I detta kapitel kommer vi att sammanlänka referensramen med den empiriska delen. Med utgångspunkt i de kvalitativa egenskaperna där trovärdigheten ligger som grund kommer vi att förklara de konsekvenser som ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för Skatteverket.
5.1 Överförbarhet
I det teoretiska avsnittet jämförde vi egenskapen överförbarhet med de urval som Skatteverket gör för att kunna få en inblick i de riskfyllda områdena. Dessa urval har ändrats under tidens gång och fast det hela tiden kommer både nya sätt att fuska och ny teknik som kan fånga upp detta lever ändå de gamla hederliga sätten kvar.
Förr gjordes Skatteverkets urval till granskning mer slumpmässigt än idag. Tidigare utfördes en kontroll om någon av Skatteverkets medarbetare slumpmässigt lyckades hitta en deklaration där något såg felaktigt ut. På senare tid har Skatteverket mer och mer börjat använda sig av datakörningar av deklarationerna i vilka man kan få fram olika nyckeltal som kan ge en indikation på att felaktigheter förekommer. Dessa datakörningar har underlättat Skatteverkets arbete på så vis att en stor del av arbetet nu kan skötas maskinellt.
I deklarationen ska det också fyllas i en så kallad branschkod som visar i vilken bransch företaget är verksamt. Därmed kan Skatteverket välja att granska och rikta sin fokus mot vissa branscher. Om förslaget om slopad revisionsplikt går igenom så har Utredningen gett Skatteverket ett nytt verktyg som de kan använda sig av. Företagen ska på deklarationsblanketten fylla i en ruta om företaget använder sig av revisor/redovisningskonsult. Detta uppgiftslämnande kan bli en faktor i riskhanteringen som gör att man främst väljer att granska de som skrivit att de inte anlitat redovisningskonsult eller revisor. Detta kan i sin tur öka intresset för företagen att anlita en revisor. Desto fler som anlitar en revisor, desto större chans att redovisningen behåller dagens kvalité. Även om det idag tillkommit nya verktyg är fortfarande det slumpmässiga urvalet ett kontrollmoment som på samma sätt som de andra momenten uppfyller en viktig
kontrollmoment de har att använda sig av, även om fokus inte kommer att ligga på slumpmässiga urval utan istället på nya och effektivare metoder. Därmed kommer denna egenskap inte att påverkas vid ett eventuellt avskaffande.
5.2 Pålitlighet
Egenskapen pålitlighet kopplade vi i vår referensram till den skatterevision som Skatteverket utför. Om revisionen försvinner kommer även de andra kontrollmomenten bli drabbade och framförallt om Skatteverket inte erhåller några extra resurser. Det är alltid negativt att ta bort ett kontrollmoment, som Henrik vid Ekobrottsmyndigheten konstaterade.
Den stora andel företag som inte skulle omfattas av revisionsplikten om förslaget går igenom visar att Skatteverket inte längre kommer att ha samma möjligheter att utföra fördjupade kontroller. Detta på grund av att en stor del av deras resurser istället kommer gå till att rätta upp de enkla misstag företagen gjort i sin redovisning. Detta hade med hjälp av en företagsrevisor redan varit rätt från början. Inte ens i dagens läge hinner Skatteverket utföra många skatterevisioner. En anledning till detta kan vara att Skatteverket förutom granskning även har andra projekt som de arbetar med, specialrevision samt rikstäckande projekt mot svart arbetskraft och uthyrning av arbetskraft. Även om dessa projekt är nödvändiga och inte går att utrangera så tar de ändå upp en del av Skatteverkets tid och resurser. Om risken i dagsläget är liten för ett litet bolag att utsättas för skatterevision kommer den att bli nästintill obefintlig om Skatteverket får ytterligare 310 000 redovisningar som inte tidigare granskats av en oberoende part. Trots detta lägger Skatteverket i dagsläget ner de resurser de kan på skatterevision och därför är pålitligheten en del av trovärdigheten idag. Vid ett eventuellt avskaffande kommer dock den fördjupade kontrollen att försämras och därmed framförallt skatterevisionen som är den mest krävande kontrollformen både tids- och resursmässigt.
Utifrån detta resonemang är pålitligheten en av de egenskaper som kommer att flytta sig från trovärdigheten och därmed ligga utanför modellen. Skatteverket kommer inte att kunna utföra sitt arbete på ett rättvist sätt efter ett avskaffande av revisionsplikten eftersom egenskapen pålitlighet kräver ett omfattande arbete av dem som kritiskt ska granska alla delprocesser. Utan extra resurser kommer Skatteverket inte klara av att reda upp alla enkla
fel för de företag som inte har revisor, utföra granskningar av alla företag samt arbeta med nödvändiga projekt.
