Revisionens betydelse för Skatteverket
Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats
VT 2008
Författare: Emelie Enström Emma Liljenfeldt Handledare: Bengt Öström
Förord
Vi vill passa på att tacka alla som bidragit till färdigställandet av vår uppsats. Vår handledare, Bengt Öström som har gett oss värdefulla råd och tips i utformningen av rapporten, vår seminariegrupp som gett oss konstruktiv kritik och bra synpunkter samt våra respondenter från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och KPMG som tagit sig tid att svara på våra frågor.
Uppsala 2008-06-04
____________________ ____________________
Emelie Enström Emma Liljenfeldt
Sammandrag
I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning revisionsplikten påverkar Skatteverket.
Detta genom att analysera hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem påverkas av de kvalitativa egenskaperna; pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Sambandet mellan dessa visar vi i en modell där trovärdigheten är i centrum. Genom att analysera de svar vi fått vid våra intervjutillfällen jämför vi skillnader i kontrollsystemets utformning i dagsläget med hur det i framtiden kan komma att ändras.
Därefter kopplas detta samman med egenskaperna ovan.
Undersökningen visar att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer egenskaperna pålitlighet och tillförlitlighet förflyttas från den centrala punkten trovärdighet vilket leder till att detta begrepp försvagas. För att trovärdigheten på nytt ska kunna stärkas måste dessa egenskaper återigen hamna inom modellen. För att få tillbaka pålitligheten krävs att Skatteverket får de resurser de begärt eller lägger om sin verksamhet. Det är svårare att förstärka tillförlitligheten, men en hjälpande faktor kan vara att Skatteverket betonar företagsrevisorns roll så att även företag utan revisionsplikt inser värdet i att anlita en revisor.
Innehållsförteckning
SAMMANDRAG ...3
1 INLEDNING ...6
1.1BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION...6
1.1.1 Aktuell diskussion ...7
1.1.2 Skatteverkets påverkan...8
1.2PROBLEMFORMULERING...9
1.3SYFTE...10
1.4AVGRÄNSNING...10
1.5METOD TILL SEKUNDÄRDATA...10
2 REFERENSRAM OCH MODELL ...12
2.1KONTROLLSYSTEM...12
2.1.1 Riskhantering och strategi...12
2.1.2 Urval ...13
2.1.3 Kontrollnivåer ...14
2.1.4 Kontrollformer...14
2.2SKATTEREVISION...15
2.2.1 Det inledande skedet ...16
2.2.2 Genomförande ...16
2.2.3 Det slutförande skedet...17
2.3KVALITATIVA EGENSKAPER...17
2.3.1 Modell ...18
2.3.2 Kopplingen till skattekontrollen...18
3 METOD...20
3.1METODVAL...20
3.2TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...21
3.2.1 Urval ...21
3.2.2 Genomförande ...22
3.3KÄLLKRITIK...23
4. EMPIRI ...25
4.1SKATTEVERKET IDAG...25
4.1.1 Riskhantering...25
4.1.2 Urval ...26
4.1.3 Kontroll ...27
4.2ÅSIKTER OM REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE...28
4.3KONSEKVENSER FÖR SKATTEVERKET...29
4.3.1 Företagsrevisorns betydelse ...30
4.3.2 Kompensatoriska åtgärder ...31
4.3.3 Uppgiftsskyldighet ...32
4.4SKATTEVERKETS ÅTGÄRDER...33
4.4.1 Förebyggande åtgärder...33
5. ANALYS...35
5.1ÖVERFÖRBARHET...35
5.2PÅLITLIGHET...36
5.3MÖJLIGHET ATT STYRKA OCH KONFIRMERA...37
5.4TILLFÖRLITLIGHET...37
5.5MODELL...39
6. SLUTSATSER ...40
6.1AVSLUTANDE DISKUSSION...41
6.2FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING...41
REFERENSLISTA ...43
TRYCKTA KÄLLOR...43
INTERNET...44
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE ...45
1 Inledning
I det inledande kapitlet kommer vi att beskriva bakgrunden till uppsatsen och hur den aktuella diskussionen inom ämnet går. Vidare kommer vi att redogöra för de frågor vi ställt och de val vi gjort för att kunna avgränsa oss. Vi kommer även att beskriva de metoder vi använt oss av för att få fram vår teoretiska information.
Ett aktuellt ämne idag är ifall Sverige ska avskaffa revisionsplikten för de små och medelstora aktiebolagen. Vi vill i vår uppsats beskriva hur effekterna av ett eventuellt slopande av revisionsplikten blir för Skatteverket. Alla människor i Sverige kommer idag på ett eller annat sätt i kontakt med denna myndighet. Det kan vara allt från privatpersoners deklarationer till hur företagen ska redovisa skatt. Skatteverket är en myndighet som är värdefull för alla och att ha allmänhetens förtroende är av stort värde för dem.
Från början var vår avsikt att inrikta oss på bokföringsbrottens påverkan vid avskaffandet av revisionsplikten men efter bakgrundsforskning insåg vi att det är mycket mer än bara de medvetna felen i bokföringen som kommer påverkas om revisionsplikten försvinner. Vi anser därför att en undersökning av konsekvenserna för Skatteverket är av intresse för de flesta människor eftersom denna myndighet bidrar till att ackumulera pengar till Sveriges ekonomi och därmed till hela den svenska befolkningen.
1.1 Bakgrund och problemdiskussion
Sverige har idag en revisionsplikt som omfattar alla aktiebolag oavsett storlek.
Revisionsplikten innebär att dessa företag är skyldiga att anlita en kvalificerad revisor som granskar deras räkenskaper. Detta utmynnar i en revisionsberättelse där revisorn ger sitt godkännande till de uppgifter som lämnats av företaget (Balans, 2006:11).
Revisionsplikten tillkom 1983 och anledningen till att lagen kom att omfatta alla aktiebolag var att den ekonomiska brottsligheten var särskilt vanlig i små aktiebolag utan revisionsplikt (Thorell & Norberg, 2005:16). I dagsläget är revisorn förutom att genomföra revisionen även skyldig att rapportera huruvida klienten fullgjort sina skyldigheter enligt
skattelagstiftningen samt att granska om brott förekommit i verksamheten, de omfattas av den så kallade anmälningsplikten (Balans, 2004:2).
Som medlem i den Europeiska Unionen, EU, stämmer den svenska revisionsplikten helt överens med de direktiv som ges i EU:s regelverk. Dock finns möjligheten enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv att välja bort den lagstadgade revisionen för små och medelstora företag (Thorell & Norberg, 2005:11). Det diskuteras idag om Sverige bör utnyttja denna undantagsregel. Detta utnyttjas av de flesta medlemsländer, de enda länder som idag har kvar revisionsplikten är Sverige och Malta (Advokaten, 2007:6). Revisionspliktens avskaffande blev främst uppmärksammat i september 2006 då en särskild utredare, Bo Svensson, fick i uppdrag av regeringen att se över redovisningsfrågan (Kommittédirektivet, 2006). Detta är högaktuellt idag då utredningen är färdig och beslut fattas om några månader.
