I det här sista och avslutande avsnittet reflekterar jag över studien och de resultat som
framkommit ur ett didaktiskt perspektiv. Jag reflekterar även över vad jag kommer att ta med mig från den här uppsatsen. Avsnittet avslutas med ett slutord som kort sammanfattar
uppsatsen.
8.1 Reflektioner ur ett didaktiskt perspektiv
Arbetet med den här uppsatsen har satt högläsning i ett större perspektiv hos mig och det finns mycket nyvunnen kunskap och nyvunna insikter att ta tillvara på. Man kan med andra ord säga att det skett en appropriering för min del, där jag har utvunnit ny kunskap från både den tidigare forskningen och de intervjuade lärarna. Till hösten är det dags för mig att komma ut i arbetslivet och då vill jag bedriva en undervisning som prioriterar och värdesätter
högläsningen. Jag vill genom att vara en läsande förebild visa att läsning är viktigt, roligt och givande. Både forskning och studiens deltagare betonar att barn läses allt mindre för hemma. Högläsning tycker jag att det är ett ansvar som ska delas mellan skolan och hemmen. Men med det faktum att det minskar i hemmen vill jag som blivande lärare ta ansvar och ge alla elever, oavsett hemförhållanden, en uppväxt innehållande högläsning. Anledningen till att jag vill göra det är för att högläsning har en så pass stor positiv inverkan på elever, vilket
bekräftas av både tidigare forskning och de intervjuade lärarna.
Innan jag genomförde denna undersökning hade jag inte reflekterat över vilka svårigheter och utmaningar högläsningen för med sig. Under arbetets gång har jag dock blivit medveten om vilka utmaningar som finns, men även hur de kan bemötas. Som blivande lärare vill jag såklart att eleverna utvecklas så mycket som möjligt och utvecklas kommer de att göra genom att befinna sig i den proximala utvecklingszonen. För att få så många elever in i den zonen kommer det krävas av mig att jag varierar undervisning, genrer och nivå på bok.
Som tidigare nämnts finns det inget i läroplanen som explicit kan kopplas till högläsningen. Dock har både tidigare forskning och studiens resultat visat på att det finns goda möjligheter att grunda sin högläsning i Lgr11 och att högläsning kan användas som undervisningsmetod för att arbeta med annat innehåll i läroplanen. Möjligheterna är många och jag vill ta tillvara på dem och använda högläsningen till mer än att bara läsa för eleverna. Genom en
inspirerande undervisning vill jag att eleverna sedan ska uppskatta högläsningen och att de ser den som en möjlighet att lära av och med varandra.
8.2 Slutord
Sammanfattningsvis kan det konstateras att högläsning ses som en viktig del i
undervisningen. Lärare ser sin roll som väldigt betydelsefull, då de vill vara läsande förebilder för eleverna. De didaktiska valen som görs lyser starkast i samband med val av bok. I
undervisningen använder lärarna sig av olika lässtrategier, såsom att förutspå, reda ut svårigheter och sammanfatta. Det finns ett övergripande syfte att motivera och skapa ett läsintresse hos eleverna och att det i sin tur ska hjälpa dem att ta klivet in i den läsande kulturen. Studien visar på att lärare uppfyller sina skyldigheter genom att grunda sin högläsningsundervisning i läroplanen. Den gjorda studien är gjord utifrån fyra stycken
intervjuer och det innebär att studien inte går att generalisera i någon större utsträckning. Men med denna uppsats har det getts en inblick i hur arbetet med högläsning kan se ut och en inblick i lärares tankar och funderingar, som kan vara nog så intressanta och viktiga i arbetet med att bygga broar in till skriftspråket.
Referenser
Acosta-Tello, Enid (2019). ”Reading Aloud: Engaging Young Children during a Read Aloud Experience”. Research in Higher Education Journal, 37, s. 1–7.
Beck, Isabel L., & McKeown, Margret G (2001). Text Talk: Capturing the Benefits of Read Aloud Experiences for Young Children. The Reading Teacher, (55), s. 10–20.
Brabham, Edna Greene., & Lynch-Brown, Carol (2002). Effects of Teachers’ Reading-aloud Styles on Vocabulary Acquisition and Comprehension of Students in early Elementary Grades. Journal of Educational Psychology, 94(3), s. 465–473.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. (reviderad upplaga). Malmö: Liber.
Çetinkaya, Faith Çetin., Ates, Seyit. & Yildirim, Kasim (2019).
Effects of Interactive Book Reading Activities on Improvement of Elementary School Student s' Reading Skills. International Journal of Progressive Education, 15(3), s. 180–193.
David, Matthew. & Sutton, Carole D (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ehri, Linnea C. & Rosenthal, Julie (2007). Spellings of Words: A Neglected Facilitator of Vocabulary Learning. Journal Of Literacy Research, 39(4), s. 389–409.
Fox, Mem (2013). What next in the read-aloud battle? Win or Lose? The reading teacher, (67), s. 4–8.
Giroir, Shannon., Grimaldo, Leticia Romero., Vaughn, Sharon. & Roberts, Greg (2015). Interactive Read-Alouds for English Learners in the Elementary Grades. Reading Teacher, 68(8), s. 639–648.
Heimer, Maria (2016). Högläsning : läsutveckling från teori till handledning. Stockholm: Gothia fortbildning.
Hultgren, Frances (2017). Läsande förebilder [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1173301/FULLTEXT01.pdf
hämtad 2020-04-08.
Ivarsson, Lena (2016). Läsningens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. I Alatalo Tanja (red.), Läsundervisningens grunder. 1. uppl. Malmö: Gleerups, s. 85–96.
Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F- 3. Malmö: Holmbergs. Tillgänglig på Internet:
http://muep.mau.se/bitstream/2043/4089/1/Avhandling.pdf hämtad 2020-04-13.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Körling, Anne-Marie (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.
Merga, Margret. & Ledger, Susan (2018). Teachers' attitudes toward and frequency of engagement in reading aloud in the primary classroom. Literacy, 53(3), s. 134–142.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Från ord till mening. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges Radio (2019). Mindre högläsning i hemmen.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7190485 hämtad 2020- 05-03.
Säljö, Roger (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf., Säljö, Roger. & Liberg, Caroline. (red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur, s. 251–309.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf hämtad 2020-05-01.
Westlund, Barbro (2009a). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, Barbro (2009b). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik. 2. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.