Metodvalet att använda en enkätundersökning har gett mig tillförlitlig källdata som hela arbetet bygger på. Detta har analyserats och strukturerats upp i diagram och tabeller med tydliga skillnader mellan olika variabler. Att använda kvantitativ metod har hållit mig på distans från ämnet och påverkat mig att inte anlägga mina egna erfarenheter som ett raster över källdatan och dess innehåll. Först i analysmomentet har jag vågat använda min egen erfarenhet som förskollärare i förskolans verksamhet. Resultatet visar ganska samstämmiga svar från pedagogerna på majoriteten av enkätfrågorna, spridningsfrekvensen har varit generellt låg. Jag anser att syfte och frågeställningar har blivit besvarade genom att källdatan har analyserats och sammanställts. Även har den teoretiska teoriramen kunnat stödja och i viss mån förklara undersökningens resultat och slutsatser. Avgörande för att få en hög reliabilitet och validitet är att enkätundersökningen har noggrant utformade frågor som helt täcker in de områden som ska undersökas (Eliasson, 2006). Pilotstudien gav indikationer på vilka frågor som uppfyllde reliabilitets- och validitetskraven, en svarande kände tveksamhet om vad det specialpedagogiska syftet och perspektivet betydde. Detta fick mig att formulera ett försättsblad med begreppsförklaring för vad jag menade med specialpedagogiskt
perspektiv och syfte och vilka områden som ingick i begreppen. Min handledare har varit ett stort stöd i processen att utforma kvalitativa enkätfrågor. Enkäten innehåller ett flertal frågor där de svarande kan välja svarsalternativet annat och fylla i ett kommentarsfält som hör ihop med det svarsalternativet. Det var få svarande som valde detta alternativet och därför fick jag
39
en liten mängd källdata som inte var meningsfull att analysera med kvalitativa
tolkningsmetoder. För att säkerställa att undersökningen får in kvalitativ källdata kunde tre till fyra pedagoger blivit intervjuade utifrån enkätfrågornas områden. Det hade kunnat ge
fördjupad insikt om pedagogernas uppfattningar om hur sångstunden kan användas i ett specialpedagogiskt perspektiv. Bearbetningen och sammanställningen av källdatan
förenklades genom att dataprogrammet Excel användes. Programmet kan snabbt och enkelt skapa lättöverskådliga tabeller, diagram och figurer av den insamlade källdatan. Då
funktionen autosumma användes kunde jag vid varje sammanställning kontrollera att resultatet var korrekt, då summan alltid måste bli 100 % eller 43 till antalet. För att få fram korrelationer användes funktionen filtrering i Excel och utifrån den kunde samband i källdatan bli synliga och användas i resultatdelen.
7.5 Slutsatser och användning av undersökningens resultat
Resultatet visar att förskolan är en kvinnodominerande arbetsplats där jämlikhet mellan yrkesgrupper råder, arbetslaget är den avgörande faktorn att sångsamlingar genomförs eller inte på avdelningarna. Sångsamling är en regelbunden aktivitet som 91 procent av
pedagogerna använder varje vecka. De anser att sång och musik är ett prioriterat område med hög status, men endast ett fåtal har fått kompetensutveckling av sin arbetsgivare inom
området sång och musik. Vidare har alla pedagoger en hög medvetenhet om vad sångstunden kan utveckla hos barnen. Denna kunskap har de troligtvis erfarit genom sitt arbete, av
kollegor och från sin lärarutbildning. Sångstunden anses av pedagoger ha en självklar plats i förskolans verksamhet som inte förskolechef eller förälder kan ändra på. Undersökningen visade att pedagogers uppfattningar om sångstunden i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv inte skilde sig åt mellan de olika personalgrupperna på förskolan. De hade liknande åsikter oavsett utbildningsbakgrund.