1.1.1 Aktuell diskussion
Från början var förslaget att utnyttja det lägsta gränsvärdet, där så kallade mikroföretag med en nettoomsättning på upp till 3 miljoner kronor, balansomslutning på 1,5 miljoner kronor samt 3 anställda skulle slippa lagstadgad revision. Detta motsvarar 56 % av alla aktiebolag. I dagsläget föreslår dock Utredningen att Sverige bör utnyttja EU-direktivets maxvärden där företag med en nettoomsättning på upp till 83 miljoner kronor, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och 50 anställda ska slippa den lagstadgade revisionen. I och med detta är det endast cirka 3 % av de svenska aktiebolagen som efter avskaffandet kommer vara föremål för revision (Balans, 2008:4).
Diskussionen som föreligger är om det är rättvist att de små bolagen ska drabbas av samma kostnadsbörda för en revisor som de stora bolagen (Dagens Nyheter, 2005) [Elektronisk].
Det har också att göra med den kostnadsreduktion till företagens fördel som den svenska regeringen vill genomföra till år 2010, där de vill minska företagens administrativa kostnader med 25 % (SOU 2008:32). Enligt undersökningar skulle bolagens kostnader minska med 5,8 miljarder kronor per år om alla företag som inte kommer att inneha revisionsplikt också kommer att utnyttja denna möjlighet. Bo Svenssons Utredning uppskattar att den slutgiltiga siffran på företag utan revisionsplikt som ändå väljer att ha
revisor kommer att hamna kring 50 %. Innan införandet av revisionsplikten valde 47 % av bolagen att ändå ha revisor (Balans, 2008:4).
En annan anledning till förslaget för avskaffandet av revisionsplikten är det konkurrensmässiga underläge som idag möter de svenska bolagen i och med att de flesta länder inom EU redan utnyttjar undantagsregeln. Svenska företag har därmed en mer kostnadskrävande redovisning och revision än många andra länder i Europa (SOU 2008:32).
1.1.2 Skatteverkets påverkan
Fördelarna till att avskaffa revisionsplikten måste dock vägas upp mot risken att den ekonomiska brottsligheten åter igen kommer att börja blomstra i företagen utan revisionsplikt. De så kallade ekobrotten kostar samhället enorma summor, den senaste siffran ligger på cirka 130 miljarder kronor per år. Den största delen av skattefelet, 66 miljarder kronor, står svart arbetskraft för och mikroföretag står för två tredjedelar av detta.
Skatteverket menar att det finns en koppling mellan företagsstorlek och oredovisade inkomster, ju färre anställda desto större risk för fusk (SKV Årsredovisning, 2007:8ff).
Skatteverket är därför en av de intressenter som förespråkar det lägsta, ursprungliga gränsvärdet. De menar att ett avskaffande ”oundvikligen medför en ökning av såväl medvetna som omedvetna fel i företagens räkenskaper och därmed kommer också felen i deklarationerna att öka” (Balans, 2008:4). I Utredningen som gjorts för regeringens räkning menas dock att farhågorna för ökat skattefusk och annan brottslighet är överdrivna och inte kommer leda till några märkbara konsekvenser för ekobrott och skattefusk (SOU 2008:32). Samtidigt anser Skatteverket att avskaffandet av revisionsplikten kommer att kosta endast denna myndighet 100 miljoner kronor per år i form av cirka 160 nyanställda på grund av utökad kontroll (Balans, 2008:4).
I och med revisionspliktens avskaffande kommer även anmälningsplikten samt de orena revisionsberättelserna att försvinna (M. Krüger, personlig kommunikation, 5 maj, 2008).
Idag står revisorerna för 10 % av alla brottsanmälningar som kommer in till Ekobrottsmyndigheten, som en effekt av anmälningsplikten (Göteborgsposten, 2008).
Även de orena revisionsberättelserna har haft en preventiv verkan då de i vissa fall lett till
brottsanmälningar efter att Skatteverket skickat vidare ärendena till Ekobrottsmyndigheten (M. Krüger, personlig kommunikation, 5 maj, 2008). På grund av att även dessa upplysningar försvinner lägger Utredningen fram förslag på kompensatoriska åtgärder i skattelagstiftningen. Dessa ger Skatteverket ökade kontrollåtgärder i form av att de med några dagars varsel kan kontrollera företagens bokföring och annan räkenskapsinformation (Svenskt Näringsliv, 2008) [Elektronisk]. Utredningen föreslår även att företag ska lämna uppgift i sin skattedeklaration om huruvida deras årsbokslut upprättats med biträde och ifall man är underkastad revision (Balans, 2008:4).
Utredningen föreslår att dessa förslag ska träda ikraft från den 1 juli 2010. De företag och organisationer som är positivt inställda till avskaffandet hade gärna sett att det införts tidigare, men bland annat Skatteverket anser att förändringen behöver mer tid (Balans, 2008:4). Förslaget är att genomförandet endast ska ske i ett steg, ett så kallat Big Bang.
Detta är kritiserat av många, med synpunkten att en sådan stor förändring bör göras i flera steg. Sker genomförandet i en successiv förändring underlättas utvärderingen och faktorer som ekonomisk brottslighet och skatteintäkter kan vägas in (FAR SRS, 2008) [Elektronisk].
1.2 Problemformulering
Utifrån ovanstående diskussion kan vi se att förslaget om slopad revisionsplikt har medfört olika åsikter och värderingar. Huvudargumentet som talar mot avskaffandet är skattefusket och ekonomisk brottslighet och därmed är Skatteverket en av de största intressenterna.
Följande problemformulering har därför utformats:
- Hur påverkas Skatteverkets trovärdighet till kontrollsystemet av att revisionsplikten avskaffas?
Denna huvudfråga kan även delas upp i följande delfrågor:
- Hur kommer kontrollen att ske när revisionsplikten avskaffas?
- Vad skiljer den nya kontrollen från den föregående?
1.3 Syfte
Syftet med vår uppsats är att undersöka i vilken utsträckning revisionsplikten påverkar Skatteverket. Detta kommer vi att göra genom att analysera hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem påverkas av de kvalitativa egenskaperna; pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Vi kommer att undersöka skillnader i dagsläget med hur yrkeskunniga inom området beräknar att det kommer att bli efter ett eventuellt avskaffande. Störst vikt kommer att läggas vid kontrollsystemets utformning idag och de förändringar som skulle behöva göras i framtiden.
