Syftet med denna studie är att undersöka vad eleverna själva upplever att de ska lära sig under lektionerna i målspel när de studerar på gymnasialnivå. Vidare är syftet att undersöka vad elevernas uppfattning om vad målspel är i idrott och hälsa samt vad det går ut på. I följande del kommer en resultatsammanfattning samt en koppling mellan resultatet i studien samt studiens teori.
6.1 Vad upplever eleverna att målspel i idrott och hälsa
går ut på?
Eleverna beskriver på ett relativt utförligt sätt hur lektionsupplägget i målspel ser ut under lektionerna i idrott och hälsa. Eleverna har även åsikter om vad de anser att lärarna kan förbättra och göra annorlunda för att göra lektionerna i målspel roligare och mer betydelsefulla för eleverna. Däremot visar det sig att eleverna upplever att det sällan finns ett begripligt syfte eller mål med denna typ av undervisning där en elev även uttrycker att de använder målspel i undervisningen då de inte har någonting annat planerat. Detta kan kopplas till läroplanen för idrott och hälsa 1, gymnasieskolan där målspel inte skrivs fram, varken i det centrala innehåller eller i syftet med undervisningen i idrott och hälsa. Läroplanen för gymnasieskolan visar dock att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin
kroppsliga förmåga i en ”bredd av aktiviteter” där målspel skrivs fram som en del i bedömningsstödet (Skolverket, 2011, s.7). Studien visar att målspel är vanligt förekommande i ämnet idrott och hälsa. Det kan även vara så att det finns vissa normer, traditioner och för givet taganden kring målspel i skolan, vilket kan påverka hur eleverna ser på undervisningen i målspel (Larsson, 2009, s.67).
Utifrån studiens resultat blir det synligt att det finns vissa saker som tas för givet i undervisningen i idrott och hälsa när det handlar om målspel i undervisningen.
Utifrån detta är Bourdieus begrepp doxa användbart att koppla samman resultatet av min studie med (Larsson, 2009, s.57). Doxa ses som någonting som oftast tas förgivet (Larsson, 2009, s.57), i det här fallet av såväl lärare i idrott och hälsa som elever som deltar i undervisningen. I resultatet framgår det att lärarna uttrycker ett varierat syfte för eleverna i målspel. De olika syftena verkar sällan ifrågasättas av eleverna, och kan därför ses som en norm, att elever sällan ifrågasätter lärares tankar kring undervisningen (Larsson, 2009, s.165). Vissa elever berättar att syftet kan vara att förbättra sin kondition. Att fysisk aktivitet är viktigt och att rörelse kan ske i form av målspel eller annan idrott kan kopplas till idrottens doxa (Larsson, 2009, s.165). En sak som enligt resultatet blir tagen förgivet är att eleverna antas utveckla sin kroppsliga förmåga genom att spela spelen, utan någon tydlig pedagogisk idé om att hjälpa eleverna att lära och utvecklas. Utifrån resultatet verkar det vara någonting som läraren tror och hoppas sker ändå. Det verkar även vara taget förgivet av eleverna att undervisningen i målspel ska ske i form av rörelse och att de lär sig spelet genom att spela. I linje med tidigare forskning verkar till exempel teori sällan vara en del av undervisningen (Larsson, 2009, s.166).
Resultat visar även att det finns vissa delar i undervisningen i målspel som läraren inte yttrar sig om eller påminner eleverna om. Det kan handla om exempelvis regler eller hur spelet bör se ut och utföras i vissa målspel. Detta framgår till viss del då eleverna beskriver att läraren sällan använder sig av någon teknik- eller passningsövning under lektionerna i målspel, som exempelvis fotboll. Ett annat exempel är att lärarna inte alltid uppmärksammar eleverna om syftet och målet med denna typ av undervisning där spelet inom de olika målspelen ofta verkar bedrivas på ett traditionellt sätt med många likheter med idrottsrörelsen. Även detta är delar som går att koppla till begreppet doxa (Larsson, 2009, s.57). Utifrån elevernas berättelser ges uppfattningen av att man antingen kan eller inte kan målspel, samt att de antingen tycker att det är roligt eller inte. En del av målspelens doxa är att det väldigt sällan verkar finnas något mellanting.
6.2 Vad anser eleverna att de ska lära sig under
lektionerna i målspel?
