Fakulteten lärande och samhälle
Institution för skolutveckling och ledarskap
Examensarbete, avancerad nivå
15 högskolepoäng
Sångstunden i förskolan
- pedagogers uppfattningar ur ett
specialpedagogiskt perspektiv
While singing in preschool
- pedagogues views from a
special educational perspective
Therese Traneborn
Specialpedagogexamen 90hp Examinator: Birgitta Lansheim
3
Fakulteten för lärande och samhälle
Institutionen för skolutveckling och ledarskap
Therese Traneborn 2010
Sångstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett
specialpedagogiskt perspektiv
While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar sångstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att välja ett kvantitativ metod, enkätundersökning, har jag valt att undersöka ämnesområdet med så liten påverkan som möjligt från mina egna uppfattningar och värderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jämlik organisation där arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sångstund eller inte på sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sångstund varje vecka på sin avdelning, 58 procent har det varje dag. Alla pedagogerna, oavsett
utbildningsbakgrund, har också en hög medvetenhet om vad sångstunden kan utveckla hos barnen. Gruppstärkande och språkutvecklande får de högsta antalen svar i undersökningen. Majoriteten av pedagogerna använder sångstunden regelbundet med ett specialpedagogiskt syfte. De övar barnen medvetet inom områdena; tal- och språk, samspel/turtagning, hörsel, sinnesfunktioner och motorik. Resultaten från undersökningen har stöd i teorier, bland annat Rudolf Steiners sinnesteorier, Antonio Damasios affektteori och Kjell Granströms
organisationsteorier.
Nyckelord; kvantitativ, pedagoger, specialpedagogiskt Examinator: Birgitta Lansheim
5
Innehållsförteckning
1 Inledning………..………….……….7
1.1 Problemformulering………..8
2.1 Problemdiskussion………...8
2.2 Centrala begrepp………..8
3 Syfte och frågeställningar………...….9
4 Teoretisk referensram………....10
4.1 Historisk bakgrund om sång och musik………10
4.2 Förskolans historiska bakgrund……….10
4.3 Pedagogers utbildning inom sång och musik………....12
4.4 Begreppen sång och musik………....12
4.5 Sångstund………...13
4.6 Specialpedagogik………...14
4.7 Organisationsteori och läroplan……….15
4.8 Rudolf Steiners sinnesteori………....16
5 Forskningsöversikt………...19
5.1 Forskningsläget inom sång- och musikområdet………19
5.2 Internationell forskning……….20
6 Metod………...…………....23
6.1 Metodologiska val och begrepp……….23
6.2 Urval………..23
6.3 Pilotstudie………..24
6.4 Enkätundersökning………25
6.5 Etiskt övervägande………25
6.6 Genomförande………...26
6.7 Externt och internt bortfall………26
6.8 Bearbetning av empiri………...27
6.9 Validitet och reliabilitet………27
7 Resultat………...………29
7.1 Sammanställt resultat………29
7.2 Analys………...33
7.3 Resultatdiskussion……….……...36
7.4 Metoddiskussion ………...38
7.5 Slutsatser och användning av undersökningens resultat ………..39
7.6 Specialpedagogiska implikationer………40
7.7 Fortsatt forskning………..41
7.8 Boktips och avslutning………..42
Referenser
7
1 Inledning
Under mina yrkesverksamma år i förskola och skola, har sång och musik alltid gett mig stor glädje. Att sjunga, dansa, fingerleka och spela på instrument ihop med barn har ständigt skapat positiva stunder. Barnens lust i dessa situationer är påtaglig och de vill oftast fortsätta länge, länge. Speciellt barn som saknar ett fungerande språk börjar ofta kommunicera med sin omvärld genom ljud eller sång, som ett slags universellt språk som alla förstår. Jag har även upplevt hur vuxna människor, som genom sjukdom eller olycka, förlorat talförmågan men som kan kommunicera helt fonetiskt korrekt genom att sjunga det de vill säga. Det är något magiskt med sång och musik som väcker vårt känsloliv och som har en kraft som är svår att definiera. Med denna känslomässiga och erfarenhetsbaserade bakgrund känner jag oro efter att ha läst igenom läroplanen Lpfö98 reviderad 2010. Anledningen till det är att orden sång och musik fortfarande formuleras i läroplanen som en uttrycksform och inte som ett eget lärandemål. Istället har orden matematik och naturvetenskap formulerats som var sitt särskilda lärandemål att arbeta mot. Detta kan uppfattas av pedagoger och rektorer som om vissa mål är strävansvärda och att lek, dans, drama och sång är en kommunikationsform som pedagoger inte måste arbeta med, då det inte är ett strävansmål.
Att se sång och musicerande som en framgångsrik metod inom specialpedagogiken för alla skol- och förskoleverksamheter är en framtidsfråga som bör diskuteras mer flitigt framförallt med tanke på vårt mångkulturella samhälle av idag. Språket är nyckeln till ett kvalitativt rikt liv (Bruce, 2011-09-28). Med detta examensarbete vill jag rikta fokus på musicerandets positiva egenskaper på barns utveckling och bidra till den fortsatta diskussionen om musicerandets självklara plats inom förskolan och skolans verksamheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
Forskning visar att alla mänskliga hjärnor har en musisk förmåga (Fagius, 2001), den förmågan är ett redskap som specialpedagoger kan använda i all slags undervisning för att möta och stimulera lärande och utveckling för alla barn i förskola och skola.
8
2 Problemformulering
Sångstunden i förskolan- pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
2.1 Problemdiskussion
Sångstunden är en flitigt använd aktivitet och den har en slags självklar plats i
förskoleverksamheten som sällan blir ifrågasatt. Min erfarenhet av sångstunden visar att den är en bra inlärningssituation där barn kan få lära känna och få möjlighet att öva språkljud, språkrytm, motoriska rörelser i mötet av sånger, med eller utan traditionella könsmönster för att utvecklas som individ. Men delar flertalet pedagoger min syn på sång och musik? Vilka faktorer och uppfattningar påverkar dem att de väljer bort musicerandet med barnen? Kanske ligger dessa faktorer på ett organisationsplan eller i förskollärare- och barnskötares kursplaner vad gäller innehåll och omfång på musikundervisningen. Kanske prioriterar dagens
förskolechefer naturvetenskap, som är ett nytt lärandemål i Lpfö98 reviderad 2010, framför musik och sång. Detta kan få konsekvenser för traditionella områden, sång och musik, som hamnar i skymundan och anses vara ”omodern” och därför får mindre utrymme i förskolans verksamhet.
2.2 Centrala begrepp
Pedagoger är de vuxna som arbetar med barn inom förskoleverksamhet, oavsett
utbildningsbakgrund.
Sångstunden är i detta arbete en benämning på en vuxenledd situation på minst fem minuter
med inte mindre än fyra barn som deltar genom att sjunga, ramsa eller musicera med instrument som är i original eller av egen tillverkning.
Specialpedagogiskt perspektiv/syfte innebär att pedagogen har planerat sångstunden i syfte att
barnen ska utvecklas inom något av följande områden; tal- och språk, samspel- och
turtagning, hörselfunktion, sinnesfunktion (syn, känsel och taktila funktioner), motorik eller annat valt område.
9
3 Syfte och frågeställning
Syftet med enkätundersökningen är att undersöka pedagogers uppfattningar om sångstunden i dagens förskoleverksamhet. ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan sångstunden ur ett
specialpedagogiskt perspektiv? Jag vill undersöka vilka faktorer på organisation-, grupp-, och individnivå som påverkar att en förskoleavdelning har sångstund eller inte. Vidare önskar jag att rapporten och enkäten ska få pedagoger i förskoleverksamheter att bli medvetna om att de genom sitt sjungande och val av sånger påverkar barnens språkutveckling positivt enligt svensk och internationell forskning. Jag vill även skapa förståelse och debatt om att sång och musik kan användas som ett verktyg i ett specialpedagogiskt arbetssätt för att främja barns fortsatta utveckling, och då främst inom tal-och språkområdet. Frågeställningarna i arbetet utgår ifrån att pedagoger uppfattar sångstunden i förskolan som meningsfull.
1. Vilka faktorer är avgörande för att en förskoleavdelning har sångstund regelbundet eller inte?
2. Hur uppfattar yrkesverksamma pedagoger sångstundens innehåll och syfte? 3. Vilka faktorer påverkar pedagogen i sitt val av sånger till sångstunden?
4. Uppfattar pedagoger att sångstunden kan användas med ett specialpedagogiskt syfte och i så fall varför?
10
4 Teoretisk referensram
I detta avsnitt lyfter jag fram litteratur som förklarar de centrala begrepp som detta
examensarbete utgår ifrån. Utgångspunkten tar jag till en början i ett historiskt perspektiv för områdena sång och musik, och förskolans verksamhet.