1.4 Avgränsning
Vi inriktar oss på att endast undersöka konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten för Skatteverket i Sverige. Vi kommer därmed inte att jämföra med andra länder som redan avskaffat revisionsplikten på grund av att det är många faktorer som spelar in på effekterna av ett avskaffande. Eftersom dessa faktorer i andra länder inte är identiska med Sveriges, anser vi att en eventuell jämförelse inte är tillförlitlig.
1.5 Metod till sekundärdata
Vårt första steg var att boka en tid hos bibliotekarien Peter Ejewall på Ekonomikums bibliotek för en personlig genomgång. Vi berättade för honom vilket ämne vi valt att inrikta oss mot och vilka frågor vi ville att denna studie skulle svara på. Under vårt möte som varade i cirka 45 minuter visade han oss vilka databaser vi kunde söka i för att få fram relevant information samt vilka böcker vi kunde söka efter.
För att få fram relevant data till vår undersökning följde vi Peters råd och började med att söka information via databaser. Detta för att få en bättre kännedom dels i vad som hänt inom detta ämne tidigare men även för att se vad som framgår av den aktuella debatten.
Den databas som visade sig mest användbar för vårt syfte var LIBRIS. Vi har även sökt uppsatser med liknande inriktning men vi har valt att se översiktligt på dessa och endast gå tillbaka till ursprungliga källor.
Vi ansåg det också nödvändigt att söka relevant information på Internet då uppsatsämnet är så dagsaktuellt att det hela tiden tillkommer ny fakta och information som ännu inte hunnit publicerats i tryckt format. Vi sökte därför artiklar via Svenskt Näringsliv, FAR SRS med mera för att även ta del av denna information. De sökord vi främst använde var revision, revisionsplikt, Skatteverket samt kontrollsystem.
2 Referensram och modell
Vi kommer i referensramen att ta upp de nuvarande reglerna och praxis för kontrollverksamheten inom Skatteverket. Därefter kopplar vi de kvalitativa egenskaperna vi har valt för vår studie till dessa kontrollåtgärder.
2.1 Kontrollsystem
För att kunna göra en så effektiv granskning av företagen som möjligt krävs ett väl fungerande kontrollsystem som grund. Skatteverket har en utarbetad modell för hur denna kontroll ska ske. Denna modell är uppbyggd i flera steg och innefattar riskhantering, urval, kontrollnivåer och kontrollformer.
2.1.1 Riskhantering och strategi
Skattekontrollen utgår från en modell för riskhantering av skattefel. Riskanalys och riskvärdering är två centrala begrepp inom detta. Det första steget är att identifiera riskerna, därefter analyseras dessa för att uppbringa kunskap om dem. När det är gjort värderas riskerna så att man utifrån detta kan prioritera de som är mest väsentliga. Därefter kan man göra något åt riskerna och slutligen utvärdera dem (SKV 622, 2006:13).
Riskhanteringens syfte är att utnyttja Skatteverkets resurser optimalt så att åtgärderna på lång sikt minimerar skattefelet så långt det är möjligt (Thorell & Norberg, 2005:40).
Resurserna ska därför koncentreras till områden med hög risk (SKV Årsredovisning, 2007:54).
Strategins utformning följer visionen ”Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”.
Omedvetna fel inträffar dock och för att förebygga detta försöker man använda sig av förenklingar, tydlig information och service. Även medvetna fel existerar och dessa vill man minska genom kontrollåtgärder som direkt träffar de avsiktliga felen (SKV 622, 2006:15). Erfarenheter från tidigare insatser och omvärldsbevakning används också för att utveckla insikten om möjliga fel (SKV Årsredovisning 2007:22).
Utifrån riskanalyser kring skattefelet har ett beslutsunderlag tagits fram för val av åtgärder.
Analyserna inriktas på att hitta de fel som görs, av vilka grupper det görs samt de bakomliggande orsakerna. På riksnivå har detta bidragit till att kontrollurvalen ökat jämfört med tidigare år (SKV Årsredovisning, 2007:54).
2.1.2 Urval
Urvalet är ett viktigt steg i kontrollåtgärderna och sker utifrån de övergripande riskbedömningarna. Här bestäms vilka företag som ska kontrolleras och vilken kontrollform som ska användas vilket vi återkommer till nedan. Träffsäkerheten i kontrollen är betydelsefull för att uppnå önskad effekt och även för förtroendet för myndigheten (SKV 622, 2006:25). För att ytterligare förbättra urvalens träffsäkerhet måste dock analysen kring urval utvecklas såväl som arbetsmetoderna (SKV Årsredovisning 2007:24).
Först sker ett så kallat grovurval som ska omfatta alla de företag som uppfyller kriterierna för en vald aktivitet. Syftet med aktiviteten måste sedan fastställas så att det slutliga urvalet kan göras genom att man väljer ut de skattskyldiga som bäst passar in i den ramen (ibid.).
Vid urvalet beaktas både egenskaper och händelser. Egenskaperna inkluderar det som utmärker de som gör fel, till exempel en specifik bransch. Händelser kan vara transaktioner eller uppgörelser som inrymmer fel. Dessa två faktorer skiljer sig åt genom att händelser kan tillföras en specifik tidpunkt medan egenskaperna existerar under en längre period (SKV 622, 2006:25ff).
De stora bolagen utgör ett brett underlag för skattebasen och därför ställs högre krav på riskvärderingen för dessa. Detta för att de har möjligheten att skräddarsy skattelösningar för deras företag och därigenom minska skattekostnaden. Det görs även slumpmässiga urval som ger en bra inblick i vilka områden som är mest riskfyllda och som ger en utvärdering på hur pass bra skattesystemet är idag (ibid.).
Under 2007 intensifierades arbetet med att förbättra urvalen. Ett speciellt IT-stöd, så kallat data mining är under uppbyggnad men kräver ytterligare förbättring för att riskanalysen avseende kontrollurvalen ska kunna bli mer träffsäker (SKV Årsredovisning, 2007:54).
2.1.3 Kontrollnivåer
Alla deklarationer som lämnas in kontrolleras maskinellt genom en så kallad grundkontroll (SKV 622, 2006:16). Denna syftar till att rätta uppenbara fel såsom felsummeringar och felaktiga överföringar. Tiden som läggs ner på grundkontroll och ärendehantering vill Skatteverket dock minska och istället lägga mer tid på aktiv bearbetning av skattefelet.
Målet är att 40 % av tiden ska användas till detta. För att kunna lägga ner mer tid på fördjupade insatser krävs dock en väl fungerande grundkontroll och för detta behövs en hög produktivitet (SKV Årsredovisning, 2007:3ff).
Mot företagssektorn används i hög grad en utökad kontroll. Detta innebär att Skatteverket följer upp företagen och kontrollerar att de lämnat in fullständiga och riktiga uppgifter.