Bourdieus begrepp praktikens logik är ett begrepp som i ett idrottssammanhang kan delas in i tre olika huvudgrupper: att utföra, förbättra och uppleva, (Engström, mfl, 2018, s.892). Det framgick av elevernas berättelser att läraren inte alltid förklarar och ger eleverna förbättringsområden under lektionerna i målspel. Däremot kan vi tänka oss att eleverna får möjlighet att förbättra sina färdigheter genom att praktiskt öva och träna på att spela spelet. Målspel verkar inte ses som ett kunskapsområde utifrån elevernas perspektiv utan mer som ett område som till viss del tas för givet om vad det är och hur det bör utföras, ofta likt idrottsrörelsen. Den frånvarande delen av kunskapsobjekt i målspel kan bero på logiken i
målspelspraktiken, då den kan vara både gemensam och för givet tagande. Utifrån detta verkar det vara viktigare att prestera än att utföra och utvecklas under
lektionerna i målspel. Detta kan medföra att undervisningen i målspel, utifrån dessa logiker, tilltalar de elever som har ett habitus som passar logiken.
Alla elever kommer att ha olika upplevelser av lektionerna i målspel, och de kommer att kännas betydelsefulla på olika sätt från elev till elev. Eleverna som deltagit i denna studie uttrycker att målspel är ett moment i idrottsämnet som de tycker är kul att utföra, detta oavsett om eleverna är aktiva inom någon
föreningsidrott på fritiden eller inte. Inom spel beskriver Engström, mfl (2018) att den viktigaste aspekten är att eleverna upplever att målspel är roligt. Målspel ska kännetecknas av att vara rolig och engagerande. Själva processen, som oftast består av samarbete och kommunikation samt vad eleven upplever genom att delta i processen, är de stora drivkrafterna för spelet (Engström, mfl, 2018, s.900). Däremot behöver vi skilja på vad eleverna tycker är roligt och vad eleverna ska lära sig under lektionerna i idrott och hälsa. Läraren som undervisar i målspel behöver fundera på hur de kan genomföra undervisningen på ett tilltalande sätt för eleverna samtidigt som det finns en mening med undervisningen. Ett målspel kan utformas och praktiseras utifrån olika logiker beroende på vad syftet med
målspelet är, exempelvis inför ett mästerskap eller för skoj skull. De olika
formerna kommer att ha olika betydelse för utövaren, därför riktar sig olika logiker till olika utövare då det även krävs olika mycket av utövaren (Engström, mfl,
2018, s.901). Även om flera individer utför samma målspel, på samma plan kan de agera utifrån olika logiker, då exempelvis resultatet är viktigt för vissa medan andra tycker att förbättra sin kondition är det viktigaste (Engström, mfl, 2018, s.901).
Vad läraren har för syfte med lektionen kommer att bemötas på olika sätt för varje elev. Eleven kommer, om den deltar på lektionen att närma sig någon form av sportpraxis under lektionerna i målspel. Däremot kan syftet för eleven komma att skilja sig från lärarens syfte. För eleverna verkar det ofta handla om att förbättra konditionen, få betyg eller umgås med sina kompisar. Däremot är detta sällan tillräckligt för att undervisningen ska kännas meningsfull för eleven (Engström, mfl, 2018, s.897). Praktikens logik skulle kunna ses som någonting som kan hjälpa till att driva övningen framåt, en kraft som är kulturellt konstruerad samt kopplad till elevernas kroppsliga mottagligheter (Engström, mfl, 2018, s.901).
Mina frågeställningar var inte direkt utformade för att ta reda på fakta och
uppgifter om elevernas tidigare upplevelser och bakgrund (Larsson, 2019, s.407), därför kan begreppet habtius bli något krångligt att koppla till studiens resultat, i alla fall på individnivå. Då tre av de deltagande eleverna är aktiva inom
föreningsidrott på fritiden kan det antas att idrott är någonting som ligger dessa elever nära till hands. Vi kan även utgå ifrån att dessa idrottande elever har liknande preferenser om målspel. Detta skulle vara begripligt att då koppla till deras habitus, eftersom målspel i någon form kan vara någonting som eleverna ofta kan relatera till och det kan kännas mer meningsfullt för dessa elever (Larsson, 2019, s.407).
Resultatet av denna studie visar att eleverna upplever det svårt att veta vad de ska lära sig under lektionerna i målspel. Denna typ av undervisning verkar eleverna uppskatta och tycka är rolig. Hur eleverna ser på målspel i undervisningen kommer påverka vilken logik de agerar utifrån spelet. Då vissa elever lägger mer fokus på konditionen medan andra lägger mer fokus på att umgås med kompisar eller få ett betyg.