4.1 Historisk bakgrund om sång och musik
Den grekiske filosofen Pythagoras, som levde på 500-talet f. Kr, hade en idé om musica
humana (människans organiska och själsliga musik). Den byggde på matematiska beräkningar
av cykliska rytmer som kunde iakttas på himlavalvet och i naturen. Pythagoras uppfann lagar och levnadsregler som hade som mål att få människan i själslig balans. Han beskrev hur musiken kunde fostra och moraliskt påverka barn och unga, då musiken kunde påverka sina lyssnare med sin direkta känslomässiga utformning (Uddén, 1995).
Under 1700-, och 1800-talen skrevs musikkompositioner som än idag spelas över hela världen. L. Beethoven, W.A. Mozart, J. Brahms och F. Schubert var kompositörer som skrev storslagna musikverk inom den klassiska genren. Musiken blev ”fin” och skulle spelas efter noter, och gehörsspelet kom att hamna alltmer i bakgrunden. Under 1900-talet var
storbandsmusik och folkmusik omtyckta musikarrangemang som Sveriges befolkning lyssnade på. Från 1950-talet spreds dagens popmusik som en ny musikkultur över världen. Samtidigt fortsätter vår befolkning att sjunga i körer över hela Sverige och kulturskolorna blomstrar med överfulla klasser (Fagius, 2007). Ända fram till dagens 2000-tal är vi en sjungande nation med flertalet framgångsrika artister vars musik spelas över hela världen. Dessutom lanserades 2008, den världsomvälvande musiktjänsten Spotify över Internet, av de svenska It-teknikerna Daniel Ek och Martin Lorentzon NE, 2011-11-21).
4.2 Historisk bakgrund om förskolans verksamhet
Den första småbarnsskolan i Sverige inrättades i Stockholm 1836 och var den första egentliga förskolan. Sverige var då ett industrialiserat land med många kvinnor i arbete, och detta påverkade barnens liv och uppväxtmiljö på flera olika sätt. Barnen vistades i en stor sal där de delades in i mindre grupper. De sysselsattes med räkning, stavning och läsning (Simmons-Christenson, 1997). I början av 1920-talet åkte svenska föreståndarinnor för småbarnsskolor till Tyskland för att lära sig av Fredrich Fröbels Kindergarten. Fröbel var den första pedagog som använde barnens fria lek i undervisningen. Några år tidigare i Italien, fick läkaren Maria
11
Montessori ett stort genombrott för sina framgångar i arbetet med handikappade barn. Hon observerade barnen och fokuserade på barnens egen vilja att lära och utvecklas (NE, 2011-11-18).
I Sverige 1968 startades Barnstugeutredningen, kallad BU, som var en statlig utredning som föranledde att Sverige 1975 stiftade ”Förskolelagen”. Den innebar att barn från 6 års ålder fick lagstadgad rätt att gå i allmän förskola. BU lade grunden för vår tids förskola genom att föreslå hur förskolan skulle inrättas. De berörda områdena var; pedagogiskt arbete,
syskongruppsindelning, personallagsarbete, öppen förskoleverksamhet och utbildningsmodell för anställda i barnomsorgen.
1987 kom ”Pedagogiskt program för förskolan”. Den vidareutvecklade BU´s riktlinjer främst inom det pedagogiska området. Huvuduppdraget för personalen var, att genom god planering utifrån fem principer, ge barnen stora möjligheter att lära och utvecklas väl.
Ledorden var; arbeta, leka och lära. Fortfarande hade förskolebarnet stor frihet i sitt skapande i ett här och nuperspektiv (Vallberg-Roth, 2002).
Stora förändringar för förskolan skedde 1998, då kom förskolans första läroplan och verksamheten fick en ny huvudman. Tidigare hade ansvaret för barnomsorgen funnits under Socialtjänstlagen, men från och med läroplanens utgivning övergick verksamheten till Skolverket. Läroplanens innehåll skulle uppfyllas av personalen i förskolan, och kompetensnivån hos de anställda skulle höjas (Vallberg-Roth, 2002).
Förra året, 2010, hade Skolverket reviderat klart Lpfö98. Den mesta förändringen är att förskollärare har ansvar för att verksamheten bedrivs enligt läroplanens olika mål. Arbetslaget har fortfarande stort inflytande på verksamheten, men förskollärare har en uttalad skyldighet att se till att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att den uppfyller vissa mål i läroplanen. En sammanfattning av förskolans utveckling från mitten av 1800-talet, visar att sång och musik finns beskrivet som en pedagogisk aktivitet som lämpar sig väl i arbetet med barn. I Barnträdgårdarna sjöng barnen psalmer, i barnomsorgen sjöng barnen visor av Alice Tegnér (1864-1943) och lekte sånglekar. Under slutet av 1900-talet är det sång- och
instrumentsamling som används, även cd-spelarens tillkomst och nedladdningsbar musik har gjort musik mer lättillgänglig för pedagogerna i förskolan. Fortfarande beskrivs sång och musik som ett användbart kommunikativt redskap för att utveckla barn i förskoleåldern enligt senaste Läroplanen Lpfö98 (Skolverket, 2010).
12
4.3 Pedagogers utbildning i sång och musik
Alice Tegnér, Astrid Lindgren och George Riedel var pionjärer i musikbranschen genom att skriva text och musik för barn, med barnperspektivet i centrum. De ansåg att gammeldags psalmer inte var vad barn enbart borde sjunga i skolan (Fagius, 2007).
Inom förskole- och folkskoleseminarierna var inträdesprov i sång och musik obligatoriska fram till 1969 (Fagius, 2007). Nyutexaminerade förskollärare, 2008 och framåt, har ingen obligatorisk musik- och sångutbildning på Malmö Högskola, de studenter som önskar kompetens inom musikområdet får välja det som sidoämne. (www.mah.se, 2011-11-17). Flertalet förskollärare tar examen, 2008 och framåt, med liten eller ingen kompetens inom sång- och musikområdet och detta kan ge konsekvenser i form av färre sångstunder i förskolans verksamhet framöver.
Fagius (2007) resonerar att röstläget, hos lärarna som leder sångstunder med barn, har sjunkit sedan 1970-talet. Han tror att det beror på att förskollärare får mindre kompetens i sång och musik under sin utbildning. De är oftast inte medvetna om att den vuxne som sjunger ihop med barn, måste höja sitt tonläge för att passa ihop med barnens ljusa tonläge. Barn försöker imitera den vuxne som leder sångstunden och om den genomförs i för mörka tonlägen blir det svårt för barnen att hitta sitt eget personliga röstläge.
4.4 Begreppen sång och musik
Jederlund (2002) beskriver att musik har existerat lika länge som det har funnits människor på jorden, och att många generationer människor har levt utan skriftspråk men inte utan musik. Han vågar påstå att musikalitet är en medfödd begåvning som innebär att människan kan rytmiskt göra ljud, toner, rörelser, känslor och språk. Vidare beskriver han att sång och musik består av tre delar; rytm, ljud och rörelse. Rytm eller puls är tidsfaktorn i musiken, alltså kort/lång tid mellan ljud eller toner. Ljud är en ton från vilken ljudkälla som helst, ett barnskrik eller vindens sus. Rörelse är den fysiska vibration som uppstår när ljud rör sig genom luften som en vågrörelse. Ljud uppfattas av människan genom att trumhinnan inne i örat sätts i rörelse. Sång kan betecknas som en harmonisk fysisk skapelse genom att en människa ger ifrån sig ljud, rörelse och rytm i en bestämd eller obestämd ordning.
13
Figur 4.1 Översiktsbild över visans bildningsmedel, hämtat från (Uddén, Tanke-visa-Språk, 2004, sid.111).
Bilden visar hur sinnesintryck, rörelse och eget skapande ljud/ord vävs ihop till kunskap för deltagarna i musik och sångaktiviteter. Bjørkvold framhåller att alla delarna i bilden ovan hänger samman och skapar upplevelser som ger deltagarna lärdomar, som lär dem om livet och för livet (2005).
4.5 Sångstund
Den vuxne som leder sångstund behöver ha kunskap om sin tilltänkta aktivitet. Visst kan pedagoger sätta sig och sjunga rakt upp och ner, men det kräver ett långsiktigt arbete att införa en känd sångrepertoar som barnen klarar att sjunga utan förberedelser. Först och främst
kommer den delade glädjen. Tycker jag som vuxen om att sjunga och musicera utan att känna krav på prestation, kommer barnen att gilla sångstunden. Att dessutom veta att barns röstläge är ljust, hjälper den vuxne att locka barnen till att de finner sin egen röst och ton, genom att själv anpassa sitt röstläge efter barnens. Många pedagoger är det som beskriver sångstundens magiska inverkan på barns utveckling, Vesterlund (2003) beskriver det såhär:
”Musik skapar glädje och dans. Glädje och dans skapar rörelse. Rörelse skapar koordination. Koordination skapar förståelse. Förståelse skapar ord. Ord skapar meningar.
