Den centrala frågeställningen i denna uppsats är hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem kommer att förändras om revisionsplikten avskaffas. Med hjälp av analysen i föregående kapitel kommer vi att knyta samman resultatet av vår undersökning.
Egenskaperna överförbarhet och möjlighet att styrka och konfirmera anser vi är kvar i modellen för trovärdighet även efter ett avskaffande av revisionsplikten. Överförbarheten som hör ihop med de urval Skatteverket gör har förbättrats genom åren och idag används ett utvecklat system som blivit allt mer pricksäkert. Egenskapen möjlighet att styrka och konfirmera bör man på lång sikt åtgärda och hitta sätt att utveckla. I dagsläget anser vi dock att omfördelningen av resurser vid ett avskaffande av revisionsplikten inte minskar egenskapens funktion totalt sett utan att de vägs upp mot varandra.
Egenskaperna pålitlighet och tillförlitlighet anser vi dock skulle hamna utanför ramen för trovärdighet. Det är därför dessa egenskaper som Skatteverket bör fokusera på om ett avskaffande blir aktuellt. Utan dem blir trovärdigheten svagare och därför måste Skatteverket komma på ett sätt att förstärka dessa egenskaper så att de på nytt blir en del av trovärdigheten. För att pålitligheten ska kunna komma tillbaka till modellen anser vi att Skatteverket antingen måste få igenom de resurser som de begärt eller lägga om sin verksamhet. Tillförlitligheten är svårare att göra någonting åt eftersom det kontrollmoment som försvinner tidigare utförts av en oberoende part. Här bör Skatteverket istället betona företagsrevisorns betydelse i företagen så att även bolagen utan revisionsplikt anlitar dessa.
Om de kompensatoriska åtgärderna antas kommer detta till viss del att göras i den frivilliga rutan på deklarationen där man får fylla i om man har revisor/redovisningskonsult. Fler insatser av denna form måste dock göras så att tillförlitligheten hålls uppe i företagen. Görs inte något av detta befarar vi att den ekonomiska brottsligheten kan börja blomstra i företagen utan revisionsplikt och även att Skatteverkets vision ”Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig” blir svårare att uppfylla.
Sammanfattningsvis är revisionens betydelse för Skatteverket av central karaktär och ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära att trovärdigheten till kontrollsystemet
påverkas negativt. Frågan är om nyttan av ett avskaffande är större än de konsekvenser för Skatteverket och dess kontrollsystem som detta skulle medföra.
6.1 Avslutande diskussion
Vår egen inställning till revisionspliktens avskaffande är att regeringen först borde granska de pågående förslag och utredningar som finns för att underlätta redovisningsbördorna för företagen. Efter att man infört dessa förslag kan man sedan undersöka om det är aktuellt med ett avskaffande eller inte. Idag kommer dessa utredningar i fel ordning och beslut om revisionsplikten kommer att tas innan de andra förslagen utretts ordentligt. Vi, liksom Skatteverket, förstår dock nyttan av att avskaffa revisionsplikten. Efter att ha studerat för- och nackdelar angående i vilken omfattning regeringen bör införa denna förändring har vi kommit fram till att de borde börja med det lägsta gränsvärdet och sedan införa det i flera steg. Vi delar därför Skatteverkets uppfattning, inte för att den är bäst för dem utan för att det i slutändan skulle gynna de flesta parter. Vi misstänker dock att detta avskaffande överlag kan öka skattefelen och därmed den ekonomiska brottsligheten.
Vi vill understryka att modellen vi dragit slutsatser ifrån är vår egen sammansatta tolkning av de kvalitativa egenskaperna och dess koppling till skattekontrollen. I denna finns ingen absolut sanning utan kan tolkas olika på grund av dess oklarhet. Hade vi istället valt andra egenskaper så hade kopplingarna ändrats och därför är det svårt att utvärdera om en annan modell varit bättre för uppsatsens utformning. Hade vi dock valt till exempel Smiths modell hade vi behövt inkludera mätningsegenskapen validitet, men en kvantitativ ansats var inte vår intention med uppsatsen. Vi anser således att de kvalitativa egenskaperna vi valde har fyllt sitt ändamål, även om det är svårt att säga att de varit optimala. Även vår koppling har varit användbar för vårt syfte och förhoppningsvis även för Skatteverket och andra som läser vår uppsats.