Stukát (2005) anser att alla resultat från undersökningar bör diskuteras utifrån generaliseringsprincipen. Resultatet från rektorsområdet ”södra” är riktigt då det är en totalundersökning, men om det betyder att det bedrivs sångstund i lika hög grad generellt i förskolorna i Sverige kan jag inte uttala mig om. Men jag tror utifrån min erfarenhet som pedagog att resultatet kan stämma ganska väl generellt, men det är bara en spekulation från min sida. Vidare vill jag ge en stor eloge till de svarande pedagogerna för att de utför ett arbete som innebär att barnen i de undersökta förskolorna får stor erfarenhet av sång och musik varje vecka under hela året. Att det dessutom inte syns några påtagliga skillnader
40
mellan de olika yrkeskategorierna i förskolan kan öppna upp för en diskussion om hur den reviderade Lpfö98 ska användas i praktiken av varje arbetslag i förskolorna. Min reflektion är att vi svenskar är ett sjungande folk, långt ifrån de stereotypa beskrivningarna av oss som tysta, blyga och ogästvänliga. Tusentals svenskar sjunger varje vecka i kör överallt i vårt land. Vid våra högtider och traditioner använder vi sång för att förmedla vår svenska kultur, t.ex. midsommar då vi dansar och utför sånglekar tillsammans. Vid luciafirandet sjunger och deltar minsta förskolebarn upp till äldre skolbarn i det vackra luciatåget som bjuder på ljus, sång och fägring. Sång och musik har alltid gett mig glädje och det vill jag fortsätta förmedla till alla barn som jag kommer att möta i mitt arbetsliv. Jag hoppas att min undersökning kan användas av förskolecheferna för de utvalda förskolorna på ett sätt som sätter sång och musik i ett positivt läge. Kanske kan även kompetensfrågan diskuteras och lyftas fram bland personal och förskolechefer.
7.6 Specialpedagogiska implikationer
Som specialpedagog vill jag framhålla de estetiska områdena sång, musik, dans, teater och rytmik. Steiner (Aeppli, 1997) menar att barn i förskoleåldern lär hela tiden genom att erfara olika sinnesintryck, detta har jag tagit fasta på och vill förmedla det till förskolans personal. Mina erfarenheter som sång- och musikutövare har gett mig praktisk kunskap och ihop med teori och forskning har det gett mig starka argument som kan användas för att framhålla nyttan av sång och musik i förskolans verksamhet på individ- grupp- och organisationsnivå. Min föresats är att få möjlighet att redovisa mitt examensarbete på min arbetsplats för ansvarig chef och anställda pedagoger. Därmed hoppas jag att resultatet från
”totalundersökningen” kan stärka och stimulera pedagogerna till att fortsätta med att
regelbundet använda sångstunden i sina verksamheter. Förhoppningsvis kan spridningen av studiens resultat öka möjligheterna för ytterligare fokusering på sång- och musikområdet i rektorsområdet på olika sätt. Som specialpedagog i handledningsroll kommer jag använda de konventionella ramarna runt en handledningssituation men med tillägg av rollspel. Syftet med det är att öka visualiseringen av en problemsituation och få den sedd ur flera perspektiv och öka tolkningsmöjligheterna för delatagarna i handledningsgruppen. I min roll som
specialpedagog är min intention att läsa och sprida ny forskning om de estetiska områdena till mina arbetskamrater för att motivera och fungera som energigivare till ett fortsatt användande av de estetiska uttrycken inom förskolans verksamhet.
41
7.7 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att undersöka hur barn och förskolechefer uppfattar sångstundens syfte och innehåll. Kanske skulle den ”svenska sångskatten” sättas under granskning utifrån flera olika perspektiv. Skulle också önska att fler inom förskolans verksamhet diskuterar nyttan av sång och musik på ett pedagogiskt plan, där pedagogerna mer kritiskt tittar på vad det är för sånger som de förmedlar till barnen. Om en forskare skulle lägga ett
genusperspektiv på sångrepertoaren i våra förskolor tror jag att många sånger kommer visa sig innehålla stereotypa texter och framställningar utifrån könsaspekter. Jag började för en tid sedan på en sådan undersökning inom detta område som tyvärr inte blev slutförd. Under arbetets gång har det visat sig vara svårt att hitta böcker som behandlar området sång och musik inom förskolan. Det finns ingen bok som är helt dominerande på ämnet utan den litteratur som finns behandlar ofta ett smalt ämne och kan inte appliceras generellt på
förskolans verksamhetsområde. Jag skulle vilja att det fanns en slags handbok för pedagoger som vill arbeta pedagogiskt med sångstunden och gärna ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Där syfte, sångläge, val av sånger, utformning av sångstund (plats och antal deltagare) förklaras på ett lättfattligt sätt. Även att forskning beskrivs som stödjer nyttan av att sjunga och spela tillsammans med barn, och vilka områden hos barn som utvecklas positivt av att uppleva och utföra sång och musik.
7.7 Boktips och avslutning
För intresserade inom sång- och musikområdet vill jag rekommendera följande böcker;
Jättepandablues och regnbågsrumba (Krüger, Bostelmann, Metze) Elefantboken (Gren-Nilsson)
Småbarnsrytmik (Ann Granberg)
Vägen till språket (Centerheim-Jogeroth)
100 lätta låtar, gitarr 1 (Andersson och Axelsson) Kompa enkelt på gitarr. Del 1 (Gren-Nilsson) Barnens ramsbok (Widerberg)
Musik och språk; ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling (Jederlund) Den musiska människan (Bjørkvold)
42
I framtiden hoppas jag att det finns en handbok för pedagoger som vill arbeta med sång och musik ur ett specialpedagogiskt perspektiv, och att stora forskningsanslag ska komma musikområdet tillgodo för att sätta musicerande i fokus.