Meningar skapar ett språk (sid.8). Vesterlund (2003) framhåller några grundegenskaper som
behöver finnas för att sångstunder ska bli lyckosamma som aktivitet;
Trygghet, skapa tydliga rutiner kring hur sångstunden genomförs och upprepa detta varje
14
musicera, välj sånger som du själv gillar och kan på gehör det underlättar för dig så att du kan se hur barnen deltar i sångstunden genom ögonkontakt. Tydlighet, upprepa sångtexter och rörelser genom att visa med hela ditt kroppsspråk, det ökar chansen att barnen förstår och hänger med i sången. Säg gärna sångtexten som en ramsa utan rytm i början. Planering, välj sånger och lekar som passar till den aktuella gruppen utifrån ålder, kön och mognad. Att använda ett tema och härliga rörelser och rytmer kan hjälpa att få barnen att aktivt delta i sångstunden. Det är viktigt att den vuxne har ett barnperspektiv på sångstunden, det är barnens förståelse och glädje som bygger deras positiva känsla för musik.
4.6 Specialpedagogik
Specialpedagogik är ett ungt och nytt kunskapsområde som inte funnits i mer än 50 år i Sverige och på den internationella förskole- och skolområdet. Specialpedagogiken utgår från devisen att alla barn har rätt till utbildning. Salamancadeklarationen och FNs barnkonvention har inneburit att Specialpedagogiken fått en större tyngd att hävda sin viktiga plats inom länders förskole- och skolverksamheter. Specialpedagogiken beskrivs ofta som ett tvärvetenskapligt område, enligt Ahlberg (2009) innefattar specialpedagogik sociologi, medicin, pedagogik och psykologi. Förskolan har som tradition att forma sin undervisning och pedagogik för att passa alla barn i verksamheten. Detta synsätt förhindrar att barn får svårigheter och främjar barns hela utvecklingspotential oavsett bakgrund. Detta synsätt följer Lpfö98´s (2010) riktlinjer: ”Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan” (sid.5). Enligt Ahlberg (2009) är förskollärare utbildade på sådant sätt att de ska kunna stödja och ta hänsyn till alla barns olika behov. Med detta som bakgrund kan det lätt uppfattas som att förskolan inte har behov av specialpedagogiska insatser. Men med växande antal barn i förskolans grupper minskar förskollärarnas möjligheter att tillgodose barnens behov. Enligt Fischbein (2004) bör specialpedagogik användas i förskolan för att tillrättalägga samspels- och inlärningssituationer för att öka barns utveckling. De slår fast att barn i behov av stöd inom förskolan ofta får svårigheter i samspelet med sin omgivning och att de behöver hjälp att hantera den komplexa situation som en vistelse i förskolegrupp innebär. Skolverket Lpfö98´s (2010) riktlinjer säger att;
Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar.
Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir
15
I denna uppsats använder jag specialpedagogik ur ett systemteoretiskt perspektiv, Sandberg (2009) menar att specialpedagogik ur ett systemvetenskapligt perspektiv belyser flertalet olika faktorer som påverkar barns utvecklande och lärande. Att interaktionen mellan individ-, grupp- och organisationsnivå påverkar barn att få en bra start i livet. Vidare krävs det att barn i behov av stöd kartläggs och att samverkan mellan olika organisationsnivåer och professioner samarbetar för att ge barnet det stöd som är bäst anpassat efter dess behov och
utvecklingsmöjligheter.
Sandberg (2009) refererar till projektet * PEGS som har ett huvudsyfte i att undersöka vilken pedagogisk verksamhet, barn i 1-5 års åldern i behov av stöd, får inom förskolans verksamhet. Ungefär 9000 barn och 571 förskolor ingår i studien vars resultat visar att ungefär 20 % av barnen anses av personalen vara i behov av stöd. Av dessa har 4 %
diagnosticerade sjukdomar eller identifierade funktionshinder såsom CP-skada, autism och Down syndrom. Alltså är det 16 % av barnen i förskolan som anses ha behov av stöd utan att de har någon dokumenterad sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande. Merparten av dessa ”gråzonsbarn” hade svårigheter inom tal-och språkområdet och det sociala samspelsområdet med mycket konflikter som följd. Denna omfattande studie stärker mina tankar om att förskolan har ett stort behov av specialpedagogik inom sin verksamhet.
4.7 Organisationsteori och läroplan
Vår tids förskola organiseras i små till stora förskoleenheter med var sin förskolechef. Den är vanligtvis organiserad med flera avdelningar inom samma byggnad. En förskolechef kan vara ansvarig för 1-4 enskilda förskolor som tillsammans bildar ett rektorsområde. Som regel finns även en grundskola i rektorsområdet, med egen rektor som ansvarar för skolans verksamhet.
Granström (2006) skriver om olika arbetsgrupper och deras beroende av fungerande organisationsstrukturer. Hans ”teamorganisation” stämmer väl in på förskolans organisation med en struktur som kräver och använder effekterna av samarbete och ansvarstagande hos de anställda.
*PEGS står för Pedagogisk verksamhet för små barn i behov av särskilt stöd i förskolan – generellt och specifikt stöd.
16
Huvudsyftet med en teamorganisation består i att t.ex. ett arbetslag tar ansvar och utför meningsfulla och komplexa arbetsuppgifter tillsammans. Arbetslaget är beroende av en ledningsfunktion, en förskolechef med det yttersta ansvaret och en samordnare på förskolan som löser vardagliga problem på plats. En teamorganisation fungerar bäst om de anställda har en homogen utbildningsbakgrund, vilket oftast skapar överensstämmelse om hur
verksamheten ska bedrivas. Till sin hjälp har förskolan en läroplan LPfö98 (reviderad 2010) som tydligt styr vad verksamheten ska innehålla och erbjuda barnen i förskolan. Nackdelar med teamorganisationer är att ett arbetslag kan frångå organisationens övergripande mål, och arbeta efter eget uppsatta mål och riktlinjer.
Förskolan bedrivs enligt politiska beslut på riksdags- och kommunal nivå. Läroplanen Lpfö98 (reviderad 2010) beskriver vad verksamheten ska erbjuda till barn och föräldrar. Den ska utformas enligt våra demokratiska principer och värderingar, som sätter människans integritet och frihet i centrum. Vidare har förskolan ett lärande uppdrag, barnen ska ha möjlighet att kommunicera och skapa genom olika uttrycksformer t.ex. musik, sång, dans, rytmik, bild och drama. Förskolechefens ansvar är bl.a. att erbjuda sina anställda regelbunden fortbildning, inom de områden som de behöver, för att kunna utföra sitt arbete med hög kvalitet (Skolverket, Lpfö98, reviderad 2010).
4.8 Sinnesteori enligt Rudolf Steiner
Antroposofen Rudolf Steiner har utvecklat en kunskapsteori om sinnesläran (Aeppli, 1997). I korta drag så har människan två olika kunskapselement: varseblivning och tänkande.
Människans sinnen uppfattar en mångfald olika begrepp i sin omvärld, bl.a. färger, former, lukter, toner, linjer, temperaturer osv. Våra sinnen uppfattar dessa olika begrepp i sin omvärld och sammanfogar detta med sitt tänkande system. Då uppstår en varseblivning som
människan kan förstå och använda vid nästa tillfälle som vi reagerar med våra sinnen. Vi skapar förståelse för vad varseblivningen består av, genom att vi använder vår förmåga till insikt, förstånd och tänkande. Det som sinnena ger oss i kunskap är endast hälften av världens realitet, det andra måste vi lägga till själva. Detta två parallella system skapar vår
världsåskådning, enligt Steiner som beskrivs av (Aeppli, 1997). Steiner har delat upp vår totala omvärld i tre områden; vår egen kropp, den yttre naturen och vår medmänsklighet. Hans teori innehåller tolv sinnen;
17
Tabell 4.1 Steiners indelning av människans olika sinnen (Aeppli, 1997).
