K ONSEKVENSER FÖR S KATTEVERKET

Det finns olika scenarion för Skatteverket vilka konsekvenserna blir och det är beroende på

respondenter på Skatteverket var om de tror att målet för 2012, att halvera skattefelet, skulle vara möjligt om revisionsplikten avskaffades. Både Torbjörn och Annette svarade då att det skulle bli svårt, men att det är ett mål de strävar mot. Annette fortsätter att det till 2012 riskerar ha utvecklats mer ekonomisk brottslighet och utan extra resurser kan det bli svårare att utveckla kontrollverksamheten och därmed svårare att kontrollera företagen om det inte finns en ordnad redovisning. Detta medför att det tar längre tid och mindre antal företag kan besökas. Blir det för långt mellan intervallerna som man besöker företagen kan det utvecklas både mer medvetna och omedvetna fel. Man måste dock lita på företagarna i stor utsträckning. Skatteverket vill gärna tro på att man frivilligt ska göra rätt och att man även i framtiden kommer att lämna rätt uppgifter (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008).

4.3.1 Företagsrevisorns betydelse

Företagsrevisorn ger en grundläggande ordning i redovisningen, att det är ordning och reda i räkenskaperna och att saker och ting är värderade på rätt sätt. Den stora bristen idag för till exempel enskilda näringsidkare, som är en av de bolagsformer som inte innefattas av revisionsplikt, är kvalitén på redovisningen. Många av dessa, såsom hantverkare och jordbrukare, vet inte riktigt vad eller hur de ska göra och det blir därför väldigt låg standard på deras redovisning. Skatteverket får då lägga ner mycket tid på att rätta till deras uppgifter och fråga efter saker som fattas. Detta motsvarar inte kontroll utan är snarare en skriftlig växling eller ett telefonsamtal för att få ordning i deklarationen. Risken är att aktiebolagens redovisning kan börja dra åt samma håll om man avskaffar kravet på revision. Detta skulle medföra att Skatteverket måste lägga resurser på att reda upp deklarationer och annat som skulle ha varit rätt redan från början vilket i sin tur tar resurser från den fördjupade kontrollen som den tiden annars skulle användas till (T. Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008). Henrik Lundin, eko-revisor vid Ekobrottsmyndigheten har samma inställning och menar att utan revisorerna kommer det att komma mer oaktsamma brott när inte företagen har någon sakkunnig person som går igenom bokföringen med jämna mellanrum. Han fortsätter med att det alltid är negativt att ta bort ett kontrollmoment, sen får man väga kostnaderna som man har för revision med de vinster som samhället gör genom att kostnaden för revision minskar.

På frågan om hur företagsrevisorns roll ska ersättas svarade Torbjörn att de inte kan göra det, eftersom det är en utomstående kontroll av alla aktiebolag som revisorn gör som oberoende part. Samtidigt menar Annette att alla företagare som vill ha ett företag som håller i längden förmodligen kommer att se till att det är ordning och reda i företaget och att många kommer att ha revisor fast det inte är lagstadgat. De allra minsta bolagen som endast har en anställd kommer i många fall att välja en redovisningskonsult som hjälper till med bokföringen så att företagaren kan lägga sin tid på annat. I de större bolagens fall är det viktigt för personal, kunder och leverantörer att de kan visa upp att de har ett levande och friskt företag. I många bolag med fler än 3 anställda kommer förmodligen företagaren sortera in papper, en annan bokför dem och en tredje kontrollerar. Då finns alla trappsteg kvar som är viktiga i bokföringen och därmed upprätthålls den status som behövs till skattekontrollen och skatteförfrågningar (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008).