”Musik skapar glädje och dans. Glädje och dans skapar rörelse. Rörelse skapar koordination. Koordination skapar förståelse. Förståelse skapar ord. Ord skapar meningar.
43
Referenser
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Aeppeli, Willi (1997) Människans tolv sinnen Rudolf Steiners sinneslära och dess betydelse
för uppfostran. Järna Telleby.
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa förlag, 2 uppl.
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Fagius, Jan (2001). Hemisfärernas musik. Göteborg: Bo Ejeby förlag 2 uppl.
Fagius, Gunnel (red) (2007). Barn och sång-om rösten, sångerna och vägen dit. Lund:
Studentlitteratur.
Fischbein (2004). Specialpedagogik i förskolan. Anette Sandberg (red.), Med sikte på
förskolan-barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. Lund:
Studentlitteratur
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk; ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Hässelby: Runa.
Kemple, Kristen, och Kyung Hae, Kim (2011). Is music an active developmental tool or
Simply a supplement? Early childhood preservice teacher´s beliefs about music. Journal
of early childhood teacher education v 32, n 2, sid. 135-147
Lundberg, Ingvar (2007) Bornholmsmodellen: vägen till läsning – språklekar i förskoleklass.
Stockholm: Natur och Kultur.
Marton, Ference, och Svensson, Fredrik (1978). Att studera omvärldsuppfattningar. Två
44
Institutionen för Pedagogik.
Mothander-Risholm, Pia och Havnesköld, Leif (2010). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber AB.
Rudberg, Birgitta (1993). Statistik. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Anette (red.) (2009). Med sikte på förskolan-barn i behov av stöd. Lund:
Studentlitteratur.
Simmons-Christenson, Gerda (1997). Förskolepedagogikens historia. Stockholm: Natur &
Kultur.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Uddén, Berit (1995). Varför har småbarn så roligt med musik? Stockholm: MPC Kungliga
Musikhögskolan.
Uddén, Berit (2004). Tanke-Visa-Språk. Lund: Studentlitteratur.
Ulin, Bengt (2003). Matematik & musik. Ekelunds förlag.
Uljens, Michael (1989). Fenomenografi forskning om uppfattningar. Lund; Studentlitteratur.
Vallberg-Roth (2002). De yngre barnens läroplanshistoria – från 1800-talets mitt till idag.
Lund: Studentlitteratur.
Waterson, Natalie (1991). Barnrimmets betydelse för språkutvecklingen. Lunds Universitet Institutionen för pedagogik.
45
Muntlig referens
Föreläsning Barbro Bruce 2011-09-28 Malmö Högskola.
Föreläsning Barbro Bruce 2011-12-06 Malmö Högskola.
Internet
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtat den 2011-10-06
www.NE.se hämtat den 2011-11-18 och den 2011-11-21.
www.surveymonkey.se hämtat den 2011-10-01
46 Fakulteten lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Enkätundersökning
Du är en av 51 utvalda pedagoger (oavsett utbildningsbakgrund) i rektorsområdet ”södra” som får denna enkät på sin förskola. Syftet med enkätundersökningen är att ta reda på hur pedagoger uppfattar sångstunden i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Den är helt frivillig att svara på, och om du väljer att svara på enkäten så omfattas du av konfidentialitet som håller din identitet hemlig.
En kodnyckel finns högst upp i högra hörnet av nästa sida. Kodnyckeln är till för att jag ska kunna härleda ett visst antal enkäter till en bestämd förskola. Syftet med det är ifall det behövs lämnas ut nya enkäter till en förskola av någon anledning, eller att jag vill intervjua någon pedagog på en av de utvalda förskolorna.
Enkätundersökningen är en del av mitt examensarbete på specialpedagogutbildningen, och om intresse finns för att läsa uppsatsen så finns den under våren 2012 tillgänglig på Malmö Högskolas hemsida www.mah.se/MUEP där uppsatsen publiceras för allmänheten.
Några begrepp i enkäten som jag vill förtydliga är följande;
Sångstund- vuxenledd stund på minst fem minuter med minst fyra barn som deltar genom att
sjunga, ramsa, eller musicera med instrument (som är i original eller egen tillverkning).