De undre sinnena De fyra mellersta sinnena De fyra översta sinnena
Livssinnet Synsinnet Hörselsinnet
Jämviktssinnet Luktsinnet Ljudsinnet
Känselsinnet Smaksinnet Tankesinnet
Egenrörelsesinnet Värmesinnet Jagsinnet
Steiners teori om de fyra översta sinnena visar ett tydligt samband mellan ljud, hörsel,
språksinne och jagutveckling. Hörselsinnet består av tonsinne, ljudsinnet består av språksinne. Tankesinnet består av begreppssinne och till sist, jagsinnet, som handlar om att stå framför en annan människa och varsebli den som person, att ta intryck av sina medmänniskor. Hans teori om sinnen grundar sig i tanken att människan är en själslig-tänkande hel (holistisk) varelse som behöver använda sina sinnen för att uppleva sig själv som harmonisk. Steiner menar att barn i förskoleåldern är som en varseblivningskropp med alla sina sinnen igång samtidigt, där barnet hela tiden tar åt sig information genom ständiga varseblivningar som skapar hennes världsåskådning. Att använda alla sinnen, ljud/musik, lek- tänkande, smak-äta och osv. skapar en bred begreppsvärld för barnet. Alla tolv sinnena måste aktiveras för att skapa en människa i balans med sin omvärld och med sina medmänniskor (Aeppli, 1997). Vidare menar han att det lilla barnet endast lär genom sin egen kropp, via sinnesintryck, därefter kan barnet rikta uppmärksamhet mot det som finns i närmiljön, kring barnet. Därefter hur livet är förskaffat, vår jord och natur.
Steiners kunskapslära om sinnena har fått kritik från många håll för att vara ovetenskaplig med en svag bevisframställning för sina teorier, men han har fått medhåll av en av vår tids främste hjärnforskare, Damasio. Hans studier om metakommunikation och affektteori beskrivs av Mothander-Risholm och Havnesköld (2003). Damasio har funnit vetenskapliga resultat som bevisar och stärker Steiners teorier på flera områden, bland annat har Damasio funnit bevis för att människan använder sig av två kunskapselement. Damasio kallar dem för kroppstillstånd och kognitivt tillstånd, genom att undersöka neurologiskt skadade personer, har han kunnat se vilka defekter som har uppstått, och vilka konsekvenser det ger, i form av, uteblivna sinnesintryck och förståelse av sin kropps signaler. Damasio har strukturerat upp olika kategorier vars innehåll stämmer väl överens med Steiners kategorier inom hans
kunskapslära om sinnena. Damasio är liksom Steiner övertygad om att känslor är en aspekt av tänkandet, och att ”medveten och omedveten feedback från känslocentra visade sig nödvändig
för realistiskt tänkande och adekvat beslutsfattande”(sid.116). Sammanfattningsvis beskriver
sinnes-18
och känslointryck, dessa intryck används för att skapa förståelse om vår omvärld och för att göra världen begriplig. Steiner menar att barn i förskoleåldern tar emot sinnesintryck och upplever känslor mest hela tiden. Han menar att barn som använder sina sinnen genom att sjunga, leka och smaka får en bred upplevelse av sin omvärld. Detta har relevans för min studie då sångstunden är en aktivitet som stimulerar flera sinnen, exempelvis, hörsel, ljud och tankesinnet (Aeppli, 1997).
19
5 Forskningsöversikt
Detta avsnitt belyser den svenska och internationella forskningen inom området sång och musik.
5.1 Forskningsläget inom sång- och musikområdet
Jag upplever forskningsfältet på musik- och sång som spretigt och att det inte finns en självklar musisk forskningsteori som annan forskning kan bygga vidare på. Anledningen till att mycket som sägs om musik är ovetenskapligt förankrat beror på svårigheterna att registrera och mäta hur en människa upplever musik. En sinnesförnimmelse beror på så många olika faktorer bl.a. erfarenhet av musik, uppväxtmiljö och eget användande av sina sinnen. Inom den medicinska forskningen har MRT-tekniken (magnetresonanstomografi) medfört att flera framgångsrika studier om musik har kunnat genomföras och skapat vetenskaplig grund för olika teorier. Bland annat har människor med epilepsi, afasi och autism rönt framgångar i att utveckla sin kommunikationsförmåga genom att medverka i musikterapi (Fagius, 2001). Aktuell hjärnforskning visar att det inte finns endast ett område i hjärnan som behandlar musiska intryck. Istället är det bevisat genom MRT-teknik att musikens delkomponenter, tempo, rytm, klang och tonhöjd behandlas i flera olika områden i hjärnan (Uddén, 2004). Enligt Fagius (2001) har höger hemisfär (hjärnhalva) större möjligheter att uppfatta musik som består av klangliga och melodiska helheter. Vänster hemisfär används vid avancerad musikbearbetning, och uppvisas ofta hos musikaliskt kompetenta personer. Förmågan till musikaliskt gehör, har dokumenterats via MTR-teknik, som visar att personer med gehör har en större utbredning av en vindling (planum temporale) på vänster hemisfär.
Studier visar att för tidigt födda barn (- 5 veckor) redan från födseln klarar att urskilja två olika musikstycken och känna igen sin moders röst bland andra kvinnoröster (Fagius, 2001). Flera forskare är övertygade om att alla mänskliga hjärnor har en musikalisk förmåga.
Förutsättningen att uppleva musik är ett fungerande öra med hörselförmåga och ett
fungerande minne. Studier visar att döva barn jollrar under samma livsperiod som hörande barn men att de döva barnen slutar jollra efter en tid p.g.a. att hjärnan och hörselsinnet inte kan ta emot någon ljudstimulans. Detta stärker teorin om att människans hörselförmåga är avgörande för hur människor uppfattar musik. Kompositören Ludvig Van Beethoven är ett tydligt exempel på hur en människa med stort musiskt kunnande kan komponera musik, trots en grav hörselskada, som senare gjorde honom döv. Dagens forskare tror att hans
20
minnesfunktion, som tillägnade sig musik, var så välutvecklad att han kunde fortsätta att komponera musik även efter att han blivit helt döv på båda öronen (Fagius, 2001).
Barnspråksforskaren Waterson har gjort flera studier vid Lunds Universitet, hon har funnit att barns prosodiska mönster lärs in tidigt, före det segmentella (delar av talförlopp). Prosodi är läran om talet och talljudens längd, hastighet, styrka och tonhöjd och enligt Waterson (1991) använder spädbarn joller och skrik som första steg i sin prosodiska utveckling.
Därefter följer flera stadier som längre fram resulterar i att barn kan uttala språkljud (fonem). Hennes studier visar att barn som ramsar och sjunger barnvisor har lättare för att klara av den segmentella fasen som är den grundläggande delen i att kunna tala och uttala fonem
(språkljud). Batesons teori om metakommunikation belyser att människan har två parallella kommunikationssystem, det verbala och det icke-verbala. Det icke-verbala inbegriper kroppsspråk, mimik, rörelser och känslor. Jederlund (2002) beskriver den icke-verbala kommunikationen som musisk eftersom musik kan uttryckas inom ramen för icke-verbal kommunikation. Waterson (1991) menar att den prosodiska utvecklingen, musiken i språket, är grundläggande för att barn ska kunna förstå, lyssna till och själv producera
sammanhängande tal. Hennes forskning visar att barns språkutveckling underlättas om de i ett första läge övar upp sin känsla och intonation (språkmelodi) för talet och talljudens längd, styrka, hastighet och tonhöjd, alltså prosodi, för att därefter kunna ägna sin uppmärksamhet på enskilda språkljud och dess olika uppsättningar och kombinationer.
Lundberg, är en framstående läsforskare, både nationellt och internationellt. Han har i flera studier funnit att barn som har läs-och skrivsvårigheter ofta har svårt med språkets form och uttryck, som liknas vid ett bristande musikaliskt gehör. Hans studier i förskolan/förskoleklass visar att barn kan positivt påverkas i sin språkliga utveckling genom att delta i språkliga leker som innehåller sång och rim (Lundberg, 2007).
5.2 Internationell forskning
I ett internationellt perspektiv har den tyske kompositören och musikpedagogen Orff rönt stora framgångar (Vesterlund, 2003). Han skrev ”Orff Schulwerk”, en mall för musikinlärning för barn, där han förespråkar en aktiv musikinlärning genom vardagssituationer. Inlärningen betecknas som en trappa som utgår från där du befinner dig. Börja med det som är roligt, och utveckla musiken ihop med barnen osv. Hans ”inlärningsmall” är spridd över hela världen, bl.a. USA, Japan, Frankrike och Finland. Även i Sverige finns det ”Orffcentra” där pedagoger utbildas i musik enligt Orffmallen. Orff menade att människans språkutveckling tog sin början
21
i rytmen och klangen i ett barns namn. Därefter fortsatte det musiska intresset genom rim, ramsor och barnvisor. Barnets egen musikaliska fostran tog, enligt Orff, alltid sin början i detta oavsett vilken musikalisk begåvning barnet hade (Vesterlund, 2003).
