Analys av resultatet

7.1.1 Det sociokulturella perspektivet och appropriering

Utifrån de gjorda intervjuerna framkommer det att lärarna ser högläsning som en gemensam stund och en delad läsupplevelse. Det kan klart och tydligt kopplas till det sociokulturella perspektivet, där man anser att lärande sker i samspel med andra. Lena och Elin berättade att en av anledningarna till att de använder sig av högläsning är för att det ger eleverna så mycket språkligt, inte minst de positiva inverkningar som det har på elevers ordförråd. Det här

resonemangen stämmer bra överens med grundsynen i det sociokulturella perspektivet, där det anses att barnets språk och kommunikation är det som kopplar samman barnet med dess omgivning. En utveckling av språket kan också hjälpa barnen att uttrycka sig och skapa en förståelse för andra människor och för omvärlden. Inom det sociokulturella perspektivet anses det även att kulturen påverkar och formar människor. Kopplat till högläsning blir det då viktigt att man som lärare implementerar en läsande kultur i sitt klassrum. I resultatet

framkommer det att lärarna vill uppfattas och ses som läsande förebilder och denna vilja kan ses som en del i skapandet av en läsande kultur.

Högläsningsstunderna kan även ses som en möjlighet för eleverna att appropriera. Eleverna får genom högläsning möjligheter att utveckla och utvinna nya kunskaper i samspel med både bok och medmänniskor. Det kan ske en appropriering mellan såväl elev och lärare som

mellan elev och elev. Denna appropriering kan ske genom de samtal som förs utifrån den lästa texten. Det kan även uppstå mellan elev och bok, där eleven kan ta till sig och lära av boken. I resultatet framkommer det att lärarna förklarar svåra och främmande ord för eleverna. En sådan situation kan även de kopplas till appropriering, då eleverna ges en möjlighet att ta tillvara på lärarens kunskaper samtidigt som läraren har en möjlighet att dela med sig av kunskap.

7.1.2 Scaffolding

Generellt sett kan man se högläsning som scaffolding, då barn i dessa åldrar är i början av sin läskarriär och genom högläsningen kan få hjälp att komma in i en läsandekultur. Till en början får de mycket hjälp att komma in i läsandet, för att sedan allt eftersom avta då de lär sig läsa på egen hand. Lärarna kan ses som en bro mellan eleverna och den läsande världen. Lärarens uppgift blir att genom undervisningen bygga en så pass stark och välbyggd bro att den kan transportera över klassens alla elever. Man kan säga att bron blir starkare och säkrare genom en varierad undervisning, som i sin tur ökar möjligheterna för att nå fram till fler elever.

Av resultatet framkom det att studiens deltagare vill att eleverna ska se och uppfatta dem som läsande förebilder. Genom högläsningen vill de förmedla hur viktigt det är med läsning och att läsa. De här resonemangen går även de att koppla ihop med scaffolding. Här syns det tydligt att lärarna vill vägleda eleverna in i läsandekulturen och den läsande världen och att eleverna därigenom ska ta till sig och utveckla sin egen läsning och sitt eget språk. Genom att se sig som förebilder vill de att eleverna ska inspireras, motiveras och utveckla ett läsintresse och ta efter och bygga vidare på ”byggnadsställningen”, för att utveckla egna kunskaper och färdigheter som i detta fall handlar om läsning och språk. Tina berättade att hon vill att hennes högläsning ska ge eleverna boktips och att de ska finna njutningen i att läsa. Utifrån hennes perspektiv kan man förstå det som att hon vill vägleda eleverna till att hitta bra böcker och till att de ska hitta glädjen i böcker och läsningen. Det blir även tydligt att lärarna vill vägleda in eleverna i läsningen genom de krav de ställer på sig själva att läsa med inlevelse och göra läsningen intressant och intresseväckande för eleverna.

7.1.3 Den proximala utvecklingszonen

Som lärare vill man att ens elever hela tiden ska utvecklas, vilket de gör om de befinner sig i den proximala utvecklingszonen. För att eleverna ska hamna i den zonen behöver de bli utmanade utifrån där de befinner sig. Det är här svårigheterna och utmaningarna för lärarna uppstår. Svårigheten uppstår på grund av stora skillnader i hur långt eleverna har kommit i sin utveckling och på vilken nivå de ligger läs- och förståelsemässigt. I och med att det ofta finns stora skillnader mellan elever blir det därmed också svårt att stimulera alla elever genom en och samma bok. Om en bok är för svår alternativt för lätt för kommer eleverna inte att bli utmanade utifrån sin nivå, vilket i sin tur lätt kan leda till att de blir understimulerade och att

de inte kommer in i den proximala utvecklingszonen. Det kommer sedermera innebära att de förmodligen inte utvecklar ett lärande, som ju är det lärare eftersträvar.

Som nämnts tidigare förklarar lärarna svåra ord för eleverna. Även i dessa situationer kan elever komma in i den proximala utvecklingszonen, då de behöver assistans för att ta sig vidare och förstå ordet.

7.1.4 Lässtrategier

Lässtrategier är något som alla fyra deltagare mer eller mindre använder sig av i samband med sin högläsning. Flera av lärarna uttryckte ordagrant att de använder sig av spågumman, detektiven och cowboyen. Det indikerar att de grundar sin undervisning på vetenskap, då de använder de lässtrategier som arbetsmodellen Reciprocal Teaching menar att goda läsare använder sig av.

Inför en ny bok verkar lärarna vilja väcka ett intresse och skapa förväntningar hos eleverna genom att låta dem inta rollen som spågumma och förutspå vad de tror kommer hända utifrån att titta på framsidan och läsa både titeln och på bokens baksida.

Lässtrategier använder lärarna även under själva läsningen och efter ett lästillfälle. Tina och Josefine berättade att de använder spågumman även under läsandet, då de pausar eller avslutar högläsningen med att ställa frågor om vad eleverna tror kommer hända härnäst. De berättade också att de burkar använda sig av textsamtal där de ställer frågor till eleverna om texten och försöker få eleverna att koppla texten till sin egna livsvärld och sina egna erfarenheter. Det visar på att de arbetar med strategier som kan jämföras med Nicke Nyfiken, som innebär att ställa frågor till texten. Alla fyra berättade att de stannar upp och förklarar svåra och

främmade ord, vilket går att koppla ihop med detektiven som förklarar och klargör otydligheter. När en bok är utläst brukar de använda sig av cowboyen, som fångar in det viktigaste och sammanfattar det lästa.