Orsaken till att denna kontroll främst riktar sig till företagssektorn är att de har större möjlighet till skattefusk. Deras uppgiftslämnande är även mer komplicerat och därmed är det lättare att göra omedvetna fel. Genom tidiga kontrollinsatser ska man förhindra detta (SKV 622, 2006:16). Kontrollen är även hårdare mot de branscher som har högre risk för skattefel såsom bygg-, restaurang-, taxi- och städbranschen (SKV Årsredovisning 2007:28).
Under såväl 2006 som 2007 hade Skatteverket ökade satsningar på skattekontrollen, då speciellt mot internationella transaktioner, oredovisade inkomster och svart arbete. De fick ett anslag på 225 miljoner kronor som ska hjälpa dem att nå målet för 2012; att halvera skattefelet (SKV Årsredovisning 2007:7).
2.1.4 Kontrollformer
De kontrollformer Skatteverket har att tillgå är skrivbordskontroll, besök och skatterevision. Det utredningsbehov som anses föreligga ska styra valet av kontrollform.
Om risken är högt värderad kan man även kombinera olika kontrollformer för att eliminera eller minimera risken (SKV 622, 2006:17ff).
Den vanligaste kontrollformen är skrivbordskontroll. Innebörden av detta är att Skatteverket tar kontakt med den skattskyldige genom telefon eller skriftlig kontakt och ber dem lämna de upplysningar som krävs för att göra en kontroll. Detta kan göras genom att lämna uppgifter eller genom att visa upp en handling i form av kontoutdrag, faktura,
kvitto eller liknande. En förfrågan av detta slag ska syfta till att kontrollera om de siffror som finns i uppgiftslämnandet stämmer överens med underlaget. Det är därmed inte underlagets riktighet som skall kontrolleras (ibid.).
Skatteverket kan även genomföra besök hos den skatteskyldige efter överenskommelse.
Syftet med denna granskningsform är att göra avstämningar mot räkenskaper, anteckningar eller övriga handlingar (Almgren & Leidhammar, 2004:76). Vissa förutsättningar måste dock vara uppfyllda för att göra ett besök, bland annat att båda parterna är överens om att ett sammanträde krävs för att få klarhet i frågorna (SKV 622, 2006:19).
Kontrollformen skatterevision används endast då besök och skrivbordskontroll inte är tillräckligt för de frågeställningar som kontrollen har tänkt belysa. Detta på grund av att det är den mest långtgående utredningsformen (RSV 622, 2006).
2.2 Skatterevision
En revision utförs av en revisor. Företagsrevisorns roll är att granska årsredovisning, bokföring och företagsledningens förvaltning enligt god redovisningssed. Efter varje räkenskapsår är denne sedan skyldig att lämna en revisionsberättelse till företagsledningen.
Den ska bland annat innehålla ett uttalande om årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen (SKV 622, 2006:21ff). Företagsrevisorn har i dagsläget även en skyldighet att skicka in orena revisionsberättelser till Skatteverket vilket är till nytta för skattekontrollen (Thorell & Norberg, 2005:40). Skatterevisorns roll är sedan att kontrollera företagets uppgifter som lämnats in till Skatteverket (SKV 622, 2006:21). Skillnaden mellan en företagsrevisor och en skatterevisor är dels vad revisorn intresserar sig för att kontrollera men även hur revisionsprocessen genomförs. Man kan sammanfatta det som att en företagsrevisor kontrollerar att företaget inte är övervärderat medan en skatterevisor kontrollerar att företaget inte är undervärderat (Leidhammar & Blomqvist 2001:20).
När skatterevision ska ske används en modell som heter revisionsmodellen. Syftet med en skatterevision är att se till att bolagets skatter och avgifter bestäms i överrensstämmelse med lagstiftningen. Det är Skatteverket som fattar beslut om att en skatterevision ska genomföras. Beslutet är alltid skriftligt och kan inte överklagas (SKV 622, 2006:39ff).
2.2.1 Det inledande skedet
Efter att det underlag och den dokumentation som insamlats under urvalsprocessen, samt eventuella kompletteringar som tillagts har analyserats ska ett ställningstagande om skatterevision fastställas. Därför är det viktigt att ha ett så bra och välgrundat underlag som möjligt (SKV 622, 2006:51). Om urvalet säger att skatterevision ska göras inleds arbetet med att en revisionsplan utformas. Revisionsplanen ska säkerställa att revisionen utförs effektivt. Förutom genomförande ska den även säkerställa arbetsfördelningen, samordning och uppföljning (SKV 622, 2006:45). Det företag som ligger till grund för skatterevision får i det inledande skedet ett brev med information om revisionsbeslutet där det informeras om parternas rättigheter och skyldigheter (SKV 621, 2004:36). Ett företag behöver dock inte känna sig misstänkta för att ha begått brott endast för att ett beslut om skatterevision uppstått (Almgren & Leidhammar, 2004:74). Den första kontakten med skatterevisorn sker sedan oftast över telefon med behörig firmatecknare i företaget där bland annat tid och rum för möte bestäms (SKV 622, 2006:58ff).
2.2.2 Genomförande
Efter den inledande kontakten ska skatterevisorn underrätta företaget om vilka handlingar som ska finnas tillgängliga för skatterevisorn när revisionen inleds. Genom att meddela detta i förväg kan både tid och resurser sparas (SKV 622, 2006:59ff). Därefter uppstår ett första mötestillfälle för parterna på uppgjord tid. Skatterevision kan äga rum i skatterevisorns lokaler eller i företagets lokaler men i det senare fallet krävs godkännande av företaget. Skatterevisionen skall dock ske på sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan (SKV 663, 2004). Företaget måste tillhandahålla skatterevisorn det räkenskapsmaterial och de handlingar som begärs samt lämna utrymme i lokaler för eventuella besiktningar och inventeringar som skatterevisorn anser krävs (SKV 622, 2006:59ff).
Vid skatterevision har revisorn tillåtelse att inventera kassan, granska lager, maskiner och inventarier, besiktiga lager och byggnader, ta prover på varor som ska användas eller säljas samt den utrustning som används (SKV 663, 2004). Skatterevisorn kan jämföra företagets uppgifter med de registrerade data de själva har samt den inlämnade inkomstdeklarationen.
Från inkomstdeklarationen kan skatterevisorn kontrollera underlaget till det skattemässiga resultatet. Punkter som ägarförhållanden, företagsrevisor, bankförbindelser och styrelsens sammansättning kan jämföras mot Skatteverkets registrerade uppgifter (SKV 622, 2006:63).
2.2.3 Det slutförande skedet
Innan beslut i frågan fattas har den skatteskyldige rätten att yttra sig. Då kan företaget ge förklaringar och fråga om något känns otydligt. Detta görs genom att personen får ett övervägande, en revisionspromemoria i vilken denne får yttra sig (SKV 622, 2006:101). I revisionspromemorian ingår uppgifter om vilken tidsperiod granskningen skett, vilka skatter och avgifter som omfattats i granskningen samt vad som framkommit av granskningen (SKV 663, 2004). Det är de avvikelser från deklarationen som framkommit under skatterevisionen som redovisas i promemorian (Leidhammar & Blomqvist 2001:29).