Den norske professorn i musikvetenskap, Bjørkvold har påverkat den norska och svenska utbildningen till musikpedagog under många år. Hans begrepp ngoma är ett uttryck på swahili som betyder trumma, musik, fest, sång och dans. Han förespråkar att använda gehör i
musikinlärning, före användandet av noter. Syftet är att barnen ska få känna frihet i musiken genom rytm, rörelse, sång och musik. Dessa delar är oskiljaktiga enligt honom och måste få integreras med varandra så att människan förblir musisk (Bjørkvold, 2005).
I artikeln ” Is music an active developmental tool or simply a supplement? (2011) belyser skribenterna Kemple och Kyung Hae hur 10 000 skoldistrikt i USA har skurit ned på
musikundervisning med anledning av att den nuvarande politiska styrningen inom
skolområdet. Den har satt fokus på barns matematik- och läsutveckling och därmed minskat tiden för undervisning av musik till förmån för dessa två ämnen. Detta speglar en möjlig utveckling som kan komma att ske inom Sverige, med tanke på att läroplanen Lpfö 98 (reviderad 2010) har infört två nya strävansmål; matematik och naturkunskap. I inledningen av detta arbete lyfte jag fram mina farhågor att musik och sång kan komma i skymundan när nya strävansmål tillkommer i läroplanen för förskolan. Fortsättningsvis beskriver artikeln en undersökning som har gjorts i sydöstra USA där 65 pedagoger har svarat på en
enkätundersökning. Syftet med undersökningen var att redovisa pedagogers uppfattningar om att musik är en aktivitet som utvecklar förskolebarn. Resultatet från undersökningen visar att pedagogerna hade höga uppfattningar om nyttan med musik, framför allt ansåg pedagogerna att musik bidrog till att barnen upplevde livskvalitet, estetik och utvecklade sociala- och känslomässiga förmågor. Flertalet av pedagogerna hade begränsade kunskaper om musikens innehåll (noter, rytm, tempo m.fl.) och hade svårt att beskriva muskaliska begrepp. De pedagoger som hade en höge kompetens inom musikområdet framhöll mycket starka uppfattningar om att musik är viktigt för barns utveckling och lärande. De svarande pedagogernas uppfattningar skiljde sig åt beroende på hur de associerade till ämnet musik. Vissa uppfattade musicerandet som ett pedagogiskt redskap för lärande och utveckling för förskolebarn, medan en del ansåg musicerandet endast som en berikande aktivitet.
Pedagogernas uppfattningar påverkades utav deras yrkeserfarenhet, utbildning och självförtroende för att lära ut musik. I artikeln diskuteras det huruvida pedagogers
kompetenser inom musikområdet borde förstärkas för att på sikt öka pedagogers användning av musik tillsammans med barnen.
22
Psykologiprofessor Diane McGuiness från Florida (Jederlund, 2002) har genomfört studier om läs-och skrivsvårigheter under två decennier och har reflekterat över att Sverige har betydligt färre antal barn/elever med läs-och skrivsvårigheter. I en studie med 16-25 åringar som hade genomgått en modern skolgång nyligen var det endast 4 % i urvalsgruppen med svenskar som var icke läskunniga. Motsvarande studie genomfördes i USA och Storbritannien och där blev resultatet ca 20 % icke läskunniga. McGuiness reflekterar vidare om varför skillnaderna är så stora mellan länderna och hon finner tre avgörande faktorer. I Sverige går majoriteten barn i förskola vars verksamhet bedrivs av pedagogiskt utbildad personal.
McGuiness framhåller specifikt att verksamheten i förskolan innehåller mycket sång, rim, lek och ramsor som främjar barns fonologiska medvetenhet. Vidare har svenska språket enklare stavningsregler jämfört med engelskan och att svenska barn börjar i skolan först vid sju års ålder, de får längre tid att leka och ”lära fritt”, vilket påverkar ett barns hela språkutveckling positivt.
23
6 Metod
I metodavsnittet redovisas metodologiska begrepp, etikhantering, val av metod och urval. Enkätens utformning och pilotstudiens fördelar belyser jag under varsin rubrik.
Genomförandet och själva hanteringen av enkäten förklaras, även bortfalls- och metodanalys och bearbetning av resultatet redovisas under detta metodavsnitt.
6.1 Metodologiska val och begrepp
Undersökningen vill ta reda på pedagogers uppfattningar om sångstundens innehåll och syfte ur ett specialpedagogiskt perspektiv. När en person väljer att undersöka någon grupps
uppfattningar arbetar personen metodologiskt inom det fenomenografiska område, enligt Marton och Svensson (1978). De beskriver uppfattningar som något som inte behöver sägas, utan är underförstått och inte blir föremål för någon vidare reflektion. Detta skulle kunna belysa sångstundens, vanligtvis, självklara plats i förskolans verksamhet. Ur ett vetenskapligt synsätt är mitt metodval, den kvantitativa metoden, och i mitt fall en enkätundersökning, en positivistisk vetenskaplig ansats enligt Thurén (2001). Positivistiska metoder vill ta reda på fakta genom neutrala metoder som kan beskriva verkligheten genom att räkna, mäta och kvantifiera. Enligt Uljens (1989) har fenomenografin kopplingar med positivistisk forskning, då intresset riktar sig mot att utforma kategorier för olika uppfattningar och deras relationer till varandra. Kvantitativa metoder är enligt Eliasson (2006) en bra, kanske den bästa, metoden att använda då man vill undersöka något ”på bredden”, för att få en uppfattning om hur utbredda vissa attityder är inom en viss grupp. Jag har kombinerat kvantitativa och
kvalitativa metoder i denna undersökning då jag i enkäten har flera öppna frågor vars svar kan bearbetas med kvalitativa metoder.
6.2 Urval
Denna undersökning syftar till att jag ska kunna uttala någonting om hur pedagoger arbetar med sångstunden i förskoleverksamhet. Det är en specifik yrkesgrupp, pedagoger, som jag undersöker. Min arbetsgivare gav klartecken till att jag fick dela ut min enkät till de fyra förskolor som hon ansvarar för. Varför urvalet föll på det rektorsområde som jag själv arbetar i, beror på de fördelar som jag kan tillgodoräkna mig i att verka inom ett område där jag känner till arbetsplatsen, och där jag är känd för de anställda. Detta är faktorer som ökar min
24
möjlighet att få hög svarsfrekvens på enkäten. Det kallas för ett s.k. subjektivt urval, enligt Eliasson (2006).
Rektorsområdet som ligger i en storstad, har fått det fingerade namnet ”södra” och det består av fyra enskilda förskolor. En förskola är integrerad i samma lokaler med en annan förskola och jag har inte särskiljt dessa två förskolor, utan benämner dem som samma förskola. Totalt arbetar det 51 pedagoger, beräknade på personer och inte på heltidstjänster, fördelade på 14 avdelningar. Rektorsområdet har enligt min egen erfarenhet av att arbeta i området, en medelgod till hög sociokulturell status, där majoriteten har arbete och bor i egen villa. På varje förskola finns en samordnare som jag tog kontakt med, dels för att informera om enkätens syfte och för att komma överens om vilket sätt som var enklast att nå ut med enkäten till alla anställda på just den förskolan. Alla anställda pedagoger i
verksamhetsområdet har fått enkäten, jag gör ingen skillnad om den anställde är förskollärare eller barnskötare, eftersom verksamheten bedrivs i arbetslag, och alla är oavsett utbildning delaktiga i beslut på gruppnivå. Mitt syfte med att göra en totalundersökning är att spegla verkligheten i så stor utsträckning som möjligt. Ytterligare två förskolor är med i urvalet, en profilerad förskola med sång och musik, och en traditionell förskola i en mellanstor stad. Det finns tio pedagoger på dessa förskolor som har fått enkäten. Totalt delades 61 enkäter ut i denna undersökning, varav 44 besvarades.
6.3 Pilotstudie
Pilotstudien innebar att fem enkäter besvarades av förskollärare, och därefter analyserade jag svaren utifrån om frågorna hade tillräckligt hög validitet och reliabilitet. Analysen visade att validiteten var alltför låg. Mina frågor gav inte den svarande möjlighet att svara så
sanningsenligt som möjligt, då svarsalternativen inte var tillräckligt breda och inte
heltäckande över det område som en viss fråga inbegrep. Åtgärden för detta blev att utvidga antalet fasta svarsalternativ ihop med ett kommentarsfält, där den svarande kunde formulera sig fritt. Av de fem enkäterna kunde jag inte dra någon direkt slutsats över huvud taget, alltså behövde frågornas område breddas och inbegripa flera olika områden. Exempelvis; frågor om fortbildning inom sång och musik, organisationsfrågor om vilka faktorer som avgör att
arbetslaget beslutar om att genomföra sångstund eller inte. Då pilotstudien delades ut utan försättsblad, påpekade någon svarande att de inte visste hur de skulle tolka vissa begrepp, som jag använde i enkäten. Utifrån den synpunkten formulerade jag ett tydligt och lättförståeligt
25
försättsblad med syfte, kontaktuppgifter om mig och min handledare, och en utförlig begreppsförklaring.