Specialpedagogiskt syfte- du som pedagog har planerat sångstunden för att barnen ska
utvecklas inom något av följande områden; tal- och språk, samspel/turtagning, hörsel, sinnesfunktion, motorik eller annat valt område.
Din avdelning- den avdelning som du arbetar den mesta eller all tid på, alla dina svar ska
utgå från den avdelningen.
Sinnesfunktioner- menar jag syn, känsel och taktila funktioner.
Kontaktuppgifter: e-mail: therese.traneborn@telia.com, handledare: Lotta Andersson nås via Malmö Högskolas växel 040-665 70 00
47
Hur uppfattar pedagoger sångstunden ur ett
specialpedagogiskt perspektiv?
Alla frågor besvaras med ett svarsalternativ, markera med ett X. OBS! frågorna 11,18 och 19 besvaras med högst tre svarsalternativ som rangordnas 1,2 och 3. 1. Bakgrundsfrågor; du är?
Kvinna Man
2. Antal arbetade år som pedagog?
0-12 år 13-25 år
26-38 år 39-51 år
3. Din högsta utbildningsnivå är:
Grundskola Gymnasieskola
Högskola/Universitet
Annat _________________
4. Hur ofta har din avdelning kontakt med specialpedagog?
Varje dag
Flera gånger i veckan Varje vecka
Någon gång i månaden Sällan
Aldrig
5. Jag upplever att sång och musik är ett prioriterat område med hög status inom förskolans verksamhet?
Stämmer helt Stämmer sällan
Stämmer oftast Stämmer inte alls
6. Jag har fått kompetensutveckling inom sång och musik via min arbetsgivare?
Stämmer helt Stämmer sällan
Stämmer oftast Stämmer inte alls
7. Vilken faktor påverkar mest att sångstund inte genomförs på din avdelning?
Arbetslagets beslut Enskild pedagogs beslut
Prioriterar annat
Ointresse av sång/musik Annat, kommentera;
48
8. Hur ofta är det sångstund på din avdelning?
Varje dag
Flera gånger i veckan Varje vecka
Någon gång i månaden Sällan
Aldrig
OBS! Vid svar aldrig gå till fråga 17 och 18.
9. Vilken faktor påverkar mest att sångstund genomförs på din avdelning?
Arbetslagets beslut Enskild pedagogs beslut
Chefens beslut
Önskemål från föräldrar Annat, kommentera:
10.
Jag använder sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte?Stämmer helt Stämmer sällan
Stämmer oftast Stämmer inte alls
11. Hur ofta använder du sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte? Varje vecka
Någon gång i månaden
Sällan
Aldrig
12. Vad påverkar valet av sånger på din avdelning? Välj högst tre svarsalternativ, rangordna 1,2 och 3.
Tema-arbete Matematik-arbete Genus-arbete Språkutvecklande Annat, kommentera: Barnens önskemål Pedagogers önskemål Samspelsutvecklande Motoriskt utvecklande Högtider och traditioner
13. Jag väljer sånger till sångstunden ur ett specialpedagogiskt syfte? Stämmer helt Stämmer sällan
49
14. Vilket pedagogiskt område vill du utveckla hos barnen genom sångstunden? Välj högst tre svarsalternativ, rangordna 1,2 och 3.
Tal- och språk Samspel och turtagning
Motoriska funktioner Hörselfunktioner
Sinnesfunktioner Annat, kommentera;
15. Du planerar en sångstund i ett specialpedagogiskt syfte, hur gör du?
Söker kunskap i litteratur Frågar kollegor
Söker efter speciella sånger Frågar en specialpedagog Annat, kommentera:
16. Vilken aktivitet anser du stimulerar barns språkutveckling bäst i åldern 1-6?
Rim och ramsor Sjunga sånger
Gymnastik Utelek Annat, kommentera;
17. Om du har på din avdelning barn med försenad utveckling inom tal- och språkområdet, hur stödjer du de barnen på bästa sätt? Välj högst tre alternativ, rangordna 1,2 och 3.
Samtala enskilt med barnet Högläsning i stor barngrupp Sångstund i liten barngrupp
Samtala om bilder i liten barngrupp Rim och ramsor i liten barngrupp Utelek
50
18. Varför är sångstunden en bra aktivitet ur ett specialpedagogiskt perspektiv? Välj högst tre svarsalternativ, rangordna 1,2 och 3
.
Gruppstärkande Övar språkmelodi Övar språkljud Övar motorik Övar kommunikation Övar hörselsinnet Övar sinnen Annat, kommentera:
19. Om du fick önska hur sångstunder ska planeras och utföras, hur skulle du göra då?
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
Om jag skulle behöva kontakta dig för en eventuell intervju, skulle du tacka: Ja Nej