Jag upplever att en kvalitativ intervju studie var användbar för att göra denna typ av studie. Detta på grund av att jag ville ta reda på elevernas upplevelser och tankar om målspel i undervisningen. Dock kan det vara svårt att utforma
frågeställningar för att få svar på studiens frågeställningar för att nå dess syfte. Det kan även vara svårt att göra intervjuer till en början då personen som intervjuar måste rikta sina frågor på ett förståeligt sätt för eleverna samt få eleverna att utveckla sina svar, tankar och idéer (Barajas Eriksson, mfl, 2013, s.127). Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer (Barajas Eriksson, mfl, 2013, s.128), där jag hade möjlighet att ställa följdfrågor till eleverna. Detta var någonting som jag upplevde blev bättre och bättre efter ett par intervjuer. Det kan dels bero på att jag blev mer van vid att göra intervjuer, men även på att jag blev mer insatt i mitt arbeta och fick en tydligare bild över vilka frågor jag behövde ställa för att få utförliga svar av eleverna. Innan intervjuguiden gjordes bör jag ha satt mig in ännu mer i ämnet och verkligen funderat över vilka frågor som är relevanta utifrån studiens syfte. Det kan även vara svårt att komma på bra, tydliga och relevanta följdfrågor när man väl sitter i intervjun. Därför bör även en tydligare sådan gjorts innan intervjuerna började.
Utifrån studiens validitet handlar det om bekräftbarhet- i vilket utsträckning undersöks det som är tänkt att undersökas, trovärdighet- är tolkningarna som gjorts trovärdiga och överföringsvärde- kan resultatet överföras till andra grupper. (Larsen, 2018, s.129). Validitet är någonting som jag anser svårt att bedöma, däremot är det en relativt liten studie där få elever från ett avgränsat område deltagit. Vilket tyvärr kan medföra att överföringsvärdet blir mindre relevant i denna studie. Reliabilitet handlar om noggrannhet och pålitlighet, där
undersökningen ska vara pålitlig och den ska genomsyras av ett noggrant arbete. Under intervjuer påverkas informanten av såväl situationen som intervjuaren, vilket kan påverka intervjun (Larsen, 2018, s.131). Det finns många saker som kan påverka vad informanten svarar på de olika frågeställningarna, exempel är hur jag agerar och på vilket sätt jag ställer frågorna, tidpunkt på dagen, intresse och vad som hänt tidigare under dagen. Då studien genomfördes i min hemmiljö finns det
många elever som jag stött på tidigare, vissa under min tidigare VFU, andra vid föreningssammanhang och vissa som jag inte mött tidigare. Det är givetvis också någonting som påverkar reliabiliteten i studien. Beroende på vad informanten upplever att jag lägger för fokus eller vilket tonläge jag har när jag ställer frågan kan det påverka svaret, på samma sätt om jag ler eller inte ler när informanten svarar på frågan. Utifrån detta bör intervjuaren ha ett så neutralt och lugnt bemötande som möjligt genom hela intervjun, för att nå så bra reliabilitet som möjligt för studien.
Att få tag i lärare som hjälp för att nå elever samt att få tag i elever visade sig inte vara så enkelt som jag till en början trodde. Detta medförde att det var svårt att använda mig av ett urval och fick till stor del rikta mitt fokus på de elever som visade intresse för att delta i studien. Detta kan till viss del påverka resultatet då några elever gick i samma klass. Därför fick studien inte ett så brett omfång.
Förslag till vidare forskning
Vidare kan det vara intressant att göra en läroplans studie i idrott och hälsa för att se hur målspel kan användas i undervisningen samt försöka besvara
frågeställningen ”varför används målspel i undervisningen?”. Då det inte skrivs fram så tydligt inom vilken del ur det centrala syftet som målspel bör beröra och undervisas i. Ändå vet vi att målspel är vanligt förekommande i undervisningen i idrott och hälsa.
Referenser
Backman, E (2008) What is valued in friluftsliv within PE teacher education?- Swedish
PE teacher educators´ thoughts about friluftsliv analysed through the perspective of Pierre Bourdieu. Sport, Education and Society, Vol. 13, No. 1, s. 61-76.
Barajas Eriksson, K, Forsberg, C & Wengström Y (2013) Att värdera kvalitativ forskning, I: Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap
Bourdieu, P. (1984). Kultur och Kritik. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Bourdieu, P (1995), Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Bourdieu, P (1997), The Logic of Practice. The English translation copyright, Polity Press.
Brown, D (2010), An economy of gendered practices? Learning to teach physical education from
the perspective of Pierre Bourdieu's embodied sociology. Sport, Education and Society, Vol. 10, s. 3-23.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber AB.
Carlhed, C. (2011) Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning. Socialvetenskaplig tidskrift nr 4. s. 283-300 .