Den slutliga revisionspromemorian innehåller en bedömning av all utredning samt de beskattningskonsekvenser som kan vara aktuella (SKV 626, 2006:35). Efter att skatterevisionen är genomförd ska en utvärdering av arbetet ske för att bedöma kvalitén och effektiviteten av arbetet. Detta är samtidigt ett sätt att bedöma behovet av uppföljningskontroller (SKV 622, 2006: 111).
2.3 Kvalitativa egenskaper
Vid kvalitativa undersökningar är mätning inte av det främsta intresset och egenskaperna validitet och reliabilitet hamnar då i bakgrunden. Istället har Bryman (2002) skildrat alternativa egenskaper som består av pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet som ger en bättre bild i en kvalitativ undersökning. Dessa egenskaper går även att koppla till Skatteverkets kontrollåtgärder.
2.3.1 Modell
De fyra egenskaperna vi nämnde ovan är enligt Bryman & Bell (2007) delkriterier i egenskapen trovärdighet. De är kritiska till synsättet att det finns en absolut sanning i den sociala verksamheten och menar istället att det finns flera. Man måste då kunna bedöma vilken som är mest trovärdig (Bryman & Bell, 2007:411). Vi har utformat nedanstående figur efter Brymans modell. Denna visar kontrollsystemets trovärdighet i dagsläget och kommer att vara vår utgångspunkt i det fortsatta arbetet.
Fig. 2.1: Modell av de kvalitativa egenskaperna och dess sammankoppling med trovärdighet (Källa: Egen bearbetning av Brymans modell).
2.3.2 Kopplingen till skattekontrollen
Överförbarhet kan sägas motsvara extern validitet. Det innebär att resultaten av en undersökning säger något generellt som i allmänhet gäller utöver de personer som deltagit i undersökningen. Statistiskt representativa urval är därför en viktig fråga för att säkerställa överförbarheten (Bryman & Bell, 2007:413). Överförbarhet kan därför jämföras med de
urval som Skatteverket gör, både de slumpmässiga och de strategiska urvalen. Detta är viktigt för att få en inblick i de mest riskfyllda områdena. Här kan man till exempel få en god uppfattning om vilka branscher man bör kontrollera mest, då urval i en viss bransch kan säga något om branschen generellt.
Pålitlighet handlar om att säkerställa att alla forskningsprocessens faser framställts genom en fullständig och tillgänglig redogörelse (Bryman & Bell, 2007:414). Denna egenskap kan jämföras med reliabilitet och kräver ett omfattande arbete av dem som kritiskt granskar alla delprocesser (Bryman 2002:260). Egenskapen pålitlighet kan därför motsvara skatterevisionen som Skatteverket utför på de skattskyldiga som de anser är inom ett visst riskområde. Skatterevisorerna kräver ett granskande synsätt och att alla faser i uppgiftslämnandet görs tillgängliga för dem att kontrollera.
Möjlighet att styrka och konfirmera kan motsvara objektivitet (Bryman & Bell, 2007:414) vilket innebär att forskaren haft kontroll över sina värderingar och agerat i god tro. Det är sedan upp till granskaren, i det här fallet Skatteverket, att säkerställa att resultaten inte blivit påverkade av skeva värderingar och att resultaten går att styrka (Bryman, 2002:261).
Detta kan kopplas samman med kontrollformerna som Skatteverket har att tillgå, det vill säga skrivbordskontroll, besök och skatterevision. Alla dessa former är ett hjälpmedel för myndigheten att konfirmera riktigheten i uppgifter som lämnats in och detta ska vid behov bekräftas av de skattskyldiga i form av till exempel verifikationer och kvitton.
Tillförlitlighet handlar om förmågan att avbilda en ekonomisk verklighet i bolaget.
Avbildas ”rätt” aspekter av verkligheten kan redovisningen sägas vara tillförlitlig (Smith, 2006:26). Tillförlitlighet innebär även att man genomfört forskningen enligt de regler som finns samt att man rapporterat resultaten till de personer som ingår i den sociala verksamhet som har studerats (Bryman, 2002:258). Detta kan jämföras med företagsrevisorns roll, som är den person som granskar företagens räkenskaper innan det skickas in till Skatteverket. Denne ser till att uppgifterna följer de lagar och bestämmelser som krävs.
3 Metod
I följande avsnitt kommer vi att redogöra för vilken metod vi anser är den bästa att använda oss av och varför vi valt att använda oss av just denna metod i denna specifika studie. Vidare kommer vi att beskriva hur vi gått tillväga för att få fram de data vi kommer att använda oss av. Vi kommer även att belysa de problem vi stött på under studiens gång och hur vi löst dem.
3.1 Metodval
Eftersom vår uppsats handlar om att förklara situationen av en slopad revisionsplikt i ord och inte siffror och statistik kommer vi att använda oss av en kvalitativ metod till denna studie. Med hänsyn till vår teori kommer vi sedan att förklara de data vi fått fram.
Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi kommer att diskutera vårt problem med utvalda respondenter. För att lära oss mer om intervjuteknik gick vi på det frivilliga workshop seminariet där Rian Drogendijk undervisade. Där fick vi bland annat tips och råd om vad vi skulle tänka på, vilka olika intervjumetoder det finns att välja mellan samt en lista med praktiska anvisningar som vi kunde läsa på inför intervjuerna.
Vi kommer att utgå från en intervjuguide där endast de specifika teman som vi ska ta upp med respondenterna står nedskrivna. Därefter kommer vi att ställa följdfrågor utifrån de svar som framkommer. Vidare har respondenten inga fasta svarsalternativ utan kan svara helt fritt (Bryman, 2002:301). Vi tror att denna metod kommer att kunna ge oss mer utförliga svar där vi tillsammans med respondenterna kan utveckla en mer informationsrik diskussion för att på så sätt analysera och få en djupare förståelse av problematiken.
Genom att använda oss av en intervjuguide säkerställs vårt mål och vi får inga oväsentliga inslag under frågetillfällena.
Vi kommer även att använda oss av en bandspelare när vi gör intervjuerna. Detta på grund av att vi efter intervjutillfället vill kunna gå tillbaka och höra på vad respondenterna sagt.
Vi anser att vi genom att göra på det sättet kan ge en bättre tolkning av vad respondenterna
vill förmedla. För att kunna göra en så oberoende tolkning som möjligt kommer vi efter intervjutillfällena att var för sig lyssna av banden som vi spelat in. Därefter kommer vi att diskutera och analysera det vi anser att respondenterna svarat. Om motsägelser finns anser vi att det är en tillgång att ha banden att gå tillbaka till. Sedan kan vi analysera svaren tillsammans utifrån vad var och en ansåg i de individuella granskningarna.