5.3 Möjlighet att styrka och konfirmera
I och med att kontrollformerna skrivbordskontroll, besök och skatterevision tillsammans fungerar som Skatteverkets verktyg att bekräfta riktigheten i uppgifter som lämnas in valde vi att koppla samman dessa med egenskapen möjlighet att styrka och konfirmera.
På grund av att företagsrevisorns roll i många fall försvinner om revisionsplikten avskaffas kommer felen ute i företagen att öka. Eftersom det kommer att vara många små misstag bland dessa fel kommer det behöva läggas ner resurser på att reda upp dessa uppgifter som egentligen skulle ha varit rätt redan från början. Denna grundläggande kontroll tar då resurser från den fördjupade kontrollen som tiden annars skulle ha använts till. Det innebär i sin tur att skatterevisionerna förmodligen kommer att minska totalt sett som vi även skrev ovan. Detta eftersom urvalet blir större men resurser för fördjupad granskning blivit mindre.
Om de kompensatoriska åtgärderna antas kommer resurser även behöva läggas på bokföringskontroller där Skatteverket har rätt att kontrollera om företaget har en bokföring och att den är rätt upprättad. Samtidigt vill inte regeringens Utredning ge Skatteverket några extra pengar, vilket leder till att den fördjupade kontrollen ytterligare kommer att minska. Utan extra resurser kan det bli svårt att utveckla kontrollverksamheten men istället för att denna egenskap försämras kommer det att bli en omfördelning av resurser, vilket gör att den håller samma standard som tidigare. På längre sikt måste dock någonting göras för att egenskapen i fråga inte ska glida längre ifrån trovärdigheten. Om det är för långa intervall mellan besöken hos företagen är risken att det utvecklas både mer medvetna och omedvetna fel.
5.4 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet kopplade vi i teoriavsnittet till företagsrevisorns roll. Det är denna person som håller ordning och reda i räkenskaperna innan det skickas till Skatteverket och som ser
revisionsplikten avskaffas och risken blir då att aktiebolagens redovisning kan försämras och få lägre standard. Detta skulle även leda till fler oaktsamma brott.
Tillförlitlighet är därmed också en egenskap som skulle försvåras om revisionsplikten avskaffades då Skatteverket inte kan förlita sig på att de siffror som skickats in av företag utan revisor är riktiga. Skatteverket måste därför ha denna egenskap i åtanke om förändringen sker och se till att förstärka den på annat sätt. Det är dock svårt att ersätta företagsrevisorns roll eftersom denne utgör en oberoende part i granskningen av företagen.
Annette som arbetar som verksamhetsutvecklare på Skatteverket tror dock att många företag ändå skulle välja att ha företagsrevisor, eller på annat sätt upprätthålla samma kvalité på redovisningen som tidigare. Det är mycket möjligt att det skulle bli så, men om förslaget om det högsta gränsvärdet går igenom är det bara 3 % av aktiebolagen som omfattas av revisionsplikt. Enligt Bo Svenssons uppskattning kommer cirka 50 % av de företag som inte omfattas av revisionsplikt att använda sig av det ändå. Det är därmed en väldigt hög siffra som hamnar utanför ramen för tillförlitlighet och som Skatteverket måste lägga resurser på för att kunna upprätthålla den tidigare statusen. Det finns även redovisningskonsulter som kan hjälpa till med företagens bokföring, däremot har en redovisningskonsult inte samma inflytande över ett företag som en revisor har.
Redovisningskonsulten ska bara göra det han blir tillsagd medan revisorn ska granska bokföringen på ett oberoende sätt.
Även företagsrevisorernas anmälningsplikt, i form av orena revisionsberättelser, kommer att försvinna om revisionsplikten avskaffas. Denna har haft en stor preventiv effekt för Skatteverket, men är inte alltid nödvändig då många företag hunnit rätta till sina fel innan Skatteverket kontrollerar detta. Skatteverket accepterar att detta moment tas bort men föreslår istället en alternativ åtgärd i form av datafångst från Bolagsverket. Annette tror dock inte att det kommer att finnas kvar något uppgiftslämnande överhuvudtaget och om vi hänvisar tillbaka till vår tidigare modell är det något som ytterligare trycker tillförlitligheten från trovärdigheten.
5.5 Modell
Modellen nedan visar hur de kvalitativa egenskaperna i förhållande till trovärdigheten av Skatteverkets kontrollsystem kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. De egenskaper som kommer ändras från den ursprungliga modellen är pålitlighet och tillförlitlighet. Dessa egenskaper kommer att tryckas bort från trovärdigheten och hamna utanför modellen.
Fig. 5.1: Modell av de kvalitativa egenskaperna och dess sammankoppling med trovärdighet om revisionsplikten avskaffas (Källa: Egen bearbetning av Brymans modell).