Elvstrand, H, Högberg, R & Nordvall, H (2019) Analysarbete inom
fältforskning, I: Fejes, A & Thornberg (red.), R, Handbok i kvalitativ analys. Stockholm Liber AB.
Engström, L-M, Redelius, K & Larsson, H (2018), Logics of practice in movement culture: Lars-Magnus Engström’s contribution to understanding participation in movement cultures. Sport, Education and Society, Vol. 23, NO 9, s.892-904. Farias. C, Mesquita. I & Hastie. P.A (2019) Student game-play performance in invasion games following three consecutive hybrid
Sport Education seasons. European Physical Education Review. Vol. 25(3) 691- 712.
Gray. S & Sproule. J (2011) Developing pupils’ performance in team invasion games. Physical Education and
Sports Pedagogy. Moray House School of Education, University of Edinburgh,
Gray. S, Sproule. J & Morgan. K (2009) Teaching team invasion games and motivational climate. European Physical Educaition Review, Vol. 15 (No. 1) s.65– 89.
Gréhaigne. J-F, Didier Caty. D & Godbout. P (2010) Modelling ball circulation in invasion team sports:
a way to promote learning games through understanding. Physical Education and
Sports Pedagogy. Vol. 15, (No. 3), s. 257–270 GRIAPS, University of Franche-
Comte ́, Fort Griffon, France; Department of Physical.
Larsen, A. (2018) Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups.
Larsson, E. (2019) Utbildning och social klass, I: Larsson, E & Westberg (red.), J, Utbildningshistoria. Studentlitteratur AB.
Larsson. H (2014) Idrott och hälsa- en del av idrottskulturen, I: Larsson. H & Meckbach. J (Red.) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm Liber AB.
Larsson. H (2016) Nuläget, I: Idrott och hälsa, igår, idag, imorgon. Stockholm Liber AB.
Larsson, L (2009), Idrott- och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen. Stockholms universitet.
Larsson. H & Karlefors. I (2015) Physical education cultures in Sweden: fitness, sports, dancing … learning? Sport, Education and Society, Vol. 20, s. 573-587.
Larsson. H & Redelius. K
(2008) Swedish physical education research questioned—current situation
and future directions. Physical Education and Sports Pedagogy. Vol. 13, (No. 4), s. 381–398.
Larsson, H & Meckbach (red.), J, (2014) Idrottsdidaktiskt utmaningar- en introduktion, I: Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm Liber AB.
Londos. M (2010) Spelet på fältet. Malmö Högskola.
Macdonald, D. & O’Sullivan, M. (2000) I: The Handbook of Physical Education, s.242-261. London: Sage.
Myndigheten för skolutveckling, (2007), Hämtad 2020-09-24. Nyberg. G (2018) Ways of knowing in ways of moving-
O´Leary. N (2015) Learning informally to use the ‘full version’ of teaching games for understanding. European Physical Education Review.
Sandahl. B (2019) Idrottsämnet, I: Larsson. E & Wetsberg (red.) J. Utbildningshistoria. Studentlitteratur AB.
Skolverket (2011) Bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa- gymnasieskolan. Stockholm Skolverket. Hämtad 2020-12-14
Skolverket (2011) Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm Skolverket. Hämtad 2020-09-21.
Teng. G (2013) Uppdrag samspel- en studie om elevers samspelskunnande i bollspel i ämnet idrott och hälsa. Göteborgs universitet.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskpsrådet
Ward. G & Quennerstedt. M (2015) Knowing in primary physical education in the UK: negotiating movement culture, Sports, Education and Society. Vol. 20. S.588- 603.
Bilaga 1. Intervjuguide
Uppvärmningsfrågor: Vad heter du?
Hur gammal är du?
Vad tycker du om att göra på fritiden?
Vad tycker du är roligt att göra på lektionerna i idrott?
Frågor till studien:
1. Hur ofta spelar ni någon form av målspel) på lektionerna? - Hur brukar lektionerna i målspel (ex fotboll) se ut?
- Brukar ni ha någon uppvärmning/lek?
- Brukar ni ha någon övning? Ex passningsövning, teknikövning? - Används västar, konor, en boll eller flera bollar?
- Hur många brukar vara aktiva under lektionerna, ex avbytare och sådant? - Kan vissa vara aktiva som domare, lagledare, ledare etc?
2. Vad tycker du om den typen av lektioner?
3. Vad upplever du att ni ska lära er under dessa lektioner?
4. På vilket sätt berättar din lärare målet och syftet med denna typ av undervisning?
5. Hur ofta får ni under lektionen återkopplingar till syftet och målet med lektionen?
6. I vilken form spelas spelet? (likt föreningsidrotten eller modifierat) - Ex, domare, två eller flera lag, är det viktigt att göra mål, hur görs målen? 7. Har du någon idé om hur man skulle kunna lägga upp undervisningen i målspel annorlunda än din lärare har gjort?