6.2 Förslag till fortsatt forskning
Efter att ha gjort denna undersökning om revisionspliktens avskaffande och konsekvenserna för Skatteverket har även andra ämnen dykt upp längs vägen som skulle vara intressanta att undersöka närmare. Vi valde att inte analysera andra länders
konsekvenser för Skatteverket eftersom vi ansåg att det även finns andra faktorer som spelar in och gör att en jämförelse inte skulle vara tillförlitlig. Vid en grundläggande undersökning där noggrann hänsyn tas till övriga faktorer är dock detta något som skulle vara möjligt och intressant att kartlägga.
Om revisionsplikten försvinner skulle det även vara intressant att undersöka huruvida de kvalitativa egenskaperna faktiskt kommer att förändras, då vi i vår uppsats har fått ta del av många spekulationer och förslag som ännu inte är konstaterade. Det skulle då vara lättare att analysera åtgärderna Skatteverket använt sig av och i vilken omfattning de valt att förstärka egenskaperna som vi anser skulle hamna utanför ramen för trovärdighet.
Referenslista
Tryckta källor
Almgen, A. & Leidhammar B (2004) Skatteprocessen. Stockholm: Norstedts juridik
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Brandberg, U. (2007). Regeringen vill avskaffa revisionsplikten för småföretag.
Advokaten, 6.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Bryman, A. & Bell, E. (2007). Business Research Methods (2nd ed.). New York: Oxford University Press.
Leidhammar, B. & Blomqvist E. (2001). Skatterevision. Skriftserien nr 47:
Ernst & Young. Stockholm: Printgraf
Precht, E. (2008). Slopad revisionsplikt för 96 % av bolagen. Balans, 4.
Skatteverket (2004) SKV 621, ”Reglerna kring revisionsverksamheten” utgåva 2
Skatteverket (2004) SKV 663, ”Allmänt om taxerings- och skatterevision” utgåva 5
Skatteverket (2006) SKV 622, ”Handledning för skatterevision – revisionsmodellen”
utgåva 2
Skatteverket (2006) SKV 626, ”Handledning för skatterevision – revisionspromemorian”
utgåva 2
Skatteverket (2007) Årsredovisning.
Smith, D. (2006). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
SOU 2008:32. Avskaffande av revisionsplikten för små företag (Sammanfattning).
Stockholm: Allmänna förlaget.
Strömquist, S. (2006). Uppsatshandboken. Mölnlycke: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Svanström, T. (2006). Företagen vill behålla revisionsplikten. Balans, 11.
Thorell, P., & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Svenskt Näringsliv.
Wennberg, I. (2004). Varför har inte också likvidatorn skyldighet att anmäla? Balans, 2.
Internet
FAR SRS. (2008). Kaos och krångel när revisionsplikten avskaffas. [Elektronisk] FAR SRS, Senaste nytt, 4 april.
Tillgänglig:<http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/DEBATTARTIKEL%20DI
%20080404%20(3400)%20(3).PDF> [2008-04-05]
Hugo, L. (2008). Fler ekobrott om revisorn tas bort. [Elektronisk] Göteborgsposten, 22 april. Tillgänglig: < http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&a=395489&ref=puff>
[2008-04-22]
Ström, P. (2005). En onödig börda på de små företagen. [Elektronisk]
Dagens Nyheter, 4 okt.
Tillgänglig: <http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=469425> [2008-04-04]
Svenskt Näringsliv. (2008). Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget om slopad revisionsplikt. Svenskt Näringsliv, Pressmeddelande, 3 april.
Tillgänglig: <http://www.svensktnaringsliv.se>. Sökord: Revisionsplikt. [2008-04-05]