6.4 Enkätundersökning
Enkäten är formulerad med hjälp av Internetsajten Surveymonkey, företaget har en nätbaserad programvara, som utformar enkäter med ett professionellt utseende (www.surveymonkey.se). Enkäten inleds med tre nominalfrågor som riktar sig till den svarandes karaktäristika, kön, utbildningsbakgrund och antal arbetade år i förskolan. Därefter kommer fem frågor som kan besvaras av alla pedagoger, om den svarande väljer ett bestämt alternativ på fråga 8 får den hoppa fram i enkäten till fråga 18 och 19, som är de två sista frågorna i enkäten. Detta upplägg valde jag för att öka chansen att få ut så mycket information som möjligt, även om pedagogen inte använder sångstund i sitt arbete på avdelningen.
Jag blandar frågetyper och växlar mellan att ställa nominalfrågor om den svarandes
bakgrund, därpå växlar frågorna mellan att vara ordinalfrågor med fyra svarsalternativ med ett kommentarsfält, och kvotfrågor som den svarande kan ange 1-3 svarsalternativ som ska rangordnas efter antagandet att: 1 är bästa alternativet, 2 är näst bästa alternativet och 3 är det tredje kommande alternativet (Bruce 2011-09-28). Se frågeformuläret i bilaga 1.
6.5 Etiska överväganden
En enkätundersökning är den metod som vetenskapsrådet (www.vr.se, 2011-10-06.) anser ha minst skadliga följder för berörda människor. Problemställningen berör endast yrkesarbetande pedagoger som inte omfattas av tystnadsplikt men av sekretess. Utformningen av enkäten kräver inga svar som berör barn eller föräldrar på arbetsplatsen vilket innebär att jag inte behöver söka medgivande från någon förälder. De svarande omfattas av konfidentialitet vilket innebär att deras identitet är hemlig, men att varje enkät markerades med ett nummer för att jag skulle veta vilken förskola enkäten hade varit utlämnad till. Eftersom undersökningen sker inom ramen av ett examensarbete, är det handledaren som har det yttersta etiska ansvaret att godkänna mina metodval och genomförande av undersökningen. Självklart har jag beaktat de fyra huvudprinciperna enligt vetenskapsrådets etikråd;
1. Informationskravet; ansvarig rektor informerades om syftet med undersökningen, varje enkät hade ett försättsblad där syftet med undersökningen framgår. Kontaktuppgifter till mig
26
och min handledare fanns med på försättsbladet. Även informerades det om när arbetet finns tillgängligt på MUEP för vidare studerande av resultatet av undersökningen.
2. Samtyckeskravet; ansvarig rektor gav samtycke till att enkäten delades ut till de fyra förskolorna i hennes rektorsområde. På enkätens försättsblad informerades att deltagande i enkäten är frivilligt.
3. Konfidentialitetskravet; enkäterna delades ut med en kodnyckel per utvald förskola, enkäten besvarades anonymt och kan inte spåras till enskild anställd på förskolan. På enkäten framgår det att den ska fyllas i anonymt och att det sker på frivillig grund. Ingen annan har möjlighet att ta del av enkätens uppgifter.
4. Nyttjandekravet; de insamlade uppgifterna i enkäten om enskilda personers uppfattningar får endast användas som underlag i undersökningen och får inte lämnas ut till obehöriga. När arbetet är klart kommer det att publiceras på MUEP´s hemsida för intresserade som vill läsa arbetet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
6.6 Genomförande
Enkäten trycktes upp i papper och delades ut enbart i pappersform, under en veckas tid åkte jag och lämnade ut enkäter till fyra förskolor. Ett kuvert skickades med post till en förskola i en annan mellanstor stad. På en förskola delade jag personligen ut enkäterna i lunch- och arbetsrummet där jag muntligen förklarade syftet med undersökningen. På de resterande förskolorna lämnade jag över enkäterna till en samordnare, som i sin tur, delade ut enkäterna personligen till pedagogerna på förskolorna. Tidsramen lades till en vecka för de svarande att fylla i enkäten. Efter en vecka hade jag fått in 27 ifyllda enkäter av 61 utdelade. Via
telefonkontakt med två förskolor, förlängdes tidsramen med ytterligare en vecka. Jag åkte i två omgångar och hämtade in enkäterna från de enskilda förskolorna, och tackade för deras medverkan.
6.7 Externt och internt bortfall
Under de två veckor enkäten var utdelad på förskolorna, härjade magsjuka, vilket innebar att sju pedagoger var frånvarande p.g.a. sjukdom under perioden. Detta gav en lägre
svarsfrekvens än förväntat. Totalt har 44 enkäter av 61besvarats. Efter det externa bortfallet återstår det 54 pedagoger som gavs möjlighet att besvara enkäten under den planerade undersökningsperioden. Efter att undersökningsperioden hade förlängts gav det ytterligare
27
ifyllda enkäter. Med en svarsfrekvens på 44 av 54 möjliga, ger det en svarsfrekvens på 81 procent, vilket får anses som godkänt (Bruce 2011-12-06). Det interna bortfallet innebar att en enkät ogiltigförklarades p.g.a. flera felaktigheter i svarstekniken i ifyllandet av enkäten. Åtta enkäter har inte blivit rangordnade med 1,2 och 3 vid rangordningsfrågorna, det påverkade mig att besluta om att redovisa dessa frågor utan inbördes rangordning. Jag upptäckte när enkäten var inhämtad att jag i sista stund hade ändrat frågornas ordning och därför stämde inte numreringen av frågorna i upplysningstexten på första enkätsidan. Detta kan ha påverkat svarande att inte rangordna svarsalternativen.
6.8 Bearbetning av empiriskt material
Det empiriska materialet har kodats och matats in i dataprogrammet Excel. Där har jag sammanställt svaren från alla frågorna, och det visar att pedagoger har homogena
uppfattningar och låg spridningsfrekvens inom de flesta frågeområdena i enkäten. Källdatan har filtrerats för att finna korrelation mellan olika variabler. Resultatet redovisas med hjälp av statistiska figurer och tabeller (Rudberg, 1993).
6.9 Validitet och reliabilitet
Efter att ha sammanställt och filtrerat källdatan, visar resultatet på en låg spridningsfrekvens, det innebär att slumpen har påverkat marginellt och att frågorna har varit tydligt formulerade då det interna bortfallet stannade på en enkät. De fyra frågorna som skulle rangordnas blev i åtta enkäter endast ikryssade men inte rangordnade med siffror, som instruktionen löd. På åtta av 19 frågor fanns ett kommentarsfält att skriva i för den svarande som valde att svara annat på frågorna. De kommentarer som har angetts där är logiska och innehållsrika inom det område frågorna behandlar. Då jag valde att använda svarsalternativet annat i kombination med ett kommentarsfältet, istället för svarsalternativet vet ej, har alla svaranden svarat på alla frågor i enkäten med svar som ger information. Arbetets frågeställningar har kunnat besvaras efter att enkäterna har analyserats. Frågorna har väl svarat upp för att ge svar på mina
frågeställningar och jag har även kunnat finna korrelation mellan olika variabler som inte var påtänkta från början och som har framkommit under arbetets gång. Min bedömning är att enkätens frågor och utformning har gett undersökningen en hög validitet. Djurfeldt (2003) beskriver att hög validitet infaller då man lyckas att överföra sin teoretiska förståelse, begrepp
28
och frågeställningar, till att formuleras i ett antal frågor som blir mätbara och som blir besvarade på ett meningsfullt sätt och som därmed avspeglar det vi verkligen vill undersöka. Reliabiliteten vittnar om en undersöknings frihet från slumpen, Rudberg (1993) menar vidare att en enkätundersöknings reliabilitet handlar om hur noggrant frågorna har formulerats och presenterats för den svarande, allt för att minimera slumpens inverkan på resultatet. I enkätens försättsblad framgår det en tydlig begreppsförklaring om viktiga ord och begrepp som skulle kunna missförstås, vilket kan ge undersökningen en låg reliabilitet. Frågorna är skrivna med enkla otvetydiga ord och svarsalternativen är kortfattade och framtagna med tanke om vilka vardagliga ord pedagoger använder i sina beskrivningar om deras uppfattningar om olika företeelser i förskolan. Min förförståelse och erfarenhet som pedagog har hjälpt mig i formulerandet av lättfattliga svarsalternativ. Sammanfattningsvis har enkätundersökningen gett mig ett empiriskt material som väl motsvarar mina förhoppningar inom området validitet och reliabilitet.
