter projektet med att eleverna ska göra en 2D modell av sin produkt i tre vyer.
4. Materiallära studeras med genomgångar av läraren, företagsbesök på ett företag, arbetsuppgifter i arbetshäftet och laboration. Eventuellt kan ett mindre prov
genomföras på detta moment. Momentet avslutas genom att projektarbetet återupptas och eleverna väljer och motiverar deras val av material i sin produkt. Läraren ger eleverna ordentlig feedback på projektarbetet, eleverna får reflektera över sitt arbete. 5. Projektarbetet fortsätter med att eleverna läser kapitel 8 och 9 i boken och arbetar med
arbetsuppgifterna i arbetsboken. Utvalda uppgifter görs i projektgruppen, men lämnas in enskilt som kontroll av utfört arbete. Eleverna upptäcker sedan skolans verkstad och genomför ett företagsbesök i verkstadsindustrin, exempelvis Sandvik. Elevernas uppgift är sedan att bereda sin produkt för produktion, bestämma hur verkstaden ska se ut och välja tillverkningsmetoder. Det hela avrundas med att eleverna bestämmer var produkten ska säljas och till sist hur den ska återvinnas.
6. Det första projektet avslutas med en projektpresentation inför klassen, där alla delar av teknikutvecklingsprocessen ingår. Läraren tydliggör att alla i gruppen förväntas
redovisa ungefär lika stor del av presentationen.
7. Kunskapsområde hållbart samhälle med utgångspunkt i energiteknik. Här ska eleven träna på att se tekniska system, inom exempelvis energiproduktion. Hela flödet från energiproduktion till användaren i hemmet studeras. Kunskapsområde etik och genus kommer in genom att vi först teoretiskt går igenom kärnkraft samt dess användning, och kommer in på en diskussion om all teknik som utvecklas är av godo. Kärnvapnens historia studeras liksom oljans betydelse för samhällsutvecklingen. Koppling mellan
60
teknik, koldioxidutsläpp och miljö diskuteras, samt vad samhället gör för att hindra den globala uppvärmningen.
8. Genus diskuteras och hur teknik kan göras lika tillgängligt för kvinnor som för män. Vi ser två avsnitt av ”Felix stör en ingenjör”, ett avsnitt med en kvinna och ett avsnitt med en man. Syftet är att eleverna ska kunna identifiera sig med ingenjörsrollen som yrke. Vi diskuterar de produkter som eleverna haft i det första projektet, samt om dessa är manliga, kvinnliga eller genusneutrala. Kvinnors och mäns uppfinningar tas upp tillsammans med vad entreprenörskap är och teknikhistoria. Gärna i samverkan med historieläraren kring det tekniska perspektivet i historia och den industriella revolutionen. Eleverna skriver ett prov som baseras på betygskriterierna för denna och ovanstående punkt.
9. Teoretisk genomgång av grunderna i mätteknik enligt kapitel 5 kombinerat med teknikhistoria. Teoretisk genomgång av grunderna i mekanik med mer enligt stoff i kapitel 14 i boken. Teorin kombineras med laborationer där eleverna får mäta samt praktiskt testa på mekanik och de övriga delarna av kapitel 14, i syfte att eleverna i lärandet ska kombinera teori och praktik. Laborationerna är obligatoriska och momentet avslutas med ett teoretiskt prov.
10. Grunderna i maskinelement och de enkla maskinerna. Med de enkla maskinerna menar jag det lutande planet, skruven, kilen, hävstången, hjulet och blocket med Internet som kunskapskälla. Eleverna får enskilt i uppdrag att utifrån en uppdelning av de viktigaste maskinelementen och maskinerna ta reda på teknikhistorian,
användningsområden och kort beskriva teorin bakom. Varje elev presenterar sitt område för klassen på cirka fem minuter.