4.3.2 Kompensatoriska åtgärder

I dagsläget vill inte Utredningen ge Skatteverket några extra pengar men har föreslagit andra kompensatoriska åtgärder som vi skrivit om ovan. Bokföringskontroller är det ena och detta ska enligt förslaget kunna göras oanmält. Torbjörn tror dock att det kan vara svårt bland de mindre aktiebolagen eftersom de ofta drivs från bostaden och om dagarna kanske det inte är någon hemma om de även har andra jobb. I praktiken måste man då ändå stämma tid med den skattskyldige. Om det skulle visa sig att företagen har helt fel i bokföringen kan man dock ändå inte påtvinga dem en revisor, utan bara upptaxera dem om det är sådana fel att det påverkar beskattningen. Tanken är inte att detta ska vara en revision men att det kan utvecklas till en revision om det finns stora brister (T. Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008). Det andra förslaget är att skriva på deklarationen om man har haft revisor eller inte, detta går att ta reda på i dagsläget också men då genom Bolagsverket. Om den plikten tas bort kommer det dock inte att finnas några register på vilka som har revisor eller inte och eftersom man då kryssar i en ruta som innehåller både revisor samt redovisningskonsult blir redovisningskonsulten lika mycket värd som revisorn för Skatteverket (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april,

Uppgiftslämnandet i deklarationerna kan enligt Annette vara en faktor i riskhanteringen som gör att man väljer att främst granska de som uppgett att de inte haft redovisningskonsult eller revisor. Det beror dock på om denna grupp vid slumpmässiga urval visat på mer fel än den andra gruppen. Annette menar också att om företagen måste rapportera till Skatteverket om de använt sig av redovisningskonsult eller revisor så kan det öka attraktiviteten till att anlita dessa. Därmed kan man i många fall bibehålla samma kvalité i redovisningen som det är idag. Henrik har samma uppfattning och tror att detta uppgiftslämnande kan öka den frivilliga revisionen vilket skulle vara bra ur ett brottsförebyggande syfte. Han ser dock också en risk i att det kan förekomma fusk bland detta uppgiftslämnande, att företag kryssar i denna ruta fast de inte har revisor eller redovisningskonsult.

4.3.3 Uppgiftsskyldighet

Företagsrevisorns skyldighet att skicka in orena revisionsberättelser till Skatteverket kommer också att försvinna om revisionsplikten slopas. Skatteverket menar i det särskilda yttrandet att detta accepteras om det istället kan ersättas med att de via datafångst från Bolagsverket får del av informationen i de orena revisionsberättelserna (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008). Annette tror dock inte att detta uppgiftslämnande kommer att ersättas med någonting alls. Hon anser vidare att den preventiva effekten av att revisorn anmäler om det är något fel är en nytta som de haft stor hjälp av i förebyggande syfte. I många fall har det dock inte haft någon betydelse eftersom många av de orena revisionsberättelserna består av fel i skatter och avgifter i deklarationerna som oftast är åtgärdat när Skatteverket kommer ut. Detta händer i cirka en tredjedel av fallen som kommer in och totalt kommer det in omkring 12 000 orena revisionsberättelser per år. Henrik berättar att Skatteverket inte gör några anmälningar på enbart revisionsberättelser, men det kan utgöra ett urval för deras revisioner och granskningsåtgärder. Om de sedan hittar särskilda omständigheter som gör att man kan misstänka brott så blir det en vanlig brottsanmälan från Skatteverket. År 2007 var det nästan hälften, cirka 45 % av Ekobrottsmyndighetens anmälningar som kom från Skatteverket och av dessa anmälningar kommer huvuddelen från deras revisioner och kontroller (H. Lundin, personlig kommunikation, 28 april, 2008).

Om revisionsplikten avskaffas ser Henrik inte någon skillnad på hur väl underbyggda anmälningarna från Skatteverket kommer vara. Hans uppfattning är att kriterierna ändå kommer vara detsamma och grunden för när man ska anmäla kommer även vara lika.

Samtidigt som de kommer att ligga på samma kvalitetsmässiga nivå tror han dock att antalet anmälningar kommer att öka eftersom felen ute i företagen kommer att bli fler. Om Skatteverket har fler fel att utreda kan de också hantera en mindre andel av alla fel vilket leder till att skattefelet ökar. Skattefelet är ett mörkertal och om man tänker sig att alla ekonomiska brott i Sverige utgör 100 % så kanske 20 % anmäls, resten är mörkertal. Om revisionsplikten avskaffas ökar detta mörkertal eftersom den kontrollinstans som revisorn utgör försvinner (H. Lundin, personlig kommunikation, 28 april, 2008).