Den svenska förskolan har under minst 100 år haft inslag av sång och musik i sin verksamhet. I både Barnstugeutredningen och Pedagogiskt program finns sång och musik med, det
beskrivs som en bra uttrycksform för barnen (Uddén, 1995). Detta synsätt på sång och musik har påverkat förskolan till att vara vad den är idag. I denna undersökning har 91 procent av pedagogerna svarat att de varje vecka har sångstund på sin avdelning, 58 procent har det varje dag se tabell 7.3. Det är dessutom arbetslaget (86 %) som har tagit beslutet att sångstund ska genomföras på avdelningen. Sångstunden som aktivitet beslutas av arbetslaget utan påverkan av varken förskolechef eller föräldrar. Sångstunden har en slags självklar plats i förskolans verksamhet. Alla pedagoger som har svarat på enkäten har en hög medvetenhet om vad sångstunden utvecklar hos barnen, t.ex. tal och språk, motorik, sinnesfunktioner, samspel och hörselfunktioner bland annat. Både Bjørkvold (2005) och Uddén (2004) poängterar att sång och musik kopplar samman flera av barnens utvecklingsområden se figur 4.1.
Steiners teori genom Aeppli (1997), om de fyra översta sinnena, visar att dem har ett samband mellan språksinne, ljud, hörsel och jagutveckling. Figur 7.1 visar de områden som pedagoger vill utveckla hos barnen genom sångstund. De överensstämmer till stora delar med Steiners fyra översta sinnen;
a) Motorisk utveckling- Steiners jagutveckling b) Tal och språk- Steiners språksinne
c) Hörselfunktioner- Steiners ljud-och hörselsinne
Steiners sinnesteori och Damasios affektteori (Mothander-Risholm, Havnesköld 2009) lyfter fram att känslor är en del av människans tänkande. Damasio menar att sinnesförnimmelser väcker känslor som i sin tur startar hjärnans tänkande med sitt realistiska och abstrakta beslutsfattande. Jag tolkar att förskolornas höga andel sångstunder per vecka beror på att pedagoger upplever sångstunden som en meningsfull aktivitet. Detta kan bygga på en uppfattning som pedagoger har tillägnat sig genom positiv erfarenhet av sångstunder, fått utbildning inom musikområdet i sin lärarutbildning, fått kompetensutbildning av
arbetsgivaren eller har ett privat intresse av sång och musik.
Den delade glädjen menar Vesterlund (2003) är en av de viktigaste upplevelserna av
sångstunden. Hon påtalar att sång och musik skapar glädje, delaktighet, rörelse, förståelse och mening, och att den ska utgå från barnens perspektiv.
37
Flera forskare är förvissade om att alla mänskliga hjärnor har en musikalisk förmåga (Fagius 2002). Waterson (1991) har funnit att spädbarn använder skrik och joller som första steg i sin prosodiska utveckling. Hennes studier visar att barn som tidigt i livet får erfarenhet av att ramsa och sjunga, lättare klarar att uttala och tala med språkljud. Detta tror jag att flertalet pedagoger har upplevt i sitt arbete med barn i förskolan.
Flertalet pedagoger beskriver att de planerar och väljer sånger till sångstunden utifrån barnens behov, önskemål, tema-arbete och utifrån att det ska vara roligt. Detta
överensstämmer väl med de grundegenskaper som Vesterlund (2003) rekommenderar att en sångstund ska bygga på. Även Orff framhåller att musikinlärning ska vara rolig och utgå från barnets nivå Vesterlund (2003).
Pedagoger har en hög medvetenhet om att sångstunden kan användas ur och med ett specialpedagogiskt syfte. Så mycket som 79 procent anger att de använder sångstunden i ett specialpedagogiskt syfte, och 75 procent väljer sånger ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Detta är ett mycket positivt resultat som stärker min uppfattning om att förskolans personal är väl medveten om att sång och musik kan utveckla alla barn i förskolan oavsett erfarenhet av musik. Ahlberg (2009) anser att förskolan har en tradition att utforma sin undervisning och pedagogik för att passa alla barn och Carl Orff menade att barns musiska intresse alltid började i rytmen och klangen av sitt namn, oavsett vilken musikalisk begåvning barnen hade (Vesterlund, 2003).
I denna undersökning uppger 58 procent av pedagogerna att de sällan eller aldrig har kontakt med specialpedagog, 42 procent har det någon gång i månaden. Detta resultat visar på stora skillnader i användandet eller tillgängligheten av specialpedagogisk kompetens i förskolan. Den specialpedagog som blev intervjuad i början av arbetet beskriver att behovet av
specialpedagogisk kompetens i förskolorna har ökat. Under de senaste fem åren har
resursteamet utökats från två till tre specialpedagoger inom den stadsdel som det undersökta rektorsområdet ”södra” ligger i. Detta motsäger Ahlbergs (2009) beskrivning av att
förskollärare är utbildade på sådant sätt att de ska kunna stödja och ta hänsyn till alla barns olika behov. Fischbein (2004) anser att specialpedagogik bör användas i förskolan för att tillrättalägga samspels- och inlärningssituationer för att öka barns utveckling. De slår fast att barn i behov av stöd inom förskolan ofta får svårigheter i samspelet med sin omgivning. I denna undersökning får samspel och turtagning näst flest svar på frågan vilka områden pedagoger vill utveckla hos barnen genom sångstunden. Detta kan tolkas utifrån att
pedagogerna har en hög medvetenhet om att samspelssituationer skapar svårigheter och att pedagoger behöver ge stöd till barnen i dem situationerna.
38
Undersökningen visar att förskolans verksamhet inte är en jämställd arbetsplats med tanke på könsfördelningen, men sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan man dra slutsatser om att förskolan är en jämställd arbetsplats där pedagoger med liknande utbildningsbakgrund samverkar och beslutar gemensamt, om sångstund och val av sånger till sångstunden. De uppfyller kriterierna för en bra ”teamorganisation” som Granström (2006) beskriver, de samverkar och följer riktlinjer som finns för deras verksamhet (Lpfö98, 2010).
”Teamorganisationen” anses vara en av de bästa formerna för att få ett fungerande arbetslag/arbetsgrupper att utför ett självständigt och kvalitativt arbete. Efter analys av enkätsvaren är det uppenbart att det inte skiljer sig i uppfattning om hur sångstunden används med ett specialpedagogiskt perspektiv mellan yrkesgrupperna. Inte heller syns det några skillnader i deras uppfattningar om de olika områdena som de vill utveckla hos barnen genom sångstunden.