11. Uppstart projekt 2. Tydlig projektinstruktion till eleverna vad som förväntas, gärna på olika betygsnivåer. Eleverna får som i första projektet arbeta med brainstorming kring olika idéer och behov i syfte att träna kreativiteten. Ingen elev får nu arbeta med någon som den arbetade med i projekt 1, i syfte att träna eleven att kunna samarbeta med olika personer. Den bakomliggande tanken är också att i arbetslivet får man sällan välja vilka projektdeltagare man ska samarbeta med. Eleverna arbetar nu självständigt enligt liknande metodik som i projekt 1. Eleven får nu repetera alla delar i
61
teknikutvecklingsprocessen och använder boken som uppslagsbok. Efter några lektioner så bryts projektarbetet med kunskapsområdet datorkommunikation. Innan projektarbetet återupptas så presenteras teknik för att enkelt kunna arbeta i samma dokument via Internet och hur man kommunicerar via Skype. Syftet är att eleverna ska använda teknik som underlättar projektarbetet. Repetition kring grundmetodik i
projektarbete med återkoppling till hur detta fungerade i första projektet, med utgångspunkt på utvecklingsmöjligheter i projektmetodiken.
12. Projektet fortsätter och läraren handleder eleverna och testar även den sista punkten i betygskriterierna, den som handlar om elevens egen bedömning av den egna förmågan och situationens krav, i enskilda samtal. Läraren diskuterar i samma samtal även elevens prestation på kursen hittills.
13. Efter ytterligare ett antal lektioner så bryts arbetet med kunskapsområde
kvalitetsarbete som innebär att läraren har genomgång. En gästföreläsare som arbetar med kvalitetsteknik i näringslivet berättar om vad hon eller han gör i yrket. Riskanalys och arbetsmiljö diskuteras.
14. Eleverna får i uppdrag att skriva en riskanalys av sitt projekt och sin produkt. 15. Projektarbetet går vidare och eleverna förbereder presentationen av sin produkt som
ska inkludera en 2D modell i cad, en handgjord modell, en handgjord 3D skiss av produkten, materialval, produktionsteknik, produktionsberedning,
tillverkningsmetoder och återvinning. Hela presentationen görs på engelska för att träna engelska och teknik samtidigt, samt för att få eleverna att lära sig de tekniska begreppen på engelska vilket ofta förekommer i arbetslivet.
16. Som avslutande del i kursen så behandlas ny teknik. Tekniken ska sättas i ett sammanhang och olika tekniska system ska beskrivas. Eleven ska i detta moment kunna beskriva hur ett tekniskt system samt dess komponenter samspelar, och även människans roll. Denna del kan varieras i längd, vilket passar bra i slutet av kursen för att kunna vara flexibel och kunna vänta in de grupper som inte klarar deadline i
62 Kommentarer kring mitt förslag på kursplanering
För att få teknikhöjd och byggande av implicita minnen hos eleverna så genomförs ett antal laborationer som kombinerar teori och praktik. Samtidigt får eleverna tränas i entreprenöriellt lärande; genom de båda produktprojekten och genom skapandet av modeller tränas elevernas förmåga att kunna kommunicera sina idéer. Gedigna tekniska kunskaper och variation i undervisningen erhålls genom kombination av teoridelar och elevens praktiska tillämpning av teorin på sin produkt. Upplägget främjar ingenjörstänkande och skapar motiverade, kreativa och självständiga elever. Elevens förmåga att lösa tekniska problem tränas genom den funktionella metoden, där eleven får en verktygslåda som eleven sedan kan applicera på sina egna produkter. Det innebär problemlösning med flera olika variabler, speciellt i projekt 2, där eleverna självständigt med handledning går hela vägen från behov till återvinning. Det sociokulturella perspektivet förordas, vilket innebär problemlösning i grupp. Bedömningen av elevens förmåga gentemot betygskriterierna underlättas med flera individuella
examinationsmoment samt genom en loggbok. Det är också möjligt att eleven får svara på mer specifika frågor i loggboken för att testa av de olika betygsnivåerna. Det blir då enkelt för läraren eftersom loggboken också är dokumentationen över elevens samlade förmåga. Jag gör ingen ansats att tidsätta de olika momenten i detta skede, men min bedömning är att det går att genomföra det ovan beskrivna kursupplägget på 150 timmar.