Av de tillfrågade pedagogerna har 81 procent svarat att de anser att sång och musik är ett prioriterat ämne med hög status. Denna uppfattning påverkar förskolans verksamhet i stor utsträckning, 82 procent av pedagogerna svarar att de genomför sångstund varje dag eller
0 5 10 15 20
Stämmer helt Stämmer oftast
Stämmer sällan
Stämmer inte alls
Pedagoger upplever att sång och musik är ett
prioriterat område med hög status
0 5 10 15 20 25 30
Stämmer helt Stämmer oftast
Stämmer sällan
Stämmer inte alls
Pedagogerna har fått kompetensutveckling
inom sång och musik av sin arbetsgivare
34
flera gånger i veckan på sin avdelning. Forskningsresultat från en undersökning i USA av Kemple och Kyung Hae (2011) visar att de amerikanska pedagogerna hade höga
uppfattningar om nyttan med musik, framför allt ansåg pedagogerna att musik medverkade till att barnen upplevde välbefinnande, estetik och utvecklade sina förmågor inom känslomässiga och sociala områden. De amerikanska pedagogerna baserade sina uppfattningar om nyttan med musik utifrån sina erfarenheter i yrkeslivet, pedagogisk utbildning och kompetens inom sång och musikområdet. De som hade en högre kompetens inom sång och musik svarade att det gav dem självkänsla att våga använda sång och musik ihop med barnen. Resultatet i min undersökning av svenska pedagogers uppfattningar om sångstunden åskådliggör liknande resultat. Majoriteten av de svenska pedagogerna har också en stark uppfattning att sång och musik är till nytta för barns utveckling. Den amerikanska undersökningen stödjer
uppfattningen att pedagogers yrkeserfarenhet ger dem insikt i hur sångstunden kan utveckla barnen. Ett resultat i denna studie visar att alla gymnasie- och högskoleutbildade pedagoger, som har arbetat i 13-25 år i yrket, ansåg att de använde sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte. Detta resultat stärker tron på att yrkeserfarenheten påverkar pedagogers kompetens och uppfattningar om nyttan med sångstunden i förskolan. Tolkningen blir att under ett långt yrkesliv har pedagoger upplevt ett stort antal sångstunder ihop med barn som har inneburit situationer fyllda med glädje, hörsel- och sinnesintryck, rörelse och kommunikation. Detta är de upplevelser som Vesterlund (2003) anser att en bra planerad sångstund ska ge barnen i förskolan.
En intressant korrelation i summeringen av enkäten visar att det är 12 procent som har svarat att enskild pedagog är avgörande faktor för att sångstund genomförs på deras avdelning. Av de svarande (12 %) är alla högskoleutbildade. Detta kan tolkas att det är pedagogerna själva som har en så stark tro på sångstundens nytta att hon genomdriver det beslutet på sin
avdelning. Men det kan också tolkas utifrån att de svarande pedagogerna har kollegor som starkt framhåller nyttan av sångstund på deras avdelning. Oavsett bakomliggande faktor så genomförs det sångstund på avdelningar på grund av enskilda pedagogers åsikter.
Den musikprofilerade förskolan utmärker sig på två olika sätt i undersökningen, det första är att de sällan eller aldrig har kontakt med specialpedagog. Detta kan bero på att förskolan drivs i privat ägandeform och inte har samma tillgång till resursteam som den kommunala förskolan har. Det andra sättet den utmärkte sig på, var att den hade klart högst andel pedagoger som hade fått kompetensutveckling inom musik och sång, 75 procent (3 av 4) hade erhållit det, jämfört med 10 procent (4 av 39) bland pedagoger i traditionell kommunal förskola. En korrelation fanns i resultatet som visar att gymnasieutbildade pedagoger i så hög omfattning
35
som 75 procent har sällan eller aldrig kontakt med specialpedagog. För övrigt skilde det sig inte åt mellan högskole- eller gymnasieutbildade pedagoger på området hur ofta de använde sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte eller valde sånger ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
Över lag verkar de undersökta förskolorna ha en jämställd situation på området musik och sång, 86 procent anger att det är arbetslagets beslut att sångstund genomförs, vilket visar på stor samstämmighet om att pedagoger uppfattar att sångstund är en aktivitet som utvecklar barnen positivt inom flertalet utvecklingsområden. Pedagogerna har svarat att de uppfattar att sångstunden utvecklar flertalet områden i barns utveckling, 54 procent har angett att barnen utvecklas inom områdena kommunikation, språkmelodi och språkljud, se figur 7.3.
(Lundberg, 2007) stärker denna uppfattning. Han har i flera forskningsstudier funnit att barn som har läs-och skrivsvårigheter ofta upplever språkets form och uttryck som problematiska. Daine McGuiness forskningsstudier (Jederlund, 2002) stödjer Lundbergs resultat. McGuiness understryker särskilt att den svenska förskolan arbetar mycket med sång, rim, lek och ramsor vilket främjar barns fonologiska medvetenhet. Detta är enligt henne en av de tre tyngsta faktorerna som påverkar att nästintill alla svenska barn lär sig skriva och läsa.
Deltagande förskolor i ”totalundersökningen” uppvisar få resultat som särskiljer sig
gentemot övriga förskolor i undersökningen. 42 procent anger att de regelbundet varje månad har kontakt med specialpedagog. Detta är en hög siffra i jämförelse med projektet PEGS som i sitt resultat fann att ca 20 procent av förskolebarnen som ingick i studien hade behov av särskilt stöd. Resultatet kan tolkas utifrån att förskolorna i totalundersökningen har en ovanligt stor andel barn i behov av särskilt stöd, sett på individnivå. På gruppnivå kan det betyda att specialpedagogerna i rektorsområdet arbetar metodiskt med sin synlighet och tillgänglighet, att de regelbundet träffar pedagogerna på förskolorna vid olika tillfällen, t.ex. via kompetenshöjande projekt som genomförs av specialpedagogerna i rektorsområdet. På organisationsnivå har resursteamet utökats med en specialpedagogtjänst vilket ökar
tillgängligheten för pedagogerna att träffa och ha kontakt med specialpedagogerna i teamet. De nio pedagoger som har svarat att de inte använder sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte ingår alla i totalundersökningens urval och är högskoleutbildade (6 st.) De nio
pedagogerna svarar samstämmigt nekande på följdfrågorna; hur ofta de använder sångstunden med specialpedagogiskt syfte eller om de väljer sånger till sångstunden med ett
specialpedagogiskt syfte. Intressant är att dessa nio pedagoger uppfattar att barns
språkutveckling stimuleras bäst genom utelek eller rim, till skillnad mot sina 22 kollegor som har valt svarsalternativet sång.
36