3.2 Tillvägagångssätt
För att få fram primärdata som är betydelsefull för uppsatsen genomfördes nedanstående intervjuer med personer som är sakkunniga inom området. Vi valde att kontakta Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt en auktoriserad revisor vid KPMG.
3.2.1 Urval
Som första steg tog vi kontakt med Skatteverket. Där fick vi kontakt med Torbjörn Gustafsson som är rättslig specialist inom sambandet mellan redovisning och beskattning.
Vi fick även kontakt med Annette Dahlberg som är verksamhetsutvecklare och sitter som en av två representanter från Skatteverket i regeringens Utredning om avskaffandet av revisionsplikten. Vi tog även kontakt med den andre representanten men han kunde tyvärr inte delta. Vi anser dock att deras synpunkter och uttalanden borde samstämma eftersom de tillsammans är Skatteverkets representanter i denna fråga. Eftersom Annette och Torbjörn har olika befattningar och arbetar på olika avdelningar inom Skatteverket anser vi att det vore intressant att se om deras åsikter och uppfattningar samstämmer. Genom att få ta del av både Torbjörns och Annettes insyn i myndigheten och deras åsikter inom ämnet kan vi få en djupare inblick i såväl dagsläget som de framtida konsekvenserna.
Vi valde även att skicka ett e-mail till Ekobrottsmyndigheten för att se om det fanns något intresse för att göra en intervju. Vi fick svar från Henrik Lundin vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Han arbetar som eko-revisor vilket innebär att han är ekonom och utreder brott. Genom att intervjua honom får vi en bild över hur situationen ser ut från ett brottsperspektiv och även myndighetens åsikt om hur situationen kommer att förändras i framtiden.
Vi valde vidare att kontakta Åsa Johansson vid KPMG i Stockholm. Hon var med och ledde en av de gästföreläsningar vi hade i kursen Externredovisning och på föreläsningen uppmuntrade hon oss att ta kontakt med henne om vi hade frågor. Vi ansåg att det var bra att kontakta henne då hon har insyn i verksamheten och kunde vägleda oss till rätt person att kontakta inom ämnet. Åsa hänvisade oss vidare till Martin Krüger som är ansvarig på KPMG:s forensic avdelning i Stockholm. Denna avdelning arbetar med utredningar i samband med tvister och oegentligheter. Genom en intervju med honom får vi en revisors synpunkt på situationen samt en inblick i hur revisorerna samarbetar med Skatteverket och hur detta kommer förändras i framtiden.
Den teoretiska referensramen låg som grund när vi upprättade intervjuguiden. Detta för att säkerställa att frågorna täcker in relevanta delar i teorin samt att empirin går att koppla till teorin i analysen. Genom att inte endast ta del av Skatteverkets åsikter har vi data att kunna jämföra de konsekvenser som de andra respondenterna tror sig kunna hända med vad Skatteverket anser.
3.2.2 Genomförande
Efter att vi bokat tid med intervjupersonerna via e-mail skickade vi på begäran de ämnen som vi tänkt ta upp under intervjun till Skatteverket i förväg. Med Skatteverket som viktigaste respondent ansåg vi även att vi ville ge intervjupersonerna tid att förbereda sig för att på så sätt få utförliga och tydliga svar. Övriga respondenter fick inte se frågorna i förväg, detta på grund av tidsbrist. Vi anser dock att de vi intervjuade på Ekobrottsmyndigheten och på KPMG var väl insatta i ämnet utan förberedelse och de svar vi fick var av hög kvalité.
Alla intervjuer var personliga och tog plats på respektive arbetsplats i ett konferensrum.
Under samtliga intervjuer fick vi tillåtelse att använda bandspelare för att underlätta sammanställningen. Bandspelare kan i vissa fall göra den intervjuade besvärad (R.
Drogendijk, personlig kommunikation, 24 april, 2008), detta var dock inget vi märkte av utan alla verkade avslappnade och svarade på alla frågor. Vi följde vår intervjuguide med de ämnen vi ville ta upp och ställde sedan relevanta följdfrågor. Ämnena delade vi i förväg upp mellan oss så att intervjuerna skulle bli mer organiserade. Samtliga intervjuer tog 45-
60 minuter och avslutades med att vi erbjöd att skicka den information från intervjun vi valt att ta med i arbetet så att respondenterna fick en chans att godkänna att vi uppfattat deras svar på rätt sätt.
Efter intervjuerna lyssnade vi av banden var och en för sig och skrev sedan tillsammans ordagrant ner vad som sades för att inte missa någon information. Inga problem uppstod under avlyssningen men det var en tidskrävande process då vi fick lyssna igenom banden flera gånger. Efter sammanställningen läste vi igenom materialet och valde sedan ut de mest relevanta delarna som vi fokuserade på.
3.3 Källkritik
En stor del av den teoretiska undersökningen i arbetet är baserad på rapporter och tidningsartiklar på grund av ämnets aktualitet. Därför är det extra viktigt att vara kritisk till den information som ges. De sekundärkällor vi använt oss av har dock varit av tillförlitlig karaktär och är utvalda efter relevans. Vi har bland annat använt oss av artiklar från tidskriften Balans, som är utgiven av branschorganisationen FAR SRS, samt artiklar från Dagens Nyheter, Dagens Industri och Svenskt Näringsliv. Vi har även använt oss av årsredovisningar och tryckta källor.
Man måste även hålla en opartisk balans på arbetet. Det gäller även primärdata vilken består av våra intervjuer med respondenterna. Vad gäller primär- och sekundärdata har vi varit noga med att uttrycka om det är en personlig åsikt eller en generell åsikt inom organisationen. Det faktum att våra respondenter inte behandlades lika inför intervjun i fråga om förberedelse kan ses som negativt, men vi anser att svaren i slutändan överträffade våra förväntningar och vi fick goda resultat av intervjuerna. De respondenter vi intervjuat har också besuttit olika kunskap och det betraktar vi som positivt då de kompletterat varandra.
Kopplingen av de kvalitativa egenskaperna till skattekontrollen har vi gjort på egen hand och detta hade kunnat utföras på flera sätt. Vi hade dock förståelse för detta och gjorde därför kopplingen först på varsitt håll. Detta för att sedan diskutera fram den bästa lösningen för vårt ändamål. De kvalitativa egenskaperna vi valde att ha med i vår modell är
av Bryman. Vi är dock medvetna om att vi hade kunnat välja andra egenskaper. Till exempel har Dag Smith i sin bok ”Redovisningens språk” tagit upp egenskaperna;
relevans, jämförbarhet samt tillförlitlighet med delkriterierna validitet och verifierbarhet.
Smiths egenskaper riktar sig dock mot användarnas informationsbehov och ligger till grund för redovisningens utformning (Smith, 2006:24) medan vår uppsats behandlar Skatteverkets trovärdighet till kontrollsystemet internt.
