Analys sammanfattning

Vi har genom agenda setting teori analyserat dem tematiserade artiklar som rör mordfallen. Analysen tyder på att de två svenska mördarna porträtteras relativt lika. Ett gemensamt mönster är att alla har nekat under rättsprocessen och alla porträtteras som onda och känslokalla. Aftonbladet och Expressen porträtterar mördarna i några få skildringar på bakgrundsfaktorer som skulle spegla in på agerandet. Däremot framträder inga markanta skillnader som skulle kunna ha en påverkan på den stora helheten i kontexten, tolkningen och resultatet.

De svenska mördarna, Fagerström och Johansson, framställs som att det existerar några dolda bakomliggande faktorer eller orsaker till att dem har agerat som de har gjort, vilket kan bidra till att en läsare får mer förståelse och känner en typ av empati för förövarens agerande. Genom att analysera attributen ur agenda setting perspektiv kan vi identifiera att förövarna tillskrivs en viss brist på välmående och osäkerhetskänsla hos förövarna, och morden framställs således som en typ av konsekvens för deras mående. Att även alkohol varit med i bilden kan ses som en effekt av att dem inte mått bra vilket i sin tur har varit en bidragande faktor till mordet.

Mördarna med utländsk etnicitet, Bilevicius och Yohannes, porträtteras som utländska medborgare och tillskrivs attribut som inte faller inom ramen för vad som är vanligt i ett svenskt samhälle. Anledningen till att mördarna har agerat som dem har gjort framställs till stor utsträckning vara att dem inte har passat in i de svenska normerna.

8. Diskussion

Genom analysen kan vi konstatera att porträtteringen av en mördare skiljer sig beroende på om mördaren har en svensk eller utländsk etnicitet.

Precis som Greer presenterar ‘’Ideal victim’’ i kapitel 2, tidigare forskning, förklaras det ideala offret som ett offer som har fått stor medial uppmärksamhet och är någon man har stor sympati för. I de fallen vi har studerat rör sig offrena kring ramarna av ett ideal victim vilket kan vara en anledning till varför alla dessa fall har fått en sådan stor uppmärksamhet hos nyhetsmedier. Hur ett offer således framställs i relation med förövaren kan därför komma att påverka och spegla porträtteringen av mördaren och våra åsikter kring förövaren. Vår undersökning i relation med Greers forskning bekräftar detta samband då vi ser att beroende på hur offret framställs, får man en bild av mördaren och vilka egenskaper han besitter på grund av hans agerande. Vår studie visar på mediers makt att porträttera mördare olika, trots snarlika brott och offer. Anledningen till det kan bero på att medier vill att allmänheten ska tycka ett visst sätt angående dessa personer och vill lyfta faktorer till agerandet för att påverkar allmänhetens opinioner kring ämnet. Även detta är ett ämne som ligger i allmänhetens intresse och påverkar således vad medier anser är viktigt att lyfta, vilket har spelat en betydande roll i porträtteringen.

I SOUs rapport som presenteras i tidigare forskning, så beskrivs det att om en man med utländsk etnicitet begår ett mord skylls det i många fall på mannens ursprung och etnicitet, däremot om en svensk man begår ett mord så skylls det på sociala eller individuella faktorer. Återigen kan vi igenkänna dessa mönster i vår undersökning. I både Fagerströms och Johanssons fall läggs det fokus på andra faktorer i deras liv som kan påverkat att de begått deras handling, medans i rapportering om Bilevicius och Yohannes så framställs inte mycket som skulle kunna ligga bakom deras agerande. Det som märkbart tas upp är de bådas utländska

etnicitet och medborgarskap, vilket vi, läsarna, då kan tolka som en orsak till varför mordet har begåtts. Exempelvis att Bilevicius påstås ha “knagglig engelska” är bland annat citat som nedvärderar personen och påverkar oss i våra åsikter om personen. ​Läsare som redan har förutfattade meningar och en dålig inställning till nysvenskar kan uppfatta dessa attribut som något negativt. Det kan som läsare uppfattas som att språkbarriären är någon förklaring och kan i värsta fall på lång sikt leda till att stigmatisera hela grupper i samhället.

Vi vill att mördarens agerande ska passa in i bilden av ett samhälle och därför finner vi en anledning till att skylla ifrån förövarens beteende. En mördare som har samma etnicitet och en snarlik uppväxt som en själv vill man därför inte känna igen sig i, och man lägger därför vikt i att ifrågasätta om mördaren har agerat som han gjort på grund av bakomliggande orsaker.

9. Slutsats

Syftet med undersökningen var att ta reda på om porträttering av en man med svensk respektive utländsk etnicitet som mördat en ung kvinna skiljer sig åt i svensk nyhetspress. Om skillnader framträder har vi haft som avsikt att diskutera vad det kan innebära för allmänhetens opinioner och inställning till icke svenskar.

Men hjälp av en kvalitativ textanalys har vi studerat totalt 27 artiklar från Aftonbladet och Expressen. Med hjälp av agenda setting som teoretiskt ramverk har vi analyserat artiklarna för att besvara frågeställningarna:

● Hur framställs mördare i Svenska nyhetsmedier med utländsk respektive svensk etnicitet?

● Finns det några skillnader i hur tidningarna Aftonbladet och Expressen väljer att porträttera mördare med svensk respektive utländsk etnicitet?

Med stöd från tidigare forskning och teoretiska ramverk kan vi konstatera att allmänheten bär på en nyfikenhet kring nyhetsrapportering och har en stor mottaglighet för innehållet i media. Detta ställer höga krav på att artiklar ska fånga läsare vilket därmed speglar hur Aftonbladet och Expressen då presenterar de olika mördarna. Efter att ha analyserat artiklarna kan vi dra slutsatsen att artiklarna om mördarna med svensk etnicitet därmed söker efter mer individuella och sociala faktorer som kan haft en triggande faktor till att de begick mordet. I artiklarna med gärningsmännen som har svensk etnicitet redovisas omständigheter som skulle kunna tolkas som förklaringar till mördarens agerande. När det kommer till hur mördarna med utländsk etnicitet har porträtterats i artiklarna, kan vi konstatera att det inte presenteras lika mycket information om deras tidigare bakgrund och deras etnicitet betonas i ett tidigt skede som ger

plats att trigga fördomar. Det är svårt att avgöra om det finns någon underliggande agenda kring varför, utan vi kan endast spekulera kring varför det finns motiv att nämna deras utländska etnicitet när det inte uppfyller någon relevans. Skillnader i Aftonbladet och Expressen finns i porträtteringen av mördarna och hur de väljer att använda viss information, men inget som är så pass märkbart att de skulle kunna avgöra det slutliga resultatet i stor utsträckning. De märkbara skillnaderna ligger således i hur de olika mördarna med svensk respektive utländskt har framställts och porträtterats i de olika tidningarna.

Varför media har belyst och uppmärksammat dessa egenskaper hos de olika mördarna är endast något vi kan spekulera kring. Medier påverkar vad vi kommer tycka och tänka, och styr över våra samtalsämnen i vardagen. Efter vår undersökning kan vi konstatera att mördarna framställs som de gör på grund av en existerande samhällsstruktur och inslag av engagemang från allmänheten i frågan om inställning kring icke svenskar. Varför denna samhällsstruktur finns har vi inget konkret svar på, vi kan endast konstatera att strukturen existerar. Vi kommer inte kunna finna en lösning eller ändra på strukturen, vi kan endast konstatera och kritisera dess existens i hopp om att upplysa problemet.