29
7 Resultat
Resultatet från enkätundersökningen redovisas under avsnitt 7.1 med hjälp av statistiska illustrationer, såsom stapel- och cirkeldiagram och tabeller. Resultatet är hämtat från
enkätundersökningen som besvarades av 43 personer. Resultat- och metoddiskussionen är sist infogad i detta avsnitt där resonemang förs om arbetets giltighet och evidens. I tabeller står SS för sångstund. Resultatet framförs i rangordning efter mina frågeställningar;
1. Vilka faktorer är avgörande för att en förskoleavdelning har sångstund regelbundet eller inte?
2. Hur uppfattar yrkesverksamma pedagoger sångstundens innehåll och syfte? 3. Vilka faktorer påverkar pedagogen i sitt val av sånger till sångstunden?
4. Uppfattar pedagoger att sångstunden kan användas med ett specialpedagogiskt syfte och i så fall varför?
7.1 Sammanställt resultat
Enkäterna besvarades av 43 pedagoger, varav 42 är kvinnor och 1 man. Arbetet kommer med tanke på könsfördelningen inte att ta upp genusaspekter på det empiriska materialet.
Tabell 7.1 Antal arbetade år som pedagog.
Bakgrundsfråga 0-12 år 13-25 år 26-38 år 39-51 år Totalt
Antal arbetade år som pedagog
19 (44 %) 10 (23 %) 13 (31 %) 1 (2 %) 43 (100 %)
Tabell 7.2 Pedagogernas högsta utbildningsnivå.
Bakgrundsfråga Grundskola Gymnasieskola Högskola/Univ. Annat Totalt Din högsta
utbildningsnivå är?
0 (0 %) 12 (28 %) 29 (67 %) 2 (5 %) 43 (100 %)
Tabell 7.3 Antalet tillfällen sångstund (SS) genomförs på din avdelning.
Fråga 8. Varje dag Flera ggr/ve. Varje vecka Någon gng/månad.
Sällan Aldrig Totalt
Hur ofta är det SS på avdel-ningen? 25 (58 %) 10 (24 %) 4 (9 %) 0 (0 %) 4 (9 %) 0 (0 %) 43 (100 %)
30
Resultatet i figur 7.3 visar att 91 % av pedagogerna har uppgivit att de har sångstund minst en gång i veckan, 58 % har det varje dag. Pedagoger med gymnasieutbildning uppger att 91 % av dem har sångstund varje dag eller minst flera gånger i veckan. Av de högskoleutbildade pedagogerna är det 79 % som anger att de har sångstund varje dag eller flera gånger i veckan. Alltså är sångstund en aktivitet som regelbundet förekommer i dessa förskolors verksamheter. Svaren på fråga 9, ”vilken faktor påverkar mest att sångstund genomförs på din avdelning?” visar att 86 % av pedagogerna anser att det är arbetslagets beslut, att sångstund genomförs. Det är enbart högskoleutbildade pedagoger som har angivit att enskild pedagog påverkar mest att sångstund genomförs på deras avdelning, 12 % har valt det svarsalternativet. Ingen
pedagog anger att det är förskolechefen eller föräldrarna som påverkar beslutet. Svar på fråga 7, ” vilken faktor påverkar mest att sångstund inte genomförs på din avdelning?” har 33 % svarat Annat och angivit följande; ”tidsbrist p.g.a. personalbrist”,
”personals frånvaro och inga vikarier som ersätter”, personalbrist i huset där vi måste ut på gården och hjälpas åt”. Vidare har 33 % angivit arbetslaget som avgörande faktor, och 34 %
har prioriterat annat.
Figur 7.1 Områden som pedagoger vill utveckla hos barnen genom sångstunden.
Fråga 14 har de svarande kunnat ange upp till tre svarsalternativ med inbördes rangordning 1,2 och 3, totalt 119 svar.
35% 20% 12% 29% 3% 1% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Följande områden vill pedagoger utveckla hos
barnen genom sångstund
31
Fråga 19 har ett högt bortfall, 33 % har inte fyllt i något svar på denna öppna fråga om hur de skulle önska att sångstunder skulle kunna planeras och genomföras. Uttryck som återkommer är; barnens behov, sångstund i smågrupper, har inplanerade sångstunder som fungerar
mycket bra, det ska vara roligt, barnen påverkar, variera utifrån olika tema och instrument.
.
Figur 7.2 Faktorer som påverkar valet av sånger till sångstunden.
Matematik och genusarbete har svårt att hävda sig mot barnens önskemål och
språkutvecklande faktorer. Kanske kan genus- och matematikaspekten få större utrymme vid val av sånger till sångstunden om pedagoger analyserar sångtexter och diskuterar vilket budskap sångtexterna förmedlar till barnen.
Tabell 7.4 Pedagogers uppfattningar om att använda sångstunden med ett specialpedagogiskt syfte.
Fråga 10 och 13 Stämmer helt Stämmer oftast Stämmer sällan Stämmer inte alls Totalt
Jag använder SS i ett specialpedagogiskt syfte ?
18 (42 %) 16 (37 %) 6 (14 %) 3 (7 %) 43 (100 %)
Jag väljer sånger ur ett specialpedagogiskt syfte? 10 (23 %) 22 (52 %) 7 (16 %) 4 (9 %) 43 (100 %) Temaarbete 15% Matematikarbete 1% Genusarbete 1% Språkutveck-lande 24% Annat 1% Barnens önskemål 25% Pedagogers önskemål 5% Samspelsut-vecklande 11% Motoriskt utvecklande 9% Högtider och tradition 8%
Faktorer som påverkar valet av sånger som
barnen sjunger på sångstunden
32
Tabell 7.4 visar svaren på frågorna 10 och 13 som handlar om hur pedagoger ser på
sångstunden ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna anser att de väljer sånger och använder sångstunden i specialpedagogiskt syfte. I denna undersökning står det specialpedagogiska syftet för att pedagogen har planerat sångstunden för att barnen ska utvecklas inom något av följande områden; tal- och språk, samspel/turtagning, hörsel, sinnesfunktion, motorik eller annat valt område. Så mycket som 79 % av pedagogerna använder sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte, 69 % gör det varje vecka.
Figur 7.3 visar vilka områden pedagoger anser att sångstunden stimulerar ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
Den enskilda faktor som får den högsta andelen procent är gruppstärkande, 54 % av
pedagogerna anser att sångstunden är en bra aktivitet för att utveckla barnens förmågor inom områdena; kommunikation, språkljud och språkmelodi. Resultatet belyser att pedagoger uppfattar att barnen kan känna gemenskap och tillhörighet i barngruppen genom aktiviteten sångstund. Sinnen, hörsel och motorik får 22 % tillsammans vilket kan påvisa att pedagoger har kompetens inom barns olika utvecklingsområden.
Gruppstärk-ande 24% Övar språkmelodi 16% Övar språkljud 23% Övar motorik 7% Annat 0% Övar kommunika-tion 15% Övar hörselsinnet 6% Övar sinnen 9%
Pedagoger anser att sångstunden är en bra
aktivitet ur ett specialpedagogiskt
33
Figur 7.4 Hur pedagoger uppfattar sång och musik som ett prioriterat område med hög status.
Figur 7.5 Pedagogernas kompetensutveckling inom sång och musik.
Av de 14 pedagoger som har arbetat mellan 26-51 år i yrket, är det endast 2 som erhållit fortbildning inom sång och musik. Förskolechefens ansvar är att erbjuda sina anställda regelbunden fortbildning, inom de områden som de behöver, för att kunna utföra sitt arbete med hög kvalitet enligt Skolverket Lpfö98 (2010).