4. Empiri
I följande avsnitt kommer vi att redovisa den relevanta information vi fått från våra respondenter på Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt KPMG. Genom att sammanställa de olika synpunkterna får vi här en övergripande bild av Skatteverket idag, deras ställningstagande till revisionspliktens avskaffande samt framtida konsekvenser och åtgärder.
4.1 Skatteverket idag
Enligt Annette Dahlberg, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket, arbetar Skatteverket idag på riksnivå där de ser hela landet som en bas. Därutöver är Skatteverket uppdelat i 7 regioner varav 6 av dessa omfattar geografiska områden och den sista är en riksomfattande avdelning som styrs från Stockholm (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008).
4.1.1 Riskhantering
Skatteverket gör sina riskbedömningar utifrån ett rikstäckande behov. De väljer ut olika områden och olika faktorer för att få rätt på hela marknaden. Skatteverket försöker att täcka in hela kartan men eftersom de inte kan nå ut till alla företag måste Skatteverket ta hänsyn till vad det finns för faktorer i hela riskbilden (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008). Torbjörn Gustafsson som arbetat som skatterevisor vid Skatteverket i 15 år och numera är specialist inom redovisning och beskattning berättar att för 15-20 år sedan skedde ett mer slumpmässigt urval. Man kunde då hitta en deklaration i en bunt som man tyckte verkade skum eller konstig och utreda den. Enligt detta sätt var det endast utifrån sina egna kunskaper och sin egen erfarenhet man kunde räkna ut att det var något som var felaktigt. På senare år har det dock svängt om och nu försöker man ha mer systematik i vilka man väljer ut för granskning. Detta gör man genom att använda sig av datakörningar (T. Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008). Annette berättar
hur de gör för att välja ut de företag som de ska granska eftersom vissa företag då skulle undvika dessa fallgropar. Hon berättar vidare att ibland går Skatteverket ändå ut till allmänheten via pressen och berättar vissa delar av hur de går tillväga. Detta gör de som en medveten taktik för att skrämmas och för att på så sätt minska delen av företag som medvetet gör fel.
4.1.2 Urval
I den årliga deklarationsblanketten får alla företag fylla i sina tillgångar och skulder från balansräkningen samt resultaträkning med olika belopp. Denna blankett skickas in till Skatteverket och matas därefter in i ett system. Efter det kan Skatteverket göra datakörningar på olika tal, till exempel omsättningen i förhållande till bruttovinster.
Genom denna kan de även jämföra vilken bransch företagen tillhör eftersom det på deklarationsblanketten finns branschkoder som ska fyllas i. Därmed kan man granska vissa branscher extra mycket. Till exempel kan man granska hur god varuvinst efter avdrag för inköp av mat och dryck restauranger har, vilken vinst de borde ha och hur höga lönekostnader de har i förhållande till omsättningen. Man kan se om det är rimliga tal som företagen redovisat. Eftersom det går att jämföra olika branscher kan man också se vilka branscher som har mest avvikande siffror från det normala. Då kan man göra ett antagande om vilka som är de mest granskningsvärda och bestämma att granska dessa mer ingående (T. Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008).
Skatteverket har även speciella projekt som de arbetar med, vilka kallas specialrevision.
Där arbetar Skatteverket genom att genomföra en systematisk genomgång i de stora företagen. Då går de ut till dessa företag och kontrollerar vilka de gör betalningar till och vilka underentreprenörer de har. Efter det går man ut till underentreprenörerna och kontrollerar vilka underentreprenörer de i sin tur har och på det sättet kommer man vidare i en lång kedja. Därmed använder sig Skatteverket inte av något förfinat dataurval i detta projekt (T. Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008).
Egenskaper och händelser är två kriterier som tas i beaktande vid urval. De egenskaper som Skatteverket använder sig av kan variera men om man knyter an till revisionspliktens avskaffande så kan en oren revisionsberättelse vara en egenskap, eftersom det är något man
kan ta på. Annars är det svårt att hitta saker som är viktiga. Då kommer man istället in på branscher. Till exempel kontanthanteringsbranschen är en egenskap där Skatteverket ser att det kan finnas en större risk att fel förekommer. Taxi- och restaurangbranschen kan vara sådana branscher. Detta är branscher i vilka det ofta förekommer uthyrning av arbetskraft och därmed branscher med större risk att svart arbete kan förekomma. Det kan också vara så att Skatteverket kontrollerar en bransch som de konstaterat att det finns många fel inom eller så kan det vara en bransch där de inte vet hur vanligt det är att det blir fel. Efter den stora stormen i Skåne, stormen Gudrun, kom det väldigt många gästarbetare och extraarbetare till skogen. Där satte Skatteverket in en extra kontroll och egenskapen till kontrollen var att man arbetar med röjning i skogen. Genom detta visade Skatteverket att det inte behöver betyda att man redan sett att det är fel för att kontrollen ska förekomma utan att det kan vara både för att förebygga och åtgärda. Under den stormen gick de i förebyggande syfte ut till branscher och tidningar och berättade i förväg att det kommer att bli en kontroll (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008).
4.1.3 Kontroll
När det är något som behöver åtgärdas genom kontroll försöker Skatteverket bedöma om det räcker med att ställa en skrivbordsförfrågan och om så är fallet ska Skatteverket välja den kontrollformen. Om de istället tror att de behöver träffa företagaren för att kunna ställa följdfrågor får de välja kontrollformen skatterevision. Vill de besikta något väljer de besök, men vid besök kan de endast gå ut och titta på fastigheten, lager och inventarier samt besiktiga dessa. Skatteverket får inte kombinera detta besök med att kontrollera till exempel räkenskaperna (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008). Enligt Torbjörn så har storleken på ett företag betydelse för om man ska utsättas för en fördjupad kontroll eller inte. Har man ett litet företag är risken att utsättas för en fördjupad kontroll minimal, det kan vara en gång på 25 år. Om det däremot är ett medelstort företag eller ett lite större företag finns en större risk att bli utsatt för skatterevision. Vissa företag blir aldrig utsatta för skatterevision medan andra kan bli det vartannat år. Den risken är dock relativt liten då Skatteverket inte kan göra speciellt många kontroller på ett år, framför allt inte skatterevision där man går ut och tittar i företagets räkenskaper. Detta eftersom en skatterevision är väldigt resurskrävande från Skatteverkets sida och tar lång tid (T.
Den vanligaste formen av en fördjupad utredning är att man skriver och ber företaget förklara, specificera eller styrka till exempel inköpet av inventarier och förklara hur inventariet används i rörelsen. Många av de här frågorna kan utredas genom en skrivbordsutredning och tar inte lika mycket resurser från Skatteverket (ibid.).
Företagsrevisorerna och deras revisionsberättelser har en väldigt stor preventiv effekt.
Dessa har hjälpt Skatteverket i och med att revisorerna anmärker när det har blivit fel och sedan lämnar in uppgifterna till Skatteverket i form av orena revisionsberättelser (T.
Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008). Martin Krüger, auktoriserad revisor vid KPMG förklarar att det finns en standardmodell för revisionsberättelser och vid tillägg i denna kallas den oren. Idag finns det även redovisningskonsulter som kan hjälpa företag med deras bokföring. Däremot har en redovisningskonsult inte samma inflytande över ett företag som en revisor har. En redovisningskonsult ska endast utföra de bokföringar som han blir tillsagd att utföra medan revisorn oberoende ska granska att bokföringen är rätt utförd. Dock kan redovisningskonsulterna vara till hjälp genom att se till att det blir ordning i redovisningen, att den är upprättad på rätt sätt och att det inte görs några enkla misstag (T. Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008).
4.2 Åsikter om revisionspliktens avskaffande
Enligt Annette är revisionsplikten till väldigt stor nytta för Skatteverket, men i och med att Sverige är med i EU så måste vi också följa direktiven. Utifrån det anser hon att det blir fel att ha kvar revisionsplikten för alla aktiebolag. I stort sett är Skatteverkets inställning till revisionspliktens avskaffande positiv då de inser att den inte kan vara kvar i dagens omfattning. Torbjörn menar att det inte står någonting i Utredningen om alternativet att Skatteverket vill ha revisionsplikten kvar, utan endast vilket gränsvärde de anser är bäst.
Fick Skatteverket välja så hade de valt att gå ut till en mindre grupp först då det är många företag som ingår redan i det första, lägsta intervallet. Som förslaget ligger nu kommer revisionsplikten endast att omfatta 20 000 bolag efter ett eventuellt avskaffande. Om man istället väljer att lägga förslaget på den lägre nivån med 3 anställda skulle siffran öka till 95 000 stycken. Omvänt betyder det att med den högre nivån skulle 310 000 företag slippa revisionsplikt medan om den lägre gränsen antas så sänks den siffran till 235 000 företag.
Skatteverket anser att om genomförandet lägger sig på den nivån som innefattar 3 anställda
får man möjligheten att se vad som händer i samhället utan revisionsplikten. Efter att ha utvärderat detta kan man sedan höja nivån till maxvärdena. Det får dock inte vara för kort tid från det att man går från minsta nivån till den högsta då det skulle ta ett antal år innan företagen hunnit ställa om sig och en utvärdering kan bli rättvisande (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008).
Torbjörns personliga åsikt är att revisionsplikten borde vara kvar för alla aktiebolag. Hans anledning till detta är att aktiebolagens ägare består av juridiska personer. Till skillnad från de fysiska personerna så är detta en form som inte innehar personligt ansvar. Detta är en väldig förmån för de personer som innehar aktiebolag och innebär att man i slutändan kan undgå betalningsansvar. Därför kan man anse att samhället borde kunna ställa det kravet att man ska ha viss ordning och reda i aktiebolagen för att få ha den förmånen. Dessa har begränsat ansvar och då anser Torbjörn att den som vill bedriva verksamhet och därmed slippa det personliga ansvaret ska vara beredd att ta en viss kostnad för revision.
Skatteverket har i sitt särskilda yttrande sagt att de kommer att behöva cirka 100 miljoner kronor till extra resurser i form av 160 nya årsanställda om förslaget om avskaffad revisionsplikt antas. Utredningen vill inte ge Skatteverket några extra resurser utan erbjuder istället ett nytt verktyg som ger Skatteverket en möjlighet att gå ut och göra kontrollbesök. Detta verktyg kan användas som en grundläggande kontroll. Likväl som Skatteverket idag kan gå ut och kontrollera en personalliggare kommer de också få rätten att gå ut och granska om det finns en bokföring, att den verkar löpande förd och om momsdeklarationen går att stämma av snabbt och enkelt. Dessa bokföringskontrollbesök ska Skatteverket kunna göra oanmälda. Ett annat verktyg som Skatteverket enligt utredningen kommer att kunna använda sig av är att företagen måste fylla i en ruta på deklarationen om de använt sig av en revisor/redovisningskonsult eller inte. Det blir då en del av den nya uppgiftsskyldigheten som i dagsläget erhålls från Bolagsverket (T.
Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008).
4.3 Konsekvenser för Skatteverket
Det finns olika scenarion för Skatteverket vilka konsekvenserna blir och det är beroende på
respondenter på Skatteverket var om de tror att målet för 2012, att halvera skattefelet, skulle vara möjligt om revisionsplikten avskaffades. Både Torbjörn och Annette svarade då att det skulle bli svårt, men att det är ett mål de strävar mot. Annette fortsätter att det till 2012 riskerar ha utvecklats mer ekonomisk brottslighet och utan extra resurser kan det bli svårare att utveckla kontrollverksamheten och därmed svårare att kontrollera företagen om det inte finns en ordnad redovisning. Detta medför att det tar längre tid och mindre antal företag kan besökas. Blir det för långt mellan intervallerna som man besöker företagen kan det utvecklas både mer medvetna och omedvetna fel. Man måste dock lita på företagarna i stor utsträckning. Skatteverket vill gärna tro på att man frivilligt ska göra rätt och att man även i framtiden kommer att lämna rätt uppgifter (A. Dahlberg, personlig kommunikation, 28 april, 2008).
4.3.1 Företagsrevisorns betydelse
Företagsrevisorn ger en grundläggande ordning i redovisningen, att det är ordning och reda i räkenskaperna och att saker och ting är värderade på rätt sätt. Den stora bristen idag för till exempel enskilda näringsidkare, som är en av de bolagsformer som inte innefattas av revisionsplikt, är kvalitén på redovisningen. Många av dessa, såsom hantverkare och jordbrukare, vet inte riktigt vad eller hur de ska göra och det blir därför väldigt låg standard på deras redovisning. Skatteverket får då lägga ner mycket tid på att rätta till deras uppgifter och fråga efter saker som fattas. Detta motsvarar inte kontroll utan är snarare en skriftlig växling eller ett telefonsamtal för att få ordning i deklarationen. Risken är att aktiebolagens redovisning kan börja dra åt samma håll om man avskaffar kravet på revision. Detta skulle medföra att Skatteverket måste lägga resurser på att reda upp deklarationer och annat som skulle ha varit rätt redan från början vilket i sin tur tar resurser från den fördjupade kontrollen som den tiden annars skulle användas till (T. Gustafsson, personlig kommunikation, 28 april, 2008). Henrik Lundin, eko-revisor vid Ekobrottsmyndigheten har samma inställning och menar att utan revisorerna kommer det att komma mer oaktsamma brott när inte företagen har någon sakkunnig person som går igenom bokföringen med jämna mellanrum. Han fortsätter med att det alltid är negativt att ta bort ett kontrollmoment, sen får man väga kostnaderna som man har för revision med de vinster som samhället gör genom att kostnaden för revision minskar.