7.2 Analys
Av de tillfrågade pedagogerna har 81 procent svarat att de anser att sång och musik är ett prioriterat ämne med hög status. Denna uppfattning påverkar förskolans verksamhet i stor utsträckning, 82 procent av pedagogerna svarar att de genomför sångstund varje dag eller
0 5 10 15 20
Stämmer helt Stämmer oftast
Stämmer sällan
Stämmer inte alls
Pedagoger upplever att sång och musik är ett
prioriterat område med hög status
0 5 10 15 20 25 30
Stämmer helt Stämmer oftast
Stämmer sällan
Stämmer inte alls
Pedagogerna har fått kompetensutveckling
inom sång och musik av sin arbetsgivare
34
flera gånger i veckan på sin avdelning. Forskningsresultat från en undersökning i USA av Kemple och Kyung Hae (2011) visar att de amerikanska pedagogerna hade höga
uppfattningar om nyttan med musik, framför allt ansåg pedagogerna att musik medverkade till att barnen upplevde välbefinnande, estetik och utvecklade sina förmågor inom känslomässiga och sociala områden. De amerikanska pedagogerna baserade sina uppfattningar om nyttan med musik utifrån sina erfarenheter i yrkeslivet, pedagogisk utbildning och kompetens inom sång och musikområdet. De som hade en högre kompetens inom sång och musik svarade att det gav dem självkänsla att våga använda sång och musik ihop med barnen. Resultatet i min undersökning av svenska pedagogers uppfattningar om sångstunden åskådliggör liknande resultat. Majoriteten av de svenska pedagogerna har också en stark uppfattning att sång och musik är till nytta för barns utveckling. Den amerikanska undersökningen stödjer
uppfattningen att pedagogers yrkeserfarenhet ger dem insikt i hur sångstunden kan utveckla barnen. Ett resultat i denna studie visar att alla gymnasie- och högskoleutbildade pedagoger, som har arbetat i 13-25 år i yrket, ansåg att de använde sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte. Detta resultat stärker tron på att yrkeserfarenheten påverkar pedagogers kompetens och uppfattningar om nyttan med sångstunden i förskolan. Tolkningen blir att under ett långt yrkesliv har pedagoger upplevt ett stort antal sångstunder ihop med barn som har inneburit situationer fyllda med glädje, hörsel- och sinnesintryck, rörelse och kommunikation. Detta är de upplevelser som Vesterlund (2003) anser att en bra planerad sångstund ska ge barnen i förskolan.
En intressant korrelation i summeringen av enkäten visar att det är 12 procent som har svarat att enskild pedagog är avgörande faktor för att sångstund genomförs på deras avdelning. Av de svarande (12 %) är alla högskoleutbildade. Detta kan tolkas att det är pedagogerna själva som har en så stark tro på sångstundens nytta att hon genomdriver det beslutet på sin
avdelning. Men det kan också tolkas utifrån att de svarande pedagogerna har kollegor som starkt framhåller nyttan av sångstund på deras avdelning. Oavsett bakomliggande faktor så genomförs det sångstund på avdelningar på grund av enskilda pedagogers åsikter.
Den musikprofilerade förskolan utmärker sig på två olika sätt i undersökningen, det första är att de sällan eller aldrig har kontakt med specialpedagog. Detta kan bero på att förskolan drivs i privat ägandeform och inte har samma tillgång till resursteam som den kommunala förskolan har. Det andra sättet den utmärkte sig på, var att den hade klart högst andel pedagoger som hade fått kompetensutveckling inom musik och sång, 75 procent (3 av 4) hade erhållit det, jämfört med 10 procent (4 av 39) bland pedagoger i traditionell kommunal förskola. En korrelation fanns i resultatet som visar att gymnasieutbildade pedagoger i så hög omfattning
35
som 75 procent har sällan eller aldrig kontakt med specialpedagog. För övrigt skilde det sig inte åt mellan högskole- eller gymnasieutbildade pedagoger på området hur ofta de använde sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte eller valde sånger ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
Över lag verkar de undersökta förskolorna ha en jämställd situation på området musik och sång, 86 procent anger att det är arbetslagets beslut att sångstund genomförs, vilket visar på stor samstämmighet om att pedagoger uppfattar att sångstund är en aktivitet som utvecklar barnen positivt inom flertalet utvecklingsområden. Pedagogerna har svarat att de uppfattar att sångstunden utvecklar flertalet områden i barns utveckling, 54 procent har angett att barnen utvecklas inom områdena kommunikation, språkmelodi och språkljud, se figur 7.3.
(Lundberg, 2007) stärker denna uppfattning. Han har i flera forskningsstudier funnit att barn som har läs-och skrivsvårigheter ofta upplever språkets form och uttryck som problematiska. Daine McGuiness forskningsstudier (Jederlund, 2002) stödjer Lundbergs resultat. McGuiness understryker särskilt att den svenska förskolan arbetar mycket med sång, rim, lek och ramsor vilket främjar barns fonologiska medvetenhet. Detta är enligt henne en av de tre tyngsta faktorerna som påverkar att nästintill alla svenska barn lär sig skriva och läsa.
Deltagande förskolor i ”totalundersökningen” uppvisar få resultat som särskiljer sig
gentemot övriga förskolor i undersökningen. 42 procent anger att de regelbundet varje månad har kontakt med specialpedagog. Detta är en hög siffra i jämförelse med projektet PEGS som i sitt resultat fann att ca 20 procent av förskolebarnen som ingick i studien hade behov av särskilt stöd. Resultatet kan tolkas utifrån att förskolorna i totalundersökningen har en ovanligt stor andel barn i behov av särskilt stöd, sett på individnivå. På gruppnivå kan det betyda att specialpedagogerna i rektorsområdet arbetar metodiskt med sin synlighet och tillgänglighet, att de regelbundet träffar pedagogerna på förskolorna vid olika tillfällen, t.ex. via kompetenshöjande projekt som genomförs av specialpedagogerna i rektorsområdet. På organisationsnivå har resursteamet utökats med en specialpedagogtjänst vilket ökar
tillgängligheten för pedagogerna att träffa och ha kontakt med specialpedagogerna i teamet. De nio pedagoger som har svarat att de inte använder sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte ingår alla i totalundersökningens urval och är högskoleutbildade (6 st.) De nio
pedagogerna svarar samstämmigt nekande på följdfrågorna; hur ofta de använder sångstunden med specialpedagogiskt syfte eller om de väljer sånger till sångstunden med ett
specialpedagogiskt syfte. Intressant är att dessa nio pedagoger uppfattar att barns
språkutveckling stimuleras bäst genom utelek eller rim, till skillnad mot sina 22 kollegor som har valt svarsalternativet sång.
36
7.3 Resultatdiskussion
Den svenska förskolan har under minst 100 år haft inslag av sång och musik i sin verksamhet. I både Barnstugeutredningen och Pedagogiskt program finns sång och musik med, det
beskrivs som en bra uttrycksform för barnen (Uddén, 1995). Detta synsätt på sång och musik har påverkat förskolan till att vara vad den är idag. I denna undersökning har 91 procent av pedagogerna svarat att de varje vecka har sångstund på sin avdelning, 58 procent har det varje dag se tabell 7.3. Det är dessutom arbetslaget (86 %) som har tagit beslutet att sångstund ska genomföras på avdelningen. Sångstunden som aktivitet beslutas av arbetslaget utan påverkan av varken förskolechef eller föräldrar. Sångstunden har en slags självklar plats i förskolans verksamhet. Alla pedagoger som har svarat på enkäten har en hög medvetenhet om vad sångstunden utvecklar hos barnen, t.ex. tal och språk, motorik, sinnesfunktioner, samspel och hörselfunktioner bland annat. Både Bjørkvold (2005) och Uddén (2004) poängterar att sång och musik kopplar samman flera av barnens utvecklingsområden se figur 4.1.
Steiners teori genom Aeppli (1997), om de fyra översta sinnena, visar att dem har ett samband mellan språksinne, ljud, hörsel och jagutveckling. Figur 7.1 visar de områden som pedagoger vill utveckla hos barnen genom sångstund. De överensstämmer till stora delar med Steiners fyra översta sinnen;
a) Motorisk utveckling- Steiners jagutveckling b) Tal och språk- Steiners språksinne
c) Hörselfunktioner- Steiners ljud-och hörselsinne
Steiners sinnesteori och Damasios affektteori (Mothander-Risholm, Havnesköld 2009) lyfter fram att känslor är en del av människans tänkande. Damasio menar att sinnesförnimmelser väcker känslor som i sin tur startar hjärnans tänkande med sitt realistiska och abstrakta beslutsfattande. Jag tolkar att förskolornas höga andel sångstunder per vecka beror på att pedagoger upplever sångstunden som en meningsfull aktivitet. Detta kan bygga på en uppfattning som pedagoger har tillägnat sig genom positiv erfarenhet av sångstunder, fått utbildning inom musikområdet i sin lärarutbildning, fått kompetensutbildning av
arbetsgivaren eller har ett privat intresse av sång och musik.
Den delade glädjen menar Vesterlund (2003) är en av de viktigaste upplevelserna av
sångstunden. Hon påtalar att sång och musik skapar glädje, delaktighet, rörelse, förståelse och mening, och att den ska utgå från barnens perspektiv.
